"svenska ';' konsumenterna "inte. räkna "med; att: denna YvreYTFEFYTYTYYTTYYYTYVYY) Vere rver yrreiTTee reva PETS vYFrvY UTE YV FP Y VY VVE PV VY VY TyvrervervY TrereteyverreyYeerYY Yt YYFFYEFYYYN YT PPRYT nn Tisdagen 7, september 1957 - i -—= LT DEN: 7 SEPTEMBER so LT = tt Lågvattenmärke 1 svep om högvatten” på fälten: Att. ”Skördekatastrofen nu i : stora, delar av vårt land kan anses som ett faktum — om än ej fullbordat — är väl. de flesta människor vid detta laget fullt på det klara med! Även sådana . som i vanliga fall inte har mycket. till- övers för lantbru- karnas bekymmer, hyser. med-; känsla" och förståelse för den - i Kvällsposten op kommit av "okunnighet. Tid -ningens "ledande män vet utan tvivel, att det statsstöd, som de "drabbade . jordbrukarna kan hoppas på och den högst even- ,tuella prishöjning, som kan bli "följden av 'skördekatastrofen, - inte räcker att täcka ens en bråkdel av de förluster jord- . brukarna: drabbas av. « > « 4 att "årbetsprogrammen under 1957 i ber "räknad omfattning. och regeringen har" därför" nu på förslag av väg- "Och vattenbyggnadsstyrelsen ' be- slutat viss - omfördelning : av de statliga -.. vägbyggnadsanslagen. in« om : den, fastställda kostnadsramen av 287,6 milj kr. Samtidigt har till väg-' och -vattenbyggnadsstyrelsens förfogande” ställts ytterligare 10 milj för byggande av länsvägar och 1,5 milj för byggande av riksvägar, + Enligt "regeringens ' beslut skall "Är 1639 utkom” Danmark. en bok' 'som' hette ”Tre' hundra. nyttiga. hi- |. storier”, Författaren var en professor i Rostock ' dr Petrus; Lauremberg. Översättarna . Salomon" Sartor : och Jörgen. Görgenzen säger i sitt för- ord att lärt folk har uppmanat « dem att översätta denna - utmärkta 'bok; varj' den. höglärde /' författaren ” har samlat ”kärnan av poeternå och .his- torieia ungdomen till märkeli g nyt- ta ”och gemene man till :nö prisa också den -höglärde:' rjannen därför -att' han gör de; nyaste” upp=- v & stilla; Djävulen spökar endast " för människorna; för: att, styrka. dem i deras vantro. a Om drömma äges att de” väl . STOCKHOLM (Press) ys IT "Den: svenska flyktinghjälpen un- der budgetåret 1956—57 har i vad den avser, till vårt land överförda flyktingar kostat :inemot :13 milj gått. åt 17 milj. Övriga kostnader" ader,” BA milj, Till stärllån har belöper på kostnäder 1 samband - med flyktingarnas” utltagande : och överförande till' Sverige, uppsätt. ning av provison ia bostäder; : oms kr” enligt . vad arbetsmarknadssty- 1 = 0 8, real ” stundom varsla. rätt, men” Exdråga de, Alkomin synes. författa- ren "inte vara bevandrad i, Ett enda uttalande tyder på att han icke som så ' många "av. sin samtid ' tror på möjligheter att göra guld.! tolk relsen :: Al r 1 Det har huvudsakligen " varit fråga om -understöd åt de 4.000 ungerska flyktningar. som mottogs i siutet av 1956 - och. ytterligare ca: 2000 flyktn främst ungrare men De . betydelisefulla'" ö na.och den vid astr även.”s k? gammalflyktningar, av skole- och öymnasieundervisning m.m; För innevarande budgetår 4 milj, varav 12 .milj till hög. skoleutbildning.. För. nästa budget. år är det svårt att beräkria anslags. svåra situation modernäri ingens Meningen med artikeln od vägförvaltningen i Hallands län få. | täckterna i astronomin och. andra | dets början uppfunna kikaren, om- andra nationaliteter, som under vå-| behovet, då det '£ Här känt folk råkat in i, en situation, uppenbarligen vara, att hos de 1,150,000 kr för t . liga för alla och | talas; Det berättas att man i Italien rens, lopp " överförts '. till Sverige, i. vilken 'omfattning verföring av som. för. mången förut svårt storstadsbet ko uppfunnit "ett 'kosteligt instrument |] detta summanhang "kän nämnas, | flyktingar kommer-att äga-rum. De skuldsatt lantbrukare betyder nära nog ekonomisk ruin, - Med denna tragiska sitbation som bakgrund läser man med tgiftsposterna för | nevarande.: . budgetår. 