VIL L NI. LAHOL 5 TIDNIN SÖKER NI Ao a veta vad som händer 1 södra a Halland? ; | | dor I då på ortsorganet kontakt Sn . . - : sö id? s | LAHOLMS TIDNING: TISDAGEN ' DEN 15 OKTOBER 1957 st Annonsera då i ortsorganet . LAHOLMS TIDNING J tar oe. Börstacit. Efter en tid av. tämligen nedåt- riktade| aktickurser har en - viss uppbromsning av utvecklingen kon- staterats under perioden 5—11 okt. Det kan tänkas, att kurenivån nu når det läge, som anses rimligt i + "förhållande till den nuvarande rän- tan. Den tidigare nedgången har ej förbytts i någon uppgång, enär det £ n saknas stimulerande faktorer härtill, Höjda jutdelningar och and- ra favörer kommer av mycket att döma nästa år bli mindre vanliga, och kanske kan det på sina håll i stället bli tal. om' sänkt utdelning. Bolagen försöker dock i det längs- ta aft' bespara akueägarna obehag- .' liga överraskningar 'och' tar hellre :" av fonerade vinstmedel; ', , .. Under veckan noteras 7 nya bot- tenkurser, den lägsta siffran på ett "par" veckor, samt 3 nya toppar, Bland de förstnämnda kan nämnas i Pripp & Lyckholm 117 kr, Holmen ':B'140, Zander & Ingeström 136 och Sundsvallsbanken 196 kr, ' : ';. Alfärsvolymen " är. fortfarande mycket blygsam, Mera omfattande avslut. här ägt rum endast i ett "par 'papper. I Cellulosabolaget t ex har något över 1800 st aktier bytt :' ägare till 210 å' 214 kr. På freda- + gen 'omsattes 1230 st Volvo till 56 "57. kr; dessa aktier har. sjunkit 1:50 på en vecka efter att en läng- . . "re tid legat ovanligt fasta. Däremot "har "båda 'Tändsticksserierna ' stigit - & till nya årstoppar med 15 kr för A och 76 för B och över 7.000 st om- : sätta, STAB:s 3,6 procentiga förlags- 'Jån äv 1955 har avancerat med he- a 10,5 procent med 0,5 milj kr om- . satt. 'Orsåken- till denna våldsam- ma' stigning, som även drog med sig aktiekursen,' beror på' rykten Färskyara i paket blir parollen för svensk husmor? I STOCKHOLM (Press). > En del kunder tycker 'om pake- terade färskvaror och en del kun- där cira 500 kunder i en butik med visar + emellertid +. att kunderna snabbt vänjer sig 'vid paketerad vara.: Följande antal 'föredrog pa- keterade, kylförvarade grönsaker: Mindre än en månads erfarenhet... 73 proc, 1—6 månaders erfarenhet 85 procent. Mer än 6 månaders er- farenhet 92 procent. a Uppgifterna är hämtade ur tid- skriften Columbus med utgivnings- ort Ohio, Vad säger månne -svenska husmödrar härom? , ; Någon - ledning -lämnar härutin- nan fru Kerstin Christenson, som i. ICA-tidningen konstaterar att man härhemma visst är med på noterna. Men — säger hon vidare — vi svenska husmödrar kommer att öka kraven på kvalitet, Fru Christenson skriver så här: «> » Dagens : lösen tycks vara jäkt. Vi rycks alla med av hetsen, som: även för dagens husmödrar är en bister ' verklighet, "Tiden är lika dyrbar för oss antingen. vi är yr- kesarbetande eller om vi såsom husmödrar fuskar i en mängd oli- ka yrken. Vi sköter barnen, vi syr der, vi bakar, ch lagar mat, vi hål- ler våra hem' rena och snygga, och anske vi också ger oss på mål- ning och annat inom 'de :direkta hantverksyrkena. Tiden räcker ald- rig till för en händig och påbittig husmor. H aa Detta gör naturligtvis att vi hus- mödrar blir tacksamma för allt som om att Västtyskland ämnar använ- | P2 tid för oss. En tidsödande del dä'en del av, sitt enorma :valuta- | 27. vårt arbete är uppköpen, som överskott till att inlöra sina utz måste göras varje dag, och varje : ländska statsskulder. Man tror då, åtgärd sofn vidtas! för att spara tid "att tyska regeringen även skall för. | åt 055 i butikerna är välkommen, söka inlösa det 4 procentiga tänd- Hit: hör de färdigpaketerade va- - i dollar. I ovannämnda 