En kufisk” S «> MT:s referent mi - motivering ". mot potatisbränneri i Genevad pre- sterar jordbruksnämnden i sitt av- slagsyrkande på hushållningssäll skapets framställning om att ett dylikt bränneri uppföres. Nämndens majoritet hänvisar till att en för- teckning finns på de områden, ”som skall anses som traditionellt fab- rikspotatisodlande”. "I den förteck- ningen återfinns inte någon del av |': . Hallands län, Därmed anser jord- bruksnämnden : det "självklart, att hallandsbönderna inte, skall odlaj. fabrikspotatig, "oc oss : Nu hör det emellertid till saken att det finns utomordentligt lämp- : liga jordar just för potatisodling, framförallt.- i , södra, "men även i mellefsta : delarna .av länet, Och : jordbrukarna odlar potatis därför att dennå gröda ger den bästa av- ” kastningen, Tyvärr blir det" ofta överproduktion på matpotatis, var- "för odlarna ' även odlar "potatis a Dirk BLIR ALLT DYRARE ATT " LEVA och med nigat av en chock mottar säkerligen. många husmöd- rar, särskilt i familjer med många . | barn, budskapet om att mjölkpri-” set från och med nyåret stiger med” liter, skriver Ny "Tid ' 8-9 (s): de mjölkpriset bortfaller. vv” N I gengäld har - höjts, men det är så mycket an- nat som stigit för barnfamiljerna - i Jlevnadskostnadshänseende, "att höjningen torde bli. plus minus noll. - Jordbrukarna får inte. så mycket med av prishöjningen och - under loppet av några år har an-7 - talet kreaturslösa' jordbruk öket" med cirka 40.000. Det betyder en” så starkt minskåd tion att det. måste. få gar på priserna. Det svenska kan= sumtionspriset. på . mjölk, ligger . |- "fortfarande jämfört med utlandt relativt lågt, . men prishöjningen :' « är därför inte mindré kännbar. > I Det blir säkerligen en storm av från k öre pr fi LE DEN 19 DECEMBER 1957 | LT = Meierierna höjer priset med - sju öre per liter till sina avnä-' mare och. sedan. ska detaljister- na ha'sin tribut, som knappast ' torde stanna. under två öre per liter. > Anledningen är» bl-a att statliga 'subventionerna ” AE CEST Mu 3 på barnbidragen jölkprodöks terverknin= . tv ytterligare se friän das lämplig för indust: na » Alltså står här en statlig myn dighets - avslagsyrkande: motiverad av en förteckning över'att Halland inte är ett traditionellt odlarområde för fabrikspotatis mot den prakti- ska verkligheten; Det torde väl inte råda någon tvekan om : vilket 'av dessa: två motiv som :'bör tillmätas den största betydelsen när frågan . om ett potatisbränneri i Genevad definitivt avgöres. lof, ed & ; PSN Förhandlingarna . . mot on i i pensionsfrågan "2: === förefaller att: gå trögt. Då och då friskar emellertid någon ' socialde- mokratisk. talare eller tidning upp debatten "genom . att.-framhålla, att . proposition om lagfäst tilläggspen- ”slon' under alla förhållanden kom- mer att framläggas på nyåret 1958. 1 går hade. det socialdemok kymren' bli jerna, där. na a da, "fortsätter Ny. Tid-skribenten: Redän nu trycker, dyrtiden hårt, "och lönerna räcker dåligt till. Be- r stora. för barnfamil= mjölken är en så vä sentlig ' tillgång i kosthållet; De är ringa tröst att varken o: » der smörprisern: ska stiga. Det skulle förvåns om i ”:naste prishöjning får: ge-. nomslag i den kommande. iönepo- litiken, ' Därmed : följer på nytt: prisstegringar på industriproduk=". : ter för jordbruket ', Och så kom- mer lätt karueellen igång: igen: " Hur skall detta sluta?. spörjer Ny Tid inte utan 'skäl, Och på tisdags>. » : |kvällen försäkrade hr" Erlander till” |" yttermera visso att pr lagfäst tilläggspension' skall" fram'på nyåret: 1958.'