4 : ch förbittring en per ta, några egna: risker ochj| ökas med samma belopp ifråga om man betraktade dylika gamla böcker De största u fört Upslagd förstastdesartikel får äta sig tjocka och feta ur länsvägsbyggandet. . med vördnad och väntade att finna . Inga berslöppar c ovan "molnen ' Iflykti är inkvarte flyktinggrupper. av fortgå, även A skä 3 i hö gra vt stor visdom i, dem,-'och nutiden ät |. Berättelsen om att det, på jorden — nästa näds- om skördekatastrofen i höger- statens hand, når derås egna H ästpremieringarna, mera "böjd att :småle lilet överlägset | skyller finnas berg 'åv många mils| - : : tom skullo styrelsen” anser. det dock vara till- , akrar inte kan föda dem. Yv åt dem,- Och det kan inte :nukas” att höjd bemöts rätt förnuftigt, Diremot svalorna som om "vintern 'skulle. lig- räckligt, om 1958 års riksdag -an=. organet Kvällsposten, - En halvsidesbild av ett över- svämmat fält kröns fullt rik- tigt äv rubriken ”Miljonvärden dränks på fälten”, Men där- under. kommer en. "rubrik, som ” man måste beteckna som hut- : lös, ”KONSUMENTERNA FÅR BETALA ' REGNSKADORNA PÅ SKÖRDEN” oo oc Det är alltså konsumenterna som : får betala. Jordbrukarna ' går enligt Kvällspostens märk-' liga upplysning fria. .En miss- tanke, att det rör sig om en felaktig rubriksättning försvin-: ner, då man läser artikeln. Där får man nämligen veta, att ”de så småningom kan vänta en dryg räkning; Det är 'de väldiga ska-"' doörna på skörden, "som måste betalas.” Den statliga garantin på : 50 miljoner förslår inte långt. Resten får tas ut genom” statsstöd . eller prishöjningar på. jordbrukets produkter.” .. Med tanke på; att Kvälls- posten är en av högerns ledan- dé.-tidningar, kan man tyvärr: . falska kretsar, där tidningen 'har sin : största spridning, uppammå myten om att jordbrukarna är en priviligierad klass, som slip- ;. Samma" vrångbild "av ,verk- "ligheten" -har,. under" ' tidigare | katastrofår flitigt uppmålats av "folkpartiets 7 storstadspress'«' "syfte att inbilla "främst städer- nas folk, att centerpartiet bon- - deförbundets. medverkan. i. re- geringen givit landets bönder otillbörliga fördelar på konsu- 'menternas bekostnad. +=! 4.7 När nu'en av högerns stor- stadstidningar följer i samma I spår, frågar .man sig, om också . högern: i fortsättningen! ämnar föra "en slags propaganda för . städernas folk: och en annan sort agitation - för bönder och ändra Tandsbygdsbor. Eller tän=| "ker man verkligen "k av riksvägar och 6,350,000 kr för byggande. av. länsvägar, Detta in= nebär, att tilldelningen: för detta Jän minskas med 350,000 kr när det gäller. byggandet av riksvägar men : tingen har, vid förd åtskilliga att, göra en. "I kallat Tubus Opticus, varigenom väl ett .tings: gesjalt, rli .