a veta vad som ÅA LAHOLM ” VILL NI händer 1 södra Prenumerera då Då ortsorganet S TIDNING sänt refer? Yreytt LAHOLMS TIDNING "TORSDAGEN DEN 2 OKTOBER 1957 TyeryeryrYyYtYFYYfEYEtYrPPY PTT TTT SÖKER NI kontakt med befolkningen - I södra Halland? = 0 « Annonsera då i ortsorganet - LAHOLMS TIDNING YrevereetfiriYyffräTffYrYtTTY Finlands trigörelse från "Ryssland | De första” världskriget träffade det med Ryssland tvångssam- ; mankopplade storfurstendömet Fin- land som ett helt värnlöst och va- ”penlöst land, Den ryska våldspoli Ett 40-årsminne. Denna höst 1 Sovj t "tiken höll.det lilla fattiga Finland $ ett obarmhärtigt järngrepp, För- . ryskningssträvandena bedrevos med all makt, och de ledande finländs- ka kretsarnas passiva motstånd tycktes vara dömt att bli resultat- löst. Sedan den finska skarpskyt-: terörelsen på sin tid hade upplösts' " och: förbjudits av den' ryska gene- ralguvernören, sökte tsaren under åren; före första Världskriget på-. tvinga Finland värnplikt i den rys- ka hären. Men detta försök att in. lemma den finska ungdomen i den i ryska krigsmaskinen strandade på det faktum, att Finlands unga män 7 vägrade att infinna sig till mönst- ring, trotsande alla repressalier och all förföljelse," som de härigenom utsatte sig för. : Det fanns. hos denna finska ung- och I nedanstående artikel skall ett ionen att fira 40-å bolsjevikiska oktoberrevolutionen — en av de största, a loäigasta omvälvningar, som ägt rum i världshisto- > rien, Samtidigt infaller emellertid även ett annat 40-årsminne, vilket åtminstone för oss svenskar och för den nordiska folkfamil- jen i övrigt framträder i en lyckligare och mera ljusomstrålad dager än det stora ryska dramat — nämligen den fria staten Fin- lands födelse och frigörelse ur det ryska förtryckets våldsgrepp. av den : försök göras'att i dencentrerade drag teckna denna politiska födelseakts militära förspel mot bak- grunden av det första världskrigets blodiga drama ; | dom trots allt - ett framtidshopp. ' É " Alltsedan Rysslands nederlag i det rysk-japanska kriget och det därpå följande revolutionsförsöket i Ryss- «> land, (190405). anade de politiskt klarsynta kretsarna i Finland, att - deras lands räddning ur det ryska förtrycket . endast ' skulle . kunna uppnås som en följd av att Ryss-. länd, framdeles bleve indraget i en storpolitisk konflikt och genom en sådans utgång så försvagat, att Fin- |- land. med hjälp av Rysslands mot- ståndare "skulle kunna tillkämpa sig frihet och oberoende. Omedel- » bärt efter det rysk-japanska krigets slät. uppstod faktiskt i Finland en " hemlig motståndsrörelse med detta Cd - importerade . mål i. sikte.” Rörelsen förberedde i all tysthet en finsk folkresning, or de : ”sportfö och; i hemlighet vapen, som .dessa. föreningars medlemmar " skulle. lära sig hantera och exer- cerå .med..Men ryssarna upptäckte , snart dessa förehavanden och upp- - lands del, då det första världskri- -löste 'motståndsrörelsen, Allt hopp tycktes på nytt vara förbi. Världskrigets utbrott väckte Finlands hopp. TA alltså tingen till för Fin- get bröt ut i augusti 1914. Inne- bar detta den chans, som Finlands politiska aktivister och i första hand den finska ungdomen hade hoppats på? De 'gamla ”passiva motstånds”. männen i Finland vågade icke läng- re tro på någonting. De var mest - böjda för en försiktigt avvaktande ” lyckats motsätta sig rysk värnplikt, - gällde alltså att gå tillv utlandet ". studenter, som från första början ' "sina tankar riktade mot Sverige (el- . som det i Finland rådde en man - jade organisera en ny frisk mot- politik. :: Men de befann sig i mi- noritet, Den stora delen av Finlands folk, och i all synnerhet dess bil- dade d univer- En grupp värväre, som förkl tyska högsta riksledningen och måd: det tyska krij ägde då till bönder, skogshuggare och fors= karlar reste omkring på den finska