Yr "vv - dalen”: + I ” TT > två, ordböcker över andra hal- betad, s - Dessa, berättelser + går "emellertid > dier är, därför; mycke - ga, medan det återigen finns de- " som aldrig kommit i offentlig be- « mera, Ej heller råder SUYSESrel : DET RÖR ÄS » ändsk författareförenin; andra delen av sina "bok i är'en god fortsättni ut första delen av ”hi » "> ket gott gnottagande, ten på gång. : ho — Redan förra” volym, säger hr Wangö i ett sam- » tal med Laholms Tidning inte riktigt i samma stil som; hi- -storierna från Lagadalen, Det är : istället större historiska skeen- den — eller rättare sagt en del lokala detaljer i dessa skeenden — som intresserat mig. den här gången. ' Södra Halland är' som bekant gammal: historisk bygd, och underlaget för historiska stu nere, ' 1 En del berättelse är' som sagt redan färdigsktivna, och . fler bör det bli, när. jag, arbetat undan en del andra mera ”aktuel- la uppgifter. Berättelsernas ar- beisnamn är ”Från borgar . och byar — gamla händelser i Lagar - Kas r om Jag har bl. a. tänkt mig en skildring från kungabröllo- pet på Skottorp, och prinsessan Jutta och hennes påstådda fång . .enskap på Lagaholms borg ger . stoff till ett annat kapitel," ee Det: är inte bära i? fråga i :om - Jutta, jag efter många års arkiv- studier kommit fram till, att det finns många detaljer i den äldre historien, som är direkt felakti- taljer, och intressanta". sådana, lysning. Det är med -andra ord min tanke att genom den kom- mande samlingen hjälpa till i ar- ” betet ått ge ljus t över södra Hal- lands äldre historia, ” - KNÄREDSMÅLET” -- I STOR ORDBOK : » Det lär dock dröja ännu något g år, innan denna nya samling från . Lagadalen är klar för tryckning — skall vi gissa, att den kommer i höstbokfloden 1959—1960. "Innan dess skall emellertid ett annat "och betydligt: digrare-verk SIG i i våra lokala ond ERE n g i vardande, och i dagarna ha: Historier från Lz ing på hr Wangös lilterära': istorierna” Joel: Wangö vilar emellertid Än | vintern" skrev jag eh del berättelser för en ny 4 YSSTYEFTETYTYTYTTT TyYvTtTYTTYTTT? a LAHOLMS "TIDNING ide: i rå sor vi d. SW: "va angö- ärbete tdeare meddelat är en sydhal- r adjunkt Joöl Wangö kommit ut med x : . ad och en diktsamling, fe” på i bin: i LT:s ti ). Denna”: arbeten” från 1956, då han som bekant gav: ”Från' "levnadsvägen”, som fick ett mye a lagrar — har Har” nya arbe- Knäreds : rt "har höga ho -Knäreds Bio larförening” har | hållit årsmöte. Ordf, "Algot, Jöns. son. erinrade i sitt” hälsringsord om årets relativt ” goda . skörd; En av medlemmarna som” nder året avlidit .äghäder” en tyst mi nut, Den muntliga "verksamhets. pplyste"” om” med: En särskild änhållan framfördes om, medemmarnas rapportering. Denna > borde gjorts” före den .1 november til. korrespondenter. Gistaf Cronqvist, aär. Nordbane- kat. "19, Halmstad, "Ansvarsfrihet" beviljades styrelsen för. det gång- na året, I styrelsen för 1958 om- valdes: Ordf. Algot Jönsson, La. gered; v.' ordf. Hi ding! Brodin, Putsered, sekt” B til "Persson, Timmerhult, kassör och' korres- sponderande : Gustaf. Cronqvist, Halmstad 'samt . Harala J hans- son, Lagered, VO s Till revisörer valdes” Axel Jo: hansson, Knäred ocH Sixten And. reasson, . Emtön. .Suppt- Georg Elofsson, Sibbalt," 2. tt inse ten : omvaldes "Algot Jönsson, La- gered, Axel Johansson; Knäred 0. hon hed; sälla ”Biodlareförening gen önungspoäng' 1: år.