- synes, men lich kantskap' 'med- detta- verks innebåll. Den tid är förbi då håll läget. till hä under" 1957: anvisat. Hallands läns hushållningssällskap bidrag : med 13, Landslingets byggbehov! + På, anmodan . av -inrikesdepari - mentet har. Sv landstingsförbundet lämnat, uppgift angående, behovet av: 'byggnadstillstånd för "landsti ofta måste förefalla.. ilö igt; Men "går Hen | Brundligt igenom. en” dylik gammal bok, får. man ibland :rätt goda" bi- drag till föreställningen icke ;: blott om" forna; tiders" uttryckssätt,'; ; utan också om dess tänkesätt och kultur- ståndpunkt. - ; ät Adam” fikon i stället ” för Pple? ::Det vida - övervägande, flertalet: av na”, gens för al der «år mytol ämnen ” efte " grekiska 1958... Det. anmäles,' att sex Tands=: ting önskar: kvot för byggnader, som kan: 'påbörjas : under :, första halvåret. Totalkostnaden beräknas för : planerade ' byggnadsföretag . till ca 9 milj, varav c:a 544 milj belö-- per på. yggnader för förvaltnings-. ändamål." : : :: Hallands läns " Jandsti, "har be= på landsbygden och säga si i högern anser inte, att ti bön: -der, förlorar, något på den dåliga skörden. Det är konsu- menterna som får betala” ka- -laset; pe "Den fråga I kräver" ett: or- dentligt svar Tämplige ” valtningslokaler. ; : Hov av byggtillstånd för ett bygg- nadsföretag - med + två särskilda byggnader, varav det ena en kon- tforsbyggnad, : inrymmånde bl-a centralför , dis ; pensär 'och-rättshjälpsanstalt; : Kosta! naden: för denna "del 'åv företaget" inkl torat .beräknas till 1,540,000 kr.; Härav korhmer. uppskattningsvis y milj kr.a att falla på landstingets fö > historieskrivning till- so Ref ARV Ad Det gå inte an..attuslarvå ; med frukosten,'I USA konsta« terade man för: "nägra Järv séi » dan, att en rad flygolyckor av. Frukost och gen och. romerska författare. och. i. syr» nérhet sådana ' av. vilka man mir el- ler mindre lätt kan draga god moral, ” Där; berättas 'bl. a om värk underverk, de, sju vise," "register. och förklaring: på poeterna$s':gudar”: och vad man eljest. kunde begära att en bildad : människa id skulle veta besked om; "Även: ”några : märkeliga tin; bibeln” och ett - gister”,. finns di ett äpple det var, som . Adam 7 åt i paradisét'.: Förfat- Yaren -nämnér olika. antaganden, men ir; själv mest böjd att:tro att: detta ”äpple” har : varit i ett; fi synnerligen eftersom £ helt. bekväma sin. blygs rås Mö icke, 3 mycket ”rannsak: grymheter: i nya: :världen.!; Däremot | omtalas : åtskilliga”. besynnerliga” fi hållanden och tilldragelser; "om ' vi kas tillförlitlighet nutiden knappast känner ' sig. övertygad. .Här berättas på fullt allvar att en grevinna Mars gareta som levde i. Holland långt. från :Lodzdän”. hade utskällt en fattig kvinna :som fått «tvillingar, därför att hön trodde” att om Kvin- nan endast hade en mån; kunde hon inte heller-f& mer än ett barr i'sän- der. Den förorättade kvinnan önska- dé då att: grevinnan "skulle ” få 'så många barn som det var; dagar : på Idens sju li än oss ej tjänar till". salighet,' därom tö-j > skrif. | förmer heter det. att "det. endast är en poe- tisk, dikt att. bergens toppar 'kunna räcka till molnen”; Om tidvattnet får vi. veta bt det”"i Nordsjön på andra sidan Norge, finnes" ett twnderligt och outrännsak!igt finns i hela älg, vars. make, inte riden, Detta: svalg £ och, slukar i sig un- kt och brusan- skrivas. Un- vad det tillför- ”.. Orsaken till dock la. på sjöbotten Om 7 ”djureå hand! åtskilliga av histörierna; och de är genomgående ganska förnuftiga.” Författaren mot- ur I säger icke endast 'en 'del fabler som berättas: om » ormarna,” örnen, ' sva- ; j nen, ; bävern .och många" andra djur, utan också, om vissa ofantligt stora som "att, ””bastlisken”;— vilken skulle framkomma ; av ett .tuppägg, ”enhör- ningen”, ett, stört ,fyrtota” djur. med || horn mitt.i. pannan, ock flera. andra" ögn' och > förbannad förklaras vara” diki djur;' vidskepelsens' fantasifoster, så- |- ten några' hundratal sådana flyk- tingar kommer att överföras hit — 350 har redan anlänt, -': att under” sensommaren: och : hös- | till. Sverige väntade 'svenskbybor- tagas och, placeras, | uhder .