landsbygden, av vilka flera &e- H -”derimera blev generaler i den finska armén, vår ans > Hindenburgs- stora segrar. hade vis- li; svårt . drabbat .. Ryssland, rum på nyåret 1915. Den ledde till att Tyskland åtog sig: att upprätta ett : utbildningsläger för. i: första omgången 200 finska rekryter, Läg- ret förlades till- Lockstedt, nära Hamburg — ”Lockstedter : Lager” som det kom att heta; I februari 1915 anlände de första' finska re- kryterna dit. De var till nära 100 procent studenter, som frivilligt av- brutit sina studier för att bli sol- dater för sitt land. Blott ett fåtal av dem hade avslutat sina examina. Alla insåg, att därest deras före- havanden skulle misslyckas, kunde de aldrig återvända till sitt land. Av ett segrande Ryssland skulle de' ha behandlats som landsförrä- dare "och högförrädare' eftersom men Tyskland var på grund av sitt tvåfrontskrig ur stånd att utnyttja dessa segrar i öster, och tsarväldet fick således ännu en respittid. Den jan av 1917 'sin chef, major Bayer. Denne blev beordrad till Västfron- ten, där han stupade den 25 okt|: samma år. (Han ligger begraven i Mannheim. Över graven har rests ett finskt . granitblock," vars text bär vittnesbörd om de finska 'jä- garnas och det finska folkets min- nhesgoda. tacksamhet). Men under nya tyska chefer fick bataljonen tillfälle att på egen begäran del- taga i- tyska doperationer! på öst- fronten (erövringen av. Libau) och således förvärva full frontvana. > ; tsaren gjorde anspråk på att'be- trakta Finland som en rysk pro- vins. Motståndsrörelsens aktiva kom- mitté hemma i Finland fick nu en svår och brännande uppgift — att ute i landets bygder entusiasmera och värva fler och: fler rekryter till Lockstedter Lager, Förklädda till bönder, skogshuggare och fors- karlar reste värvarna under stän- dig livsfara omkring på den finska sitetsungdomen och dess lärare, an- såg att det nu gällde att med egna krafter "gripa in i världshändel- gerna och söka vända dem till Fin- lands bästa. Denna finska ungdom (av vilken f£ ö en mycket stor del var" svensk, med :svenska ' namn och svenskt språk) hade den för- delen att den stod helt fri från militära förpliktelser genom att den Men.å andra sidan saknade den helt och hållet vapen och utbildning liksom den saknade militära leda- ned genom hela landet till syd- svenska hamnar, för genomsmugg- ling åv de finska frivilliga till Ham- burg-Lockstedt. formerades rekryterna'" från början i ett slags scoutuniforrher och öva- de och exercerade av hjärtans lust i denna utstyrsel. Det var en tysk försiktighetsåtgärd för att förvilla bygden — och genomförde på ct glänsande sätt sin uppgift. Sam- tidigt verkade i Sverige en mängd behjärtade män, svenskar och fin- ländare, som organiserade en etapp- kedja från finska gränsen i norr I Tyskland uni- re. I dera kunde åstadk [ hemlandet, som var späckat med ryska trupper och där det vimlade n av. tsarpoliser och spioner. Det för att lösa detta Problem — men vart? : : "Den lilla grupp” av finländska gick in för en aktiv politik och bör- ståndsrörelse, hade i första hand ler möjligen Danmark) som det håll varifrån hjälpen Jättast och natur- ligast borde kunna erhållas, Men I Skandinavien var man paniksla- gen inför världskrigets åskor och hade all möda att värna om sin neutralitet och egen säkerhet, Det återstod då för den finska mot- ståndsrörelzen ingen annan utväg än att söka kontakt med: Tyskland, ev la ryska och västliga spio- er. Som tysk kommendör för truppen utnämndes en känd offi- cer, Maximiliän Bayer, mest bekant som den tyska scoutrörelsens grun- dare och organisatör. Det var en skicklig officer och en briljant le- dare, som på ett lysande sätt kla- rade sitt delikata uppdrag och vann sina' "underordnades djupa tillgiven” het. ifeeå Md Äventyrssaga i tusen varianter, . Jägarrörelsens första år. är en äventyrssaga