.- ATT TRADITIONEN: bröts i och; med 'den legendariske' Aga ” Kfvet'på platsen. ”Här händer ju ih fa Te . ÅÅGA” KAHN III — andlig daner? — var en herre, som 'ö- ' verraskade med oväntade be-" slut under sin levnad... Den största överraskningen vänta- de han emellertid med tills ef- - LT > ven asssvnt ns Ungdoriens tidi." upp: med "tidens fundamenta- la 'förändringar —' förändrin? ' gar, som uppstått inte minst "genom atomkraftens ” utnytt- jande” >.” , föl "UNGDOMENS "TID bryter med, andra ord in även i de "sagohistoriska delarna 'av ter sin död, I det t t den gamle kanen Jåtit upprät- ta, sökte arvingarna inte iför- stå hand efter de stora peng” arna... ”Passusen - med valet av efterträdare söm andlig le-: dare” för "drygt 20 miljoner - gen för fler friska fläktar uti Mmuhammedaner var bra myc- | ” Aga! ket” mera spännande. Kahn hade stannat för sonso- nen, ' 20-årige prins Karim, — - ..En lång tradition :hade "brutits. . : Aga hade: själv ärvt ledarska- , pet av fadern, som i sin 'tur « fått förtroendet av sin far, den . förste i denna andliga dyna- sti, 7 Alj..— lebemannen och : spelaren, ställdes åt: sidan. 'för-sin. son; ung universitets- student: vid Harvard i förenta staternas ss Itt cr ”Keahns bortgång och testamen” Lt är inte det intressantaste 'i : den; här historien: Motiverin- ben till, beslutet om arvtagare, även. den. nedtecknad ; tes- tamentet — går- utanpå; Gam- 1e' Aga" ville som efterträdare '. ha i en ung man, ”som vuxit « = 'x 7 den nye Kahn inget territorii - satt ändlig och materiell « för- "Den gamle Aga. Kalhns val mer sera tek opo I Österlandet." ” Visserligen får » um att härska över — men för '- reträdaren hat genom” sitt val tydligt "visat, att tiden7är mo- ifrån: 20 miljoner ismaeliter är "en ”familj” att: räkna” med "— och inom en sekt är det väl : oftast”, just- ledaren, som for- " mar. både: tankesätt. och hand: ling. MN estet a ':ÉEn- ung, man :med vida: vyer ; kan, bli till .stor, betydelse för de "indiska ”muhammedanerna: - De' materiella” medel, .som går från sekt. till: ledare, har sin givna rs väg «tillbaka till: folket; - som". mer än väl, behöver fort- kovran.:— Och just i strävan= dena mot :en sådan förkovran är: det till utomordentlig nytta r rledaren,- att ha fostrats i ” en -”öppeny; demokratisk anda, -:där . ”divan” "= glömts ..bort. i: var kanske inte så dumt... i BADLIV' FÖRR I VÄRLDEN: MILJÖ för enlevering? Utsikt Poängrik. kupp i. B över Båstad' från Hasselback åstad I YETEEE sadörsfru” försvann Vi är nu mitt uppe I den tid, då det är liv och rörelse på våra "badorter; Som ett apropå härtill: återge j -miska ”enleveringshistoria”, som lär ha inträffat i Båstad som-' maren 1915, om man nu kan tro:en notis kollega från samma år::+ ; "”Eq'af badortens frihörrinnor sätt här för leden och beklagade gig ; öfver tidens innehållslöshet och det lugna och småborgerliga ingenting”,. menade friherrinnan med en liten sorgsen suck och u- tan att ana hvilket oväder hon därmed blåste upp, : "Ty i Båstad liksom på alla an- + dra badorter finns det artiga ka- |: | valjerer, och några af dem be- slöto ; rldderligt att söka skaffa friherrinnan lindring och omväx- ling i den trista och enformiga tillvaron, En bankir, en amanu- ens och en löjtnant bildade kon- selj. och." efter . några groggar vardt det en grufvelig plan ut- tänkt, Friherrinnan skulle enle- veras, se där idéns enkla mening och komplottens olika detaljer bestämdes noga, . Na "Så randades. dagen för det svarta dådet, en