ån= kommer mottagning a ga i dvala på botten av floder och sjöar, är han säkert i ö melse med en 'den tiden allmän fö- reställning om flyttfåglarnas vinter- tillhåll. Som bevis härför anför han sjöfarares historier vilka då som nu under narin" av" har föga Lus ' stor som det, grym maste djur Glasögonen "förändrade :" ”världs- bilden”. och om liknande redskap sä- ger han: "Nyuppfunna brillor med vilka maj an se nära hos sig”, kallas dét:några år före kikaren uppfunna : mikroskopet, och det be- glasögon ”blir så stort som en ärta, en fluga som en" kamel, och en lus som det allrä” hiskeligaste och grym” mäste djur" De eldsprutande" bergens verksam- het förklaras därav att de är fulla av ..”svavely beck-och fetma” som av vinden ”igenom trånga gångar och hålor bliva upptända och uppblåsta”. Detta var alltså vad man på den tiden ”ansåg-vara ”den bästa. folkläs- ning”, och man får nog erkänna att rättas att ett: ost-or sett genom dessa lä det: fanns värre: "Många mycket svå- p visar '1 milj kr till-unders! Ayktingar,, nn Får, satt hemma tillsammans: med farfaf, n medan maråma .var borta, på. arbete. i hon vara hemma. Klockan. blev: 8, 3, dick öcl lan vad orsaken till och ängslan. i rösten: rare har be- stått. a nundraden efter det -”kultur- verks” u' MEDAN 'DE: TUSENTALS BRLLONGEN , NAR DE FÖRSTA MÅNNISKORNA SOM LÄMNADE JORDENS YTA I EN LUFTFARKOST. KLOCKAN 1, 44' DEN 21 NOVEMBER 17835 STEG DE IN IBALLONGEN. : > OT MÄNNISKORNA JUBLADE. "DE TVÅ MÄNNEN I DEN FLÄS I. TADE .KORGEN ,VINKADE + SNART SKYM- TADE DE SOM USMÅ PRICKAR UNDER. uppskattas medelåtgången till 'ca Flyktinghjälpe en har Å kostat tretton miljoner. na beräknas dock skomma att mot= > ång grubblande u utbråst Ulf med veniod PLÖTSLIGT BÖRJAR BALLONGEN SJUN- KA. DE TVÅ LUFTSEGLARNA ÅR FARLIGT NÄRA AT KÖLLIDERA MED ETT KYRKTORN,. "FYRA PÅÅ” SKRIKER PILATRE, ELDEN 4 . FYRFATEN FLAMMAR UPP. BALLONGEN - SPÅNNS UT OCH STIGER IGEN. cc oförklarligt slag inträffade in- i om flygvapnet och vid"en in a ”. dersökning visade det sig,” ätt”. dctn mycket "| hälften av alla piloter gav sig 'g É ät på flygning utan att ha = tider, - älit något nämnvärt. De ”kun- | de inte få ner en bit” på morg- ' Nnarna, Om en pilot inte slukat " mer än en kopp Kaffe och kan- "ske någon frukt på morgonen, kunde det hända, att efter nå- 4 potatisar. mess gon timme blodsockret sjönk '2 gula lökar | till en farligt låg procent med 2 röka ockad grön paprika. "den följd, att hans reaktlons.. 1 tsk salt et förmåga; omdöme och tanke- ' kt tsk vitpeppar” rö verksamhet. reducerades, &e." 1 burk” fomalsoppa. eller cham: dan flygarfruarna fått avsked ' pinjonsoppa. ; "om att se till att-deras män ' pulPädning:. ; buljöng ener erädam 1, åt en stadig frukost, innan de = - Bav sig åstad, har” olyckorna sjunkit till det esta” antalet - " hittills, : Samma gäller för oss andra; Många olyckor, surhet, huvyd- s Värk, trötthet osv kan ha sin grund 1 dålig frukost och med - "Skall det" star- ler bantas; är året. -Vad 'skedde ; nu,,. enligt förfat- taren? Jo,' av ”Guds nåd” blir -grev- innan sjuk och. föder" i. sitt 40:e år under. en. timmas tid på pingstdagen |: 365 barn? De 'var alla levande och —J:!. förmodligen därför att det var svårt att i en: hast . finna... på :365;, olika namn — blev.'