| arald Johansson, Lagöred. Att representera : . avdelningen --vid länsfövbundsstämman valdes ord. randen, Arsavgiften "bestämdes örändrad 6 kronor, Vid den föl- jande” hontifigsbaddömningen” till. delades höga Poäng tröts” "sträng h mikroskopi k granskning: Hf- er kaffet ävtac ade ordf. för en trivsam samvaro kring gemen. Samma biintresser. Husflyttning i Ränneslöv INTE v var "dag, man” år se. ett "hus" komma prome- nerande över tomten, tvärtom N brukar det stå snällt,: där bygg- det, -Därf blev" vär fotograf nån dag sedan ' åkte" igenom "mästaren en. gång" ”nitat: fast” - gänska förundrad, när'hän för - Räniieslö s Sämhänlle; "Där var ” a, man ni miigen i fullt ärbete med att flytta "ett ”mindre' I bonings-' hus ett 100-ta! meter från 'en' tomt till'en annan. Tre'trakto.! (rer hade spänts för den. under-' "liga lasten, som nätt och fint” kom till sin nya plats. Där skal huset enligt uppgifter; vi fått, ” Så 'småningom. bli hönsHåös.-= ' förstår I jag ej” vad edért uttryck Pprästinna”..; < för kvinnlig Ppräs har med denna: fråga att bkaffa,: såvida .:: (vilket. jag: misstänker) inte detta ord skall innebära nå- got nedsättande om kvinnan som sådan. ' I så fall vår det fög: kvickt, ” "snarare, . chöckerand ”Prästinnor” i dess . antika me ning "hade: intet med 'predikande ' att: göra; Ni framför: praktiska: vatt vägförvaliningens av Joél Wangö vara färdigtryckt —'den ordbok över knäredsmå- let, som sysselsatt författaren de ' senaste femton åren. Arbetet är visserligen inte unikt för 'Hal- lands. del —"det finns tidigare ländska folkmål — men det har omfattats med ett intresse över det vanliga, > 2 : ” Arkivstudier, studier a av gam- Ja handlingar o. uppteckningar på ort och ställe har gjort arbe- tet till ett livsverk. Professor " Hedström på landsmålsarkivet i Lund är en av de språkforska- re, som följt Wangös arbete - med stort intresse,: - Na . Ordboken kommer att tryckas redan nästa år — volymen, om det nu blir endast en volym, kommer att omfatta c:a 500 tvåspaltade sidor. En så diger ordbok kom- mer att dra mycket höga tryck- " ningskostnader. — beräkningsvis 30.000 kr. För tryckningen måste därför hr. Wangö , söka anslag ur olika kulturfonder.. De ' positiva svaren från dessa «fonder kan knappast utebli. SKOTTOR Det var a 48 kyrkor, arbetet | ol rikstvåan . VE allberga.. - Kyrktjuven. Atalas. för, z "48: inbrott ” Åtal är nu väckt råot der syd- halländske -' kyrktjuven, . vilken suttit häktad sedan den 17 ok- tober," Sammanlagt har -polisas- sistent Holger. Brunnström fått ihop tio kg, handlingar om man- nens framfart. . Sammanlagt 48 brott kommer han 'att åtalas för, Utöver dessa föreligger ett feri> tontal' anmälningar; 'mern "dessa förseelser har han inte kunnat bindas' vid. De'48 brotten érkän- ner mannen utan vidare. Han har visat sig, mycket angelägen att underlätta. utredningen,.” Sam- manlagt har han gjort tre ”kyrk- resor”. Det är under dessa ex- peditioner : han "hunnit hemsöka ni a PS SLOTT som det skall ha sett ut. i, | gamla tider, här Carl XI vigdes vid ' sin danska prinsessa, ot Ingen nämnvärd arbetslöshet” ov inom södra Halland just nu: | -— - pet är tämligen ngt "förklarar föreståndar just nu, - overud Pp a .'holm, hr Br Or 'L går synnerligen jäm - Några arbetslösa har vi in- te "just nu, det finng ett par adsarbetare :men Knappas feb det någon större efterfrågan på arbetskraft vare sig här eller på Bndra hål 1'södra '"Hahand; 7 ” — Diremot får jag nog säg8, att