rev TT 4 YvrrYT frreeryveyrYITt TY EYS TY YYTYT YT POET YTTYYYYYTYYYYTYEYYYYY YYYvY Ä ! SA N H Sö oe Tisdagen de 957 a tober n 15 ok 7 ' SOM SÅ OFTA händer i liknande samanhang har alla parter tillskrivit sig segern i söndagens folkomröstning, Lin- je 1 menar, att den vunnit, och statsministern : förutsätter att pensionsfrågan inom en nära framtid skall lösas enligt ettans intentioner. - Högerns och folkpartiets 1le- dare anser, att ettan har för- lorat valet, 'och menar att svén- ska folket sagt ' klart nej till registrerar en stor seger för - frivilliglinjerna. Centerpartiets ledare slutligen har inte avläm- nat någon deklaration i denna fråga utan. nöjt sig med på- pekandet, att centerpartiet skall fortsätta — tvåans ' målsättning att förbättra folkpensionerna. Vem vann då folkomröst- ningen? Sanningen ligger väl - > Som vanligt ungefär mitt emel- Jan - ytterligheterna, I ärlighe- . tens namn "måste erkännas, att etttan inte alls gjorde ett så dåligt val,: som "motståndarna röstfördelningen visade, att man fått 46,4 9,. Givetvis hade man hoppats på över 50 96, men . herr Geijer är säkerligen ärlig, när han säger, att ettan fick flera röster, än han väntat, >> Ser man procentsiffran mot ternas 44,6 vid valet" 1946, EN 15 OKTOBER 1957 -LT = - Oavgjord: kräftmätning; . tvångslinjerj, medan man -in-: vill påskina. Den preliminära bakgrunden av socialdemokra-"' är . 1 4 , ingen ärlig människa kan hur > gärna han än vill förneka, att ettan spelat åtminstone :oav- gjort. ' AT RANA : Treans talesmän är utan tvi- yel missbelåtna med sitt röste- tal." Sydsvenska" Dagbladet : sä- ger rent ut, att ”linje 3 var i stort sett svagare än ' väntat”. 34,6 2 är visserligen inget i » och för sig dåligt resultat men med tanke på att treans stöd- partier, "högern. och folkpartiet vid :senaste valet fick: 40,9 I förvånar det inte, att Sydsven- skan är en aning missbelåten. Treans missade röster har an- tagligen "i' största" utsträck= ningen gått till tvåar, men även en hel del. blänkröster firiris sä kert med. på förlustkontot. « «. BETRÄFFANDE :: TVÅAN har' det märkliga" inträffat, att det förslag, som från: alla håll skälldes '; för ''att' ; vara ett renodlat bondeförbundsförslag utan existensberättigande -'och utan möjligheter -att stränga "utanför : den "snäva ' partigrän- sen, som 'enda linje :sprängde inte bard 'partigränserna utan också trängde in i:städer och tätorter, där propagandamöjlig- heterna, varit. mycket begrän- sade. : Utan ' tvivel, hade tvåan " utan den partibelastning, man så ihärdigt i alla sammanhang tvingat på "den; - ytterligare ett mycket stört antal "röster, |"; i inte ettans 'omrö g munisternas :5 : > : läggas till socialdemokraternas, men man bör, också vara på .det"klara med, att det med nödvändighet måste ske en 'viss avtappning » både. till” trean,' tvåan och blankrösterna. - Många: :social- dembkratiska tjänstemän, som redan har sin pension ordnad, har i eget intresse röstat blankt . eller gett sin röst till trean.' Dessa grupper är dock tro-, ligen inte så stora, som de som" gått till tvåan, ' Småföretagare och - småbönder, som tidigare röstat med socialdemokraterna, - har mycket starkt stötts bort” av såväl obligatoriet som treans avtalslinje : och: sett tvåan som > enda för" dem” möjliga - linje: Mot : bakgrunden . härav: måste "+ ettäns röstetal dåligt, Nu bör visserligen kom- ' "+ Före folkomröstningen ankla- gades tvåan för a ' varit ett splittringsförslag ' till fördel för ettan. I gårdagens tidningsskörd . har vi inté funnit detta: påstå” ende. upprepat, och' säkert står det vid detta laget klart för al- Ja, att tvåan visserligen inte lyckades tillfoga ettan:ett av- -görande nederlag, men att den frivilligseger .