3,6 ”procentiga för- lågsbevis äger nämligen rätt att 1961 "byta ut dessa mot certifikat på”A. procentigt obligationslån till "Tyska Riket; = 7 : ” Inom cellul na av!Forna som slopar proceduren med uppvägning bakom sunden väntar. oc Med stor glädje har vi husmöd- rar alltså accepterat de paketerade disken medan . specerivarorna men vi 'undrar nu losa; gruppen ” innebar | 9m inte det' färdigpaketerade .sor- - "den nu föreslagna fondemissionen | timentet kunde utökas även med "i Korsnäs; 1 ny aktie på 2 gamla och med en utdelning av 10 kr på t ex grönsaker och charkuterivaror? Det medges att vi husmödrar of- ” det. gamla aktiekapitalet, givetvis ta är lite tveksamma när det gäl- en angenäm överraskning för bör- ler: nyheter, Men får vi bara klara ; sen. ' Köpkursen. har' uppjusterats be 18 kr och omsättning har ägt rum |52 är vi - "övriga pap-|mer vi. att ställa större krav på ändringar- | Paketerade grönsaker 'och charku- t + i ny topp i 303 kr. Fö . per inom gruppen är pa små med undantag av Stora e för. nyhetens. positiva . sidor vi med på noterna. Dock kom- Lå erivaror än På :dem som 'vi köper Kopparberg. och Bergvik & Ala, på + vanligt sätt vid disken." Men "vilka :stigit 'en femma vardera tillldetta bör väl bli en sporre för dem "475 resp 315 kr samt Cellulosabo- |5' Å na - erbjuda 'p laget, som avancerat 6 kr till 214. - ; Bland verkstadspapperen är för- ändringarna små och i de. flesta fall nedåtriktade. Enligt Industrins Utredningsinstituts statistik beträf- ” fande orderingång och orderstock, som är en av våra viktigaste kon- ”junkturmätare, konstateras en ned- gång för verkstadsindustrin, främst "den mekaniska. De höga svenska > tillverkningskostnadern driver pri- ” serna på våra produkter i höjden "och vi' förlorar i konkurrenskraft. "En för vår del. glädjande faktor i detta "sammanhang är : emellertid - att även priset på de tyska produk- terna visar tendens till att stiga. :”Inom investmentgruppen har Pro- ;videntia stigit 5 kr till 2980 medan övriga aktier ligger oförändrade. ..I Kinnevik har hela perioden sak- nats säljare, vilket givetvis beror - på bolagets stora innehav av aktier I Korsnäs. ". ” E-d Ny skandal med: - : narkotikahandel . : i Roms societet En prins, en hertig och en mar- kis samt ytterligare tjugo perso- ner ställs på måndagen inför rätta 'i Rom åtalade för olovlig narko- '-.tikahandel, De flesta greps av po- . 'lisen för över ett år sedan. Skan- - dalen -skakade hela Roms restau- at rangvärld, >. Bland de åtalade är prins Giu- 'vseppe Pignatelli Cortes, mest känd . som -”Pepito” Pignatelli, den för- mögne' sicilianske godsägaren mar- kis Emanuele de Seta och Edmon- do de Marcus eller ”greve Eddy” som han kallas inom sin närmaste bekantskapskrets, ob Tre av de instämda kommer att - rannsakas i sin frånvaro, De är den 33-årige hertigen Augusto Torlo- nia, som ' liksom - markis de 'Seta, om säljer varorna att. alltid kun- aketerade varor av toppkvalitet. ' - Ur kundsynpunkt är det speciellt värdefullt att själv få välja de grön- saker och charkuterivaror man vill ha, . : ” ' . Paketeringen sker under iaktta- gande av högt ställda krav på god hygien, Detta medför att kunden garanteras en god. och hälsosam vara, I disken ligger de paketera- de varorna skyddade mot damm, föroreningar och onödig beröring. Få husmödrar kommer i läng- den att kunna motstå de paketera- de färskvarorna. Fördelarna för oss kommer att vara slående, |" 1600-talspistoler stulna på museum (TN. STOCKHOLM der gör det inte. En undersökning, | paketerade grönsaker intervjuades, | : deras. och kanske våra egna klä. |" Får vi presentera en nyhet inom svenska handelsflottan: Broströms Tender service's