ch ve ”försiggått i i århundraden," M Torsdagen 1 november 1957 ” YYYNYT TTT T YTTYTP ev YYYVYYYTTETvYTT BrYY TNE. YvYYYVTYTTTYTTYEtT EV Mantal: vara. avslutade i styrelsen varje år i augusti månad i länsk T Rom « år. 0. eller. Laholm år 1957 sskrivningen förr: och -nu Dn Årets en länd. och | Mantalsskrivningar med de "olika församlingarna påbörjas inom kort i södra Hal- god tid.före jul, På förslag av / häradsskrivaren fastställer läns- - givande! av fi ”t en tillden" örrättningsställe"och tidpunkt för; f ättningen” Del är sålund. mycket Mantalsskrivnin |: . gen som sådan. 4 har en grundläggande betydelse.” et gäller inté'bara' konstateFan. NN romerske kejsaröns påbud till all världen att låta” sig skattskrivas. Mantalsskriv-' I som institution: betraktad och har under skiftande former na med an< t är den nutida motsvarighe- ganska omfattande mantalsskriv- ningskorrespondens med andra lokala - sh yndighet ägt det av" folkmärgder "inom" då olika försämlingarna" utah” färdigställda" mantalslängden = gör en'sgrundval för upprättan- det av bl. a. 'röstlängderna: vid allmänna val, inkomstlängderna vid fåxeringen, längderna över, den” slutliga skatten,” olika" "slag av ”uppbördskort och : skattede- betsedlar samt : befolkningsre-. gister. : i : ” nuniéra” mantalsskfivningen "inga. - Det var mera invecklat 2 'härads- kri större svårigheter, och 'dén' tid de olika förrättningarr "språk är väsentligt kortare än' förr, Detta sammanhänger. "med » den: nya ordning, som år ;1946: genomfördes ifråga om folkbok- föringen.." Genom: länsstyrelsens] tryckande register,” som” under året” ständigt aktualiseras efter uppgifter i olika. "hänseenden från pastorsämbetena, ger den" stom” | nedan.z, re Billings tid. Se Hemmanets namn: Brikningsdelar : w : Den skattskyldiges namn, jemte S ; anteckning av egare, arrenda- i torer eller brukare af .fastig- -'heter m, 'm. : : — Uppgiftens nummer: Per : Betalande; : era '. Mänrer af alla/stånd 1 "'Hustrur, enkor' och. ogiftar 5 | + gvinnor, som äro sina egne 1 : Mågar, söner och drängar '..2 > Sonhustrur, Döttrar och Pis 0 - gor: oc 1 Emellan fyllda 17 och 188 år - Mankön Qvinkön - — Summa mantals-. och skat- i + ,teskrifne personer : :6 : 'Befriade: : >. Gemenskapen af Indelta | - Arméei . ” öfwerårige m fl | nere et : Mankön RV :Qvinkön ..- et Ur erärig Mankön - "Qvinkön Uppgift! å" brännvinstillverk- . nings och Distilleringsred- skap, som icke blivit till be- + gagnande ält ; Utskrifningsmanskap ev 1 När så" slutliga” debetsedeln , des var den uppställd enligt d detta för året från Kronan presentera. | formulär året 1855,. Halls RN Debet-Sedel : Hemma- . hö nets'upp- Man- Qvinz Banco Ordinårie ränta. .:s ls-Penningar . Rolesvacans-afgift, el, Kgl. stats- Contoirets Cirkulärbref ' den 83 . Januari 1835 cen oe Allmän bevillning: = a " Efter 1:sta art. å - st 1 iD:o4 che rs ; Efter 2:dra' -art, för egendom . Embete och Tjenst ' 4 För personer och röre! Rust-Tjenst-Bevillning Etter 3:dje Art. Afgift föl, « ters-Fullmagter:” «+ Folkskoleafgift se ” Kutbus-Medel Jagt-) -Kasse-Medel «-.; Lösen för Debetsedeln. . Uppbördsmannens '"anotation därå, enl: Kon ember 1836." > Anmärkes Ordinarie n e ; Räntan cificeras för hvarje pers sät tas, enl. Kongl. Résolutione: i Alla Serskilda