i, tusen: varianter, 1 I'mars hade visserligen den rys- ka marsrevolutionen inträffat, vil- ken gav Finlands folk ett nytt och starkare hopp om en. kommande frihet, men den nya liberala regi- men i Ryssland (Kerenskiregerin- gen) "avsåg alltjämt att 'fortsätta kriget på västmakternas sida mot Tyskland och ingav inga större förhoppningar om att låta Finland få full frihet och oavhängighet. Den ryska militären kvarlåg i sina fins- ka garnisoner. Dock frigavs ett stort antal framstående finska män, som deporterats till Sibirien eller hål- lits i ryska "fängelser, bland dem senatorn Pekka Svinhuvud. Och i Finland fick aktivismen ny fart med -sina politiska, och militära förberedelser, Mod finska jägarbataljonen miste i bör- . diplomatiska " Vintern ' $ Sverige, på väg: orkanartade Fövsstormar har nu gjort sitt intåg fri ”vinterkyla å de flesta delarna av n landet vilket I medför Teol. dr Ove Hassler: | Den I nya. pr Sedan kyrkomötet antagit Kungl Maj:ts proposition om ny prästvals- lag, träder den nya lagen i kraft den 1 juli 1958, Det är ett sjuårigt utredningsarbete, som därmed har lett fram till ett resultat, som ur församlingarnas synpunkt Horde var ra av stort värde, Församlingens valrätt regel.; : Genom, den nya lagen "avskaffas "vid. tredjegångstill- av . kyrkoherdi som erfarenheten torde visa, att dessa val mest varit till irritation i för- samlingai Vidare införes tred- 1 av k tjänst utan val, : Församlingarnas inflytande på tillsättningen bevaras emellertid därigenom att försam- lingskyrkoråden .. beredas ' tillfälle att avgiva yttrande om de sökan- de. Det 'må :här uttalas glädje över att den: nya "lagen vilar på den beprövade grunden med församlin- garnas valrätt som regel och prin- cip. Det har blivit alltmera vanligt både inom och utom kyrkan att klanka' på prästvalen, och det skall rästvalslagen skaffandet av stiftsbandet. Som be- kant är prästen nu bunden ' vid det stift, för vilket han prästvigts, Den nya lagen stadgar, att präst skall vara bunden. vid : prästvig- ningsstiftet i 5 år. Majoriteten i kyrkomötets särskilda utskott, som förberedde frågan, hade helire sett en bundenhet under minst 10 år, men ville inte föreslå kyrkomötet att av denna anledning välta la- gen. I verkligheten innebär stifts- bandets avskaffande en' för "kyr- kans liv ytterst genomgripande åt- gärd, vars konsekvenser. är omöj- liga att på. förhand överblicka och bedöma. Det. har .t ex. tidigare gjorts gällande, .. att. norrlandsstif- ten främst av alla skulle ha behov av. ett effektivt 'stiftsband -— nu hävdas .det. från norrlandshåll, att kortaste möjliga stiftsband bör ifrå- gakomma: Man fruktar från många håll, att, det , kommer: att. bli en Den 1 november hi varit lantarbetarnas anställningar .och flyttningsdag. Tiden den 24 ok- tober—1 november var den s k friveckan eller ”slakveckan" då ar- betsfolket fick ordna sina egna «an- gelägenheter, Mellan den 1 nov till nästa 24 oktober låg den semes- terfria arbetstiden, ”oxveckorna”, Hur hade jordbrukets anställda det ordnat i löne- och andra av- seende under den tid då den gifta lantarbetaren nämndes ”statare” och de ogifta drängar och pigor? För en del år sedan intervjuade sign några som varit med om de sista decennierna På 1800-talet och de första under innevarande sekel en tidrymd som omspände gott och väl ett halvt århundrades arbets- liv på svensk landsbygd, och med sin verksamhet förlagd i huvudsak till den haltsndska provinsen, i Den första av offren” kallar vi S. Mär fadern dog var han blott tre år och man skrev årtalet 1884, Modern fick också överta makens, andel av arbets- och försörjnings- | bördan för 10 barn. Hon var. av tt virke och uppnådde 86 levnads- år. När S var 9 år började han sin första anställning i livet — att val- Ia göss, Arbetstiden började som- martid kl 6 och slutade kl 8 på kvällen. Om vintern