Yrevt YryYFereeryT?Y verreyvyvyYyfYrY? vreryrt” YterfereYyr vev ver Md tTyveY YrvrevyvttFerovr vivtvervevrret ere ver te vevFF Et FETYEPPEYYTEY YET — = LT » pen 18 $epremeer 157 UT =" I MMMMM[M—! Utredning till i ingen nytta mor Inom kort kommer att li gynes gr den expertutrednirg, som Be några år arbetat med frågan om skapande av en gemensam nordisk &, gemensam nordisk marknad marknad, Men det kan tänkas, att papperskorgen. Från svenskt håll är' denna utrådning drabbas av det krafter i rörelse för att "förhindra len. Danmarks glidning från det nor gamma innan diska samarbetet in i sexstatsunio- redan utredningsbe nens famn. Man 'anser, att. detta" - skulle vara olyckligt. både: från eko plycksödet att tiden ridit förbi de kandet lämnat ”tryckp dan” Skulle Danmark ansluta sig till sexstatsunionen så kan 'man först. som sist kasta alla utredningar om " STOCKHOLM (Press) - . En ny form av musikundervis- ning introduceras f n i vårt land vidl. Afrikansk folkmusik på. band - ger bakgrund till jazzmusik” et sansa ' och "den trumman. ooo Hur denna musik koriesponderar med jazzen som folkmusik i USA:s av: 4.) Stockholms högskola. Det sker med .en bandinspelad föreläsningsserie i intervjuform om jazzens historia och den moderna seriösa musiken - kallad ”Från Armstrong till Stravin- sky”. Serien som omfattar sex band ” om vardera 30 minuters. speltid, är av doc Martin Tegen skol: i b med fil vid höj Någon allmän enighet mellan de nomiska och i om det önskvärda = ter. F 4 ett sådant långt gående ekono” miskt samarbete har aldrig 'rått. Itela Jändi är -- att stor skepsis på dessa planer men dukter, - Norge har dock deltagit i utred- ninggarbetet. Från danskt håll'har. faktiekt visats'ett betydande intres- Fänd, I för att en even- . tuell räddningsaktion skall lyckas, - « frihandelsområdet " blir - verklighet och att England medger. " Från norsk sida har man sett med frihandel även för jordbrukspro” Frågan är emellertid,' 'om "det är mödan lönt att söka göra en sådan räddningsaktion. En gemensam nor- - disk marknad får trots allt 'en ringa se för detta samarbete, danskarna omfattning och de. skilda nordiska dr Bertil , Söderberg, musiklärare Bertil: Sundin och musikdirektör Lennart Reimers: Avsikten med se- rien är att' ge några av de vikti- gare ' huvuddragen i. den moderna musiken, både dess seriösa former och: den "inte sällan . missförstådda jazzen, öch som bakgrund görs en "Hframställning. av den. genuina afri- + kanska folkmusiken. Den senare är ÅJör övrigt den första populära fram- ställningen som "gjorts i. Sverige. H Det första bandet omfattar just har kanske varit mest positiva av alla de hordlska folken, men nu sel r knappast varandra men n konkurrerar äckning. ÉEkono- denna afrikanska musik med kom- det ut, som om Danmark skulle va: däremot 1 viss FI kli, utån det Att någon miskt samarbete bör i automatio-" ra på väg ati dra sig ur det hela. "nens tidevarv syfta till skapande av Detta beror inte på att danskarna stora marknader. Politiskt skulle vara till nackdel för a att ett nytt läge har uppstått, Nordens gemensamma Intressen om . Varl består då detta nya läge? Jo, Danmark binder sig vid sexstats- det är det beslut om en ekonomisk "unionen, ty denna ekonomiska union union mellan Västtyskland, Frank- kommer med säkerhet att utveckla rike, Italien, Belgien, Holland och 'sig I riktning mot en politisk: union, som flera år varit bosatt i Afrika, Flera av de illustrativa 'musikav- snitten har också inspelats 'av dr Söderberg på ort och ställe un- "der hans resor i Kongo, upplzser doc M Tegen. Man. vill här visa hur afrik låter, och vad den har för funk- tion i det afrik av dr Bertil Söderberg, |j Sy — främst i New Orleåns. — . redogörs för | nästa band... I det tredje: programmet. behandlas | jazzen sådan den "utvecklade 'sig och sådan den framstår. idag 'med ? alla:- sina ; olika . riktningar ; från ”Dixieland” till /den "mest. progres- siva jazzmusiken.