m/s Samo, 66 me- ter lång och 9.9 meter bred; sam- manlagt på 895 tons dw, och så konstruerad att en enda man teore- tiskt sett.kan manövra henne från kommandobryggan.. ' Det ' behövs alltså ingen i maskin för manöver när kapten framför' ett stort in- stumentbord med en spak, som på- minner om växelspaken i en bil, startar . huvudmotorn, håller den i önskat varvantal eller slår back. M/s Samo är även i andra avseen- den ett mycket modernt fartyg. I väderdäck har” hon försetts med MacGregor-luckor, så om det på ett fartyg av samma storlek men med vanliga luckor kan ta upp till en tinime ait ”lucka av” så tar det på m/s Samo högst 20. sekunder: . "Fartyget ' är ' dessutom speciellt byggt för gång i-is,' vilket! bland annat innebär ätt det mellan varje På den översta bilden m/s Samo, blåmålad med vita master. Där- : under instrumenten på kommand obryggan för manövrering av far- . tyget, Spaken som syns i bildens ne med vilken vakthavande styrman - kan reglera maskineriet, dre högra hörn är den spak x byggnadsspant finns en extra is- spant och att delar av maskineriet konstruerats -kraftigare med hänsyn till extra påfrestningar vid gång i is, Dessutom är propellern och rod- ret skyddade genom en iskniv och fartyget har tre isfenor 'på varje si- da för om propellern, fernn Till vad ovan sagts om att manöv- reringen av fartyget helt kan anför- tros en man bör tilläggas alt mo- torn ' naturligtvis . kan 'manövreras även från maskinrummets mahöver- plats ' och att installationen: syftar till. att underlätta 'maskinisternas arbete, '« - Ae På bryggan finns särskilda larra? apparater som varskor vakthavande styrman om det uppstår: något fel i maskinrummet.' I utrustningen: in- går också gyrokompäss med själv= styrning samt radar och många and- ra finesser man sällan ser på, ett fartyg av, den här storleksordnin- gen. ' (a Det var från begynnelsen kolo-, niserats av heterogena folkgrupper, vilka sinsemellan ännu icke förmått älta till en enhetlig na- tion, och nu befinner sig landet se- dan nära tre årtionden tillbaka i en av sociala faktorer framkallad jäsningsprocess, om vilken man ic- ke vet, när och hur den kommer att sluta. Härtill kommer så ytterli- gare, att det argentinska folkets ton- givande spanska element har en medfödd, benägenhet för anarkistis- ka tendenser, som lätt blommar upp i full prakt i det kolossala landets vitt . skilda.' klimatzoner. - (Argen- tina omfattar 2.8 milj kvkm.) Dessa speciella ändigt " glömmas Två — förnämli från 1600-talet har på obekant sätt försvunnit från den Wrangelska rustkammaren' på Skokloster och slottets fideikommissinnehavare fri- herre R von Essen som önskar und- vika polisanmälan i tron att det rör sig om en obetänksam ingivelse väd- jar till allmänheten att medverka till att pistolerna kommer till rätta. De båda vapnen är 43,4 resp 56 cm långa och är rikt reliefprydda på beslagen. De är väl kända i fack- kretsar och finns beskrivna med av- ofta bort av demokratins | före- språkare både i Argentina. och, i utlandet: Det är också anlednin- geny,' varför de "argentinska demo- kraterna — såsom redan på sin tid den store Sarmiento — lätt förvand- lar sig till intoleranta skolmästare, som” försöker trumfa in ”civilisa- tionens välsignelser” på ett gen- störtigt folk, vilket i stället visar benägenhet att behålla sitt ”bar- bari”, Alltsedan Peron störtades har de militärer, som under tiden täm- ligen provisoriskt. handhaft landets bildni i ren på det varför det blir svårt att avyttra dem i handeln, Varje pjäs utgör dess- utom ena delen av ett par... + 7”. Enligt "vad rustmästare Sören Nordström omtalar iakttogs de bå- da pistolerna på sin plats i rustkam- marens