PITT Y EPP FY FYY FY VE "trYYr OTTYYFVSTYTYFYYTTYVT YTPYYFYTYFEYFTYYTP TY 3 : r vert Vv YYYvYvY TV retvertvyvt ret TVR eeYYYYV VrrevrrvieYyfFFErPEp mv Ne ess LMS TIDN "SÖKER:NE-: - kontakt med. befolkningen. - Annonsera då i ortsorganet Veta -vad- som: händer i södra - -Prenumerera då på ortsorganet - "LAHOLMS TIDNING TÄNDAGEN DEN 15 JULI 1957 NG ;fyomburg är 'Visttysklands" mest ät a stad, Standarden i jde” centrala delarna 'är' förbluffande hög. Folk; på Jungfernstieg' är lika välklädda som på Kungsgatan. De sto- ravaruhusens skyltfönster på Mönke- ergsstr är till bristni ä fulla. av begärliga varor. Priserna är förvånansvärt låga: 30 DM kostar ett bar" gabardinbyxor, 40 DM en 'pop- dinrock, 27 -DM -ett par förstklassiga herrskor.: För 25 Pf kan man åka en halvtimme med” förortsbanan och Då K B-Expressen får man 'en god varmrätt för I DM. En svensk turist kan leva billigt i Hamburg, om an- språken håller sig inom rimliga grän- Ber. :Men tyskarna själva då? Utan tvekan . finns det återigen nyrika, Ständarden är känske när. allt kom- mer: omkring inte så hög som den Ber ut. Amerikanarna har sedan 1948 'punipat in 10 miljarder DM i. det - Yyska näringslivet, Det är klart, att detta måste syhas. Men bakom den ” fina fasaden finns fortfarande myc- "ken fattigdom : Men x s I Vi sitter på K B-Expressen och äter " ”en:ärtsopba med korv för 45 Pf..En - dam”bredvid öss hör att vi är från "Sverige och slår sig i samspråk med 053, Det är tydligt att hon här myc- ket"på hjärtat, Hon. är ”krigsänka få "kvadratmeter fostrat fyra barn, Detta verkar otroligt men tycks inte | desto mindre vara sant, "sv, sn "Jag sitter på en bänk vid Weser och tittar på lastbåtarna som drar förbi, Bredvid mig sitter en gumma i skådespelet utgjorde en BHlustra- tion till ett brännande diskussions- ämne i dagens. Tyskland, Polisen är dåligt skolan "och inte vuxen sin uppgift. Den använder så gott som alltid mera våld än nöden kräver och” är i avsaknad av elementära är. kunsk med en' schäfervalp, Hon bh Därför är att' hunden ' äter tre mål om, dagen och kostar nästan lika mycket som en människa i uppehälle! Gumman ser fattig och ovårdad ut.. Det visar sig att hon blivit utbombad och mist allt hon ägt. Hon delar det lilla hon har med hunden och tror £, ö. ont om hela världen. ”Det blir krig på nytt”, säger hon; - änniskorna 'har, inte lärt sig något. Titta på den där poj- ken som: frivilligt anmält . sig: till krigsmakten, Att tänka sig att nå- gon efter allt som har skett vill bli soldat igen”, Det är sant att antalet il . till frivilli, én varit ovanligt stort, Men frågan är, om in- te många begagnat: tillfället som en välkommen: födkrok utan tanke på den också avskydd i så gott som alla städer, « : ” . om När svenska turister kommer till Hamburg, brukar de först gå till Reeperbahn, nöjeskvarteret St. Pau- li vid hamnen, Reeperbahn förstör- des totalt av bomber men återupp- byggdes, Den utgör i sitt nuvaran- de skick inte bara en karikatyr på den gamla Reeperbahn med sina pampiga nöjespalats (Alcasar!) utan påminner även på ett makabert sätt om Hamburgs hemsökelse. 