eerveyvyyYYryvvYyrYYyrYYrYYyvyvvYvTyT rever ÅKRAR PEPE PRO EFT IT YT RS FS PR KT "a veryvvevyrYTYF TY TTO V "LAHOLMS TIDNING 4 vveyvyvyvYvverry vv [Fl [dadahkand vrervyvyvtevTeTYYYTT YeeyverryfYreYtrT ERP OT PERTTTTT YYYYT ITIL Torsdagen den 24 oktober 1957 Lem mn —=LT. DEN 24: OKTOBER-1957 ” LT = - 4 | få | Ger ett rikare jordbruk. en fattigare JORDBRUKSPOLITIKER- NA har tagit ifrån jordbru- karna ”det goda "livet — ge- nom "att göra jordbruken ri- kares.;” Hör , där ett av de många inlägg. som på senare tid kommit med i diskussio- nerna om den svenska lands-- bygdens 'framtida'. utformning och öde, Skribenten, vi cite- rade, "slängde naturligtvis -in- te fram enbart denna stym- 'padé' sats i debatten — e- gentligen ' gav: han «en riktigt sympatisk skildring av vad. han ; själv. tycker är vrångt och .. styggt. i -effektivitetens ' årtionde. Vi skyndar oss bland” annat "satt påpeka' litteratören Oldbergs intresse för de små jordbrukare; ” som ” inom ' de närmaste "åren. av allt att"dö- : kommer” bort. ifrån. sina - Å - a jordbruk "genom den 'fortgåen- i därför att det rationaliserade ”Yationaliseringspröcessen. : kommer”: denna :”tappning” att märkas i'' 1'r i folkad landsbygd. menar man, : när' man : låter resonemanget ma de Särskilt ";' påtagligt en del" norrländska distrikt — mindre i våra: jordbruksbyg- der, 0 ee er oa VI HAR I LT många gån- ger komriit tillbaka till det " ämne, in i bilden. Vi har för vår del rekommenderat en spontan rationalisering, där man i alla detaljer tar hänsyn till män- niskan, Däremot::-'kan "man . inte bracka ned på jordbrukspoliti- kerna — agronomerna och e- konomerna därför att de lägger fram sina synpunkter i det här stora 'frågekomplexet. De är nämligen övertygade om, att deras siffror håller — att ett till det yttre och inre rationaliserat. jordbruk ' ger jördens brukarei större ekono- misk behållning. ee JORDBRUKSPOLITIKER- NA. har: tagit ifrån". jordbru- karna "”det 'goda livet” — ge- nom att' göra 'jordbruken: ri= kare 'och landsbygden fattiga- Te..." Där: fortsättningen på vår inledande mening. =" utveckling. Faktum är, att det svenska jordbruket har byggts - upp till ett rikare jordbruk : genom moderna jordbrukspoli- som, därmed kommer : " dessa människor från jordbruk landsbygd? tikers arbete — och genom jordbrukarnas ofta" omvittna- . de förmåga att hänga. med i «en " hisnande omställningspro- "eedur. Så långt är väl emel- lertid.. allt "riktigt — det' bör | | väl. vara en helt rimlig förete- else, . att jordbruksnäringen får vara med, när det:gäller | I "produktionsökning och vidare- utveckling på det arbetstek- "niska planet, Detta, att jord- bruket blivit rikare — inte " är det något fel. Jordbruka- : rens syssla är ett yrke — in- get kall; Det skadar nog inte att påpeka - den saken med "jämna mellanrum. = => 7 "DÄREMOT CAR DET van- innigt ' galet, om ett rikare jordbruk skall betyda en fat- tigare '- landsbygd — fattigare ordbruket kräver en:reducée- rad "arbetskraft. Ett rationali- serat 'jordbruk betyder en av- få den utformningen, «>. -- Men är det riktigt. ' Vi för vår del går nog på en annan linje — jordbrukets rationel- lare skötsel 'driver inte, alla landsbygd. Rationalisé- är en inställning till och ringen "den arbetskraft, som- finns kvar, , DÄREFTER ' TILL Jordbrukspolitiker -ä; rätta namnet på strykp den här frågan — värfi kärnan. Fo fInte politiker rätt och slätt. Jord- brukspolitikerna ryms inte in- om de partiramar, som vi har att räkna med i vanligt poli- "tiskt liv — de s. k. jordbruks- politikerna är specialister på - var