- -Hur skaäll:detta sluta? Novembertrafiken tog 90 Ii " Vid trafikolyckor omkom under i jaga ' ensam ' inom en viss rä- Jong. För, släktets. bästa' håller ion' om. 'kelns” radie "a 20 m ; håller” regeringsorganet MT 'ett' referat av ett tal; som statsminister Erlander a OTTIEER ST . vember. 90 hållit inför social riks- ” dagsgruppen på tisdagskvällen, som |. gav samma besked. Det är själv- |” t Bli: 36 113 klart att både förh w från de övriga partierna såväl som'allmän-. heten undrar::vad . förhandlingar, i frågan skall tjäna till, då ena..par- ten talar ett sådant språk, ber och ok«' är 'mycket; goda. ie med” 3 På ådelad il tid hr Erlander i närvaro av'hrr Ohlin, . Hedlund - o Im i ind och Hj samt". socialminister " Nils sjlindrigt. sa EVA På landsbygden inom Hallands åffade ber i "hjälpmedel : ' Man kör "mé 8 honom, Statsministern ” förklarar” att han . sagt; "Det har”inte: kommit fram några: konkrefa - förslag som. man haft: anledning ta »upp till 'diskus- slon inom" den ialaemok ich 46 24 personer och äv de att de avled: "Inom länets tättbebygg- da, områden uppgick ' antalet 'olyc- kor” till.31' ochantalet skadade till'4, ikolyckor., Totalt skadad eller. bil 2 så svårt" riksdagsgruppen.”. Via samma :ti fälle tillade emellertid: hr' Erlan<i der, att det inte är någon nyhet att proposition kommer att läggas fram om lagfäst. pension vid vårriksda= gen, Det stod I regeringsprogram- met. EN Innebörden av vad hr Erlander sade på tiedarstvällen"noh sad bon på onsdagen "Halmstads Slakteri AVRÄKNINGSNOTERING gällande den 16/12—21/12 1957 | frakt, slakt, veterinärbesiktning Priserna gälla ' utah avdrag för 0, d, men inkl, hudar och organ.” Klass Kor Kviga Ung- Äldre Göd Mel. Späd- Får L-m Häst Ungh.” Oxar Stut .tjur större kalv kalv: kalv ”) men: med begränsad använd.- 2 > > tom tj oo NEN Assa H MH - S t.o.m. jur cc LR ningstid : har man fått fram Ex, pr. 4:97 , 4:35 7:95 5:40 5:65 4:60 .6:— :35 vy 4 Senom försök och forskning, I I 4:00 4:25 "7:65 5: 5 4:50 FB slutet av februari och under I | 285 4:20 7:15 5:25 5:40. 4:30 5:55 2:90 >. rs må årvi sd - I . 4:15 6:15 5 300 535 kan månad — vårvintertid '— lI+ . on 640 47850 sl or kan: man 1" med mycket god u 6:15 4:65 5:05 3:65 5:10 "2:80 framgång” lägga ut förgiftade u— 5:70 4:40 . Vår As mM+ 5:55 :4:25 a - . m +» 5:15 4:10 4:40 3:30 "4:20 7 Im 4:95 305 er IV 355 oe 4:40 3:80.” 2:80, 3:35 pr kg, över ovanstående notering, :' - se Ex. pr. ul 94 kg. 2:52 ” 2:53 2:52): 10—19342 » 3:02 3:02 20—3414 3:02 3: 3I5—4914 3:22 50—5414 3:73 55—5944 4:10 606724 3:96 B3—7214 3:13 73—179v& 3:58 ( 80—8914. 3:48 90—9I4 3:33 3:18 100 > 3:23 3 3 över 150 kg. (utan ister) . . För får och lamm, som levereras ull a Klass I . » I . MM > Xldre orne, flådd . 