1943, Man har inte ens brytt sig om att kamou- flera de röksvärtade ruinerna efter det gamla St. Pauli utan byggt upp kulisserna ' tätt - invid förstörelsens ett djupare Kriget är inte populärt i dagens Tyskland och av revanchtankar möter . man" hos gemene "man inget. spår, Däremot sitter atomskräcken djupt. och 'över- allt - diskuteras :- mö; igheterna ” att överleva ett eventuellt atomangrepp. - oo NaN Jag har varit i rådhuskällaren och tyggelse.. Det är en gåta, att folk kan roa sig i en dylik omgivning. Själv minns jag vid denna åsyn vad en butiksinnehavare i' Altona ytt- rat; ”Den förstörelse man kan se ne- re vid hamnen är ingenting jämfört med vad som drabbat. vår stadsdel och " andra arbetarkvarter i Ham- T I USA, När vi mt vå idret ser hotande ut pågår skördetröskor igång. sa "LAHOLMS TIDNING 'J Lexikon för en var av” . -Plombering av tänder är ingen se= nare tids uppfinning, fast man kao= ske tror det när man ser alla de ua= derliga maskiner som den moderne tandläkaren använder. Man + har nämligen konstaterat att egyptierna redan för 4000 år sedan kunde plom= bera tänder, Från denna tid bar. man funnit många mumier . med verkliga plormber i tänderna. '» ih x Fot av stjärnor — bimå 3 arbetet dygnet Tunt, Här är fyra - lavalvets stjärnor, inte filmens — skedde första gången i världen år 1850, alltså. bara för något mer än 100 år sedan, Det kanske intressan taste i detta faktum är att när ka= meran första gången toga I bruk för att fotografera stjärnor hade den ce= dan varit i användning och fotogra= feringskonsten hade varit: välkänd : ta tio år hade Ingen astronom kom«= . mit på tanken att kameran skulle . kunna bli ett hjälpmedel 1 arbetet Å utforsk vh 1 på . Ändå skulle numera ingen astronom komma någon vart med sitt forsk= - ningsarbete : utan hjälp av kamera, ? | Därtill kommer att astronomien, som -' alltså först inte trodde på kameran - som himlautforskare,' numera här till sitt förfogande på, de stora observa= tionerna världens finaste och dyrba« I tio år. Under dessa kamerans förs= ! och rjer sig och sina två barn burgs ytterområden, Det finns fort- : . a t ER lets i fots UN | s ol - "som; affärsbiträde, Hon är bitter, vill | njutit av dess sagoomspunna atmo- |furande stora stadsdelar som ligger LA sen na RE FS i SE i CR 4 oe dana gom lagen trienh tens | helst' emigrera, Myndigheterna är | sfär. I domkyrkan möttes jag av så |helt öde. Två av dem är igenmurade A m fr - > Al tr (ypd |de största filmbolagen — kan en« hår tade, .har hittills inte utbe-| mäktig orgelmusik, att jag hänryckt | och ingen : får beträda dem. Man e 1 ARS . Of fu OC oc an S skaffa, a or, hs or: j talt "ett öre i änkepension.. Barnbi- | sjönk ned på kyrkobänken." Nu går | räknar . med att bortåt 50.000 'män- - | Nn TTR . . nn ÅR - i : - Så tydel 1 är alltså kam drag får man först fr om tredje bar- net. ”Ni skall. inte tro -på. allt 'man ar .hennes ord när jag jag lycklig och med frid i själen för- bi Herdentor . mot järnvägen. ' En niskor ligger. under ruinerna, Det fanns "ingen shans att gräva fram präglas av för astronomien nu —-och: ändå has+ | de astronomerna under 4000 år före - visar. er", säger hon ' vid avskedet, | drucken. man står invid en husmur. dem ur källarna.' Därför lät myn- kameran rett sig så bra utan dennä, : "mycket: är. bluff”. Jag kommer ihåg | Jag ser en polis komma och ta man- digheterna stora eldkastare köra över att det mesta vi vet om stjärnor och | : nen vid armen. ' Mannen - di pl d öre / , n återser Berlin - efter 23 år, ” - : [KORNEN a '-- Sedan Jag var i Hamburg sist — 1955 "—- har "stadens 'sår