— -om det kan betraktas som en seger '— hö- ger- och folkpartiledarna i natt talade: om -helt får: tillskrivas tvåan, jeecoroa fronten : Utan linje 2 i denna folkom- röstning. hade linje 1 säkert er- hållit den majoritet man efter- strävade. Var tvåan ett splitt- ringsförslag, så var det alltså : Vid den ö mande årets almanacka, som: vi väl företar oss, när den traditionsmät- tade lilla märkliga boken nu isep- tember kommer: ut i handeln, fäs- ter sig,nog många särskilt vid helg- dagslängden och vid de eventuella anhopningar av helg” och högtids- dagar som "den uppvisar. Orsaken ens dag, som, infal.. ler på' en måndag och sålunda ger upphoy till :en ledighet, som för en del av oss. omfattar två och" ett: halvt dygri. Piren” Met "" Därpå "följer näranog 'tre'måna- der, innan vi på nytt får andas ut: Påskhelgen 'inledes med Lång- fredagen den '4 april, och Påskda«: | följaktli den, 6' till detta 'vårt intresse för kalend riets: heliga dagar torde dock vara av synnerligen mångrkiftande na- gen - : n med Annandagen : den: 7 april Kristi ' Himmelsfärdsdag' är tur: Vi försöker ta några -exer pel ur den' ofantligt” stora ' skaran "av och olika verksamheter och intres? el SR .Rutinarbetaren" i” förvärvsyrket, av vad slag det nu vara månde, ser väl i första hand på helgdagsläng- dén med tanke på ”arbetsfria”, lez diga vilodagar, Idrottsfolket ! fin- ner i kalendariet främst sina trä- nings- : och / tävlingsdagar koncen- trerade på och omkring de kyrk- liga bemärkelsedagarna. Naitarbe- taren —:en ofantligt mycket större del,” än "man "vanligen . föreställer sig, av jordens befolkning'har ar- bete "nattetid "--> söker. väl ”efter eventuella sammanråkandeiis-mel« lan -de" egna: fritiderna ock alma- nåckans helger. Den 'rutinarbetan- de” vetenskapsmannen, . och flerta- medvandrare' med skilda : livslinjer maj 'och' Pingsthel och 26 i samma månad. dag eller Midsommardagen ' skall nästa år 'firas på: lördagen 'den :21 juni," enligt . kålenderlagen av ;den 22 februari 1952. Dagen efter. ha vi; den '3:e: söndagen : etfer ;'Trefaldig-, het: och: här' ligger .'sålunda . den första av årets på: artificiell..-väg arrangerade ' dubbelhelger.;" Vi ha nästa år 23. söndagar i Trefaldig- hetstiden, ” deras" antal efter påskens inträffande. : i Eftersommaren och hösten skulle väl behöva några: viloställen, 'någ- ra dubbelhelger, men : sådana "lyser alltfort 'med sin frånvaro. När man hos. 'oss ;. så" fullständigt. brutit med kalendariets "gamla ordning och ' tradition, : som : man : ämnda : Tag: verkl let'åndra den andliga och m 1- la odlingens' arbetare, ingenjörer, arkitekter, ; egna ' företagare. inom e!la: områden,: ser i helgdagsläng- den, sina” mest välkomna årbets- dagar "Inga besök, ingen telefon, inga bankvisiter,';” ;iDen :minsta "av. : alla kategorier åv almanåacksläsarna är" der, vars d: ser i kalendariet efter får man nog med ”rätta känna" sig mindre" tillfredsställd : och . mindre väl: tillgodosedd under . Trefaldig-: Hetsperiode; s : . 