ba Päntnos Torna vev yen ryrrrevYYTYYYYTTNT TY MOGREN N : ” Mi : - M : pa - rn oe ” : i : " : . a a + | Ya t ” la I Na : . : HH: i sota + kontakt 'med befolkningen : Nn LM - at o) - . | > > H. Mos «> I södra Halland?” >, å:s on > > . med möbler från, . V. Sr rm dö MIR ce LAHOLMS TIDNING saa NN RB eV : AGEN DEN :19 DECEMBIOR 1957 5. nos uu G. + 5] > YRÖNNINGE-MÖBLER Ert ere FORSD. Pg a denn TE T SPEL sl NH . 4 Den nordiska marknaden” 1 voch-den västeuropeiska. — i s Ne y En berpnem————— AL 7 -witesägner II: | — — SJ ölk- åt "Tuntabesen': > NV r I : én skulle ha gröt på fulaf-. ga utan talade ora för.gvannarna, ton: det var enda förbindelsen han' att deras husbondfolk hade tomtar. ; hade möd julfirandet — någon'jul-| Då blev tjänarna lärda, att en kväll |- klappsutdelare var han inte 4 äld-|slå bort tomtarnas mat:och lägga - "re tid. Én del menade att han skul- | orenligheter I stället, Tjänarna gjor- : Je ha sådan' kost även; på .andra|de, som grannarna lärt dem; Sedan - helgdagsaftnar, men han ansågs va-| skydde tomtarna. gården, och det ra så pass mänsklig, att han var i|blev då inte bättre där än på de behov av föda var dag. Härom fort- | åndra ställena, (Förland a). Vv . sätter jag att citera én del-upp- . Det var: en gång en piga, -som teckningar. från Halland: . tjänte på eit ställe och på det stäl- = Tuntabese — det var en del, som I let' var” en tomte, Var kväll bruka- N hade skuld. för att-ha en sådan.] de matmor bära ut mat "och "sätta - "> Han skulle ha'litet städja, Bonden i. fähuset;' ty där” bodde , tomten. ne räknade upp några -kopparslantar | Men” pigan . var: allt litet nyfiken |, | rkuad I forne av ett europeiskt konsumenter är ur . f med uppemot 390 miljoner a te svensk liksom nordisk synpunkt att hälsa re största Hilfredar ställelse, " framhöll generaldirektör c Gc wi än "väsenilig : del, ön procent, av Nordens handel sker med. trikandetsomrädets : länder, Om Norden Bode TF frihan Jänd export in . Västeuropa kunna ; bereda Norden stora' van kle een vida, - köld det positiva syftet med den Mtörre mar] a alt ut- > köra ett starkt inci till ökad konkurrens och konkurrens= ” kraft och vidgad internationell arbetsfördelning, KR - ak > att samtidi änta, i] Isområdet I prak- är klart, att' samtidigt som vänta, att frihandels å a. vi denna fria marknad på många om-|tiken kommer att utgöras .av ett se] SMALMÖ (TT) ina : Sk i ef 1 " Slokthuset FH tell Enskede gård å , ä N 3 i ia och av åt honom och! begärde femti riks-|<—- som ju pigor gärna är — på den Sockenplan råden Jkormmar att. bjuda fördelar antal mot varandra fre Med > för > och det skulle | här tomten. sa cv Dal no Ted Svedmyra för nordiskt nä Vv, grupp trode r i or daler för var styver, onom. Och sål " En: kväll bad. hon moran att ", Stureby fö”? V. fl, skorpaäck den på andra säkerligen att Skapa de starka skiljaktigheter bem rr ” je” = tuni — ha li- | få gå ut och sätta maten "till tom- Sort ' vö fra Skar igheter och medföra betydan- |beträffan e. social, tand: 1, ind - ” fö sä bjölk "var orget och lite ten. "Det fick hon lov; men matmo: | ot Bandhagen Så Tallkrogen vr svrighetann ingsproblem samman- | striell utveckling, produktionsville =. dern "varnade "henne för 'att röra något av tomtens mat, Ja, bevarst | Inte ville pigan ha