läkts ytter- emot, Polisen "använder milt våld. Mannen klamrar sig fast vid. en järnstång. Då drar Polisen med hela sin kraft,' och på det mest -brutala le som sedan täcktes med osläckt kalk”. ONT : Men oberörd av alla tragiska öden blickar ". Hamburgs vårdtecken, Bis- marck-monumentet och St, Michae- ligare; I: Barmbeck, där 1943 fruk« Sätt, mannen i håret. En förbipasses | listorn den dag som är, åter ned över ve tänsvärda Scener utspelades, har en |rande' soldat hjälper: till "vid : miss: Jen hamn, vars sjudande liv. vittnar "helt: ny stad vuxit "fram. . När man handeln. Båda sliter i. mannens hår om det nästan feberaktiga tempot, promenerar genom den vackra trak- | utan att kunna få honom ur fläcken, | med vilket hamburgarna "tagit sig ten ” kring 'stadspårken '. kan" man + knappast förstå, att 'död och förstö- relse regnat ned över denna stads- del för bära 12 år sedan,. > . a - "Den här. gången besöker jag inga myndighéter, i. Hamburg, Jag deltar +" i7en pedagogisk" kongress 'som tar stö delen -av dagen i anspråk. Därigenom . kommer jag i.kontakt med; lärare. och vetenskapsmän från alla "delar av Tyskland. Av de mån- . ga "intressanta. samtalen "framgår, att Västtyskland av i dag har samma > "kulturelta problem. att "brottas - med som .. vi." Idrott. och teknik; bhotar-att ta kål på. de humanistiska ämenna, Staten " stödjer ' främst "det. som är matnyttigt; ' På : skolschemat: finns |- knappast längre plats för musik och gäller jordbruk 'och andra fasti; men: skogen mest. överlag fått taxeringsvärdena på si- Slutligen lyckas de 'släpa honom med sig under dej förbi; sh an sin stads och 'sin handels "åter- Ög- ljudda protester, : Det” motbjudande ss "Herbert Connor : Taxerin höjdes. » STOCKHOLM (Press) ; Landets fastighetsägare na' fastigheter: höjda .både när det konst. ”Det fattas bara”,: sade do-|heter.- Huru, 1957. "års allmännä cent :Eberhard Preussner från Mo-| fastig] ” zarteum i :Salzburg, ”att: skolan sor- terar." funder >. arbetsförmedlingen”, Allmänt klagades£ det-över bristen på goda": lärare, lämpliga. skollokaler och "anslag ” till fortbildpingskurser. Skolklasserna — storlek i. genomsnitt pedagogiska försök :omöj pedagogerna ger sig inte. ide ' antägna resolutionerha . vittnar ia seg målmedvetenhet, I => = att det framfö j sissip; — 50 bärn — gör de fakto alla reform. | ket. kraftig "höjning t skogsbruks- har, och i Florida, där liga, ' Men | värdena, detta tom" i der;grad | garna Kongres- | att ”- skogsbruksvärdet, : som' vid sen andas. kraft och tillförsikt och |1 ÄN k ting inte i något län nådde upp till | joner l fler än 1955, Enbart" vid överblickas, i av: skog i.USA : Det. > åmerikanska jordbruksde- partementet meddelar. att en re- kordareal av över 370.000 hektar 'i fjol planterades med skog i USA. Detta var nära 42.000: hektär mera än 1955 och arealen skulle ha varit ännu större om inte tillgången ” g- | plantor hade varit begränsad.” . på 7 Enskilda " märkägare . gjorde ” de hetstaxering. utfallit" kan nu |största nyplanteringarna, samman- Med ' ledning ".. av [lagt 300.000 hektar, medan federala och delstatli; ig] eter svara- uppgifter från länsstyrel ta- - I de. för åt 1, De största plan- ktioner har t 952 års allmänna- fastighetstaxe- åkerns värde, i år för hela rikets endenten' F Elfving - räknat : ut, | teringarna gjordes i staten Georgia, allt