lördag i slutet på. förra månaden, På aftonen var. det. som vanligt dans på Srandhotellet och när dansen Var slut ledsagade den artige bankiren friherrinnan På vägen till hennes hem. Nu var det me- ningen att enleveringen skulle ske, men bankiren väntade för- gäfves på en vagn med de två bofvar, alias &manuensen och löjtnanten, som skulle störta sig öfver dem, slunga honom själf i gropen och i triumf bortföra fri- herrinnan. : . Oaktadt bankiren gjorde hvad han kunde för att förlänga. tiden för promenaden kom det ingen vagn, och fri herrinnan nådde oenleverad och utan nervskakning sin bostad. Men när den ”skuffede” ban- kiren var på hemväg dök plötsli- gen. den . efterlängtade vagnei upp ur mörkret och två förstörd: individer hoppade ur. Och nä; förklaring gifvits visade det sig att de ingalunda svikit sin roll De, hade ärligt och redligt full- gjort 'sin roll som bofvar och kvinnoröfvare, men 0 ve — de hade tagit fel på par, Och hel: folkrättsvidrigt hade de t, o. m. förgripit sig på en svensk am- vi: följande tragiko=-- en'skånsk ” de "vistas på badorten." vn 1 Misstaget upptäcktes så små- ningom och bofvarna framförde sina ursäkter för den brydsamma situation, de åvägabringat, och som säkerligen kommer att länge bevaras i vänlig hågkomst af sommarens badgäster i Båstad.” Ur halländska ::. » hävdaskrifter ”Ett par mil ner efter La- gan ligger Knäred.” Det är ett . namn, som tillhör den nationella historieläxan., Des- sa" minnen; denna '! långa, bittra : historia : om: fölkfejd genom sekler, fredsslut' och fredsbrott -- igen, - är här på sin plats i geografien, ' Här inser man ' det : hårt ödes- bundna, det historisk: ofrån- komliga i denna kamp. re Också i. trakterna kring Knäred var jag 'uté "på sök efter” ljungheden. ' Den be- tydligt föråldrade. general- stabskartan; — uppmätt. för över 100 år sedan, -utgör just På grund . av sin ålder ett värdefullt historiskt = dokiu- ment, . Den visar norr om Knäred väldiga tomma om- råden .utan gårdar — otvi- velaktigt ljunghedar. : I dag finns inga tomrum här; ki- lometer - efter — kilometer trampar man sin cykel. ge- "nom tät, planterad skog, tall och gran i olika åldrar. Av ljunghed ser man ingenting =— jo,. en och annan 'liten fläck i skogen, mörk av ljung och förgylld av blom- mande ginst. Det är de sista försvinnande . resterna...” "TC Resan anträddes tisdagen den "nattens inträs a » - Med denna tänkvärda mening | Nils :Holgersson-jubiléet): dels ' ge- | nom: att en delegation med sven- |: Den gode riksdagsmannen skriver ' på den stilärt som' nästan samtidigt -Olika.sågverken, Sådana verk hade .Ånte vän vid någon försening i mat. och Jantbrukaren CK Jonsson 4 Mörkhult utanför "- genom 'Norr!and. Den sm? att han beslöt skriva ner sina " > gvenskar. som inte" varit I Norrland, : 3 år sedan, första upplagan av Några sainnen och e Bm Sverige år 1921 af CJ Jonsson, Mörkhult”. "Det - lilla ch le juli illsammans med ett flertal andra gjorde I jult 127 fi nåländske odalmannen hade så mycket. at ”underbara öden -och äventyr” till. in in Och så utkom på ett'litet bokförlag k : Vä namo andra av r en resa ] M ätta, när han kom hem. igen, L.