1:Vår ; andra' 'dubbelhelg "kommer den”1 och 2 november. Alla Hel- gons 'dag skall nämligen ' firas Jör- | dagen den 1 november, detta datum är helgdagens ursprungliga och fi- kyrkliga högtider 'och bemärkelse dagar. för... dessas egen skull och för" deras: egentliga, betydelse.'.Och präster. och" predikanter, 'alla kyr- kans övriga medhjälpare, finner i de hélga: dagarnas längd sina mest 21 de verksamb od 2 .En' väsentlig del av jordens in- vånare slår aldrig upp någon av de 1 radés " med "helgdag" och" kyrklig tjänst. från äldsta tider; / oberoende av” "dagens; " veckodagsnamiiy,'' till år. 1753. Di refter, under tverine år- hundraden, firade män Allhelgonaz dägen på den första söndagen ef- ter-den '1' november, såvida detta datum icke" var en söndag. Dage etfer : Allhelgonadagen. många olika slag” av k och kalendrar, som dock säkerligen finnas : inom ” det: allra : närmaste räckhåll.; Vårt folk utgör inte" uri- dantag i det fallet; (Förf; till denn; artikel! har rsonli; farenl den 2 d efter. Trefaldig- het... ”v l 7. Domssöndagen, som" hos: oss. in- rättades' år 1924, är kyrkoårets sis- > hemärkelsed Den «1 från Svea Rikes alla - landarhären ned :. undantag - av. Skåne, Öland génom radion .reda på datum och veckodag... Vad vårt land," till nackdel för ettån. Det kan väl också treans talesmän så tär i. efterhand 'erkänna,';:' - N , betr 1 inge respekt, och i” " FÖDELSE) 60 år; os DAGAR CC oe i. till Albin Larsson, "Elisabeth Larsson, maka f, lantbrukaren Tjärby. te - "50-åring' öl | förening, ' har han haft tid att — lägga . ned arbete, och här är |han också sekreterare. ” ; Han har alltid haft ett uppslukande intresse allt för sitt arbete” och detta jämte en » strålane " energi : har gett firman stor goodwill. Det. är in- te att förundra sig över, att Trydell aldrig fått tid över att ägna sig åt andras angelägen- heter. ' Endast inom sin yrkes- bransch, - Hallands Boktryckare- Personligen 'är jubilaten en trevlig och ' gästfri man, som Boktryc! + kare ', ENAR TRYDELL, Laholm. ILYSNING -| Ränmeslövs kyrka mellan jord- vunnit vänner i vida kretsar, — i söndags första gången i bruksarbetaren' "Johan Alfred Svensson; ' Ränneslöv . 5 och hembiträdet Berta' Johansson, Edenberga 4, ' 4 VIGSEL . ena Hi Ulfsbäcks prästgård sam- manvigdes i' lördags snickare Nils Bonde Nilsson, Norra Ös- sjö, Hishult och frk. Gully Ul- la-Britt Karlsson, ” Skärsjödal, den, född i Tomelilla, där han också gjorde sina första läro- spån inom tryckeribranschen. I hela 13 år arbetade han på ett stort tryckeri i Malmö, och 1937 blev han laholmare. Nämn- 'da år övertog nämligen Trydell Stadlings'. Söners kända bok- tryckeri, och under hans syn- nerligen dugliga ledning har detta företag utvecklats betyd- ligt, Ett stort steg i denna ut- veckling togs 1948, då Trydell flyttade över sitt tryckeri i eg- na lokaler vid Hästtorget, Den- na fastighet byggde han till i fjol — i denna har bl. a hä- - Pr änd "Iaholmare passerar Markaryd, Vigselförrättare var om insen, | komministre” Wiktor Magnus- nämligen boktryckaren Enar | : i Trydells + NN KE Jubilaren är skåning till bör- | DÖDSFALY, | Thilda Paulson. Fru Thild Paulson, Halmstad, har. avlidit i en ålder av 89 år Den bort- gångna var född i Skåne och kom i tidiga barnaår till Tjär- by, där föräldrarna övertog ett lantbruk. Hon utbildade sig till sömmerska och reste . omkring i bygden med sin symaskin och sydde. 