sina detaljer, inom jord- bruksnäringen, - Och :specialis- ter skulle väl även jordbru- ket få ha — liksom industri- en och andra näringsinriktnin- gar, . oe sor : Nej, har det rikare jordbru-' ket skapat en fattigare lands: | ]'' r » "bygd, har" vi att fråga våra Det finns något felaktigt i. 23 örsaken D den tolkningen av jordbrukets'; partipolitiker om " orsaken, Det 'ingen' tvekan om att den svenska ' landsbygden lever i skuggan av staden. När poli- tikerna äntligen. får upp ögo- nen för landsbygdens berätti- gade önskernål om en och an- nan omvårdnad; kan möjligen "politiker" hjälpa till att en ” rikare "landsbygd. : Storstäderna "har röstat bort "landsbygden vid de senare 'å- rens rikspolitiska val — där- med har storstäderna garante- rat sig politikernas ”varma hjärta” — landsbygden har sina enda försvarare i ett mi- noritetsparti. Det' gäller för landsbygdens folk ' att välja om... Åss. . "0 ti Befyr junior > DELFIN junior A är helau- tomatisk och arbetar helt . Oberoende av jordfasta hin- der. Vid stenpåkörning lyf- ter sig' plogkropparna, pas-"' serar över hindret och går därefter automatiskt snabbt ned i rätt plöjningsläge. 2- skärig. SESAM junior är en pålit- ' lig och väl beprövad plog Dl steniga åkrar. Vid sten- : påkörning slår plogkroppar- na upp individuellt och åter- > går i. arbetsläge genom ; backning. 1- och 2-skärig. SEFYR junior är en lätt . plog till lågt pris för rela- + tivt stenfria åkrar. Vid stenpåkörning slår plogen ' upp genom vridning kring . bäraxeln och återgår i ar- «” betsläge genom lyftning och » sänkning med hydrauliska tlyften, 1- och 2-skärig. Hallands Lantmäns: ;.-.Centralförening Maskinavd. - Wallberga LANTAANNAFÖRENING is. Tel 52 och 100. Efter. kozwrstid Ysby 62170. . DET RÄCKER -med en annons i Laholms Tidning Oxdragarvisans sista vers LL kulturtids symbol för "Arran styrka kommer. i konst och litteratur stän- digt åter i den muskelspända oxens bild, Framför den ro« merska krigskärrans hot ligger oxarna: i draget med bågnande ryggar, i Egyptens deltajordar dras krokårdern fram av sam- m— DET MODERNA JORD- BRUKET ger inget utrymme för farfars fars oxar. Ändå var oxarna en: gång i tiden den svenska jordbrukets förnäm- sta dragare och marknadsdjur — kan det av den anledningen inte vara på sin-plats med en ' 1863 oxaffären strax utanför " bykyrkan. kort historisk tillbakablick — så här, när man sjunger Ox- dragarvisans sista vers... ' ma starka: djur,: tecknade och bevarade åt eftervärlden i de! för landets konstart så typiska profilerna. Och här hemma, mödosamt men fantasifullt ris- tade i Bohusläns. vattenspolade hällar; får den vidhornade ox- en bli kraften framför bronsål= ' derns primitiva jordbruksred-: skap, så främmande för vår se- "na tid. Detta var den ”ram- svarta oxen”,'dyrkad och be- sjungen i månget fornnordiskt . kväde, RE EE I dag finns det knappast plats för den dragaren i svenskt jord- bruk. Kraftens symbol från he- den tid ter sig än mera overklig vid sidan av nutidskrafter, bundna i stenkol och flyktiga, ; oljor. Tiden har blivit en an- "nan, jordbruket ett annat, som = dess herresäten var under Mag- fordrar nytt. Oxen föll undan a nus Erikssons tid en duktig för hästen länge sedan, Nu sli- "" dragoxe betald i 8 mark medan ter” hästen sina sista skor i "bästa kon i bästa fall kunde in- småsysslor bredvid en bullran- " venteras till fjärdedelen så de traktor, som fabriksbandet i ' mycket, oo . sta'n spottade ut för ett pår ::--J renässansens, stormaktsti- veckor sedan, dens och östersjöväldets jord- Men trots allt detta nya blev ' brukshistoria ' fortsätter: oxen det oxens öde att med resterna att vara'en betydelsefull varel- av sin art sakta åldras in i den : se, som får godaste omvårdnad nya tiden, Man har gömt un- och största efterfrågan som dan sin duglige pensionär på , marknadsvara. Med en följande någon smågård här och var, , historik epok, den, som vi bru- där, jordens brukare låter sig kar kalla för frihetstiden, kom tjänas av den — och för faran- . djurets särställning att väsent- de folk att titta på som på ett ligt rubbas, Dess tid som kött- kuriosum! Och ändå har just producent åt främmande länder detta "djur, snöpt men flitigt, blev under den inhemska nyt- mer än något annat varit - tighetens paroll tvärt slut. Bon- svenskbondens djur, hans dra- = den fick, inspirerad av egna le- gare i jorden, hans penninggi- ' dare och andra folk, acceptera, vande, marknadsvara, . hans : att fåret blev djuret på modet. mankhöga renommé i bygderna :' För de gamla frygierna — å- och / hans arbetskamrat, som =. ter i antiken — var oxen liksom ingen annan på gården var god 'bonden själv en ”jordbrukare”, nog att ge" sina tjänster. . . och som sådan spelade oxen sin Redan under antiken stod ox- = roll med bravur långt efter fri- -en”en bra bit över 'de andra 'hetstid och tidigt 1800-tal. Ett husdjuren, vad. vårdnaden och markant inslag i alla lantliga omsorgen gällde, I de gamla ,, marknadsbilder var avdelning- skrifterna älskar .man. att kalla — en för oxhandeln — köpa och djuret: för" ”Ceres tjänare” och :' sälja, hederlig affär, pengarna enligt skriftställaren Varro, den - från börs till börs, hjärtligt "-lärdaste 'i Rori,; straffades den ':handslag. I vissa bygder i vårt -rornate med "död ' eller" lands-"” ” . flykt, som slagit ihjäl sin eller / annans plogöxe. Något av 'den- - na-oxens helgd levde kvar hos människorna långt fram genom . tiderna och blev måhända spor- ren för småländska boskaps- bönder 'under hårda dagar på kung Göstas och Dackes tid. ”Ceres vän och tjänare” blev NA för dessa nordmän en sinnebild | | Oliver, 2-skär., 12 tums, i och stridstanken, som eggande || skick som ny, till salu, flög mellan hjärta och penning- por vt nn ” pung, när deras urgamla frihet Be ve att enligt eget gottfinnande säl. g. ja sina oxar till utländska kö- 4 k k I . traktorkultivator Lilla "Harrie Excellent, 19- pinnars, "säljes AR Laholms Järnhandel "ett kungligt beslut. Resultatet Tel, 134, 204 och 431 Lahobn. J gisk irritation fick .oxen sin chans att visa dugligheten un- der oket, Från jordbruksbygder trakter i norra, Svea land var . den under sekler a och o i allt jordbruksarbete — kraften, som vände jorden, Denna sin fram- » trädande : roll fick den också spela tills hästen blev mera än . en ' springare under krigsmän och herrefolk, Många intressan- ta siffror om vad värde man under äldre' tider satte på en god oxe finner man i de gamla svenska luntorna, I Skåne på Beg. traktorplog, Volvo, 1-skär., 14 tums, i pri- ma skick, säljes billigt. Beg. truktorplog, och i småländsk ett rappt bevis för envishet och handlingskraft, Under tider med mindre kri- av landsfaderns restriktion blev Au Dy fö EV? ATA = Norma en resning, som i svensk histo- ria är ett dramatiskt skådespel son co . blöta åkrar för tunga, Bränslesnål bensinmotor på 32 hä äst- krafter — toppventiler 2 stor seg- Tagningsförmåga - lättstartad - be- rättigar till restitution på bensinskatt, Ny växellåda sön vid resp, 1700— 2000—- varv/min följs tigheter i km/tim. in följande has. växel 3 cirka ” växel 4 cirka 19. —22 — ac cirka 26-33 — 38. Hydraulisk lyft med