2 "Hele och halvgalt; oflådd 1:— un- der not, för resp. viktgrupp och sm För "och Föj Häst, sett vikten; lv, hel örening... iga betalas för köttet 10 öre t feta) .. er M RR (7 överteta) I ol -å B'(= mellanfeta; 2: C (= feta) ' et ) . » D (=överfeta) ' 40: : Enligt Jordbruksnämndens be- elser utgår slaktdjurs- : - I) avgift för: AV Nötkreatur (storbosk.) rör + -' - h kropp vägande 150 kg. i Ver eecor Mindre än 150 kg. v väg. 0. däröver Pp väg, 75 kg. Mindre än 75 kg. ns unghäst o föl (oav- ) hel kropp 15: kropp ” hel kro) N ä och då överPP Väg. 15 kg, ör halv kropp äg, , : och däröver ”" TR ke. s vs genomkorsas av en verklig I tb dessa :gångar med de många ”mullvadshögarna” till stor skrda, : Mullvaden är mycket van- lig i. södra . Halland, särskilt på Hallandsås +» sluttningar, säger jordbrukskonsulent Birger Blixt i ett sarätal med LT. — Vi har många "gånger - fått påminnelser om problemet, och allé lantbru- kare, som, hemsökts av den lil- la gynnaren, vet hur stora ska- dor:den kan åstadkomma, Först är: det;de många gångarna, som kan : verka” underminerande på exempel , vallar och" höst- Sen är det mullvadens glupskä- aptit på daggmask, som V ll ogynnsamt på jordstruktur. och 'jordkondi- tion. ' Daggmasken ' är som be. v:lantbrukarens verk- älpredor, när detl, Hos potatisodlare på Jylland .- - 0 — Kvalitetskravet ställs högt TEN TIDIGARE ARTIKEL på denna" sida har jordbruksinsträktör Bror Håkansson berättat om en studieresa till Danmark, Den gången ägnade han sig företrädesvis åt mjölk- .. Tvidståene artikel går han in på den här i'södra Halland så aktuella. - matpotatisfrågan och berättar vidare' om ett besök hos pötatisodlare på sylland, x BEKÄMPNING MED = Mullvadshannen ” föredrar att den . sig: emellertid med både två och tre honor på sitt :jakt- r Varje : sådan ' mull- . rukar bearbeta -ett nästan cirkelrunt område av den "porösa jorden — cir- ig "vid 15 -.' Detta; att: mullvaden håller ; "597. Isig på ett ganska begränsat om- ; er, varav 32 inom: | råde kan! komma” till 'hjälp - tättbebyggt område och 58 på land: ER bygden, enligt: äv k rån nu gjörd sammänställp i j-> ning." Det, innebär, någon minskning FF rele med a ot | bekämpningen ” av. den, .säge alönt Man” har "gjort ; försök” på det” gebitet; +] och”man: har nått resultat, som . En "bekämpningsmetod, som |E 'amgång kan tillämpas året "om, är gasning. Arbetet cket' enkla kan "utföras med, my på de härjade fältav-” snitten' —".de utmärks" tydligt av de, .många ” ”mullvadshögar- na”. Man gräver ren en sådan jordhög,. stoppar ned .:en gummi- Rn TS slarig i" hålet" och" tätar: mycket hade att kommå med när 'det gällde, att rätta MT-refe. rentens ”misstag” förefaller 'ganska närbesläktad, Referenten bör kun«. . na'ta det misstaget med ro: Och allmänhetens undran vad det månde bli av dessa förhandlingar kvarstår - I] motorns avgas: och motorn får spinna på tomgång så där 15 minuter. «tEfter en sådan procedur bru- kar det. vara slut, på mullvadar- nas. grävningar - på det stället = men endast en fullgod -tät- ning ”vid -”gasningsplatsen”. ger som sagt: gott resultat. = -: r BLI "SLUTKALAS. sat vÄnnu: ett ;bekämpningssätt. — 2 sum MULLVADEN + cit oansenligt litet djur, som helst håller 'sig under jorden -— sXtgs ställt södra Hallands: jordbrukare och trädgårdsodlare inför rätt svårbemästrade: pro- . :' "blem. Mullvaden är. ständigt på jakt efter föda — först och främst jagar den idealrätten, N daggmask. Mullvaden: går metodiskt till väga — dess jaktmarker, som ligger under. jord, genor abyrift av gångar. Främst i vallar och på höstsådda fält" blir - "beten" i 'mullvadarnas under- "jordiska gångar, ! : Ett recept, som slår, presen- terar vi här: Laga till vanliga den .' detaljen '.