'År 1890 gifte hon sig Daggarp, Genevad, och där var hon . bosatt och verskam i 50 år. 1945 flyttade hon till Halm- stad. Under sin genevadstid tog fu P. initiativet till Tjärby- Genevads kyrkliga syförening, i vilken hon var ordförande i många år. Hon tillhörde.-vidare . radsskrivarckontoret' fått sina lokaler, ss > ses Enar Trydell. är en utomor- 4 dentligt < skicklig yrkesman öch AKSARRANAANnnAA hå ALABLAAAANBR ÄRA RAL DÄAASAARA MAA LA en tid styrelsen för 'ortens rö- med lantbrukare N. E. Paulson, | dio”, beträffar är det dock'inte all tid så helt beställt med tillförlitlig- heten 'vad. själva programmen : -be- träffar, :I "dessa. för: ohsdagen''deni första maj i år; 1957, stöd de dågen den -1 maj: Riksprogi "och Gotland.) Man får ju numera |]: är ra- I. t ”ohé> b 7.00 ”Helgdagsmorgon” här laget! torde några av veta, att den första maj” någon' helgdag "alls, Den dägen är vår enda arbetsfria” vardag ' offi tiellt "(hur .. många som" kan "och verkligen” är lediga, det' är/'en:an- nan sak). Och så är den mönad av den kommitté som arrangerade " och präglade dagen,' ehuru den natur- ligtvis av, kalendariska. skäl" kom- mer. på en'söndag med mellanpez rioder av 5,6 och 11, år. KE » Man kanske med viss rätt tänkt sig, att författarna 'av våra: rådio- Program" borde känna" till kalenda- riets enklare -fundamextar,' och li- tet väl. egendomligt. förefa.ter det väl, att. man, inte på detta håll vak- nade upp, när man ett par rader nedanför de nyss citerade skriver ut ordet" ”Morgonandakt”! ' Någon sådan förekommer ju” aldrig 'på en söndag eller på någon annan kyrk- lig bemärkelsedag. M Så. varst "mycket bättre "stod de inte till 1, många av våra dagliga tidningar,,.Där "fick man läsa” bl ra sådana rubriker (2en 30 april); som "Öppet och stängt i helgen”! z :Men, man får väl inte fordra just någonting "utefter "här ifrågaväran- de linjer, kan jag förstå, i-vår så! kalliade , ”moderna ” tid”: med . sitt otal kulturförintande tendenser! pe Om Nyårsdagen i 1958 års alma- nacka står-där så ensam mitt i en en: sam n och "ett. halvt dy dag infaller på en 3 "År, 1958 inträffar. två förmi "is solen" och :I månen.: Ingen av dessa blir synlig vid någon enda Döparens, | « get "under: restriki 2 vIngenjör. Arne" Litzén — på bil ka: Vanförevårdens : centralkommi de vid a der sind armar amputera - er EE skola se + ren Paul Lundquist, : Skellefteå, gjort konstruktion till en bil som = helt. kan. manövreras med fötterna. Hr Lundquist fick vid 8 års ål: > Nee mA 2 JElnät upprustas + för. 50 miljoner - "på landsbygden - STOCKHOLM (Press) + Elektrifieringen' på landsbygden - har efter kriget gått starkt framåt, mén det föreligger ett stort behov. av. upprustning inom de lokala el« . . föreningarna, "konstaterar Lands= bygdens: Elnämnd ' i'en'nu frame fordi lagd -u > [215 befintliga le formatorer' € den — teknisk