- Alla" dessa rikt. ningar har dock: på ett” eller 'an= nat. sätt beva issa rytmiska och "melodiska" från den tti- diga jazzen. Band nr fyra behand- lar "verk" av .Stravinsky; viken ju betraktas som "den förnämsta" re= presentanten” få 1900-talets : för= nyade” intresse - för; en ;elementär, energisk . rytm.” I den; femte: in=, spelningen” Sjostakovitj, och I den sjätte klan=' ur respektive kompositörs ver — Vi. har. "med den" här serien | på - dét allmänna | jazzintresset, säger. doc "Tegeni, och. därvidlag : hoppas vi att den ena intrességruppen :ska lockas av den andra,:d v s att" -jazzentusiasterna i ska”. bli intresserade . av. den”-mo- derna seriösa musiken och tvärt: om." Sådana "här : framställningar - har inte gjorts. hos oss tidigare an- let. Denna musik, som "skiljer sig d Luxemburg, som I år har fattats! Men man bör i det”: Visserligen är det ännu bara ett, inte: glömma "bort, att. de nordiska Iänd, i utrik från 'den vä "genom att den: saknar 'fasta ackord och har- monier, är nämligen. intimt 'för- prinelpbeslut men all sannolikhet; italar för att beslutet blir verklighet) redan vandrar. "skilda vägar: Dan-: 'mark och Norge är anslutna till at- även om det kommer att dröja mån.! nu år, . Innan denna ekonomiska, lantpakten och Sverige är neutralt. union träder I kraft i full utsträck-' "Finland vill följa en neutral politik 'ning, När detta väl har skett, kom=' men både genom grannskapet med Sovjetunionen och genom bistånde” pakten med denna stat är Finland mer dessa sex länder att bilda enj jekonomlisk enhet med frihandel in-! om området sarnt 'en' gemensam oförmöget att föra en politik, som tullmur mot yttervärlden, Danmarks. 'går emot Sovjetunionens Intressen. okonomi hänger på dess export av livsmedel och Västtyskland är dess ' främsta avskttningsområde, Skulle ' nu sexstatsunlonen ställa upp höga itullmurar mot yttervärlden blir det "svårt ellor kanske rent av omöjligt. för danskarna att sälja Jordbruks-. ka i Individuell frihet finns ej i Linje 3 ' fastslogs med all önskvärd tydlig- het 1 söndagseftermiddagens .ung- oråsdiskusslon i radio, Hr Johan-" 1 Dahla kände”sin Ånger. Även andra 'linder skulle meddebaltör” från Linje '3 otdent- iför övrigt kunna' råka in I samma - ligt ' på pulsen just: beträffande dilemmn, liven Sverige. VI säljer ju denna väsentliga sak,'De ;svävan- '&tskilligt "med livsmedel till Tysk-|" de "svar >hr Antonsson erhöll be-; land, tven om vår export inte är av; kräftar vad 4 " alla, som läst: genom samma Il ktiga betydelse för vårt ' land som Ilvsmedelsexporten, är för. vet, nämligen, att: enligt "Linje 3 » blir savtalen 7 bestämmande för hur Danmark, Om Ma 10 om Moe den I enskildes, penslonsfråga skall 8, >; Nå : ationsrätt här I landet så blir'läget också. all- |. finne Inter, Sedan må den enskilde varligare för oss. nte] sYnedborgåren ha. aldrig. så starka Som bekant utredes för närvaran.t': skäl! för att han behöver använda de inom OEEC frågan om att ska=r sin inkomst ' till: mer. närliggande på ett europelskt fr thandelsområde, "och lika viktiga :ting som en till- som på något sitt Kkulla samordnas 'läggspensfon utöver ” med sexstatsunlonen, I détta frihan=' tilltagen” folkpension; delsomtåde skullo OBEC- länderna” ; utanför do sex nämnda staterna iris, gå, bland annat England och de skandinnviska staterna. Men Engs. fen HH : : Linje 2 hann" "aldrig - bu riktigt genomtänkt innan den I land har into volnt medge frihandel, sista in i