—" och Jåt, sedan köttbullarna bada c:a 15 minu- ter. i: en talliumlösning, söm finns, att. köpa ..i kemikalieaffä- rerna. " Tallium :. är” ett första klassens "gift, och det är därför livsviktigt, ". att . man : förvarar förpackningen” + utom '' räckhåll för barn och .husdjur..' Viktigt är det också, att man handskas försiktigt med fösningen' vid prepareringen av betet; ve Man gräver fram mullvadens köttbullar. '—"" husmor . ordrar -|ta gången, tl gångar på fyra eller fem ställen inom ., en 'räjong och placerar köttbullarna i själva" gångarna. Man " täcker efter sig och ut. märker ; platserna ' med stickor, man har då lättare att kontrol- Jera ”giftplatserna”' och vid be- hov byta ut betena. "cn. Den, . som tycker, att köttbul- lar är för'god föda åt mullvad, kan . med fördel 'byta', ut :dem mot maskar, som även 'de: be- handlas "med + talltumlösning. Masken - kommer med. all sä- kerhet att omgående sväljus av den .: jagande -mullvaden, som därmed ätit sin livrätt för sis- I "Ass: SA "NÄR RICHARDSONS nyli- gen öppnade sin utställningshall i Laholm kunde en av firmans representanter ge ett halft löf- te omeatt den. lilla Fordson- " traktorn kunde väntas till Sve-| .rige någon gång efter nyår. La- — Na , ö produktionen, - ' Under den" gångna som arens studieresa till "Danmark. ägnade länets ' jordbruksinstruktörer "en dag åt potatisodlingen' på. Jyl- land.; Då" vår "resväg gick över Viborg, också' denna trakt är ett ., | viktigt centrum för odling och id | handel med potatis, var det na- | turligt att förlägga, våra" studier dit; Vi koncentrerade oss mest a roende . på, att' fabrikspotatisod- lingen än. sålänge 'har en ringa betydelse. : ." Sorteringscentraleri . i: Viborg var en stor anläggning som var våra. halländska "centraler, Detta beror bl. a. på att man i stor ut- utrymmen för lagring av färdig- nader planerades. i: lerna i Halmstad och Vallberga, före intagningen' till centralen Ind, på "mat och .utsädespotatis, be= utformad något .annorhinda än sträckning inriktat produktionen för export. Sålunda fanns stora sorterad - vara, '.där man. .:kunde ”ladda” upp” stora ' partier : för lastning i: båt... Hanteringen av denna : färdigvara föreföll vara rätt arbetskrävande. Byggnaden hade. nämligen: fått sin utform- ning i'ett tidsläge med. god till- gång på » relativt: billig arbets- kraft.' Nu' var dessa förhållanden ändrade, varför: vissa" ombygg- i j Sorteringsmaskinerna var av liknande typ som: vid centra- Man hade fyra sådana maski- ner. Större delen av potatisen grovsorterades ute på: fälten och för detta arbete hade man konstruerat ett antal -transpor- |. som för övrigt gick direkt från 'sorteringen 'ut i en stor kok- anläggning. : än --(Man arbetade endast med: ett : fåtal , sorter,. och av dem var , Alpha . och Bintje de, mest be- + tydande, Då. exporten av utsä- ' despotatis var ganska omfattande, "ägnade :centralen: stor: uppmärk-: samhet .