tornrum senast den 23 sep- tember men den 1 oktober observe- rade man att de var borta från väg- gen. fällighet i maj i fjol. Några detek- tiver var ute på en rutinrond på en r och blev plötsligt vitt- tillhör en rik dsägarfamilj, den italienske piloten Egenio Cogni, vil- ken tjänstgör vid ett flygbolag i Mellersta östern, samt den jugo- slaviska mannekängen Maria 'Ko- pac. . : "a Affären avslö N ; 1 ” vt . a des av en ren till SEPPPEFEETVTSTYTTTYTVYVYTI NEFFFITTYTT ne till ett slagtmål mellan två av gästerna, ”Xokainet du sålde mig var' rena bikarbonaten”, skrek den ene. Detektiverna handlade snabbt och efter en vecka kunde polisen lå till mot ligans huvudmän, —. j AAA MAA Ä SAMA RANSKAMAAN, Vad kommer att hända i'det-nya Argentina "Som så ofta förr i sin stormiga historia tycks Argentina åfer « ha nått fram till en korsväg, där valet står mellan diktatur el- ler anarki, eftersom landet icke syns vara kapabelt att finna den "smala men trygga medelväg, som heter demokrati, Or denna brist på balans ligger väl i första rummet i själva befolk- ". . ningskaraktären i det. oerhört vidsträckta stepp- och. skoglandet. ? till "Sc bakom Sovjets Mycket realistiska projekt rymdforskning Konstgjorda månar, rymdstationer och H H å och andra planeter har varit frågor - som länge rf Månen | ryska Pressen. Den som någotsånär regelbundet läser rysk ress har inte gärna kunnat undgå att märka det, Här liksom k så många andra sammanhang har ryssarna gjort anspråk på prio- ritetsrätt till själva idén med rymdstationer -som ett" första stej på vägen mot att flyga vidare till'andra planeter, Det är den r; uppges första gången ha framfört tanken På att anlägga rymdsta- tioner i jordens omedelbara närhet, ! . s Men intill för. en fyra år. sedan låg dessa ryska skriverier närmast på de vetenskapliga fantasiernas plan. Då' dök det emellertid "upp uttalanden som” klart vittnade om att ryssarna sedan någon tid: med 21 re men har den fördelen att appa- raterna och de levande ”Passage- rarna som; torde komma att följa med (hundar) kan återföras i be- håll till jorden vilket inte är fallet med de konstgjorda månarna åt. 4 stor kraft och d het gått in för att tekniskt lösa problemet med rymdflygningar. Det framhölls att uppgiften tidigare knappast le- gat inom ramen för vad som kun- de anses för praktiskt genomförbart, Men den nya atomfysiken o. elek- trontekniken hade skapat sådana resurser att det nu äntligen fanns en. möjlighet att ta itu med för= verkligandet av Tsiolovskijs dröm. Det betonades emellertid i den ryska pressen att uppgifien skulle kräva : inte bara stora :kraftresur- ser och omfattande insatser av tek- niska hjälpmedel, För att nå ett resultat måste man bygga på sam- ordningen ' av en +hel rad veten- skapliga och tekniska institutioner som allsidigt skulle: utforska de olika betingelserna för rymdflyg- ning.. Problemet var att'samordna dessa forskningsinstitutioner till en stor enhetlig apparat som på ett metodiskt "sätt spred ljus över alla de" olika faktorerna vid rymdflyg- nihgsprojekt under. vilka förr eller senare levande varelser skulle sät- tas in som passagerare, Försprång som ej blir lätt att'ta ev os fa LT tea Denna relativt plötsliga omlä; ning av den ryska pressens” håll- ning till rymdflygningsproblemen tycks inte ha tagits på fullt: allvar i Västerlandet. Man uppfattade för- modligen det hela som politiska skrämskott och var färdig att av- färda det hela som 'ett aprilskämt. Denna hållning var inte obegripi lig med tanke på att rymdflysni Upulidan "åå då farcta g ob? br J skulle kräva. sa svora nvesteringar av material och mänsk- lig uppfinningskraft. Nu torde det emellertid vara uppenbart