arbetade man från kl 7 på morgonen till mörk. rets inbrott. Den 1:e mars begynte ”sommartiden”, Vid sekelskiftet var sommardaglönen i ackord för upptagning av"1'tunn- land foderbetor.: Samma , sår var dränglönen i Halland. c:a 250 kr pr år, pislönen 80 kr. Är 1894 fick S som '13-årig' ”Jilledräng” - 40 kr om året: Torpartöser och 'stathust- rur. deltog flitigt; i sommartidens utearbete. ' Oktober : marknadsdag var en fridag — annat var otänk- bart den ,tiden.. En dräng, fick i regel' 5 kr i städsla.av, sin nye husbonde,' Men var :drängen. ogift kunde han någon gång lura. bon- den och ta, tjänst på annan ort — "med ' ny 'städsla. I: början av 1900-talet kom. radsåningsmaskin ctröm av sökande 'till prä; i Sydsveriz3>, där i allmänhet ut- bildningsmöjligheterna för barnen är: bättre. -Vilka erfarenheterna blir av 'den nya ordningen, torde snart bli bart.' Kanske! röster snart medges att det förek präst. val; framför allt politiserade' val, som lämnar rum för 'erinringar. Trots detta torde det .vara' så, att församlingstillsättningarna väl tål tjänst och skicklighet med tillsätt- ningar, som. ske i annan ordning. Den mänskliga faktorn är med i alla tillsättningar och en menighet har icke mindre möjlighet att klokt och förtänksamt och rättvist träf- fa sitt val än en myndighet. Tryggare ställning för prästerna : Genom den nyå lagen , erhåller Och så ' kom ' oktoberr u Så hände äntligen på hösten sam- | ma” år det oväntade som alla in- nerst inne hoppats på: Rysslands totala sammanbrott och den i sam- bnad därmed utbrytande oktober- revolutionen — Lenins och Trots- kis maktövertagande i 'Ryssland, kapitulationen. till Tyskland . och inledandet av . tysk-ryska - stille- ståndsförhandlingar i Brest-Litovsk. Bolsjevikrevolutionen ' gåv Finland dess efterlängtade möjlighet att för- klara ' sig - som fri och oberoen- de. stat (den 4 dec 1917). Dessför- innan hade (den 27 november) den finska lantdagen redan tillsatt en finsk ing med P E Svinhuf: ri i) tryggare ställning. Hittills har en präst icke med säkerhét kunnat påräkna or- dinarie befattning och åtskilliga för- tjänta präster har inte endast till- bakasatts vid prästval utan över- håvudtaget icke erhållit ordinarie i För fi id det emellertid att finnas en garan- ti för att varje prästman skall före sin pensionering kunna erhål- la ordinarie befattning, Detta mås- te innebära en mycket god stimu- lans för prästrekryteringen. H Delade meningar om stiftsbandet. En, stor nyhet i lagen är av- vud som chef, . : Läget i Finland hade emellertid blivit ytterst prekärt. De ryska hundratal efter hundratal kom de finska pojkarna , över gränsen till Sverige, Ryssarna fick snart reda på rörelsen och var ständigt de ”flyende” på spåren. Men flertalet lyckades ta sig fram — på skidor över Bottenhavet vintertid, eller i småbåtar sommartid genom 'skär- Rysslands huv d den ård uppe i norr. De som icke ”. stat' som hade det största reella intresset av tsarrikets försvagande och undanträ de från lyckades ta sig fram, hamnade i ryska fängelser. 1915 hade tyska ar- i vilken general Lu- En sådan orientering åt Tyskland var så mycket lättare att slå in på, kan säga traditionellt tyskvänlig in- ställning,. alldeles speciellt hos den finska ungdomen och i landets 1e- dande kulturella kretsar. , | ”Jögarna” blev folkrörelse, dendorff var en av de bestämman- de männen och e&n av:'Finlands varmaste vänner, beslutat utöka truppen i Lockstedt till bataljons- styrka. Två tusen man var målet, och den finska jägarrörelsen fyll- de kadern, Den 9 maj: 1916 inlem- mades truppen i den tyska Wehr- macht under namnet ”Kungl preus- siska jägarbataljonen nr 27”. Trup- Den första ånd som sedan kom att kallas den fins- ka jägarrörelsen, tog sin början 1 slutet av år 1914.' Den utgick från studentkretsar, tillhörande bå- da språkgrupperna vid Helsingfors