Afgifter, som så ätten: » i Debet-Sedeln: utsätter ”Bevillningsstadgans 5 Art. talande meddelas, | m synes är! det" inte våra ”dagårs myndigheter .. som ; upp”. = fu it invecklade blanketter; och den granskningen” av” folks; liv och! leverne var snarare mera Ingående för hundra år sedan! än || - Nyss see r Hing'är flera” rum; Senast den 1 mars mantals- året skall mantalslängden under- skrivas av häradsskrivaren efter re a tär fan”. os ”Maäntals- och Skatiskritningo-Längd Lars Ericsson 82, h, 90, Gustaf 1/9 ; na 33, Drängen : Lars 20, Jonas 8/8 21, Greta 25, Lisa 20, : 1 ”' Bevillningsmedel å 4 skill. för 5 se gäller icke | dra. Slats-Contolrels persedlar utgår, bör" ovillaoa Fock p n den kunna h Use -mal,. och. givarvis” nar, den jt jämförelse med ' stommen och sedan i såväl längden som stom- men införts: de' rättelser och till- lägg, som en granskningen föran- ledas. Mantat slängden anses där- ; efter justerad.” . «i gångna tider berät- tar, här: Loholine TidAb Er " Arbetsammäre förr: Ne Annorlunda "gick - det: till i 'gamla" tider; ' Med": hästskjuts kuskade häradsskrivaren om- kring till de olika prästgårdarna i fögderiet under 'en årstid, som inte just vär behaglig för sådana utflykter. En förrättning” på den Sydkalladek so som |” Lr att -miyndtgheterna” nyfikåa” i våra da? går kan se, att. inte" mycket fick vara fördolt heller för ett sekel sedan; mm me” till mlantalslånga” med av- äiesd ör varje: person,' vils som redovisningen. i mantals- en I god tid:före:varje-mantåls-]skrivningshänseentle då var upp- skrivningsförrättnirg: tillsfälles lagd. Några imaskinella möjlig- häradsskrivaren, tämligéh]heter stod inte till buds, utan allt rältvisande bild fick skrivas för hand, och det var i - åtskilligt" som skulle "antecknas. ningeti "relativt ståt I motsats till nu inställde sig all- behöva . verkställas' vidi 7 | mänheten ofta personligen vid sem med” kyrkobokföringen ' och mantalsskrivningsförrättningen, 'de' vid detta” tillfälle” färvarande mången gång för att kontrollera att allt gick rätt till i vad gällde de. egna angelägenheterna, = bc) Ibland. lär det inte ha gått 'helt . friktionsfritt. .” Den gamla bestämmelsen, att vederbörande fjärdingsman skall närvara vid förrättningen, ' hade ' ,;säkerligen fölkningsför Hdringarna inom ro- tarna, avi in-" och" utflytlniagan or iola ceringar' inom församlingen; yr- kesförändringär,: nya” registerbi "Idå fog för sig. Särskilt noga var teckningar. å fastighet” - | man förr i tiden att'vid förvärv översändes ' eftep "förrättningen av fastighet 'å lagfartsbeviset få till länsstyrelsen,” vars tryckande antecknat . följande” vittnesme- register har; att "verkställa" änd- ning: :”Antecknadt "i Kronans ringarna i plåttrycket.. '+ |handlingar; betygar. Ex officie: För "undvikande. av lubbel N. N. Häradsskrifvare”. Det, var mantalsskrivning av person, somlnu en: tämligen" obehövlig pro- inflyttat från: eller utflyttat" till |cedur, men man . ville ha det så annan ort har, dessförrinnan enlför säkerhets skull.” I detta sammanhang kan det möjligen vara av intresse ge en bildvav hur en mantalslängd för c:a 100 år sedan var uppställd. Den bör kunna ge' en förklaring till att mantalsskrivning då var osv lett omfattande arbete. Följande uppslag ur en mantalslängd