att rys- sarna på ett tidigt stadium "gjorde dessa omfattande investeringar som i realiteten endast var möjliga där- för ”att' sovjetmedborgarna; måste finna sig. i en så avsevärt mycket lägre konsumtion än den i Väster- landet vanliga, Det.vill med andra ord -säga. att "ryssarna . planmässigt byggt ut en' omfattande organisa- tion för rymdflygning och att de dä vunnit ett fö som : Isultaten vara det som man i främ- för närvarande, , Stora västerländska insatser krävs Detta stora antal dyrbara expe- riment vittnar om hur vittfamnan- 25.000 seriebiljetter till EM & fris. . idrott av den typ förbundsordförana de det ryska: rymdft - grammet var redan på ett tidigt stadium: då de första anstalterna vidtogs och då ryssarna i sin press antydde att de ämnade göra en omfattande insats, Eftersom de hit- tills tycks ha hållit programmet gör man väl klokt i att utgå från att de menar allvar när de säger att flygningarna till månen kan bli aktuella tidigare än västerländska kalkyler förutsett, Mot den bak- grunden gör man nog klokt i att utgå från att Västerlandet måste prestera en betydligt större insats än hittills för att alls kunna ta igen ryssarnas försprång. på. rymdflyg- ningens område, "a Man har ju också anledning att fråga sig vad ryssarna har för mål- sättningar bakom sina' experiment, På det nuvarande stadiet förefal- ler, de' vetenskapliga forskningsre- sta rummet betonar från ryskt håll. Men i sitt uttalande ställer Fedorov den nu uppsända konstgjorda må- nen i' direkt samband med de rys- ka -interkontinentala ballistiska ra- keterna — "alltså med rustningsin- dustrins irtressen. Också i. andra den Tage Ericson här håller i han= en försäljes nu. Efterfrågan har varit mycket stor, inte minst från utlandet, landsförbunden och rese= byråerna, och arrangörerna vill rå= da "allmänheten att vara ute & tid. ' - N Barskt norskt bud: LETTERS NEC JR ' håll käft "om Mykle OSLO (TTNTB) ' pe Vissa svenska och' danska tidnin- gars" kommentarer till. domen i Mykle-målet har tagits mycket illa upp av tidningen ”Nationen"”, som i en ledare på måndagen bl a skri- ver. na oa en ', Om tycke och 'smak kan man in- te diskutera, inte heller I Mykle= saken, En del tycker om. Mykle, an= dra kan inte fördra hans verk... I denna fråga kän 'vi vara oeniga här i Norge, men skulle vi inte kunna enas om att ärligt och rakt på sak , be de svenska 'och daifska tidningar ' som nu söker överträffa varandra, i struntviktighet. inför norsk lagstift= mint tidigare uttalanden har desså mili- tära perspektiv (tillskrivna Fören- ta Staterna) kraftigt betonats. Men rTymdstationernas roll för bland an- nat: televisicpen har också under-] strukits, >. Carl-Elof Svenning. hålla käften? "Den här saken "skall vi ordna upp själva. Är det något fel med norska lagar. "och norska domstolar 'så är det:vår egen sak att ta'itu med detta, skriver tid= ningen: "ot FÖ ras "STOCKHOLM (Press) - munernas "fbristerna ur ”brandskyddssynpunkt. Söker man efter de 'motiv 'som | Det är inte så ovanligt att en ort - ligger bakom höghusk det är |som-pl att bygga 8—10 vå- k miska ] ningars hi dst vid ni det rätt tydligt att de bedömandena - långtifrån alltid är | undersökning visar sig helt ha för- de verkligt avgörande, Många and- | bisett de brandskyddskrav som det- r la faktorer inverkar: van- nas "redan ” förut "hårt beträngda näringsliv och statsekonomi. Under sådana förhållanden är det be- gripligt, att längtan efter ”en stark man”, allt; mer. gör sig gällande, trots det sista. årtioöndets ganska nedslående erfarenheter av 'dikta- turregimer. Men man har inte myc- ket att välja på, om landet skall kunna räddas från: en hotande anarki." ” ve ess Att den ”starke mannen” näppe- ligen kan komma att bli Peron förefaller troligt, även om 'det allt- jämt finns ett 'stort antal argen- tirare som hoppas på hans come back, "Däremot är det icke osan- nolikt, att general Aramburus nu- varande provisoriska regering, i vars plan det ingår att hålla allmän- na val och presidentval i februari 1958, kan komma att utnyttja en eventuell valseger: till att:omvand- la sin konstitutionella regim, till en diktatur på obestämd tid med hjälp av ett rmilitärtriumvirat, Den nuvarande regeringens mandat ut- går nästkommande 1 maj. .. 2 Inför det komprometterande skå- despel som representanterna för År- gentinas politiska partier. sedan mer än tre veckor uppfört vid rm den k de för ycka- de' försöket : efter . det "andra att ”undervisa” argentinarna i demo- krati men på ett sätt som snara- re liknat diktatur och blott haft till följd att de förefintliga mot- sättningarna ytterligare skärpts i stället för att försonas och utjäm- nas. s : Ett vittnesbörd härom utgör de styrelse, gjort -.det ena misslyck ständigt återkommande bombat- "och: sabotageakterna vid fabriker och k ikationsinrätt- |A Santa Fé, har inom militära kret- sar tvivel: uppkommit, huruvida i folk d u är ”moget” för en demokra- ti i västerländsk mening. Dessa mi- litärer, som i folkmun fått det icke särdeles vackra namnet ”Gorillas”, var desamma som störtade Perons efterträdare Lonardi, enär de fann honom alltför ”vek”. Nu står 'de Ar överkh g på samma sätt i opposition mot us ev. demokratiska pla- ningar och de talrika överfallen liksom också 'de strejker och ar- betsoroligheter, som på sista tiden 1tilltagit i omfattning trots skärpta straffbestämmelser och ett uppbåd av militära maktmedel. Dessa oro- ner, som de anser för tidigt lan- serade och i det stora hela oge- nomförbara. De yrkar i stället på en fortsättning och skärpping. av den nuvarande ärregirhen. Det kommer att bli högst intressant att ligheter på arbeislivets område ho- tar nu att helt paralysera Argenti- J MAMMARARASAAKIANÄSAR. se, om Aramburu skall förmå häv- da sig mot si ppositionella offi- 4 ä inte torde bli lätt att hinna ifatt, Enligt deras egna förklaringar är ju den konstgjorda måne som de sände upp «den: 4 oktober endast ett första experiment. I Pravda för den 5 oktober förklarade medlem- men av sovjetryska vetenskapsaka=- demin I Fedorov: ”Det upplagda programmet för. forskning med hjälp av konstgjorda månar är myc- ket omfattande och kan inte reali- seras med hjälp av en enda upp- sändning.” En hel serie uppsänd- ningar krävs om man skall lösa de viktigaste geofysiska och astrofy- siska problemen”. Detta är i och för sig inte anmärkningsvärt. Ock- så Förenta Staterna räknar ju med en: serie konstgjorda månar, och det första målet på väg mot en rymdflygning är ju inte nått förr- än en rymdstation av hel annan storleksordning : än . den nu av ryssarna — uppsända +. konstgjorda månen kunnat anläggas i jordens närhet, Enligt västerländska beräk- ningar skulle man ha nått så långt om ungefär tio år, och det skulle ta ungefär fyra år till innan de ”H|första flygningarna mot månen ble- ve aktuella. Om sådana beräknin- gar yttrade sig V Pervov i april- : Jeni Itidskri ligen på, ställningstagandena, Rent modebetonade . värderingar spelar en inte' oviktig roll vid stadsbyg- gandet, sannolikt större än man vanligen ' föreställer ' sig. Det kan också varå en mer'eller mindre medveten strävan hos eh bygga- re, en arkitekt eller en kommun att manifestera sig genom ett högt hus. . . sa Man spårar ofta något av denna strävan i den lokalpatriotiskt fär- gade diskussion som alltemellanåt uppstår kring : ett höghusprojekt, skriver i Landskommunernas