- odning och uppbyggelse för alla Värnamo, för, jämnt resa genom Norra past på de grunder fört ta avsett. På ti blev snart en, 1 kenap- 1 småländska gårdar och i stoc holm= pest-seller. Men knap= 4”, [tills ss N saker - att tala ' om, Jag anmärkte härvid: varför ej säga hela miljo- nen. Men då svarades, att jag vill ej säga mera än jag gott kan stå "Mod land för tunga T"- ; Ett besök, 4 Bodens fästning var Ja, tom bland: Mör "ska. "men; blev munterheten stor. Ett 2 juli ”kl 10.10 em med af regerin- gen medgifvet och av Kungl Järn- vägsstyrelsen anordnat extratåg, från Stockholm "genom Uppland, vars härliga natur. och -stora samt jämna. F åkertegar,: « som ; desslikes torde vara väl skötta, vi tillfölje AFA de ej fingo skåda: inleder ”Mörkhultarn”: den' berät- telse' öm sin norrländska resa, som vid ' detta "laget. är : klassisk; "och som fått sin aktualitet, dels genom ska, chefredaktörer. rest. ungefär samma, sträcka 1 studiesyfte just i dessa dagar. + = «2 . och tecknar upp allt mycket: kor- rekt." Med klockan i: handen" no= terar: han” med samma exakthet tågens avgångstider, tider för lunch och ”elfvakaffe” samt mäter predi- kans längd: i norrländska : kyrkor. Han skiljer inte det väsentliga från det; oväsentliga,' och hans reseberät- telse blir därför att dråpligt prov uppstod. och, som hade sitt upphov i en liten svensk småstad vid namn Grönköping.. Men skillnaden :mel= lan ”Mörkhultarn”, och Nils Has- selskog är-att den förre 'skrev sitt pekoral ofrivilligt medan den' and- re var inställd på att få fram det löjliga ' och , kälkborgerliga: 1. olika situationer. : une "T Härefti Krylbo, som "åtminstone det 'sist- nämnda är beläget inom det min- nesrika. Dalarne, skriver han i in- ledningen; Riktigt säker på sina geografiska kunskaper är han. inte, och något. uppslagsverk finns tyd- ligen inte inom räckhåll; 7.5 +'Natten gick snabbt undan på 'ex- tratåget; "och snart är man 'uppé i Hälsingland, där ”orten är välsig- nad med större 'och mindre 'väåt- I:s, tendrag samt sjöar; däribland Ljus- ne älf, .och uti vilka vi också fin> go se; stora hopar med sågtimmer som "voro "”inslagna”. i flottar som i: sinom tid: framforslades till. de vi äran att se rätt många i förbi- farten. "Att affärerna inom -träin- dustrin' äro , tröga, ; därom vittnade mångfaldiga ”bräd-' och plank> larna vid samtliga sågverk” (1) Ange könstaterar förf att ”järn- vägen är så anlagd,' att tågen mot Boden få gå tillbaka ett'gott'stycke samt i.en kurva åter vända norrut för att 'närniast inträffa i Bräcke”, Så kornmer ' man "till "Långsele, är ett "Uppehåll" för "käffedrick- ning” gjotdes. Detta var: det vanli- ga! benElfvakaffet” "fast" 7 klockan visade. 12.32. .em”.. Mörkhultarn var ordningen, vare sig. på Helgeands> Hölmen eller” hemma "17 Småland” --Bron.:över Ångermanälven: im. Fonerar:- ”Forsmobron : var. byggd av, järn "och, mäter. i längd , 260 meter" och höjd 50 meter, den gång- bana "vi hade" att passera ' bestod ”av' plankor” med stora mellanrum, Vadan det stora djupet af (Mörk- hultarn-;; använder . omväxlande stavningen ””aP" öh ""av”. Ly Frid- tjuv Bergs" stavningsreform! hade ännu" inte” helt slagit igenom) 50' meter kom lätt för ögonen, då man hade att passa fötterna rätt på plari- korna, vadan svindel lätt kunnat inträffa, Och sannerligen : kändes det härligt att lyckligt komma över till andra strand”. | RN LJ and LU Skogen imponerade inte "Nu vär iman ju också inne i det egentliga '. Norrland”," konstaterar Mörkhuitarn när han kömmer upp- åt Bastuträsk till, ” och därför spa- nades särskilt efter att få se denna ädelpekoral hade sett dagen. därl att denna” var anlagd på 8|h platser, med" rätt. långa avstånd- från varandra, ja så långa som 'ge- nom hela staden, (ett fel som 'allt- jämt vidlåder en och annan mödern utställning; förf; s anm) Den" 3:e'af- delningen-hade