upp- tagande ett hemman hänför sig till en socken inom Laholms fög- 27, Maja 24, Eric 27, Pehr 30, An- "tiden kunde ” ibland : taga" flera : dagar i anspråk, så omständigt . Mejeriföreståndare Gustaf : Berggren och ostmästare Anders Jöns- ni son finner Ambrosiaosten Vallbergabo åter Ostmästare för via Sverige —. Det var ett stort uppbåd av mejerifolk i Göteborg i för. ra veckan då hela WMOC-distriktets' mejerifolk hade samlats" till smör- och” ostprovningar, mycket högt i anseende. inom fackfolk och det. är: specielt glädjande att sydhallänningarna än en gång visade sig på " styva linan; ” Naturligtvis var det Vallber. gamejeriet och ' alldeles speciellt dess ostmästare Anders Jönsson | som i mycket hård konkurrens med ”mejerister från hela områ- det erövrade första priset, i det ta . fallet ". Svenska mejeriernas Riksförbunds hederspris jämte medalj. ”— Det var "sammanlagt 33 os- tar som utställdes berättar fö. reståndare Gustaf Berggren. för Laholms Tidning och det är'ju så att det gäller högsta poäng vare sig det rör sig om Svecia, Herrgårds ., eller "någon . annan ostsort.'. Men i. konkurrens med alla” - dessa ' gick. "vår : Ambrosia klart ut som etta — för övrigt har : Ambrosian. klarat sig. på första - plats : sä" länge. den varit med ' i. bedömningen... Men ' redan innan — när vår ostmästare An- derg' Jönsson sysslade ' med and- ra ostsorter,, så låg han i toppen på" alla bedömningar vare sig det gällde Svecia eller Herrgårds. Så att det är enbart' glädjande att vi har en så duktig ostmäs- tare och att vår Ambrosia ligger så fint till, slutar hr Berggren. deri år 18557: 7.2 > Och vi har bara att gratulera väl motsvarar sitt namn, suverän Detta är nu något som står hr Jönsson och Vallbergamsjert- et till de goda resultaten. AE : Regnet: kostar. j jore bruket 150 milj. «+ --Höstregnen-- kommer- att kosta di et" svenska” jord kr. i katastrofskador. 4 an - Omkring 150 milj, -hars enligt vad Se: D; - vidsin undersökning Stockholm i" dag. . eran Iöräbruksnämnden av skadornas verkliga katastroffall torde efter indivi . nå räkna med ett eventuellt statsstöd, Till detta resultat kommit Endast iduell prövning kun- omfattning. Över Atlanten i segelbåt. --: in : Sjöfarare på laholnsbesök. i Laholm om söndag är inte Yngve Cassel, en av förtattargästerna på Bokens Dag Jana författare. Han är också jöseglare, Vid laholmsb i | Med Casella, en tio meters koster krossade han 1956 Atlan- en. Färden blev” rik på upp- levelser: angenäma” sony skön- hetssynen av vågornä i passaden, muntra som tumlarnas inspek- tioh av styrmans tandborstning, otäcka som hotet från en upp- ande ångare i Biscaya, spän- nande som seglingen i tjocka ge- hom Block Island Sound; br ” Sjökatostrot på I hems. » vägens sv - Den" lilla' mén” 'göda" kostern klarade dock Atlanten; och efter 54 dygn. kastade man ankat'i New York, Lika lyckligt" gick inte" hemresan” med : Amerikaz Omodern i tvätt skogshuggarjobb - Fin tvättdag i i Nodborgarlse " Har man väntat ungefär bilder från ett par av sina stors ä berättar han” och visar ventyr, . s linjens jättefartyg, Stockholm, Det" var, den gången, man kom i vägen för italienska lyxånga- ren. Andrea Doria, Också" från denna sjökatastrof. får besökarna på Bokens Dag i Medborgarhuset. glimtar och