blivit en myc- | med 48.000 har, i Mississippi 33.000 TNYet amerikanska jordbruket har UU undergått. genomgripande för- ändringar 'under de senaste årtion- dena.” "Ändå "torde utvecklingen under. det närmaste decenniet gå ännu snabbare. Vetenskap och tek- nik står sida vid sida i denna re- volution. Fr " Varje , jordbruksarbetare i. Fö- renta. Staterna producerar nu till- räckligt med livsmedel för 20 per- soner; För 25 år sedan räckte lant. frbetarens arbetsinsats ' bara . till ått föda tio, personer "år: 1830 kunde endast fyra personer liv- nära sig av de produkter som 're- sulterade av en arbetares insat- Ser RA SEND rat ' Tekniska "framsteg ' har lett till stora + ökningar. "av: produktionen per hektar och per djur liksom av den : totala avkastningen. 'I fysik volym var den amerikanska. jord- bruksproduktionen :i fjol. omkring 50 proc större än för 25 år sedan. Skörden per hektar har ökat med en": tredjedel, '"Boskapsuppfödnin- gen gav 23 proc högre avkastning per djur än under åren 1930—33, Produkti tan en tredjedel större areal med samma egna arbetskraft och med endast en fjärdedel ; till ' femtedel av den lejda arbetskraft man höll 1930. SOS aa ” På" senare tid :har diskussionen varit livlig om minskningen av an- talet farmer och tendensen till ök- ning av. arealerna per farm, Det har "sagts ! att familjejordbruken skulle få svårt att göra sig gällande på grund av de alltmer mek ckling här har skisserats kommer att med- föra stora. sociala och ekonomiska förändringar: för landsbygdens folk. | Denna omställning blir varken "lätt eller smärtfri. Personer 4 ledande ställning / inom "det : amerikanska jordbruket. och" dess organisationer står här inför en stor och svår upp= gift. "Målet: är ”att' ytterligare höja jordbruksbefolkningens . .levnads- standard och minska:den eftersläp- serade och kompli de brukni i- | ning som ännu metoder som det moderna lantbru- ket kräver. Om familjejordbruken försvann skulle 'detta medföra ock- så en kulturell förlust bygden. «400 cv Så . Faktum är ' emellertid att miljejordbruken har hävdat sig i det amerikanska näringslivet. De- ras ställning har i själva verket förstärkts under de. senaste åren, Familjejordbruken ' omfattar " un- gefär' samma procenttal :av den to- tala 'jordbruksarealen som år. 1940 och de :svarar för lika stör. del av öre Medelåldern för en val är omkring 50 -år enligt de senåste 'säkra rönen på området. På sina håll uppger man - att en;val kan bli ända. upp. till 500 år, men, det' finns ' intet. balägg för den saken: Denna ålderssiffra är helt gripen ur "luften .och -berar på att ' "man "ända till för några” år sedan vissle ' mycket litet om valarnas' liv 'och leverne, Man vet för övrigt fört. farande: ' alldeles för litet i; ämnet, ' En; billion utgör, som! bekant: hos oss suinman av en million millioner. I Frankrike, England, USA samt någ-= , ra åndra länder betecknar duck ordet billion summan”: av: ”endast”! tuseh I LINKÖPING (TT) "5. i Den massdöd av fiskar, som öre kom i Svartån i juli i fjol och som inte” kunde” förklaras, tycks” bli |ak- tuell i år igen. Under törsdagen far tusentals döda fiskar upp i ån mel- Solb Ae lan, gård och Spår skörden. Omkring 97: proc 'av al la farmer är familjejordbruk,v :sA Per arbetare var dub- omfattade ' 31.000, har. De belt så stor. 1956 :som under” den .