lyftkraft som Pp CR stor traktor — snabbare lyft Ta lyftarmar enl. internationell stan- ard:; Kan fåsas i upplyftat läge. Differentialspärr — ingår även i era utustningen — lättmanöv- erad — förhindrar indivi ir sing på drivhjulen, neividvell Nr fora bakdäck — i di i 10x28” eller 11x28” jmensionerna Extra stark. framaxel = vn en nya framaxelkonstrukti, i .heldraget stålrör är vald för att tåla påfrestningarna vid t. ex. last- ping fred franilastare. Även ställ- ar. framaxel. med 10 spårvi kan erhållas. . spårvidder MED VOLVO FÖLJER SERVI . I SÄRKLASS OCH GRATIS TRA TORFÖRSAKRING UNDER. 2 AR | Vallbersa . nan här och var — som ännu längst söder ut till höglänta . långa land tog man dét hela än mera högtidligt. I Söderåkra i Kalmar län gjorde man ännu Oxhandeln är slut nu, Slutad är oxens draghjälp i det sven- ska jordbruket, Kanske ser nu- tidsmänniskan litet frågande på de få jordbrukare — någon i Småland, någon i Närke, ett par på Öland och kanske någon an- låter sig tjänas av denna för- åldrade kraftmaskin. — Men u- te på svensk landsbygd lever oxen kvar i byanamn och skif- tesnamn och muntlig tradition. Åss, Från sjukkassan po till Sydhallunds JORDBRUKARE 2 Alla landets jordbrukare kommer under den närmaste tiden att få sig tillsänd ovan avbildade folder, Den handlar om den frivilliga" sjukförsäk- ringen och vilka möjligheter denna erbjuder, när det gäller att bygga ut det ekonomiska skyddet vid sjukdom utöver de ” bärplog Befyr punlor ' BEFYR junior är en lätt la- log till lågt pris för fel vt stenfria åkrar. Vid Akörning slår - plogen upp. genom vridning kring päraxeln och återgår 1 an betsläge genom lyftning oci "> gänkning med hydrauliska lyften, 1- och 2-skär!g. 4 Tel. 25 o. 425. ' i Se årets stora | frysboxnyhet den nya HELIOS-boxen som säkrar alla sidor av hemfrysningen . IVO. frysboxar ”- finns i lager. Tel. 25 0. 425,” 3 kronor per dag, som den ob- ligatoriska sjukförsäkringen ger,. Foldern ingår som ett led i den landsomfattande informa- tionskampanj för frivillig sjuk. - försäkring, som Svenska Sjuk. kasseförbundet och de allmän-: na sjukkassorna startar just i dagarna. I denna trycksak re- dogöres även för den frivilliga yrkesskadéförsäkringen,' som'' särskilt för jordbrukarna bör vara av speciellt stort intresse. ---— Övriga -egna- företagare ock; - husmödrar innefattas ' också ft '- denna upplysningskampanj; A-' ven dessa båda grupper får 1'' dagarna en för resp, grupp LANTIAANNAFÖRENING Tel xel 200 "är det lätt att välja | rätt motorsåg . finns "från kr... 1,195:—- | vat N Ett bättre köp än en McCULLOCH motorsåg kan Ni inte göra. Årets värdefulla nyhet BLOCK .— ger Er förutom ga obligatorisk leveranstrimning efter 3 veckors effektiv körtid. McCULLOCH-sågarna på förmånliga avbetalningsvillkor. . McCULLOCH 39 " Riktpris med 18" svärd: 1,595:— — McCULLOCH SERVICE- . ranti, I års belförsäkring och ' även FRI FÖRSTA SERVICE Välj bland de fyra fulländade McCULLOCH Mac 35 En lätt och smidig allround-såg till verklige ”skotté-pria”, : Riktpris med 16!" svärd: 1.195:— = - i 1 En lätt såg med stor kapacitet och. - segdragningsförmåga. — ” Nan Riktpris med 16" svärd: 1,5935:— MeCULLOCH D44 > coat Direktdriven, marknadens snab- baste, mest krafteparande såg. McCULLOCH 55. ' En helt ny såg I lättviktakla, i byggd för verkliga krafttag, Cs | Riktprie' med 18" svärd; 1,995:— = - NN Benerctooent för Sverigon SKOGENS MASKIN AB. M Auktoriserad återförsäljare: +; A.B. LAHOLMS JÄRNHANDEL 2- Tel, 134, 204 o. 431, ss Stockholm 16 i br. Å ls
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.