bilder förmedlade av, Yngve Cas- sel, Dessutom medverkar årets: sensationsförfattare. Bo: Vider- berg och Ingvar Wahlén, Ar. rangemangen tar sin: »början på: ” söndag kl.. 15, och, bakom; dem: står ABF, Lindgrens; Bokhandel och Laholms: Tidning, v— a 2 ov Knäred. Knärcds SLKF-avd. | har hållit. månadsmöte under ord- förandeskap ' av Florence Pålsson. ill prenurmmeranitbomlare:' på! Bud- kaveln "valdes byombuden och som ledare Astrid. Andersson. Man bes slöt skänka Budkaveln till läkare-. Knäred under nästa nt 30 - till ett - och det kommer 165, befinner man sig:1 en visserligen gläd- jande, men dock. ganska brydsam situation. Detta var, vad som" hände i' går kväll på Medborgarhuset; ' då firma Theodor L. Jönsons' Järnhandel hade” anordnat en demonstration av Hoo- ver "och angstrykjärn, samt Pnil. " co frysboxar och frysskåp. ” Det strömmade in folk 1 loka- len "och" för dem som inte fick plats,' ordnades i all hast ett pro- visoriskt kafferep. i vänthallen. Sedan det beslutats att köra de- monstrationen i två "omgångar, . Blektroholms - konsulent,” fru Adelle Agerstrand, stockholm, demonstrerade de olika” maskiner. na, och det gjorde "hon så char: migt att man fick en oemotstånd. lig lust att bli' ägare av allt vad hon visade upp, Men inte enbart därför. Det var verkligt förnäma maskiner man fick se med många Båtars lästetal" ”" i Afkortning ' för "4 eller flera Do barn under 15 år: Mantalspenningar å rv skill” för hvarje skattskrifven 2. hvarje barn . : Från : mantalspenningar: frie- backstugusittare med deras "hustrur och enkor, samt in- .hyseshjon Anm. årtalen här ovan ex JeSP, 27 avse:1782 och mr "I sitt ”inledningsanförande.- pe- kade | ortsförbundets ordförande Gösta Göransson; Rostorp: :: på värdet att vid en "sammankomst som denna Blönima” de aktuella besvärligheterna 'och tala om nå- got roligare; 'Därför hade 'man kallat agronom Ekman, att tala om mjölkpatrbltverksamneten” 1 Tyskland, ' För år 1855. - skattade R:dr Skor Cr. värde : : Banco” kön kön." R: Ridr Sk. R.. Södra Håltand lämpligt försöksfält . ; '"Agronom Ekman gav : inled- ningsvis. -en historisk bakgrund till mjölkpatrullverksamheten och . | påpekade nödvändigheten av en långt: åriven rationalisering även på mjölkproduktionens” områden. (På dagens jordbrukssida pre sot « so Ihetens uj äggning, varför vi här inskränker oss till ett kort om- nämnande: av de upplysande fö- redraget). man möter inför denna verksam. het, är risken för smittospridning genom att patrullen reser från gård till gård sade talaren bland annat, Det har dock visat, sig, dessa farhågor är ogrundade. Hbgienen blir tvärtom osedvanligt hög, och iantbrukarna får alltid kvalitetsbetalning” efter klass 1, dälhan så att säga" levererar mjölken i juvret, Eventuellt av- drag. drabbar - mjölkmästaren, Kungörelse den 17 De- som, 'i serskilda-Län,: uti olika på baksidan af Debet-Sedeln spe- riset: derå, efter markegång ut- 4 "December" 1794. ; i emman pi påföras, böra äfven idast. el sådan för: mr be- nu Vi "behöver ju i alla fall inte lämna uppgift om innehav. av ”brännvinstillverknings2 och ' di- stillatioristedskap”, , eller om vi sor ”sorå äro sina egne”. På det spörsmålet gav väl inte gårdagens RLF- ' got direkt svar, men agronom Ekmans föredrag om mjölkpatruller, som