-leverer- rade 886 miljoner plantor, 144 mil- i Georgia prod d 113 miljoner, träd. Detta år kom- p . 2 Bruttoinkomsten ' per ' "arbetare ökade ännu mera. Den steg från 914 dollar 1930 till 4.017 dollar" 1955 för landet som: helhet. Stora in- F ing och mekanisering har bidragit ;till "att 'effektivera 'famil- jejordbruken och göra dem Hl mo- derna affärsföretag, som noga -föl- jer utvecklingen och utnyttjar nya' produktionsmetoder. ; "Lantbruket var" under 'depressionsåren ' bara bruk väster om Mjölby. Döda flskar låg” också på åbottnen, och: stora fiskstim sökte sig, in på grunt; vat- teti-och lade sig vid vattenytan för att. snappa efter luft. Mest rök det sig om småfisken 'men "också om en ochi annan stor gädda, . ME "De flesta . industrierna i.- Mjölby millioner; vilket man':bör. hölla minnet om man läser utländsk fack- . it ir: eller” länd ”tidnti . + Det. är"helter-ka inte så dumt fatt hålla: följande minnöt: Hos 'ösa , är tusen millionen lika med en mtl- lard, men i ovannämnda". länder" är en "milliard endast 100' millioner, En, milliardär hos oss kallas”sålunda för ' USA och en del andra länder, « =" +. Däremot synes en million vara U- ka -med tusen gånger tusen över. he- bk billionär i Frankrike,: England "och ' Ja Jorden. En millionär skulle alltså | över hela jorden "ha lika mycket; Teoretiskt kan detta vara rätt: men i verkligheten" förhåller det gig" inte så. Här i Sverige kallar vi sålunda den som har tusen gånger tusen krös nor för en millionär, men tex I USA 1000 gånger 1000 dollars för: millio- när. Eftersom en dollar är lika. med sålunda en USA-millionär -ha' inte kallar man inte den som: har under ” ungefär 5 kr i svenskt mynt, måste - Da landsbygd är större än åkerns. ; ökningar - hav «vid | ett sätt att leva, nu är det en nä" |har nu stängt för semester, och vat li indre än KN tt 2 M : 2 ä törre antal plan- nr - N H 4 . a v i Svartån har inte |min em millioner kronor för : ftermiddag' tas vi" emot: av Åkerns: medelvärde "per: hektar | mer ; ett ännu .stöj P farmer av de flesta typer. Lant-|ring som kan ge god L varit särskilt omfattande, Möjligen |att kunna kallas millionär. Ore me Fa : - "Bet. Senatens ordförande] häller ett har stigit från 2.047 till 2.954 kr el- förmfulländat "tal, : vilket! visar att han är: välbevandrad. i filosofernas, Pogternas och tonsättarnab värld. Det är sympatiskt med politiker som od- Jar" kulturintressen. Men |så gav ock- . Så hospitationen på ett flertal Ham- burgskolor ' vid handen] att myn- « digheterna i denna stad Har stor för- ståelse för reformpedagdgikens krav -. På er -allsisig personlighetsutbild- «. ning. :En' annan kväll är vi bjudna att delta i en i iorjell ler med" 44 proc, Högsta medel- värdet per hektar "uppvisar 'som vanligt Malmöhus län med. 4.900 kr, medan . Gotlands län . kommer lägst med 1.884 kr samt därefter mälarlänen, Jämtlands, Skaraborgs och Blekinge län synes ha fått vid- kännas de procentuellt största höj- ninarna av åkerns taxeringsvärden. I rekommendationerna till fastig- h i ä var angi- - komst i rådhuskällaren,| Det är gäs- "CT ter: från ””Hoftana,” Belgien, ' Norge, ' Sverige, Danmark, Finland, England, Österrike, Schweiz, -USA och Brasi- UHen”som. möts i denna kultiverade -Thiljö- och ' knyter ' kontakter, Jag «> har: sällskap ” med två flamländare och "en holländare. De har glömt pe sansa förr och