det finns rätt mycket. folk ute + på landet, särskilt ungdomar, som gärna skulle vilja komma -t In: til t och några toppar kan man inte skönja, på arbötstrohten I gödra Halldnd : en för. arbetsförmedlingen 1 La- : DÅ Laholms Tidnings fråga, "Allt 'staden och få jobb, men! som jag tidigare sagt, finna det inga möj- ligheter att ge dem några upp. gifter. Skogsarbetet har inte satt ” | finns och gr tikaliska "skäl" San- nerligen 'uppkonstruerat,': ty Här föreligger väl-inget. problem :om vederbörande är: man eller kvin-' na., De har-väl namn,.: och :sen, är det . väl ingen; svårighet att, . lista ut om vederbörande i präst: dräkt är kvinna. ar N «DENNA. : GÅNG "har signatur "Tänkare' ': inget..' bibelspråk, av; Paulus ' eller "någon, annan; söm! förbjuder : kvinnan jude. eller 'grek,' ;icke.: man: eller; na budskapet. Var det inte de mokrati mitt i”aätikens' odemo-' kratiska värld —' och tydligen: mera demokrati än. vad biskopar- id] na Anders Nygren' och Bo Glertz: kan visa upp. Ja, kanske 'det är bäst för vissa'teolöger att inte: för "mycket ”- hänga upp sig'på' paulusorden' tom.» kvinnan: som”? en: mannen. ' mindervärdig :.' och därför underdånig varelse. Det” allt ': för många bibelord, : som kyrkans män 'aldrig 'gör nå-: gon affär av. — trots deras ak- tualitet.:, Tänky. t.. ex. på: Jesu, ord: på jorden”; etc. — Svenska stats-: kyrkan av 'i dag är en Iapital faktor som; omspbänner 3/4” Mmil- jarder kronor, : oci i : JA, NOG- KAN man är märkligt, att kyrkomötet vi sade en' så.uppenbar hegativitet gentemot ':. kvinnarha;. om: mån betänker... att. ;protestantismens störste teolog, Fri mächer, på si tonade att religionen är en I lans sak '(alltså inte kyrkomötet nas dogmer) Lektor Carl' Dym? ling sin "bok ”Kvinnors' ' + själsliv” i 1923) följande: i behov..' av - mera ts livsvärine. än männen, » Religiös hyckleri... är för henne någonting, utomordent; ligt. avskyvärt, — -— När: kvin; nan, är: religiös, är. hon det. i. all” mänhet — med själ 'och hjärta.” Dymling” var.också präst av liberal ock humanistisk lägg- ning: — Och f:-ö. -fögå täld av det: högkyrkliga 'öeh 'scharttan- ska lägret. '-Har blev: Heller : al; årig -biskopskandidat. Trots: lärr dom» och : meritet.. . Han slutade citerade: kapitel, :med;: att levan- de: kvinnlighet. skulle, rädaa värl- den: från, undergång . . gom här citerats är e! on tion av kvinhän söm religiös lä: rare.” Rabindranatn Tagore,- den störste "indiske diktaren 1- nyare fid, framhåller, - att:« «kulturen är så gott som: helt maskulli (mars kultur) -”en: våldets: kultur; som måste. sammanstörta: genom .en rad : av katastrofer, '. Det. enda, som, kan ,.xädda den, , är. kvin- hang," ingripande, "Menar alltså de » högkyrkliga, att kyrkan inte förmår hejda Ragnarök? - Eller är den indiske: vise (med nobel- pris), > känd: övet" hela världen, intet... att.. bfy sig. oms enär bi- skopen: i Göteborg har. en annan uppfattning . om : kvinnan? : Han och :: hans, '- meningsfränder sger helst ' kvinnan : Å, .barnkammaren köket. - AG = VET” "OCKSÅ att "väst: kustpräster. tar Luther till hjälp 1 'denna' sakfråga. Vilka. — "rent ut sagt a nalva jämförelser och citat. Luther levde ju 1 feo- dala 'och senmedeltida tankegån- igång ännu men, virkesp na har. ju gått -upp något ,och vi väntar; -livliga avverkningar + &r. så om. inte väderleken blir: allt för svår 1 vinter bör det bli bra KUNDE: INTE sel , —Jamén Alfred, du, lovade ju att.se efter steken .. .