en framtidslösning på - : | detta område gav kanske en fingervisning i den riktningen, De många åhörarna föreföll ock- : ” så mera positivt intresserade än skeptiska, och då södra Halland med sin ägostruktur särskilt "väl lämpar sig för ett försök med mjölkpatruller,. är det möjligt, Vallberga mejeri bli experimontfält. i UPS" | senterar svi mjölkpatrullverksam- | Bland de | skeptiska påpekande | att |Volbegamejene h först i Sverige LEN "Kommer lantbrukarna” i södra Halland att I bli plonjärar, när det gäller en n avgörande rar . : tionalisering av "'mjölkproduktionen, den produktionsgren, som ' än är mest arbetskrävande och : ne - binder jordbrukaren hårdast till tid och rum. : komst i ps bygd ärd nål. jakttagande av: alla” hygieniska krav får man mycket hög kva: litet på mjölken. 75 Han påpekade . vidare, att I sy- stemet inte behöver falla på kost- I : nadsskäl, . då :stora' möjligheter till: nedpressning : av: tyskarnas nuvarande kostnader finns, ' Av- stånden mellan gårdarna är hel- ler inget skäl för tvekan, åtmin- stoné här i södra Halland, ansåg han; och 'menade ” sammanfatt- ningsvis, att vad man hittills sett kanske inte ger anledning att re- kommendera allmän övergång till :: Vi gratulerar: - SPEC SEESSESEPE Hr Robert Svensson, Markaryd, med maka, Gerda född. Forsberg, Markaryd. mén genom perfekt diskning -och |' 2 l (Träffs Foto, Markary| sn ett |MORBROR- att. Mejeriförbundet.' låter '- mjölkpatrullsystemet,: "men » ett försök bör man absolut kosta på IT den eftörtöljandå "diskussio- nen tog disponent, Jacobsson upp tanken på' försöksverksamhet in: om Vallbergaområdet : och mena- de, att man borde kunna utverka anslag till denna” av" riksförbun! det, sorts Joråbruksinstruktör Häkansson pekade också. på en del fördelar med systemet men undrade, om jordbrukaren : kunde avvara den) arbetsinkomst . mjölkningen "ger honom. >« - Ake Gottfridsson, Ysby; ansåg förslaget värt att pröva, och me- nade. att. många familjejordbruk med 10—12 kor nu bands alltför hårt av mjölkningen,” . :: o" Avslutningsvis tackade Gösta Göransson talaren och" påpekade att frågan var väl värd att dis- kuteras ech prövas. | i MAKKE::- terar över om RLF-arna i Skottorp 1 går inte blev extra: tankfulla. nya praktiska atajr och fines- ser. oc '— En dag: 1 en gammaldags tvättstuga är jämförbar med en skogshuggares arbetsdag, wpplys- te fru Agerstrand då hon: ralje- rade" om' husmodern ”söm bara går hemma och drar”. Och vi log igenkännande, 'när.: hon demon- strerade hur lagom glad man är £ ansiktet efter: en lång arbets- dag i tvättstugan och i hushållet med olämpliga och svårhanterli- ga grejor att arbeta med, '' Den lilla" Hoover, tvättmaskl. nen vär en utmärkt maskin för dem som vill han en lätt tillgäng. lig! maskin 1 köket eller badrum- met att använda till veckotvätt. Den värmer vatten, tvättar, vri- der ur. och tappar. ur vattnet, Försedd . med hjul och med'en höjd av endast 80 cm, kan man lätt skjuta den under en arbets- bänk, och med sina dubbla vägg- ar isolerar den så att ingen vär: me tränger ut och kan skada om barn finns I närheten, En nog-så viktig .detalj... Den elektriska vridmaskinen var ytterst behän- dig och kunde också användas till | mangling. På fyra min, tvättar man i denna maskin 3 