vet; att prisstegringen under .de senare åren vid 1957 års taxering borde slå igenom så att det. blev en höjning med 50 proc på åkern; så stor höjning har:det alltså inte blivit eftersom ' genomsnittliga höj- ningen stannar vid 44 proc. Av- » hyser stor respekt -för : tyskarnas framåtanda. Vi skålar för våra län- v. ders' välgång och för den folkför- ”. sSoning som vi alla ':på bästa sätt ”" vill försöka arbeta för, Mötets pre- "digt för att ta igen .sig på ön Hel- &oland, åker jag till Bremen för att återuppliva bekantskapen med kvar- ..teret kring rådhuset och domkyrkan, : diska b. + H i lea ir u er hettar ; : ! 'sident talar" om för oss, att vi är nat med höjning i norra Sverige rekommenderas av .jordbruksde-| expanderande näringslivet har bi-|och djur, och nya' maskiner 5 ilya hos en dam tre | aPPOsA Då Låtom — Vi skall se om jag kommer i > bröder och efter ytterligare två glas | med 85 och i södra Sverige med partementets jordskyddsbyrå. ' '. |dragit till att underlätta dessa för- bruk "kommer . produktivitetisteg- | Där ringde fen de 4. fram fö rst. sa a ; | «-- mosel jär IN stan D öjda att tre bor 170." proc.” Det . visar sig. nu, att; Plantskolorna söker nu på olika |ändringar. Den arbetskraft som fri- ringen att fortsätta i snabb takt. a oss draga en slöja... be : i vo Jonska” proteser a? inte förstår skogsbrukets värde per hektar ge-|.ätt öka sin produkton av plantor. | gjorts inom jordbruket har sugits) Vad boskaps 5 I avel, | : : ” | : I; -'hågot annat språk än sitt eget. . . nomsnittligt stigit från 236 till 468]; Clinton, Tennessee, pågår försök | upp av industrin. : kommer nya rön i fråga om) a - iv ] slå UR on KL De kr eller med ca 98 proci.I inte ätt. med artificiellt ljus påskynda Antalet farmer uppgick på hös- / födni och i - bety- i, . Medan. kongressen' har en dag 1e- | mindre än 12 län är skogsbrukets växten av tallplantor. Målet. är att |ten 1954 till ungefär 4.800.000. Om- | bli" av- utomordentligt stor i | I vikel är störst I Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, : Värm- lands och Västernorrlands län. När det gäller skogsmarks- och skogsvärdena hade experterna räk- värde nu större än 'åkerns, näm- ligen i Kalmar, Jönköpings, Älvsborgs, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs, Väst 1 Kronobergs, Värmlands, en av den ljuv. saden från” 1100-talet står kvar. Den 3 "> ligaste skapelser. Som genom ett un. ds, Jämtlands, Väs- Den "återstående tredjedelen ' var 5 Jen arcal som nu an- . v - Jigaste skapelser. ivit | terbottens och Norrbottens län, har det under den gångna veckan | stödjordbruk ' eller - residensjord- proc av 22 med Ta ” ; ; d : elr ö i ö me & kad dyrbar of ärior blivit Särskilt tungt väger skogsbruket i|varit ovanligt varmt, rapporterar bruk. NA +. "Tvändes för olika grödor en ig : Visserligen härjats av eld, men fa-| Värmlands, Kopparbergs och Gäv-]mosk radio Daf gm » Genomsnittarealen för jordbruk | sorter som in AA torastrålriingen i : leborgs län, där det värdemässigt I har hållit sig kring 30 grader. ( ”Ji den första kategorin 'steg från 89|för 20 år sedan. D r + världsberömda med sitt klockspel har bombats sönder to- -talt .men med. utländska . vänners hjälp byggts upp på nytt: När jag ' vandrar. omkring i den återstående delen av det gamla Bremen kommer "jag till.'en del pittoreska gränder, som verkar som