fått den mest lämp- liga och trefliga platsen och här skulle" alla: afdelningarna lagts: det var en härlig skogsdunge eller halvö som 'sköt ut i Luleälf, Bland annat af utställningen som här blivit för” - var en ”Matserveringspavil- jer och därute. serverades' både mycken. och. god' mat på stiligt och : angenämt sätt, ' presis .som' dom gör d Stockholm och i Småland. Mot egen sold (i övrigt blev riksdags männen bjudna) spisades här fru- kost, och vid denna blifva vi för första . gången älkomsthälsade af vår . präktige : färdledare; > Biskop Bergqvist 1 Luleå, vilken: är: leda- örmodade ” att Mörkhultarn skulle stå - för - högtidstalet.' . Riks- dagsrhannen kom efter: en drygt 8 mil-lång resa från sin : gård.: Men se = något högtidstal "skulle: han inte hålla. Han' skulle bara avsluta, Så det blev för pastor'K att impro- visera ett, föredrag, och till avslut" ing steg riksdegsmannen:upp oc läste : Innaxtill Davids 23;e psalm: Herren är min herde. NS det än- damålet hade'han rest 8 mi skulle resa lika långt tillbaka.) San det ”Tillåtelse att bese den= Nn na: hade Kungl: Majt på ansökan särskilt medgifvet , rikdsdagens' 1e- damöter. Men icke några utomstå- send fingo härin medfölja, - Att denna syn var kronan på det hela, kan man” gott, säga! Den gaf stor tillfredsställelse,' men skall jag ej det ringaste 'beskrifva fästningen eller fortet, ty det ; vore ju att uppenbara: hemligheten, 'utan' bara uttrycka min glädje: däröfver, att p | Vi ha en så bra lås för denna del av' vårt kära och sköna fosterland, — Därefter hade ' vi' att bese den trådlösa ”telefonstationen, belägen å' en barh skogsfälla emellan i Tidigt 'på lörd. de man uppbrott för-resa till Nar= vik. Man hann” inte med morgon= kaffe förrän vid Riksgränsen, ”den sista" stationen 1 Sverige, men då skall jag säga att kaffet var gott, jag tror 'lika så gott som hemma hos mor. — — — som sagt är, vid Riksgrä 1 de vi'svensk jord mot af Rik 5 1:sta k Bland. andra: tilltalande 'och' upp= muntrande ; ord 'som han k sitt tal ägnade oss var:, att: han fann. sig Särskilt glad öfver att nu få träf- fas på neutral mark och i ren kam- ratanda, en motsats till den vanliga och kom in på utländsk botten, O= staden och det fästningsfort vi bes sökt. En "storartad -anläggning äf- ven denna, Men inte var den tråd- lös, intel "Det var min första. an- märkning. - er orena Men det var tid för hemresa den 9 Juli: "Så" avtackades färdleda- ren, biskop . Bergkvist genom : ett högstämt tal som hölls av härads- h aktat detta är vårt broderland,' så kändes att vi ej vora å vårt fäöder- nesland”,s sign FIN TIA et i."Som” redan ; är ' sagt, var. det mycket bråttom 1 Riksgränsen in«= nan :vi hb digat den efterläng= och Häl; Isholmen”. &'Så följer en beskrivning av. Lu= leå stad::”Domkyrkan spm låg mitt i byn var i gott stånd, men ej vida- re fin eller storståtlig, hade fram= manför' sig en' vacker. park eller anläggning, och 'uti denna park ha- de den nya bysten af Sveriges oför- gätlige : och — älskvärde :- Konung h ”Gustaf I Adolf” fått sin plats. Med ' gäldje: och vördnad blef den också: beskådad. af tade kaffetåren, ty vi ville ej kom- övdingen af Ekenstam som slut- tade med ett, fyrfalldigt:leve och hurra," Biskopen 1 sin tur,' gaf oss sedan, sin vana trogen, ett fyndigt tack för' gott sällskap och intreg. för "lättledda” och lydiga lärjungar, en lighet. mot-vad som äljest ma alltför få de till Norsk ”” "I Narvik såg Mörkhultarn för för= sta gången norrmän: ”stadens be- folkning tycktes : vara - anständigt och väl'fostradt och oss kar till inträffar 1 riksdagen, då motioner behandlag.' 