expert inom Svens- té, som i samarbete med försälja- reln men har trots detta gått ik dan i majs Koen L ” STOCKHOLM. ÖA ss År .1956 torde inom rykterhets- politiskt - intresserade "kretsar ' ha emotsetts ' med / stort "intresse, på vissa. håll "med förhoppni om I tredjedel” - ing sedan år 1954 'med'19 proc. För att finna en lika hög siffra som "för 1956 får man' gå tillbaka till: fiden före” restrik syste införande, d 'v: s till år. 1913, då för len. vändning till 'det bättre men på andra: håll : med <tvivel: på att 1954 : års "stora reformer" skulle ' få de .: gynnsamma '" verkningar man den beräknades till 4,4. Under se- nare tid har strävats efter en för- skjutning i efterfrågan från" starka- re. till svagare drycker; Slopandet hoppats ”på.” :Motbol ts slo- dell pande den 1'oktober 1955, hade vis-' av -motbok av både spritkon= ch alkokolskadorna un- der den; J november och" december; skedde en iss; tillbakagång ;och';det. föreföll 1957 års ingång en å rsta. månaden men. unter jr än | ternas "”motsvårande ? utgifter. nenter.', Finansieringer upprustning är "det v tuella problemet” för" föreriingarna, -. Kontakten med landets” ca 1.200. elföreningar har' visat, att'det finns ett bestämt intresse"av- att Ha kvar” eni och även en i jä att göra en insats tigåsté ak. ör | stycke på - J Åren, säger: ger: Carle; med 179 milj till 1718 milj kr budgetåret 1957—58 kan man. ri na” med: en. total inkomst av. i på laridsbygderi runt tal 1490-milj kr. Konsumenz vi beräknas komma" att, uppgå ti q 1.925 "milj: kr,, Dej Pav. dé en- : nsoneringens slopande: förorsakat. en - ökning av konsumtionen med.omkring 30 pro- cent." :Med'- hänsyn ' härtill ' och till skildas alkoholutgifter; som tillfal- ler. statsverket: i form av' skatt” el- ler " beéhållen : haridelsvinst; uppgår i enlighet” härmed "till 77. proc! Frånräknas. det . vanliga' ölet, vil- 1as' upp på pr år; Vår. we åning, rörande: dis "medel. från: dning, benämnd ”el> uppr il dragsatt sök för förd re ket ej är så hårt”besk , stiger statsvérkets andel: till: 82 proc. Vi- av. våra fyra; almanackst -"Almanacksuppsatsen; från slutet av 1500-talet; skriven ';av Cfill- le Halvdan ar ”Jörd= inder ””efter= i Priset på den vanliga. almanac- kan, ”den häftade 'och skurna”,-är från och med nästa år höjt till 40 öre, från” 35.' År. 1857, då. skilling myntet! avskaffades, var. "Priset 14 öre och”stod sig t'o m. år, 1918, Efter detta år har priset varierat mellan 25 'och 40 öre, 'Under' åren" 1954— gsskatten: På spritdryc- ca 28" proc:" Detta "var: första gån- nykterhetspolitisk .motivering...Som följd "av skattehöjningen ' minska- de försäljningen under: november och december, 7 ===" « fre "Fi "utskänkningsrörelsens --del hår :'motbokens ”sloparide : medfört starkt minskad omsättning av åprit- drycker, "Även :om . omsättnings- minskningen icke varit så stor för andra varuslag, har många restau-' ranger haft att 'vidkännas betydan- növ 1956 en höjning ker med "omkring 5 kr pr liter eller gen en skärpning av -spridrycksbe- skattningen ' företogs med en rent dare kan att av de beräk- e a fastställa riktlinjerna Iningen iv. medlen. Destörs" én; har i upp= =: på lands= nade + egentliga :$ under:: budgetåret "1956—57; alltså med bortseende