tagna från någon [| r rar nära 3 fjärdedelar av summan av skogshbrukets o, åkerns hela taxeringsvärde, . Tydligt «är, att. den nya tor att drivas upp, så att betydligt över 400 miljoner har skall kunna planteras. > +: Ao a te « Skogsplanteringarna har aktu- aliserats genom det sk jordbanks- programmet; 'Farmarna får ersätt- ning av. regeringen för. de arealer som inte brukas: för produktion av grödor på vilka det råder över- skott, tex vete och majs. Plante- ring av skog på marginaljordar blir därför vanligare: Det stora beho- et av skogsprodukter "bidrar också till: att öka intresset för skogsplan- tering. - rÖnRM anlag Må " Planteringen är -av . stort värde "även därför att' den . hindrar en alltför '.snabb -avrinning av ,regn- vatten, Under senare :år har vat- tenförsörjningen blivit «ett allvar- ligare problem. Planteringen görs också för att ge vindskydd på ut- satta : ställen där ytjorden annars lätt blåser bort, En kraftig ökning av' planteringar för detta ändamål å ett år få fram plantor som är färdiga att avsättas. : = I Vorkuta norr om polcirkeln Reuter) sl Under tiden 26 maj — 22 juni i år infördes till danska hamnar få å 1; 5 miljo- dens ikraftträdande påverkat skogs- brukets kraftiga värdestegring. 2 Taxeringsutfallet i år enligt fas- på ner kilo fisk och skaldjur eller un- gefär lika mycket som under sam= ma "tid i fjol. Av 'denna kvanti- tet infördes 0.3 miljoner kilo av dockstad en Det beslut <ndiegör planering på -lång sikt : sl : . (TT-RB AG 3 diggör planering Pp bor . faktiskt. människor. i dessa har i Hallands län blivit, att åkerns fartyg. ( ) nordöstra USA håller man nu 40 för att undvika överskott och and- ; . hus, Jag kliver in i ett av dem och | medelvärde gått. upp: från 3.803 , proc flera mjölkkor än 1930, men a rubbni i produktionsbal i ” lo oe . | i RT Da hä on I rä ft kåken | till 3900 kr sedan föregående fas- |het visar sig genomsnittligt höjnin- | sköter dem med bara hälflen då ser, som varit ett besvärligt pro-[]' Ryske kommunistchefen Krusitjev talar i Prag. Bredvid honom - ee br ät på husets tighetstaxering, " Skogsvärdet per [gen vara 298 proc ”(markvärdet | mycket lejd arbetskraft som F$ - n å senare tid. | - ol "står tjeckiske partiledaren Novotny, president Zapotocky och mar= - «efter sin far och rd upp ih useta hektar har ökat från 91.till 207. kr. |26.22 proc) mot 30 proc i genomsnitt I och 8—10 proc mindre eget arbet or Den snabba utvecklingen" som], - ”. > gkalk Bulganin, . FRESK tre makan: själv har hon på dessa ' Vad slutligen angår annan. fast'g- | för riket, TP era JPÅ vetefarmerna skördar man Pål ; fred mate : SN RN PR RT AR BE IRAN . Md M - ; XY arbetarnas realinkomster har näs- tan fördubblats sedan 1929, Ök- ningarna i produktivitet och real- inkomst bör ses mot bakgrunden av . de ”stegrade: kapitalinvesterin- garna i' jordbruksdriften.' Per ' ar- betare har investeringarha tredubb= lats sédan 1930. I genomsnitt stöds varje. arbetare "av investeringar på inte, mindre "än 16.000 dollar, mot 5.000 .dollar 1930. På många större rdbruk, ligger be- tydligt högre —,.50.000 dollar eller mer VT N ” NT : familjej ” Slörre årealer per farm". > Den. ökade mekaniseringen « har lett till att allt flera gårdar” har slagits tillsammans, då en jordbru- karfamilj , tack ' vare - maskinerna med egen arbetskraft kan sköta betydligt större arealer än tidigare var möjligt. De goda arbetsmöjlig- heter som stått till buds inom det kring två tredjedelar av dessa var så stora att de gav ägaren och hans familj full sysselsättning och huvudparten av deras inkomst, hektar 1939 till 135 hektar 1954, el- ler med 51 proc på 15 år. Efter- hand som farmarna ' skaffar sig traktorer och nya maskiner och gör andra investeringar ökar deras möj- ligheter att sköta ' större arealer med hjälp enbart av familjemed- lemmarna. På sk mejerifarmer i .'