— Det gjorde jag, men till sist axla präst:; kappan.-Ang. Paulus skriver han, också något om att ”här är ickei kvinna”, när. det gällde det krist-.: s"Samlen eder. icke” skatter ie tycka det |: : mn -Det finnes teploger. åv £oll Jöinna. mycket. väl; ratt Å men IG var det så mycke rök så att: jag tider på. arbetsmarknaden, säger he Loverud., ä inte kunde &e dens pe os på tidigaré inlägg i LTödebat. ten om kvinnliga präster kom- mer i dag från: Erik Anders- son, Tönnersjö, Både ”Tänka- re” och .”Undrande”: får mer att tänka på « och. undrat Över — — de två: signaturerna har i.sin tur, att. ge slutreplik; om så önskas. — Hr Andersson spet- sar i dag; till sin artikel ge- nom att fråga: — Vem som är inest "demokrat, Paulus eller” biskop "Giertz? : Svaret . blir 'nog ändå Paulus, tycker vår iinsändare | måste . leva de, som i tid och otid Aberopar den store, lärofadern,,-må besin- na.att han var. en väldig rädi- kal. på sin tid, när det gällde till kyr: kvinnans förhållande” "i celibat (ogifta), Luther > bröt: "traditionen, som var så helig” .—— ;hän : och; exemplet smittade: En stört. vällde. över, ”ärkekä' aren", Mån: ga lutheraner. äv i dag: har föga sv AV 3 ar mot .- anda," och: aa det" bleve kvinnliga präster Norge: och. Danmark. m,' fl. län- " der) :är .reforrien : genomförd. ' Är ; deras kyrkor : numera, '”okristli- ga”? Från samma skara, som ingenting lärt och ingenting” vill "lära äv : Verkligheten; här: mån : varnat för brytandet i av: kontak- " ten - med ' Englands . anglokanska |: - | kyrka... Denna kyrka är: -visser- |" ligen protestantisk; men. ' dess]: -högkyrkliga . falang .- har: många :och reaktionä- - ” alistiska epo- Yo far föga « med demokrati att göra. I ilkyr- ;körna, byggda på demokrati och : medlemsanslutning "syres aldrig : ihå uteslutit kvidnan" från; predi- Pe Den sven å Typ kd sDen . svenska . statskyrkan. står i vid skiljovägen .: Skall .den väl: J reaktion; ,eler: reformation 7," en. | övervaldi bah é I FÖRST: DN: FRÅGA: "På vad sätt kan. ni åberopa Bibeln (Pau- Ir som , "stod; föriP tesen, att) te "skall; vara: mannens mlike,. när det. gäller; ;prästkal. ket, söm betvivlar, att def. är äKt .paulusord” att -”kvifnah "skall ti: gåt församlingen”, utah tror; ätt |' det är rändänhteckningaf ' av nål. gon översittare Ardra . tyder br- iden. som :blott: ällandeé' pratsjuz konfirmationskull av:den ta, att "varje. nspirerät, sant. Men hur VänäG fan, då Vid. bibelöversättningen' 1917 utesluta och "förändra verser? Det finns också ' olikå<; » bibelöversättningar på :olika' språk. om man mågot närma "tar Adel. av "dyl; saker, | Det. är ju. också : helt” naturligt. Vidåre arbétar man 'metodiskt och ' vetenskapligt, när det gäller sibetforskningens ” ömråde. ; Men sådant tålar 'man: inte mycket" om, Det är bättre att mörklägga vis- Ba ; områdén.! Människan blir så lätt. kritisk. i lätt, kritisk, Det hedrar "visst in: ite att flera biskopar och präster, som förvisso inte var motstånda- re. till reformen '.I fråga; snällt följde den ortodoxa blicken i kyr: komötet. Men naturligtvis” kan män förstå, att. vissa ;répressali- er, skrämde,” : OM > "FÖRESPRÅKARNA för kvinnliga präster inte är flitiga- re . kyrkobesökare, behöver inte det betyda, att. de alltid är mind. re ' religiösa, ' Jag vet folk,' som av religiösa skäl aldrig sätter sin fot i kyrkan, men har också sett flitiga ' kyrkbesökare; som. haft föga andliga