av inkomsterna av de affärsdrivande verken m m här- rör ca 1/8" från alkoholhanterin- gen;” SR : Fraktkonjunkturerna snabbt försämrade : STOCKHOLM (Press) .Redareföreningen har hos sk ä d begärt till ledning vid 1958 års taxering ående: avdrag för nedskrivning läggas nästa riks- de omställni: igt Omsätt- ingsminskni » har + företrädes- ka republikanska armén sprängde på torsdagskvällen en: brittisk polisför-" Nordirt "i luften.: By; under första hälften av oktober fö- reta en. turné genom de skandi- naviska- länderna och; kommer att vecka, på en onsdag, så följer strax därefter en dubbelhelg. Det är De "Handboll ge" sammanlagt .- tolv" konserter. I Helsingfors. blir. det även en ta- 'diokonsertis7 in. van . Kiggning "nåra "Newtowr” Butler 1] vis gått; ut över: folkrestauranger- na, 'vilka flera . helt: eller delvis upphört med rörelsen. ; " ; . "Pr invånare räknat såldes un- | der år 1956 nästan 8 liter' spritdryc- ker. Man får gå tillbaka till år 1913 för att finna en lika hög siffra. Räk- nar "man endast: med den vuxna befolkningen" föreligger ' dock nå- gon minskning jämfört med'år 1913: Den totala spritdrycksförsäljnin- gen : fördelar "sig med 77 proc på cent på andra spritdrycker (kon- of Jak, whisky; punsch och likör m m). |. Slovand that egentligt brännvin och' med 23 pro- |. av'värdet nå rättigheter till leverans av fartyg. Under hänvisning till bl a utvecklingen på andrahandsmark- naden! för tonnage har föreningen begärt, att avdrag på avtalat pris ifråga om under 1957 beställda far- tyg skall medges med 20 proc vid leverans 1959 25 proc vid leverans by "en har, väl redan si stort sett upprustade, varför det i första hand. blis.de mindre företa= gen, som kommery åtanke, och för dem är' behovet på'sina håll: myc ket stort, såsom: framgår av nämnderis undersökning, Utred; gen, "vars ordförande . är ”överdi Helmer' Olsson, ' 4 ä att proposition i ärendet kan före. års riksdag, | > Sjöfolk'på långfatt : kan nu få tippa STOCKHOLM (TT): : Sjöfolk på svenska fartyg jorden runt ' väntas ' snart komma att" få : möjlighet att delta i fotbollstippnin. , gen. Ett förslag som framställdes år + + 1955 av radiotelegrafist Bertil Arn= ström, Stockholm, har nu. e; ina nät:i äntas : bli r så: 1960 och 30 proc vid leverans år 1961 eller. senare. Dessa regler bor- den sista i rade nisationer. av redarför äv berörda "orga: 1 de gälla även tidigare beställda fartyg; som ej levererats före ut- gången av 1957, " bt Sjöfartestyrelsen, "som 'nu av nämnden hörts i sakén, understry- ker' för sin 'del vikten av att re- darna' ges eh i 'möjli av : y medförde ett” avbrott. i den 'sedan några år tillbaka- pågående starka kningen .i vinförsäljningen. Detta gäller särskilt starkvinerna,.som ti- ter till förnyelse av handelsflotta, . detta med hänsyn till sjöfartsnä- de, till tipstjänst av fartygstelegra- - fisterna som därvid skulle använda" en särskild kod. Kostnaderna för tippningen skulle ordnäs > genom dragsedlar och under 3 kens medverkan. , Postsparban= . i TE ringens betydelse för. landet och dess valutaförsörjning. . Uteliggande digare i viss utsträ kr fick tjä- na som. ersättningsmedel för bränn- vin." Höjningen av spridrycksbe- skattningen i nov. medförde dock omedelbart en'stark ökning i vin- försäljningen. Till skillnad från vin- försäljningen rönte starkölsförsälj- ningen" icke någon påverkan av skattehöjningen på ' spritdrycker. i nov '1956,. vilket tyder på att stark- ölet: åtminstone hittills "icke varit någon > verksam ' konkurrent + till spritdryckerna: " Det "vanliga ölet har : däremot - väl" hävdat. sig på marknaden" och såldes under år 1956' i praktiskt taget samma om- fattning "som åren: 1953 och 1954. 