.|kaniseringen. Stadens bekvi | ter har flyttat ut på landet.; . s tadsgränsen ej . Stadsgränsen Vär inte. 3 skiljelinje, som den varför en ges neration sedan, Samma -sorts män- niskor lever på båda sidor om den, de har samma : ambitioner, samma kulturella, ' sociala och ekonomiska möjligheter, de lever på samma sätt och möter samma "besvikelser och missräkningar, Detta' är en gynn- sam utveckling och den står i sam- band: ined''att. jordbruksarbetet har blivit lättare, tack vare :mé- i Hizhe- "De framsteg, som ' nu sker ytterligare jordbrukets. och ; skapsskötselns avkastning. Efter- hand som sjukdomar och insékts- angrepp förhindras och motgrbe- jer bo- tas, husdjursraserna förädlas, selmedel och 'utsäde förbättrag och ger "större produktion' per hektar Jgöd- kan det röra sig om en akut förgift- ning, som är begränsad till ett mind- re område, Moha tont SR a . . Förrädisk bilradio - Härom kvällen hände sig i Oslo att hr och fru ÅA. skulle bort på släktmiddag.: Men fru A;. fick bege sig av ensam eftersom hr A, förkla- rade att han hade'så gräslig huvud- värk att han måste gå och lägga sig. Fru A, ringde alltså' efter en taxi — men innan hon nådde fram till plat- sen. för släktmiddagen, hörde -hon i taxins radion att en bil: beordrades till. herrskapet As villa; ' en a fi- hurlig anordning har man nämligen på taxibilarna 'i Oslo. Fru AV bad genast sin chaufför att vända om hem deh kom just lagom för ått se en annan taxi med hennes herre och öra nedåt stan. — = "5 Fö efter! beordrade fru. A. Zn och 'så kunde hon konstatera a maken steg in i ett hus och ringde IFrankrike med dess 14, 'derada valuta, behöver en millionär inte ha mer än omkring 150.000 kr omräknat i svenskt mynt, " H = ot -t . om at Sköldpaddorna kan uppnå ganska varierande storlekar. Deri minsta väx ger endast några gram fullväxt..Den största - sköldpadda som- iman ” hit- tills känner till vägde 250 kilo, : . För - kortspelare kan det ju 'vara intressant att veta att det bara finns en chans på trehundra millioner att man kan:'få samma fem kort två gånger direkt i följd. De ina -Kolugnt :-. "Det händer. inte alla" dagar att 94-åringar tar flyget för att hälsa på sina barn. Men så gjorde emel= lertid .. Anna-Lisa Karlsson,” :som härom dagen flög från Mariehamn till Stockholm. ” por På fråga när hon tänkte åter- vända svarade hon: = x-: Vi deksel Djurens näringsomsäftning studeras med hjälp av radioisor toper och detta kommer att mins- ka omkostnaderna genom - ättre avvägning av fodergivan. Orgkring jas föl tt större, antal utnyttjas för att ge e j mutationer och därmed påskynda växtförädlingen. ot Hela denna utveckling visar be- hovet av närmare samarbete mel- lan farmarna, företag som betjänar jordbruket, forskare och lärare. a | Den fortsalta specialiseringen "nöd- lan r
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.