tid- skrift byrådirektör Ivar Johnsson, byggnadsstyrelsen. Han fortsätter med bl a följande: . I denna diskussion avspeglas den tävlan som ofta råder mellan tät- orterna och som 'bl a kan gälla en sådan sak som äran att ha det dsh högsta budet, Om en ort har. fått H det på en sådan ort är ofta svagt' utbyggt, vattentrycket = otillräck- ligt — brandstegarna kanske räc- ker -till två eller tre våningars höjd! ” a Men även på orter med ett väl utvecklat brandväsen har man ofta tvingats tillgripa särskilda anord- ningar för att' ggöra utrym= ning av höghusens övre våningar vid brand. Dessa anordningar har på senaste tiden föranlett åtskillig kritik, och säkerhetsfrågorna har i samband därmed . upptagits till 'behandling inom statens nämnd för byggnadsforskning. : - N 2 Le - Drunknade ee : på I m djup - Henry de un= 47-årige ” verkmästaren ; Karlstad, drunk er veckohelgen vid sin' en ökad t av planmyndigheterna är det rätt van- ligt att detta åberopas av grann- kommunen såsom argument för. samma, — eller helst ännu större! — byggnadshöjd. Den föreställnin- gen tycks faktiskt vara rätt vanlig att husens storlek är ett mått på ett samhälles allmänn> utveckling. Skysk har blivit symbolen numret = av ten Zvezda: ”Det är mycket troligt att för den målmedvetna, samhälleliga de första fl still månen blir verkliga tidigare än så”. Fe- doröv påpekar nu i sitt uttalande för Pravda att ryssarna. kombine- rar experimentet med den flygan- Nu är det alldeles klart alt det. finns fall då höghus kan ha en bärande motivering; ibland kan den- na hustyp rentav innebära den iktig: lösni > Dock måste vi de månen 'med en uppsi av mer än hundra raketer under det geofysiska året till uppemot 200 ri vara säkra på att :samhällsmiljön och . landskapet verkligen tål den sed. kilometers höjd från ti i centrala Ryssland, på Frans Josefs Land och på Antarktik, Dessa upp- sändningar tillmäts ej samrna vär- de som de konstgjorda mänarna och anses dessutom vara dyrbara- cersvänner. De blir kanske ännu besvärligare att klara än den skar- pa oppositionem från landets de- mokratiska vänsterkretser och från de djupa folkleden,: TT BIM ANAASDANAAAAMADASARRA större b I ett hårt ex- ploaterat — hyreshusområde med jämnhög, intresselös utformning kan ett eller -flera riktigt inplace- rade höghus också bidra till att bryta enformigheten samt ge håll- ning och stadga. åt samhällsbilden. Valet av hustyp är emellertid inte enbart- en ekonomisk och es- stuga i Bommestad en halvmil från Karlstad. Han hade i lördags begi= vit sig till stugan och då'han inte kom 'hem på kvällen började man söka honom. På söndagen återfanns han drunknad på en meters djup vid -stranden,. Tydligen hade han halkat och fallit nedför en klippa och i fal'et si.git sig I huvudet så att han förloret medvetandet, .Fredligt regimskifte i lilleput-republik En Marinos borgerliga regering tågade på måndagen in i republi- kens' huvudstad och satte sig i be- sittning. av ämbetslokalerna under applåder från en stor samling åskå- dare. Det högtidliga intåget under kyrkklockornas klang markerade det definitiva slutet på den kom- munistisk-socialdemokratiska rege. ringens 12-åriga välde 1 västficks.- republiken, - eV Den gamla regeringens anhängare höll sig lugna under den nya rege- ringens intåg men på flygblad som ” tetisk fråga. Något. som ofta bru- kar ge anledning till kritik vid be- så utdelades under natten står det: TKampen är' inte över, , : » i - MN : i AM hAKDNÅA MAL AMNAAS ning och norskt rättsförfararde' att .: ra ofta rätt känslomässiga och ir- |!å skulle dra med sig, Brandväsen= — . AAASSANSANALAR. AAMIAMS STIFT EEEA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.