-åt odlingen av : denna vara, .: Elitstammarna, som i, ju skulle vara grunden för utsädes- produktionen, placerades endast de . ua oe se et För LAHOLMS TIDNING : "vav jordbruksinstruktör: Å ' BROR HAKANSSON. Laholm rna VN hos de kunnigaste odlarna, och en stab av väl utbildade med- hälpare eller assistenter biträdde under” sommaren dessa - odlare med bortgallring av” sjuk -planz tor i bestånden. För kontrollen” av i elitstammarna 0000 sundhetstillstånd hade man dess- utom "inrättat . ett väl utrustat laboroorium med apperatur för virustestning, Själva denna kon- troll, handhades av ett statligt . kontrollorgan .. -(växtskyddsan-. stalt), :. men "laboratoriet och handräckningspersonal tillhanda- hölls av centralen, ' /: | M Vi besökte några odlare; söm sysslade med utsädesodling, och tabla, sor . behövde" man ' endast ' arbeta . her, "som. . cirkulerade : ute' i . bygderna. Genom detta system ” SÅ HAR ”KOKIGT" såg del ut på gade ”mullvadsmotiv”. 4 öndade. re 8&— 5 adoma kan bli betydande; Bär det en vall: i Edenberga, när vi ja uppträder många' mullvadsf: in FAS AAARANA nd RR AAA ALA ASA NAN HARARE RUP "osa. Jocksk livligt, des .av deras kunska- per och konsekventa kvalitets- medvetande; Allt, .som inte är Prima : utsäde skall ätas upp, J och den konkurrenskraftigaste » principen även vid försäljning av matpotatis är god kvalitet; :Man' var. ' ytterligt angelägen att framhålla skillnaden ' mellan danskt' utsäde” och jylländskt, Ja, inte' ens utsäde från "Östjylland kunde rekommenderas men där- inre. delarna av. provinsen; På- ståendet : föreföll egenkärt men kan; nog. äga sin riktighet, ' då just dessa delar av Jylland är ända för låg frekvej irus- : Odlingarna var överlag myci ket välskötta och för OSS 'sven- skar förvånansvärt ' fria från ogräs, Bladmögelbekämpningen var mycket aktiv och avslutades hundraprocentigt med blastdöd- ning; > Som . blastdödningsmedel användes . uteslutande - natrium- klorat. Arsenik hade avskrivits på grund av förgiftningsriskerna för boskap och vilda djur, :.. > Potatisodlingens ekonomi diskuterades givetvis ”- . och därvidlag var "med eri liten del avfallspotatis,' iför kan nämnas, att när odlare- emot sådant från de västliga och |. en holms Tidning är i dag i till- 2 . fälle att ge läsarna en kort pre- sentatfon av nykomlingen, som ' just nu kommit ut från Ford- fabrikerna 1 den engelska indu- or stristaden Dagenham, ' - Lilla Fordson har en, trecy- ... lindrig dieselmotor på 32 häst- - krafter. Konstruktörerna har gått in för att :så mycket som ” möjligt förenkla förarens arbe- te — bl a. genom att ge manö. verorganen och instrument en: god placering. — Till traktorn finns redan på den "svenska marknaden lämpliga redskap av svensk tillverkning, ” - . 