intressen. —- + "Hut som helst med den saken, Så länge vi: betalar skatt till statskyrkan sen från födseln kol- lektivanslutna ', medlemmar, har vi väl också rätt att göra vår röst hörd? ”Kvinnorna hörs inte 1 debatten så' mycket”. Tror jag det,' Många” kyrkligt engagerade kvinnor följer ofta tradition och slentrian, Men lika många 'kom- me nog I en hét badstuga, om de vågade tala om sådant i den hög- vördiga församlingen av konser- vativa . teologer.” Men > förresten protes t ration, ' folkrötels serhas kvinnor av olika .äskådningar' visadé infö .Jmnötesbeslut ? ' Nog - "har : kvinnor, bpt i från. När präståottern: E64 iter Lutteman,.en hänpgiveå kyr- ikang tjänare gått ut; utvstatskyrd ; I personer "välkomna. "gar. "met" naturligt £ 8; som "vi för länge sedan släppt. = d ina Sprickatt mellan "statens ”""Jitiska: frågor förestår därför; vecka då frågar slutgiltigt a (Göteborg i- dag) i "har ”befriats” från sitt "frågan" om finansicringen av skörd g rdeskådörna kunde i for kar gas vid" tisdagéns öterlädgningar? En politisk" strid 'om kan användas söt bytesobjetkt i ahdra”intressänta Ppo- Politik: Kring" skördeskudbrna ”ech Mjöräbfåkels förhandlare i ite skriver GHT. Jordbrukets hela förhandlingsdelegation är inkallad till på torsdag” i fehha IVgÖres, sm 2 SL LL NN å Främste kinesstrutegen. fockäd - - Kinas ledande militåra strateg. marskalk” Liv Fo-chang ". gävs i den officiella k den kinesiska armén, Mao Tse- Hsiao Ke som' ersättare. Inget skäl till avt få som g g ör för tung har utnämnt general ndet av Liu Som k han huvudansvarig fö 1 utbildningen av de' ha, Liu som kallas ”Kirlas Sjukoöv”' partiets 'centralkommitté,' politbyrån "och andra ”politiska” poster: (Honigköng i dag) öninde sly rkor- är. öckså inte ifneliat > ae fataa öv ÄT red a VÄXTORP” Hilmer Svänssod; tel, 1 Våxtorp Hasslövs Rödskors- krets . + hade i: går anordnat en Iyckad ; | aftonunderhållning i Hasslövs byg-' degård. Fru Marianne Bachman, Axelvold "kunde -hälsa ett 100-tal För ' trivsam | | underhållning svarade URK-are och som avslutning , visades film. Brut- tot äv festen Speer till cirka 500 kronor. »i åd Ett hundratal besökare på trevlig föreläsning i Våxtorp. Töver! huhädratalet personef' ”be- sökte gårdagens "föreläsning i Våx- torp;. då redaktör Dav. Larsson, rättade” om de finska emigranter, som på herfig Karls ' tid i början av 1600-talet. kom över till Sverige för att kolonisera de skogrika land=- skapen i Mellansverige. - Uppe på t | höjderna svedjade finnarna skogen öch fick på så sätt fram åkrar, som gäv-- skördar. ; Sedan kom malm- i | brytningén igång, och då -blev.sko- gen använd till träkol. i stället Endast i. Värmlands och Dalarnäs västligaste + skogstrakter finns: en sök hos. dessa . redaktör Larsson berättade. . Halmstad, på sitt trevliga sätt be-|-.; avsevärd del efterlevande :åv dessa +. finnemigrånter, och det var om be-|:.” | F RIA ORD. stack GATUBELYSNING. " Mellan« dén sWitooch s 194 CEN har | gatubelysningen ej fungerat i-Sko- gaby -stationssåmhälle vid vägen . mot Ysby, trots ivriga påpekanden, första gången der :1/11 och sedan under :sistlidna : veckan. "Arstidens mörker och den livliga trafiken är vansklig ' gångtrafikanter. . Allmän- heten förväntar fit att eken, ord= -Tias omgående. RE fo Muta Många 8 ingtrikanter ” Hishutte Blograt - ger torsdag den. lustigt ihopkomna och mycket charmfyllda filmen ”För ' ung för Paris”, — Det är sällan