2, , 2.2 i : 2 "så vände vi då Boden och dess utseendet mycket lika, något som var "kärt att skåda” konstaterar han förnöjt, + ct? as Men Narvik blev I L stal. viss mån en barne, ”saråt / ansedd som "stadens förnämsta prydnad. ia ESD t ga a "När tåget gick från Boden tänk- sär ch t£ Malmberget ; dessa . tänkvärda jag. säga. finnes ätliga och outtöm: , delvis därför att maten serverades slarvigt och över en tim- me för sent: Och det passade inte Mörkhultarn.”" Men - en -: fjordfärd blev ' en ; upplevelse, : särskilt då man kom underfund med att.skep- baten var född i Sverige och ”på så sätt nästan en landsman”, , Efter ett fyrfaldigt hurra för norr- männen återvände. man till. Abisko, liga ' förråder,. som .upptages, från underjordiska ; grufvo; i i många tunnlar, ledde: I i bergen som nedåt, jag vågar' ej säga 'dess' längd, då jag försummga- de , att ' anteckna det,” och > minnet kan ej. räcka till så mycket som här var att skåda”, +? NE derlig företeelse: här” lenna årstid att man har ljusan dag dyg- net 'om,. Därför 'om man "blir uppe hela natten” så träffas folk. ute .på promenader, jämväl barn, ”emel- lan .den 25 april och "25 juli- går solen-ej neder i Norrland utan gör blott.en vändning vid” horisonten. Alltså. kan här sägas, att' det inte blir afton och mörgon dessa” dagar, tyci verkligheten är det ingen natt.” » Det gällde alt få se midnattsolen på en lämplig plats. Vid Gällivare hade man otur: ”Bredvid Gälliva- re”ha' vi"det' bekanta" ”Dundret”, en; höjd. eller Fjäll på flera hundra meter öfver hafvet, och varifrån midnattsolen vid. denna; årstid lätt kan . ses.' Men tyvärr! var denna afton ej passlig då himlen var moln- täckt; af vilken anlednin; je för oss blef ind : ; vidderna; imponerade: ”Ett annat motstycke är J ockmocks pastorat "med 7.000 inrievånare, och 193" kvadratmil, Tillsammans bilda dessa så stor yta som Skåne; Ble- kinge och Halland. Inom dessa pa storat finnas. endast 5 prester, som fördelade få 2,5 ”Vardera 'och som skola; sköta » själavården där. ' Det kan väl ej förtyckas om ett.sådant omdöme härom gifves;" att vården blir därefter, "om ' öfverhuvud ' nå- gon sådan <flästa” fallen 'kan dsändas "mycket talade rike- dor På skog: Ja, skogsmarker; det Fågg, snart i omätliga vidder; som lämväl 'voro beväxta med den fi- näste barrskog, såväl fur som gran, men 'icke hade vi nöjet se någon stor eller afverkningsbar skog. Den- ha var 'utmed järnvägen helt och hållet afverkad”. « - Nl "Förf är imponerad över tågets expressfart. Det dröjer inte länge förrän man är i Luleår. "Märk re- sans längd, ' ett dygn med snäll- tågsfart och ringa uppehåll, från Stockholm till Boden; ty nu var ti- den inne att på första dagens afton gå till sängs, af sådan anledning har man af omgivningarne emellan Bo- den och Luleå ej något att omtala, Till Luleå anlände vårt ”statståg” kl 2.26 fm den 14 juli och där fingo vi uti våra: kupéer, som nattetid inrättades till bekväma sofplatser, sofva oss ”fullsöfda”, som ordsprå- ket heter. ' - TT ” "I Luleå pågår just en utställning, Den halfva. prästen klaras sålunda, att: 'en präst tjänst- gör till hälften i vardera pastoratet. Det 'är att hoppas:att. den fria mis- ”ett litet turistsamhälle i öknen som har ett präktigt hotell, och dit an- mmo vi kl 9 em samt stannade är för att sofva natt på ljusan dag. <= = De flesta resenärerna "besteg Kebnekajse för -att