universitet och Tekniska högskolan, men växte snabbt ut till en verklig folkrörelse med, utbredning över örelsen, pen var dock från begynnelsen till- försäkrad garanti att aldrig hehöva kämpa på tysk front, Den var helt reserverad för sitt ändamål: att bli kärnan i en kommande finsk fri- hetsarmé, sedan Ryssland: med Tysklands hjälp besegrats. ' ee Hela 1916 och större delen av tr nu bolsjevikiskt-revo- lutionära, låg kvar i landet, trots ryssarnas förpliktelse både till Tyskland och till Finlapd att dra- ga hem dem, Dessa trupper blev nu den ryska kommunismens revo- lutionära förpatrull i Finland, vil- ken allierade sig med radikala ele- ment i den finska arbetarklassen i "syfte att åvägabringa ett finskt inbördeskrig och en röd revolution parallellt med den ryska. I detta läge hade den finska regeringen ingen annan hjälp att ty sig till än Tyskland, som . också kom till hjälp, snabbt och oreserverat. Den finska jägarbataljonen inskeppades med. full utrustning och fördes Stora sändningar 'av vapen och an- nan ' krigsmåterial (till stor del krigsbyte från ryssarna) följde "i båtlast efter båtlast samma väg. Ytterligare, utlovade och gav Tysk- lan” i sinom tid direkt bistånd med tyska trupper för att bekämpa de ryska ' rödarmistgrupperna i södra Finland, Den finska jägarbataljonens hem- sändning ägde rum på nyåret 1918, hela Finland, Dess kontakt med den 1917. hände emellertid ingenting, AMANDA DAMAAASAMÄÄNSAAAA PEFEYT EN då. under tysk marineskort till Finland, Det var i högsta stund, innan för» I" AMSAANANNADAANADSADAIDDA hållandena i Finland urartade till ett totalt revolutionärt blodbad. Jä- garbataljonens folk blev. kärnan av den armé som general Manner- heim under några få veckor lycka- des bygga upp och" organisera till en fast och starkt disciplinerad finsk folkarmé, vilken under ett par följande vintermånader seger- rikt genomförde frihetskriget och stäckte bolsjevismens 'planer på en röd rådsdiktatur i Finland, '. De 2.000 'unga finnarna i jägar: bataljonen blev den unga finska statens säkraste och pålitligaste stöd för framtiden, Ur dess' kader fram- växte den finska arméns: officers- kår, Det var med dessa män som ledare, som Finlands armé 1939— 1940 utkämpade, sitt tappra vinter- krig och vann ära och berömmelse som världens bästa och uthålligas- te soldater. Och det var med sam- ma män under fältmarskalken Man- nerheims Jedning, ' som Finland också be.'od sitt längsta och tyngs- ta eldprov under det sista världs- kriget 1941—44, Det är icke någon överdrift om man hävdar, att utan jägarrörelsen och den numera le- gendariska jägarbataljonen skulle icke ett fritt Finland existera. . M Palmgren ,; en jämförelse, när det gäller 'för-V ryvevvervyvTvvvi höjs, som finner ett :'stiftsband på t ex.8. eller 10 år mest önskvärt ur ar kyrkans synpunkt. , Md ? "Vi Länkar”: ny bekantskap S illskapet Länkarna i Stockholm har ' sänt ut första. numret -åv sin tidning, Vi Länkar”, en verkligt läsvärd liten publikation, Ordvalet är sobert och innehållet störes inte av de, många. gånger , hätska utfall mot” digt och d som :tyvärr, i en del fall, drar ned tonen i de andra länktidskrifterna, Dagens: Debatt, Länknytt, Länk- kamraten' och allt "vad de: heta, Utan att därför göra avkall på ford- ringen av en människovärdigare be- handling, från samhällets sida, av de alkoholskadade. Första numret av ”Vi Länkar” är förebildligt för en sådan tidning och innehåller, som redan sagts, en hel del läsbart stoff: även för den som mera ytligt intresserar 'sig för det behjärtans- värda "arbete .länkrörelsen nedläg- ger. De flesta artiklarna är burna av en nästan religiös hängivelse för rörelsens ' uppgifter,.. vare" sig en manlig eller kvinnlig hand fört pen- nan, Läsaren får också en del myc- ket intressanta glimtar- från ar- betsfältet.” Både hemma och ute. Så berättar : herr H Kreyberg- Solberg om Norsk A A, motsva- righeten till vår länkrörelse, Den norska : rörelsen bereder'. just, nu ett verkligt korståg gentemot al- koholismen,' med brett. upplagda upplysningsmöten där huvudvikten lägges på de serasle läkarveten- skapliga rönen i alkoholfrå På Vv och självbindare i bruk.”