ti- den på bio går så fort som när man ser och hör denna film, heter :det ” i pressen,' som. betecknar den som en moralisk lek med .ormöralen, harmlös, iskvärdc och ger torsdag kl, 8 den storå "svenska .r LAHOLMS” 'KONSTELUBB "tillhör : de: sammanslutningar i sta'n, 'som vefksamt bidrar till »att ”lysa upp” i,köstmörkret, Premiärutställningen. : den här säsongen — Behgt Orups besök " "= blev en god upptakt; och nu : på torsdag har' konstvännerna "ett: nytt tillfälle” att öka sitt "kunnande om > "yngre; svensk konst... Då : öppnas utställning " nummer två i höst — utställare. är denha gång skånekonstnären - Andreas Björkman, senast hör- de man talas om honom i sam- "band med de stora frescomål- ningarna i Kristianstads Jands- tingshus, Vv: - Andreas' Björkmans" "Loholms- utställning varar tiden den 21— 24 növember; och den omfattar én rad oljor, akvareller och téck- ningar. Inför utställningen ger. vi här en kort piesentation . av konstnären, .» Björkman är född i i Kviinge” i Kristianstads län 1906 — hans far var kyrkoherde i försam- lingen.;' Efter n i "med de studiemöjligheter, som målningarna” 4 Kristi t a 2 konstnären” studorade under ho- nom på Tekniska skolan i Stock- holm, . innan 'hah åren 1931-—34 genomgick Konsthögskolan. VEN KONSTNÄR MED MANGA STUDIEÅR ' Björkman nöjde sig inte enbart gavs i hemlandet — hans ut- landsresor "är ” "många. Som så rmånga andra konstnärer av hans egen. generation lockade Grek- land 'och Italien. I det sistnämn-= da landet "gjorde han bl, ar ett längre 'uppehåll 'i Rom,” en "stad, där de sköna konsterna har för- tursrätt, Utländsresörna' gick vi- dare till Fränkrike, England och Holland, - Björkmans : namn förknippas i första hand med Skåne — inte bara av deh anledningen,” att han är född i det sydligaste landska- pet, Många av, hans större ut- ställningar. här förlagts till Skå- Lund och Kristianstad. På Gale- rie Moderne ' var han !utställ- Kristianstad kom unge Andreas Björkman in på konstnärsbanan via en del anställningar hos olika dekarationsmålare. » De stora dekorationsmålning- arnas mästare under Björkmans första studieår "var Karl Filip t redån 1941, då llsaré- oo ck : : OPERATIONSTECKNARE AT KÄND PROFESSOR f " "Andréas, Björkman "fan til sina många ändra meriter lägga Månsson, och .den jinga- "skåne- k "ANDREAS BJÖRKMAN ' under: nes olika metröpölér i — Malmö, i radiofilmen ””Räkria med bråk". Instads: Mandstingshus”" CM merit ”gårtill, Han här "under : flera år varit operationsteck< : "nare ! åt - professor" Herbert Olivécfona; — den? världsbe-; - » römde” hjärnkirurgen. set ite vad gör en 'operationsteck=' nare? — Ja, på den frågan sva? rår herr Björkman själv," med telefonens hjälp träffar oc nom på hans atelje i det vackra Ahus, "> En' operationstecknare ' följer helt' enkelt kirurgens 'är- bete under opetationen med sitt ritstift:-Tlustratör av -en-opera- tionsavhandling, kan .man säga. Det arbetet är kanske inte di- rekt ' skapande konst, säger hr Björkrhan, nien det har värit étt led 'i mitt arbetsprögrain.' Hr Björkman' är glad över ätt'få kormma till västkusten och La- holm — och'laholmarna här som sagt -goda' tnöjligheter 'att -göra en ny och trevlig bekantskap. ' : Äss, evtestt ne DT över att regeringen skall ranso- nera Jasarettsläkarna. Ett klrur- Warn sände 20 HE VRAK ditinet eh —”och'en gariskå unik Al giskt "igrepp med. Andra” ord;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.