167 Worts ä nästa'stda.” NF VET EETTUISTSTUTETEFI En sydh > Totalt konsumerades i Sverige «nde "år 1956-442 liter ren alko- e, vilket innebär en a (0 Allsvenskans. > > | >. Europacupen Lunden." .-.2 2 0 046-29 4! BERLIN AFP). .- Redbergslid 2 2 0 0 41—29. 4. östtysk mA KN rebro . 22 0 04538 rn S oyska Wismut och warszawas IFK Malmö 2 10 2j 2Eet Gwardia får lov att spela en AIK vc 210 1308 2|tredje match 'om. rätten att möta H43. - 2-1 0 138402 € get Ajax i åttondelsfi Karlskrona 2 1 0 130-34 2|nalen i Europacupen i fotboll, - -- K Borås... 2 0 0 227—37 0 I söndagens returmatck mellan de "Kristianstad - 2 0.0.2 35-47 0Å båda öststatslagen segrade östtys- | d 20.0 233-45 0 karna med 3—1 (1-0). I första mö- een - et vann -polackerna amm: H Södra: : ct | siffror. - Ra ms NN 3 2 1 062-52 sj ana 1: 0 50-46 5 : -kval 220 050-35 4 s SU YME : "a 1 048-31 3" SANTIAGO- DE CHILE 3 1 1 160—64 3| Reuter), = tea sr. . ena 1 0 140-29 2j I en. VM-ky. 3 0 2 146-51 2 Santisgo De ”häle ne OR fotboll 210 13222 ä De Chile på söndagen seg "Telleborg: = 13 0 0 346-66 0j'21 Argentina över Chile med 2 Nargo 3 00 341-67 al - JA—avug:ne ” oaYnor Lo nå alläsning kan AR AR RR AAA AA NA NRA MAA AAA AAA At RA SAL nyby kontrakt. : föreskriver som regel mycket ”höga - priser. Därtill kommer ,att 's k glidklau- suler medför risk för att de faktis- ka kostnaderna för nybyggena blir än "högre, en -risk Som + avsevärt ökas genom de långa leveranstider na, upp till 6—7 år. Frakterna som förut varit. väl: hävdade har nu snabbt fallit och ligger i dag på en nivå som torde vara lägre än någonsin tidigare under efterkrigs- åren; vilket medfört en omfattande uppläggning av fartyg under : de senaste månaderna, Blir det ingen förbättring under den närmaste ti- då måste man räkna med en kraftig allmän försämring av sjö- fartsnäringens ekonomi, Årets hän- delser illustrerar tydligt. de 'osäkra eva gärna var utan; PFEYESTOTSTVEFSET förhållanden, under vilka gjöfärts. : näringen arbetar, med: risker” f även långvariga. tryckta fraktkon. junkturer och åtföljande låga niark. nadspriser på tonnage; Äml : ket tillägger, ”att:i' en sväg frakt. marknad konkurrensläget försvåras ,. .. avsevärt. för ::de svenska- redarna vilka arbe” + med högre driftkost- nåder än redärna i de flesta 'andra. länder. Konkurrensför! ryckes "vidare" av: attien stor: snabbt växande del 'av rvärldsj delsflottorna seglar unde skattefria flaggorna. ” Sjöfartsstyrelsen 7 fi É ligen, att' det från allmän syn är starkt. motivérat, att låta iej tionsöverskotten täcka en: avsev. större andel av. 'värdet, av. konti terade farlyg än hittills medgivita. : betsver.' Tas hållandét-för. r de: r purikt plae. Lahohös Tidning am FR TVTTSETSVYVEFEFIETIETIISNE —— VAA. REFER Vu
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.