se 'midnattso- len ' däruppifrån.. Men Mörkhultarn följde inte :med," ty ”vi..som' voro hemma kunde se och njuta af sam- Fa ; | ma solskimmer vid "horisonten som de som voro på berget”. "5. d iI Kiruna var en kyrkoherdein-. stallation, 'och' den nye kyrkoher- den predikade: ”men'.så kort som 14 minuter och således den kortas- te'predikan jag hört. Vad som där- näst gaf högtidlighetén sin: prägel var en från läktaren utförd ”Solo ' fen ung sångerska, Denna var den bästa i sitt' slag jag någon- sin haft förmånen afhöra; den ins gaf tent: af himmelska toner! Därs emot, var en. presterad fyrstämmig körsång en alldeles misslyckad 'ut= föring, == —' Den vackra altar- ”Tyggen med . Stock- holm som. mål,-Hela natten. rulla- de så vår ypperliga ånghäst framåt, Hemfärden fortsatte genom de vid uppresan omtalade sköna trakterna =->> til heder och tack för or- ternas: befolkning som” uppmärk- sammat oss med både flaggning och "Och riksdag: CI Jonsson 1 Mörkhult avslutar sin ryktbara bok med orden: När jag nu. allra sist af ledning uti.tidtabeller .och karta för järnvägar mm gör en samman-/ räkning av väglängden för" den- na resa; så 'har jag kommit till den summan, att jag från mitt hem fär- dats omkring 200 mil i vardera rikt- ningen; inte så obetydligt 'afstånd! '-Mörkhultarn själv: är nu: borta sedan, många år. Hans gård finns kvar och” brukas" av, släktningar. Och i bibliotek här och var i lan- det finns Mörkhultarns . bok; med vilken 7 han "för ' alltid skrivit: sitt namn som en folkskollärare Chron- schoughs .,.släkting från landsbyg- deny: öste ar se tt santa medresande och berömde oss |. Nya:skolförsök kommånde läsår: : rocka rn sn Irolöversty- i bedrivna försöksverk=: marhet a vid landets högre, skolor .; samhete!i mindre än 119 läroverg, komm, realskolor mfl. högre skolor har anmält sig till den fortsatta försök Br verksamheten under läsåret 1957—' 58, Försöken startade läsåret 1951 —52, Alltsedan .. 1951-52. har ett ganska stort antal försök med olika förts, En del av dessa har redan upphört medan andra står kvar på det program skolöverstyrelsen gjor upp för det kommande läsåret. För. de " nya' försöken är ungefär 200.000 kr disponibla. . ög Bland ' de' försök” som upphör” tills bedrivits i två varianter, näm" ligen, som lägerskola och som fri- studier. under en kortare: exkur- de. Som nya försök tillkommer bla fritt: konstnärligt arbete 1 slöjd i flickskolan, fritidskurs i hushålls= göromål 1:ring -IL:4 eller I1:3 samt en ny linje syftande till särskild normalskolekompetens. , Även kom= mer att prövas en friare utformning av; timplanen $ realskolans näst högsta" klass. CC OT sand Det för eleverna kanhända mest intressanta nytillskottet 1 försöken” blir systematisk "användning å un= ler av - hjälpmedel :— TV, film, magne- tofon. m m,- Under de senaste åren. har dessa hjälpmedel 4 allt större. utsträckning tagits i bruk 4 under= och uttal med hjälp av mäågneto= fon, 'språkundervisning med hjälp av » film, :bildband ' och" radio: Skolöverstyrelsen har tänkt sig att såväl . mer : omfattande 'som mera speciella försök skall göras på om- " rådet. Så tex. får: eleverna lyssna till'ett radioprogram. och 'sedan re- dogöra' för ' innehållet . genom att skriftligt ' besvara ett antal ' frågor” som läraren formulerat, "2: vg > Den fritidskurs 4" hushållsgöro=: mål för 'elever i ringarna 1:3 och 1:4, ' som” tillkommer 1 :år, : skall avsedd för: elever, som inte :tidiga= re>haft undervisning i hushållsgö- iromål :. Samhällsutvecklingen har de senaste. årtiondena medfört så- dana " förändringar ” för : hemmens hemarbetet och de hemekonömlska frågorna krävs, säger skoläversty- relsen -i :försöksprogrammet,' Kur= undervisningstimmar, , är : avsedd att ge eleverna en elementär kon= sumentupplysning. - «= co co o.d FN-bataljonen,; "Gaza (TT:S korr) « nad -av sina. kontraktsenliga sex tävlan "äv" prins "Eugen i "Den" förställer ett: landskap en-offerlund i, mitten,. som .synes, ej: som bilder "rätt upp-och ned, utan. rent. naturligt "framåt. Några ; : "medl. uppgifter. 0 3 oe Ni läser både, med nöje och ett visst" deltagande : att mån "framför flera, för oss syd: no Bi företeelser: här, böra ej förbigås. Det ena var: att några lappfamil- jer, af det mindre lappfolket, kom- > | mo i.sällskap in i kyrkan och med- förande: den ”lille” individen i en på "ryggen, med en bärrem över axlen buren bängvagga. Sedan far miljen ” tagit” plats : i. kyrkbänken nedsattes : vaggan : på golfvet. och den ”lille” upptogs åt modersfam- nen: alltsammans chinans och som'é delse! sv ot . . - Midnattssolen var ”ett ''ständi lika, fascinerande. äventyr: .. ”just som denna -tidpunkt var inne .— soluppgången -— passade. vår. med- följande. fotograf på att taga ett fo- Ito. af" oss på stående "fot, med midnattssolen i bakkrunden.' Detta Å af oss utlösts som ett "en av .de' härliga foto här'sedan- sionsverksamheten äfveri-härr upp- täger ksamheten;,: så att| upplevelser ochstorh vårt. Norrlandsfolks få: hö a "Guds ord om frälsningen ristusi Jez SUS, :- "(Det kan hi inflikas; att hultarn. var >djupt. fen herostratiska- örvärvade genom: sin-bok. ville m gärna ha honom som medverkan- de vid religiösa och fosterländska! sammankomster, Prosten K iSmå- land ännu i färskt minne hur han var vidtalad att medverka vid en kyr] £ ungdomshögtid 4 Jön- köpings-trakten. Riksdagsmannens örk- religiös., Efter ryktbarhet han Namn var annonse, än rat med stora bok. stäver, och" det "stod. - visserligen också angivet — men med betyd- ligt Mindre > att Pastor K också men enligt fört ”var ett fel begån- | j' get "uti utställningens anordnande, (Carl Fries — intendent vid Nordiska Museet — i upp” sats om gamla Lagastigen, skriven 1948).- - Ne ue s 4 "oa i skapel- sens verk som jag för min del skå- dat, Men skada blott att på fotogra- fiöt saknas — midnottssolen.. . '" "Nu återstod. ätt sedan en ny nå- dedag. inträdt,- begifva sig till vårt tåg igen, för att krypa till kojs samt ljuft falla i morfei armar — efter en nen M 4: allt på konti pustar och stö- nar under temperaturer på 30 'gra- der och över. Det är kanske då in- te helt ur vägen att man hemma ägnar. en stilla tanke.'åt' oss . som sedan länge har ”umgåtts” med dy- lik” hetta och. för. närvarande dag- ligen har 40 grader i skuggan. För att inte tala om det kompani som är förlagt till Sharm el Sheikh på Sinais sydspets — där går, inte ens | nattetid. temperaturen ” under . :30= strecket. «vo sn i . Den intensiva hettan gör att arz betstempo -och. det -rutinmässiga dagsarbetet” måste” läggas på en annan bog. än man: är van vid. Sommartid är införd, vilket inne- bär att vi ligger två timmar före Sverige, Här går reveljen kl 06,30 (d vs 1430 i Sverige) och så är man i farten till kl 11,30. Därefter är det siesta till 15,30 och sedan tjänst till 17,00. Till att börja med ägnade väl flertalet 'sin siesta åt badning på :j den strand som är speciellt reserve. rad för personalen vid UNEF (FN:s polisstyrka), : men så småningom kom fler