/ alla gossar i "dopet xallade Jol sabeth.”” & steken blir för mörk täck den med foliepapper: eller "ett dub- : ; belvikt. smörpapper. Beräkna” N varje kg, vill man' ' ha den :röd15 :min.-Låt- stel ken” stå: :en stund på ugnsluc- | Kan. Skär steken i tunna” "ski" : +: VOT, lägg upp den på ett varmt. ” fat och garnera med kronärts. + .kocksbottnar : fyllda: med ärter . ; och små grillade tomater. Ser: 7" vera: steken med" flottyrkokt' - "potatis, skysås och. en: "god I . Beredning: Skär "Korven i bi- " grönsalad, | tar. och fräs den lätt-i liten järngryta på spisen, Skala po- tatisén, skär” "den i lövtunna 'skivor och lägg. dessa på” kor-.. ven. Tunna lökskivor läggs på? "potatisen: den hackade ' gröna Creolsk gryta, (4 pers! 4 wienerkorvar :, vc 1 msk smör eller margari Rekörd-uderbar Att betydlig lärdom "under medel- tiden "kunde : förenas med ganska ringa andlig imogenhet är" känd. sak, men att en gosse som ännu inte fyllt 10 är kunde hålla föreläsningar över Bibeln och var, färdig att vara juris doktor i både andlig och världslig rätt, förefaller nästan: otroligt. Dock berättas här om ett sådant under- barn och: det: avtryckes: ett. mycket smickrande brev från kejsar Fre rik III till ”högst underbare och för- fräfflige knabe och unga person An- dreas Cantern, : Johannis Canterns till Groeningen käre son.”, ' Författaren "omtalar ” den ' sed a ”dricka” tobak ' som: just vid. denna tid började. utbreda. sig i- norra: Eu- ropa : och mn råder -. enträget ill attli ket ju var ett klokt råd.. Arte - OC! ER GÅR OEN 'VINGLIGA FÄRDEN; Ti SLUTA PPTÄCKER: I MARKISEN. ATT- ELDEN: BRÄNT ' HÅL PÅ BALLONGENS . 1-dl strösocker : ME saft och rivet skal av 1 citron CKURIRER. HAR RIDIT EFTER Dem- HJÄLTBRNA PRESENTERAS > vi H "dålig fi 50 em ma & frukost menas sådan, paprikan 'strös över jämte : Yr Re mör ee ll Djävuleri. får naturligtvis v våra med som innehåller. föga protein, kryddorna och sist påhäls en - Maräng:: Sn i den här historien. Dock är-förfat- PILATRE: BELÖNADES AV KUNGEN äng: taren inte fullt så rädd för Fan'som MÉD EN ÅRSRÄNTA Av 1,000 LIVRES, det ämne som "främst levere- : "rar ener; gå till nerv- och hjärn- = celler, En riktig frukost skall innehålla mjölk och ost som är Proteinrika födoämnen och bevarar :' ; blodsockerbalansen. s Om denna minskar bär. man . trött och minnesslö, "Om man nöjer sig med kaffe och mar. melad på brödet, . håller sig burk soppa; tomat eller cham-' pinjon, Lägg ett lock på Bry- tan: och låt rätten, småputtra 15—20 min. eller tills. potatis och lök är färdiga. Vid behov . : späds med litet buljong eNet ” gräs mjölk, ? tr "HAN BLEV EN KÄND MEMIST OCK UPP TÅCKTE NYA METODER ATT FRAM- I I STÄLLA GASER. 