— nymo- digheter från Skåne, -som - ibland sågs med misstro av gammalt. folk. r 40 kr om året för 15-åring. + ; "Nästa lantarbetare från anno da- zumal kan vi kalla B. När han var 8 år. blev han vallpojke. Och när han : 15-årig . konfirmerades fick han 40 kr om året på sin första bondplats; Det var år 1881, Året därpå ökades lönen till 100 kr doch . egen" kost i Halland -kr 1:50, om vintern , 75 öre, År 1902 hade man' 12 'kr i vilket resulterade i att denne. lät som straff hugga 130 tunnland råg med lie (annars hade man sköra demaskiner), Godsägaren var som sagt mera human, men en festpris=. se av första ordningen. Under.des=',. sa år var det dans på logar och lekstugor och höstagillen på. går= darna. Men ”friveckan” fanns bara på bondställena. Ville man ha mark= nads- eller auktionsfritt fick 'man åtminstone på den gården arbeta På söndagen istället, De ogifta drän= garna hade det inte för grant heller i sina oeldade . drängkamrar intill häststallet, ' H . Organisationstanken mötte kompakt motstånd. ' a ia Nn Ganska tidigt uppkom tanken att söka organisera' lantarbetarna för att uppnå hyggligare -löne-' och bostadsförhållanden. Men godsägar= na (inte. bara. i' Halland) såg i fackföreningarna en landsfara och , ett stycke av självaste .Hin,. som det till varje pris gällde att möta. , . Detta kunde förste distriktord= , föranden för Hallands lantarbetare, Elis Andersson, tala om. Som pion= ' jär för rörelsen blev han första" namn på godsägarnas ”svarta lista”, den där skulle göras arbetslös, Och det var tyvärr mycket arbetskraft på landsbygden omkring 1920 — typiska kris- och arbetslöshetsår. | En ryk på Holms gård hade 1920 c:a 70 kande, År 1919 kom 'dock Halländs fantarbetaredistrikt till med 800j med'emmar i 11” avdélningår. Det kunde dock finnas arbetsgivare som hade 'förståclse ' för 'sina arbetares strävanden” Elis hade själv: en så- dan N 5 Andersson, Karlsfält, Elds= berga,- ”socialistbonden” kallad..De brukade ofta åka tillsammans upp till- kyrkbyn vid politiska och and- ra . tillfällen. År 1922 seglade. en riksbekant konflikt upp på Kristin= te gård "strax: söder om Halmstad. Slutet blev vräkning av” fyra fa- miljer ” under : upprörande former. Insamlingen ute i landet till: kon= fliktoffren. nådde en summa. av. 6.000 kr: Elis måste genom arbets- givarnas bojkatt, lämnar-sin anställ= ning ' som .' lantarbetare «+ = + men hade 'det” hela radikalt förändra till det bättre. Första" fackföreninigs- avtalet för Halland — 1919' — gav 1.050 kr kontant plus stat, ” Bostaden Vi har hittills skildrat "halländska ” förhållanden. Låt oss se hur. små= landsfolket hade "det. Vår uppgifts< J5ämnare kallar vi O. Som barn på 80-talet plockade han 'potalis hos vid 21 års ålder blev det 150 kr pr år, och år 1891 250 kr. 'Till kon- tantlönen kom :. så . mat och ; logi. [Som jämförelse kan nämnas 'B:s lön 'som' gift lantarbetare (”stat- dräng”) 'under åren 1910—17, Det var: kontantlön 300 kr samt ”stat”, kg, råg 360, mjölk 2 (senare 3) li- ter, - potatisland ' 500 sträckfamnär, (c:a 900 m) samt. ved till husbe- "hov. 