och fler underfund med att det var nödvändigt att ta det 'på ori iskt vis och wj; men sy angenäm dag som också var, vad sommarvärmen beträffar, hög, samt efter vad ortsbefolkningen yttra- de, endast nr 3 i ordningen för he- la 'somrharen. Efter endast ett par timmars vila började det knaka uti gånglederna "på tåget, som kl 2.30 satte i: fart från detta minnesrika ställer ss 0 Ng Lt - Porjus imponerade: en Ingenjör var ciceron och talade om att man beräknade att Purjus efter en ut- byggnad skulle få en kapacitet på 900.000 hästkrafter — ”detta är ju la. nå timmar och speciellt hålla send skuggan.” Annars stoppar man inte ilängdens + soc ov > "På kvällarna har än en tid för fritidssysselsättning. ott. om skilt som staden Gaza" är ”förbju. det område för: all, Personal tar kl 20.00. Man spelar fotboll fn so vetvis! — volleyboll - eller. s.å sig. åt; badminton, = » ägnar tyngdlyftning, sa och fri idrott, 'V; kunniga; och" skola startats fö Tidning är -oersä ättlig 50.m-annoniso ro FN-soldäternas fritid ägnas åt idrott, musik, äktenskapsskola” Svenska FN-bataljonen nr.2 har nu gjort en och en halv må : sta grad bokstavligen blivit varm i kläderna. Stab vå ditionsrutinen vid FN:s högkvarter och 'försörjningsbaser, och på kompanierna är iman väl förtrogen med sina bevaknings- > äl . |eller sico "(egyptisk. lemonad) tar och har både bildligt och Å höj är nu, inkörd märket tas på löpande band. Vad" den svenska "favoritsporten” fotboll ” beträffar har man fått ihop ett bra ' lag av. hygglig div. III-klass,. där” ” man” kan hitta ”känt folk”, som Carlstrand (Göteborg och Oddes' vold) och Mellbris (Råå). Men så har också andra FN-lag, tex bra-. . ordentligt >" silianäre och indoneser, fått ”bita i sanden”, det: mot en nation, och 1-1 blev . Men även själen får: sitt ' besked 3 jälen får sitt "med kursverksamhet . är mycket stort. 100 deltar, i. den! engelska språk- kursen, 77 i fototeknik, 60 i arabis= ka, 45 går i äktenskapsskola, And- Ta ämnen är amatörteater,” motor ' lära och musik, På tal om--det Sistnämnda sär "denna » bataljorisor ång mycket musikalisk (det fint vinst 11 gittarrister),.och en'syn- kopkvartett har bildats under led 4 ! organisten” folkskol lärare Sven Wiklund från Arvids=' Jur, som också sköter om, det fli tigt. anlitade . biblioteket. Tidnin är fortfarande mycket ' stort. Inte «. odyl g vd Ana märkes språkskrivningar på ämnets" ” timmar i realskolari och sk fristu="' M dier. Dessa senare försök har hit= 7 sion, ett studiebesök eller liknan= ' : vara frivillig och är i första hand ” del, att en ändrad inställning; till £- visningens tjänst. Det har då gällt ' . individuella övni il HH sen, som kommer . att omfatta 736 .- Måndagen" den" 15 juli 1957 '$ dansk-norsk kombin N intresset för bataljonens . ' garna vi får är cirka fyra dagar gamla, vilket inte är. alltför, illa, och som dessutom de sista TT-ny=' heterna hörs bra här, klagar vi inte över nyhetsförmedlingen. Mycket uppskattade inslag i förströelsepro. grammet 'är ”de filmer” som; kör: Med tämligen korta mellanruni lik-' som de blandade" underhållnings- Program som ibland sänds hit. från höga Nord, Det finns än mer' att , ägna sig åt: man kan som i Sharm el Sheikh, jaga: haj med harpun, ' besöka affärerna i: Gaza och skaffa" sig: dekörativa: minnen från de; här tiden, gå 'utipå kamerajakt Eller man -kanske'.vid ett glas .ö itu- med det måhända käraste ar alla soldatoyssel — brevet hem, or eR.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.