pen= för Jordbruksprodukterna med hän-, slonsbetänkandet, talar Linje 3- syn dela till allt eget jordbruk ochi P a om I sina annc skall : man -då säga om dols till jordbruket 1 sina domintons.' », ” - Skulle nu såväl sexstatsunlonen som, kons” eget. förslag, som nu ef- oe tt på Vallmurar för! kommitté för att bli mer attrak- vamedelsimport skulle ett livsfar-" tivt, Ingen bestrider att det till- ligt läge uppstå för det danska jord. lägg, som Linje 3:s experter utar- bruket' och därmed även för hela” betat, är en aning mér rättvist mot Dunmarks ekonomt, Därför resone. småföretagarna än det ursprung- rar man I Danmark så, att då är det liga förslaget, Nu får dessa I var- bättre att Danmark ansluter sig till ie fall en teoretisk chans att låna sexstatsunlonen och ger upp pla- tillbaka pengar från pensionsfon- nerna på ett nordiskt ekonomiskt den om de bildar en förening och samarbete och givetvis Kven på lans e föreningen svarar för lånens sä- dets anslutning till det planerade förslog Do där ut OM bion frihandel. Adet. Den röstningen. En annan sak är se- gen synes sprida sig i allt vidare '3an att tillägget inte kommer med kretsar I Danmark och både rege- i folkomröstningen och = därför tingspartler och onpositionspartier saknar praktisk betydelse. KORT PRESENTATION Från Höks horisont kommer vi under ovanstående vinjett att då!h och då gehom vårt hököga spana ut över världen, Vad vi då får In I blickfånget kommer vi att berätta om, och Ni — hoppas vi — att läsa om och intresseras av. LANG PRESENTATION. har tagit sin början i Oslo Sången om den röda rubinen,|och Agnar Mykles bok, presenteras inför domareskranket i alla sina ren och hans verk inför en på pikanta detaljer omättlig allmän. Vt att gå in på frågan, om Sången om den röda rubinen är sedlighetssårande eller inte, före= faller ordspråket ”Ju mer man för i träck desto mera stinker s an » Vara väl tillämpligt i detta Mykles bok hade utgivits, lästs Tecenserats ungefär liksom vilken modern roman som helst, om inte den norske riksåkl. knippad med afrikanernas 'sam- hällsliv "med dess många ' rituella inslag: och fester. Förutom en del karakteristiska sånger får man här "höra några typiska afrikanska mu- nat än diskt . som” inslag i radio, men dessa har. me- ra. varit av" : underhållningskarak=, tär. Vi vill gärna tro att denhär. formen av 'musikundervisning "ska : finna resonans hos allmänheten och kanske inte minst i skolorna. Slut=” ligen har vi 'med vår: serie"an=' sett det angeläget att-- också en” - sikinstrument, t ex blåsinstrumen- smula se: musiken i sitt sociala sammanhang, «vo od” j - efter 1930 i Chicago och New York,' | liskuteras "melodin" hos” | fattaren Gregorio Maranon till- Myten. kring hans gestalt är "gammal. Redan i: a antika Grekland 'och i Ovidius" Rom gick ryktet om de donjuanska " kvinnoförförarna. "Och visst har myten hållit sig vid liv! Det ; är alls inte ovanligt; att. upp över öronen förälskade flickor IK vår tid förtroligt viskar ti! len väninna :— Hän är.en rik- tig Don Juan, ;a : Dt i oFörfattaten! säger i själv. i. det inledande kapitlet, att en : essä - Den spanske” läkaren "och f n hygeltet hör världens främsta kännare av Don:Juan-gestalten, så som den ? .. | formats; under : olika . historiska epoker. Natur och Kultur — bok /| förlåget - — har. i höst givit. ut skall 'vara pedagogisk. Och hån följer :; . denna, ' vink .obrottsligt boken igenom. "Läsaren får veta det allra mésta av.det författa- i hans: + essåsamling ren' själv vet "om den underliga gestalt, som i århundranden hål- om” - ”Don Ssdlit litteraturä skarnas «Intresse varmt, : ' : : : De män, som möjli trodde sig vara: donjuaner, bö: inte läsa boken — de skulle falla. en