'Arbeåsgivaren-patronen var en! B bra, ”ladufogden däremot en buse och pådrivare men skäktorna (ohyran) var värst, Arbetsbefälet var starkt begivet på ”brända och destillerade drycker”. Vid ett till- fälle hade ett par sladdrat om all- männa tänkesättet för ”fogden”, Dessa kliniker är i stort sett själv- försörjande. Alkoholismen är i Nor- som omfattade följande: Havre 200 bönderna : för 16 skilling (32'öre) om dagen, När han 15-årig räkna>= des som fullvuxen, bekom han en årslön av 30 kr. Dessutom: ingick ' i densamma följande nyttiga saker: stövlar, 1 par pjäxor, :1 par lång- stövlar. Bostaden på en smålands=- gård — O var då ”statare” '— får betyget ”svinstia alltihop”. Natur= ligtvis fanns det skäktor — mycket skäktor — liksom på många hal=- kade från kl 4 till kl 20. Det var en' dålig plats, En bättre var Sun= nerbergs gård i västra - Småland - (Hamneda). Staten .var här. 50 kg råg, 4—500 kg potatis, 150 kg hav= re, 3 1 sötmjölk pr dag, potatissätt- ning som det passade. Ibland fick man också sill, fläsk och ärter i. staten. "Vid 14—15-årsåldern ' blev k ', mjölkpliktiga ge erkänd som en sjukd varför iskt var det alltid för stat« bid utgår för'd ma. Med dessa sjukbidrag kan den sjuke sedan betala" den vård kli- nikerna ger, Norge har också be- hjärtat - den insats A''A-rörelsen gör genom anslag från stat'och kommun. Men det är också goda investeringar. Kreyberg-Solberg berättar:' Nyligen hade jag kontakt med tio. alkoholister. De hade in- nan de kom med i' Norsk A A inte betalt ett röit öre i skatt. De två sista åren har dessa tio tillsam- man betalt skatt till stat och kom- mun med mer: än, 50.000:—- kro- nor. ren annan artikel berättas om stolthet, stif- kholmslänk ett ändå mera intimt sätt söker man där att få med hustrur och andra närstående i rörelsen utgåén- de från att där hustrun också är knuten till A A-rörelsen,; där har telsen Katarinagården vid sjön Utt- ran -Den håller nu på att färdig- ställas till ett hem för eftervård av de alkoholskadade, främst genom egna arbeten. För- den alkoholskadade mannen "myc- ket större för att "bli utom bostäder för personalen kan K ården mottaga ett tret- kvitt lasten På ett område, ifråga om ' "alkoholkliniker, ligger Norge långt före Sverige. A A har en lång rad av sådana, kliniker och när en alkoholskadad söker kon- takt mal rörelsen inlägges han för en tid av tre veckor, på en sådan. Han. år vitaminsprutor och annan stärkande medicin o. påverkas ge- nom samtal att inse alkoholens skadeverkningar samt stärkes i sitt ärde och sin å kraft i kampen mot frestelserna. : og tiotal vårdbehövande. Vad som är anmärkningsvärt är de låga vård- kostnaderna. Endast c:a' nio kronor per dag, medan. kostnaden per in- hustrurna, som förstörde sina ar= mar på 12—15 kor. Ljusglimten var friveckan med Ljungby och Vär= namo marknader, där mest hela Småland var församlad. : In annan smålänning, J, talar om . 100—125 kr som årslön på 1890— talet, 200 kr i början av 1900-talet samt 25 öre om dagen för mjölk« ning i det småländska landet. Det var tre stormarknader i Växjö att besöka och man var inte heller så . knusslig med en fri auktionsdag. En skåning, H, omtalar att han på 80-talet vaktat' gäss, svin och siet kreatur och får i ”Sveriges kornbod”. Sista vallningen gav en kostym och 1 skålpund ull De skåns' a fridzgarna voro en mark= nadsda”, en auktionsdag och en förstedag, Städslen var 5—15 kro= nor. . Ja, så gestaltade sig livet på landet i ”den gamla goda tiden” Som mestadels var mindre god. Charles z HELSINGFORS: Den actatiska tern på belö- |. per sig till minst tjugofem kronor. Som synes är stockholmslänkar- na att gratulera till sin nya tid- ning och en var som vill gynna länkrörelsens kamp mot Kung Al- kohol bör prenumerera på Vi Län- kar. ' ag) ;' voraken rk Prag Vv sprider sig från söder norrut i landet men inte med nå- a gon c”plosionsartad fart. I Helsing. fors har omqring 20.000 Personer insjuknat och inom: försvarsmakten ss ARA R SAMA AKALLA RAMAR Rs AS AMS, är över 3.000 sjukskrivna, Något dödsfall i sjukdomen n har hittills i te förekommit” Pn. . västtyg, 1 skålpund (425 gram) ull, ' 1 kappe (4,58 liter) potatis, 2 par återkom "ett ”20-tal år senare. Då ländska s k'stathus. Man slagtrös=" ; 5 IN 7 AR TN RR DR VAA sr NES
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.