'man för ögonblicket 'ganska pessimistisk. Vintern ; 1956—57 drabbades hela” Europa av en överskottskris « till följd av en onormalt god skörd. Priserna var låga överallt, och som bevis här- priset i Sverige för prima mat- potatis var 12—15 öre fick den danska ; kollegan. .7 "öre danskt mynt. =.5,2 öre i svenska pengar. | Optimister fanns dock, och ' till dem hörde den småbrukare, där vi slutade våra studiebesök. Han ägde 15 har sandjord, där pota- tis upptog en femtedel av area- len. Gården var väl mekaniserad | : med traktordrift (Volvo) och drevs , ungefär som en svensk gård även om djurhållningen var något större än vad vi var vana vid; Brukaren var en man, som visste vad han ville. Hans me- ning var, att Europas befolkning måste ha mat — och potatis var en av hörnstenarna i livsmedels- försörjningen. FR - En” + överskottssituation ;' vart tionde år är inget bevis för att vi: har för mycket utan' en'na- turlig företeelse, som måste in- träffa en och 'annan gång när vår' världsdel av en barmhärtig försyn begåvas med toppskörd över hela linjen. För övrigt trod- de han visserligen att den sven- ske; bonden' hade det bättre än den danska kollegan men att problemen i stort sett. var de- samma, Man får ligga i hårt för att tjäna ihop till mat. och klä- der : för hela familjen och extra |s hårt om det skall räcka till en vängåva "till hustrun på -femtio- årsdagen. Utan lust för yrket producerar man ingen bra pota- tis, sa vår värd, MOI od t N MORBROR .- MAKKE > a ri h - kostar 30 kr. per år,- . nn med Bästads lingar" under Philip" Hjorth. avsätta 12,112.-kr till en allmän investeringsfond, Me gjorde” överskott efter brändén i lönebostället i männen Alfred Johansson, Bå- ” stad, och Henning Carlsson, Hov. : berg och Rune Persson. Till ordf. valdes hn ordf - fullmäktige om- ” rr Philip Hjo St mund "Kjellberg" Tan SS so W. Stutterheim.' kyrkomusiker i pasto ; 1 pastoratet sedan 1917, Han åtnjuter internationel ayktbarhet, dels . som -en av de: . land FPpersta orgelmusiker vårt. : ende kär och dels som framstå. sik, > N '-I HUSHALLNINGSSÄLL- SKAPETS "rådgivning utgör de s. k. abonnemangen ett nytt inslag, som ser ut att bli populärt, Jordbrukskonsulent Blixt omtalar. för . LT, - att många lantbrukare redan an- mält sig för denna sorts råd- givning, som omfattar två årliga besök av vederbörande jordbruksinstruktör.:,; Denne. l' hjälper då bl. a. till-med-att upprätta — växtodlings- ' och gödslingsplan. Abonnemangen Kyrkliga” stämmor i Båstad. '.. Pastoratsstämma - har hällits': och Hovs försam- Enhälligt beslöts . Beloppet ut- ' Hov" och: skall fö ingslagen + sådana «+ medel avsättas till i terings- fond. Till r återvaldes hrr. Edmund Kjellberg, Båstad, ” och Valter Nilsson, Hov, och om- bud vid ecklesiastika -förrättnin- - revisorer återvaldes ' -1958—1959 . blev" nämnde: ”. ordförandeskap av Vid »kyrkofullmäktigesamman.- > rädet ' bifölla kyrkorådets för- « slag att: bevilja kr 2,906: - lägssanslar 1906:40 4 till: . tionsarbeten i till diverse repara= " kyrkan; Till revi-' orer valdes hrr Edmund Kjell- och till sekr. hr Tusikdir, Runbäc a RE avsked ' ck beviljad - at "|. Båstads och Hovs församling-' TS mMångbekante kyrkomusiker, har Kdiroktör Albert Runbäck, + r beviljat: rån sin be . | fattning Jats avskeda från sin : Musikdirektör' Runbäck har va- från den 1 juli: 1959. it sjukledig sedan ar 1946. Han--:: tillerkändes en årli i | pension på: 9,200. kr. jämte: cvent. ' rörligt : tillägg. Familjepension till event, efterlevande maka skall utgå meq . alva beloppet. >. . cc NN -Musikdirektör Albert r född 1894 och har varit ord. Mmpositör kv kyrklig mu ” kommer från
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.