hel del i aktning, om .de' gjorde det. Maranon'. bevisar - "hämligen” fe bevisen är "många! "och överty- gande förresten -—' att, Don Juan alls ' inte ' är "den ”urstarke: och segerrike”” man,” som folk 'i'all- mänhet har: fått” för” sig." "Don Juan-'är. tvärt. om-en "feminin "variant ; av "det manliga. släktet — och en människa med -många svaga punkter — både: ropps- ligt och andligt. Den," som: vill veta det 'mesta om den Don Juan, "som. föddes : den : spanska litteraturen. för - STEN SELANDER = skalden sedan dess dykt upp i ett otal och ak — ef- iv och bör "terlämnade vid sin död en rad |"äsa bokeh. Gratis får läsaren en dikter, som i höst ges ut avlinitierad inblick i galant hövliv ” Bonniers.” De" har samlata ien|från ' 1600-talets "Spanien : .; liten volym med namnet .”Av- [Vi tycker, att kapitlen om drott- sked”. BL a' förekommer en ning Tsabella är de mest intres- "svit" Lapplandsdikter, ” santa, -- "Språket. är klart och svackert — och många av Maranons sat- ser kommer säkert att skymta här och var i tidningarnas spal- ter som — bevingade ord...” Meningar '. "MAN MINNS cr ss ATT ÄLSKA och att lida är när allt kommer omkring det enda sättet att leva rikt och värdigt... Isabella (Slutorden i kapitlet om av Bourbon). - a : ETT LAND representeras av sina RAS nakna detaljer. Uppflattningarna om vad som är moral eller omoral, sedligt eller osedligt, konst eller porno- grafi divergerar alltid, och i sär- skilt hög grad vid ett tillfälle som detta, då publicitetens alla ren bestämt sig för att stat ett exempel på, att lagens bok- stav inte får trampas under föt- terna, ' . Givetvis kunde detta inte bli en intern historia mellan Mykle och det- norska -rättsvä inför sin samtid men av sina genier inför eftervärlden... NILS FERLIN — svenskarnas| (om den av sin tid bortglömde tare exponerar författa= Forts. å nästa sida hundratals år sedan, och som |: "Det började. i julas, då. den ” Irottsintresserade "chefen i för byggnadsmaterial, dispo- aoent Åke Hultström, fick se en an- In att man i Köpenh "Vä eråsläktarna” håller på att erövra de svenska idrottsorenorna. Konstruktionen baserar sig på , kopplingar och monteringen kan ske på rekordtid. På övre bilden del av nya sittplatsläktaren på Aros allen i Västerås med plats för 2.700 personer. På undre bilden informerar. disponent Ake Hultström, ästerås Byggmaterial (i mitten) om.de revolutionerande läktarkonstruktionerna,. Här flankeras han .; "tt av ? två idrottsplatsrepresentanter, N A Bergman och Hubert Bergvall från. Kristinehamn under den . kongress. idro:tsplatsernas riksförbund. i dagarna hållit . ; Västerås. Vidare” kon läktarna” byggas till eller minskas i; "höjd= ""- och. sidled, allt efter behov "och är absolut” 7 säkra. - ' Rörkopplingarna lämpar: sig - också för -skidbackar. d bbt kor. Det bet ja 307 jär äg kord: nar” för” att transportera stålkon- struktionerna = till : Västerås, : där stadens styresmän genast anmälde sig'som de första läktarkunderna. Nya, kl tadion ropade ef- n' jätteläktare, till salu. fördes i "London till Elizabeths krö- "ning "och" den hade köpts av dans- karna "i: «med ol ter ståplatsutrymmen, och en läke första. städerna , tare för 3.800 ö för ]h 140.000 kronor. I Beloppet ingick även en fotbollsläktare med :2.700 sittplatser” på ''Arosvällen, Dispo- nent Huliström hade inte tagit: fel. . landet. som får ål.. Oc nu ""Våsteråsläktare "drottningens danmarksbesök. Nu " ville man få bort läktaren från : slött .och' ned: - H Uiröningeläktarens värde för. svens- ka idrottsplatser, , Köpet var snart avslutat, 710.000 ”. danska "kronor kostade ' anläggningen, .; och : ned- "monteringen var klar på tre ivec- Nn verkning måste, sättas i gång. ”Väs- ner. Intresset för de nya läktarna h av rejäla; lättmonterade vn nyd« ishocke; men «ändå . jämförelsevis = billiga | mer ".300. åskådare, i, Kristianstad, läktare var stort. på idrottsarenor de JGsand Prix-läktaren bjuder H na 1 Sverige, ' Beställningarna platser sämt i Bolmstad, utan=! 