1785 OMKOM, HAN "NÄRA BOVLOGNE UNDER ETT FÖRSÖK : ATT ECraR 1 BALLONG Över ENGELSKA, > BANGLE i "många av hans samtida. Betecknan- de är i synnerhet några anmärknin: gar om: folktrons varulvar, där det bl'a heter: ”När nu en människa : skulle bliva'.:rent till: ulv,-; skulle | - icke detta ske förmedelst en ny skar Jan "Nagga degen med en” gaffel pelse; "som allena bör Gud till?. Djä- vulen har icke makt att göra en lus. och rädda = sa e e dä men Klokt sagt om drömmar och spöken” |" -''; ; I - I - = V ” min. "Blanda ingredienserna till: eter - SR ; : dude + | fyllningen Ten -tjockbottnad 83 äggvitor : 6 Beredning: Kavla ät och kli en låg, vid pajform med” degen yu ”Rosthammel, (8 pers. ) 214 kg lammstek : "Alperna för, 3.106 svar ar för ”ögonen”, simma ända Mm upp figger nam- " blodsockret i balans endast en 3 tsk DIT 'upp "i" ålderns: sena' nöst, vilket ligen, hennes hem, halv timme, medan ost och at oc . kastrull och sjud. krämen un- motion 'åt alla” kroppens el va väderleksstation, Som hon sköter sl | mjölk klarar saken I fyra tim peppar . der kraftig vispning till lagom ||1 träppor "(men inte. för. fort), spela | 3MMans med siréÖman, I åtta. år Man komma inåg: håll aldrig i "ett "mar, ” ” 2.vitlöksklyftor "1 DA. tjocklek. Fortsätt” att vispa” tennis," krocket. ellér vo. och gärna | Fr: familjen bott ' däruppe och gar elektriskt kokkärl. ellér någon "ans > + Til stekning: . ” oc tills mesta hettan. gått "bort." - pyssla med-tri bete. Det sis- Själv är nära. noj ” "fostrad na elektrisk 'apparat' samtidigt som = - + - En lämplig frukost är föjan- —4—5,å! buljon "(extre akt - . |farcrådet går 'ut på att man skall ta än den hårda Uppgiften — hon är |" har beröring med:' vatten. Skruva , . de: 120 gr färsk frukt, 1 ägg, 1 morot J = rakt)" . Smaksätt krämen och bred ut Om man vill vara frisk” på gåt. da | en kort snåbb, promsnad innan lägg- nämligen född i Heiligenblut = t ex inte bort lampan. i badrummet N " 134 dl mjölk, 1 skiva rågbröd, 1 1 | den över pajdegen i. formen. ||'dar måste man motionera, ordentligt, | dags. — det är bättre än alla sömn- |[0ten: av Hohe Tauern: och har växt om "ni är våt om händerna eller”. : gul 1ök. + " Vispa äggvitorna . till hävt] | anser president Eisenhowers läkare, |PUVer' i" världen. Och gör man ej som Esbornas härda. betin- kanske är kvar I bad i ” doktorn :säger hämrmas .blodcirkula- tionen och risken - för blodproppar dr P D Wnite,: och den bästa 'motio- nen '— som dessutom. passar alla — H IR FTIR. ; skum, Rör varsamt ner sock- "1 skiva franskbröd, 15 gr smör >, Ci. ve p Torka av "köttet - ret. och” bred" 'marängmassan " 20 gr ost. Härvid får man 28,7 Berednin, t på "jor- Litet fotgymnastik' Pr fett 44,4 kolhydra är att gå. Tre: kilometer 'om dagen |CXar; Det spelar. ingen roll vad man |Ten” tillåter ” och & när Idrig, & ydrater "527 vatten a om det med ett i hett" över krämen i formen Se. til « lyder receptet : och" resultatet” blir för bara mari häller sig i tillr är honnde. man skadaf? aldrig Gör, bord Följa nde” 4 : vatten doppat snöre, Lägg ste- .. att.den. täcka Gräd | tillförseln ig rörelse. NN " ” , mo Dågens got Mi: er helt. - turer runt om i al-|la löst; med :berien.: Böj sedan foten ken med den köttigaste sidan upp i: en långpanna, Sätt in steken i mycket god ugnsvär., - me" (300?) och bryn den” var-, Låt: pajen kallna: innan den kert brun. ös steken med fet-.. s serveras tet i pannan, Lägg. i skalad bell . i svag, ugnsvärme (125—150") H 1 c:a:15 min, eller tills marän-.. gen-fått vacker guldbrun färg. uppåt 2 långt det: gå; terna hårt och: sträck sedan hårt "ni! kän, "ungefär som TE så sökte plocka upp ägor med iör a. v Europas högsta Nushåll Tr, Spänn vris- I avarar frå Genoveva 3, Zittelhaus i - En prydlig - nystruken slips har er man alltid, om ni skär till en konisk papp- «.I:skiva, som, ni trär slipsen över. Fukta slipsen och lät "def törka A på pappskivan.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.