kg. tvätt. Snabbt, renligt. och arbetsbespa- | rande. liv vå strykjärn I ett 5. — det är väl förnämt.; Det” ång. strykjärn vi fick- Be ' fick "man verkligen lust att äga. Bort med alla presslappar och dänkflaskor; Angstrykjärnet fuktar själv plag- get: med ånga, som strömmar ut från hål på undérsidan. För torr. strykning stänges ångar av med ett enkelt -handgrepp. Termostat- regleringen ger inställning i sex variationer, passande til olika ty geri vo: Äntligen ...' fick. man lust att utbrista då fru Agerstrand ploe-' kade fram déi' nya giv i damm- sugare som Hoover nu kommit fram till. Man gladde sig åt den djärva ”sputnikformen” på appa- raten, som dessutom” hade en mängd finesser som t, 'ex.' tänj- bar: slang, rör i lättmetall, skar. veria läsbara — ja alla de irri- tationsmoment som - annars - en|, dammsugare ofta förorsakar be- höver inte -uppetå. - : . Till sist fick ve se Philco8 frys boxar, med tjusig” inredning” i havsgrönt. Kapitlet djupfryst är så omfattande att vi inte kan dröja vid denna del av demonsta- |]. tionen: Vi vill: bara så” här' tilll. sist'ge fru Agerstrand en blom: ma för hennes sätt' att sköta den |, omfattande” förevianingen' -4 "den | varma fullspikade" salen; Detl. år. Nästa möte: hålles i. samband med ' familjesamkväm. och . Lucia= firande i Bygdegården den 14. de= cember kl. 19. Till. kommittå utsågs Nina Hansson, Svea Hartman, Marta Svensson (sammankallande), Greta Svensson; Karin . Axelsson, Hilma Kronqvist, Marta Johansson, Björketed, . Essie Henriksson och Ada Karlsson; Knäred, Elsa Svens- son, Dyreborg, Astrid Nilsson, La- gered, Anna Persson, Hult, "Ester Johansson, Ängabo, Därefter erin- rade :ordföranden om. kursen I halmslöjd som kommer att hållas i denna. månad, Mötet -avslutades-- med ett gemytligt samkväm kring kaffebordet. . | vil 1 Laholm >= vägvisarebrist Hur skall, man, egentligen ta sig ut ur den här. hålan? Orden fälldes 1 går av en för- gryrmmad skånsk bilist, Även om man som laholmare inte alls kan instämma: i epitetet håla, förstår "man mannens förtrytelse, när han på sin väg från torget till Lagavägen ett .par-gånger hamnade uppe vid järhvägsstationen, > Genom. telebygget 'är ju |. Bagarliden, den ordinarie ut- | . farten spärrad. En 'pil mitt på torget" pekar. mot Stations- gatan, - Däremot finns ingen pil vid posten som visar mot den tillfälliga utfarten längs Trädgårdsgatan. - Helt naturligt fortsätter den med förhållandena obekante bilisten Stationsgatan ', rakt 'upp, tvingas så småningom ta till höger för att inte hamna på godsbangården, via Öster- tullsgatan åter till torget och den första och enda vägvisa- ren, Och så kan: karusellen gå in i sitt andra varv." . . Får vi be om en ordentlig vägvisare vid posten? : - och” med" små korn' av trivsam husmor:” : Katfebordet var dukat även ef- ter'demonstrationen och gissa om det smakade .', es s IV Connie, I samband med förevisningen ut- lottades ett Hoover ångstrykjärn, Vinnåré blev fru Elin Bengtsson, Nyby, Laholm, oo att. tensperaturen' Bela: das Dom fick ju ha både brännvin och mjölk I tankarna, . . 2 MN ba gjorde . hon i sakligt, - charmfulit st e . or v Asså sAsAs ko SAA Aes re TEST geri: höll sig :under- nollstrecket, - Ana A NOT PPPREPPYErEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.