27 ati Uppfört "ren ” utställningsläktare för: 300 ' perso= jade. dugga in och. kröningslält: fen räckte inte långt, varför nytill-: teråsläktaren” baserar: sig på den iär stort, och läktarbyggen är hög- éngelska stål "och träkonstruktio- |äktuella ibl'a Kristinehamn, Karl=" nen men har förenklats, Konstruk- stad, N 5 tionen" grundar sig på ryörkopplin- Ludvika, älsingborg; gar och monteringen "kan ske re-.Sundsvall - i MSE z Bäst och billigast i världen . Sägs "den svenska ”konfektio- ” mjukare och elegantare än nå- gonsin både i Hnjer och ma- terial. < ÖKAD viDD och större rör- . lighet är en genomgående ten- dens. Ryggarna är mjuka med rynkor eller veck och axel- santa. > NYA DETALJER är blom kalks-kragar och frånstående Dagens goda räd: Kokar ni fisk, bör ni läg. ga ett smörgåspapper i bottnen "på grytan. Fisk- skinnet fastnar då på pap- peret. och inte i grytans botten, Alla husmödrar vet fu hur svårt det är att dis- ka efter fiskkok, nationalskald just nu — pro-| skalden Cervantes). joerar gate. diktsamlingar Pål KARL 1 Pp växer pande Därför är gläd- t ert enh vänska jen desto större, när ägna etens SEN di har dé att det k och hårda n mark... Ferlin-nytt 1 höst. nons ” citat, Hr, ur -Cregorie; -Mara- + AAAADARASANKALAAANASMADAA AAA MAHA AA MAKA KIA SVENSKT HÖSTMÖDE "nen "vara, och det nya hösti ' mödet bekräftar detta, Det är" skärningarna nya och intres-' . kragar med skinnscarfs, myc- . Morgondagens rätt: - LUNCH; Fläskpannikaka., M I Plommönkalta, : Mat LZ SIDE Sä Piommonkaka. (6—8 port,) " 150 g smör ue ma xga in”, 1150 g mjöl sp > ina msk vatten - eller grädde '8—10 stora pommon. . socker efter smak sie 3 äggvitor . No 150 socker! Berednirg: Hacka samman matfett, mjöl och vätska di- Tekt.. på ”bakboördet; Arbeta . hastigt - ihop degen ' och låt den vila på kallt ställe någon " timme, Kavla, sedan ut, den, "till ”en rund, ca' 44 cm tjock. kaka och" grädda: den I varm han: '(275”). — Doppa plom- . monen 1 kokande vatten; drag av skalen.och. kärna ur dem. Täck pajdegskakan med plom- . --monhalvorna och sockra dem efter smak, Vispa upp äggvi- ; torna, ' blanda ' försiktigt "ned sockret och Klicka eller sprit=- |. ”sa ut marängen, Ställ in ka- » kan £ svag ugnsvärme och låt ' ”marängen få färg. - ket fickor- och skärp, ofta av. -"annat material, Läder är ak-' tuellt, Läderkanter och läder-” Passpoalerade knapphål före- kommer ofta. Kraftiga "dekg-, ” rationsstickningar och grupp... - knäppningar - är andra för ” hösten aktuella detaljer, BLAND MATERIÅLEN do- ” > minerar -tweed i olika typer, dessutom Paletåtyg .och säck- vävsylle, luftig velour, över- rutad kame — en nyhet för "hösten — samt mohairvaror. ' : ” 7 Teddyn börjar komma tillba- ..mer också, liksom helt svart. ka och likaså flauseh: och 1o-'t + Den lätt svängda modellen den, ' .. på bilden är utförd i ostron- - FÄRGERNA är ljusare än - : färgad tweed och kommer från .Dågonsin för vintern. Näver, Tornvalls. Den draperade slej- havre, ostron, ljust beige 'och ' fen i ryggen ger en låg, ele- bäver dominerar, men man : gant midjelinje, som ytterli- ser också milda toner i grönt, "gare poängteras av de sned- | inspirerade av. hed och ljung,. : ställda ficklocken, Pkurna 4 ett dessutom många nyanser i Kila” ed framstycket, , Ret och grätt, svart-vitt förekom." +>'"' SS Yvrerveyr Västerås. och. Södertälje , blir de .. et
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.