något, som var avsett , för. tomten, Men : när hon Kom ut på gården kunde-hon-inte Bärga !sig. "utan 'knep” det bästa fläskstycket från tomten, se : Men 'pigan hade inte satt ma ten ifrån sig i fähuset förrän tom= ten märkte, att hon inte hållit fing- rarna ur fatet, 'Och tomten for upp, smör och bröd till, (Fjärås). dere < En gubbe i Hajom gav sin tomte If” -nåttvardsbröd.”Det skulle vara än- "a na; som lite "betalning. (Lindo- soo mej fon den? | +. Det gällde att stå:väl med ”goa- histe”, annars kunde det hända; att hah försvann från gården; och gen gick" ju: allt "på tok där.:Särskilt - gröten på julafton fick' mör i hiu- set inte glömma -att sätta ut. ett ö i i lan frihandelsområ= hängande med olikheter i produk=|kor m.m me . é «+ ltionsförutsättningar ' och produk- |dets stater har man att räkna med >. | tionskostnader. " att olika intressen kommer att bry. rv någon ”motsät i, t varandras. tes ; ' | Det finns icke någon” motsätt- |ta sig mot varand / ning mellan planerna på ett nor-| -De nordiska Faderna tillsam diskt och ett västeuropeiskt eko-|väger tungt ästeuropas MN nomiskt samarbete. Det nordiska |De har en. befolkning på 20 mil samarbetet har -från början be-|men en köpkraft som proportioner : i is är väsentligt större. Sexmak' : traktats som ett led i ett vidare |vVis ar väsentligt . internationellt samarbete -och bör |unionen har större utförsel till de Gubbängen”; ... Hökarängen nn r ee (STOCKHOLMS TURNELBANO ) KR SEN s v Sveriges huvudstad kan snart konkurrera med världsmöe- ..tropoler som New York, Moskva och Paris. trafiksäkerhet « , hal, n I stort lerfat på loggolvet, På jul-|fick tag i pigan och började dansa' - - och snabbhet är St i särklass. fl utformas så att de nordiska Jänz Al Sternang. er dagsmorgon 'var' den" alltid ;upp-| öm med henne allt. under det ha + derna kan ta del i en me Bildandet av ett frihandelsområ» : s sträckt internationell arbetsfördel- äten. (Sällstorp).. sv: - "ifrån honom och till den andre. +: .; - skulle vara -vitgröt "och fisk -och "Fa ställef. hos min farmor hade de|; —- man retat tomten 'genom att föro- "ett ställe, som, drängarna fick stå > dräng och åt ur gröten för tomten . stället visste, att- tomtar hade sitt "skulle mat sättas ut i fähuset till Enligt en uppgift: skulle: de vet: varje kväll ställa gröt åt tomten på 'rännet, enligt en' annan. skulle han :'hade ' ingen" tomte, : han, och han” blev utfattig, för tomten drog ” Men tomten skulle, ha gille var julafton, om han skulle trivas. Det ett kvarter brännvin. På det and- | m: "en gammal gubbe, som "levde, Det |ta var således min farmors farfar, och så en julafton, så sä gubben: +. 4. ; Ja ska gå ut på darra loge och |: se, vad de ha satt'ut till:sin- tomte, > Ja, han' gick men när han: hitte brännvinet, 'så drack" han ur. det oe han en örfil, så han datt på ändan. Och sen, var han aldrig frisker' en t ö 1 (Fage 7 si. ISe da ”exemplet på hur Tena'på ett eller annat sätt i håna matho,' det förekommer i flera val och trö: om kvällarna jämt och fäden tröt åldrig. De hade en tom- te där, och folket: satte ut-en skål gröt till honom var kväll. Så tog en en gång och gjorde något annat i skålen. Sen fick de'inte mera -säd än de själva skördade, för tomten flyttade därifrån, (S tafsin ge). ' På ett ställe hade:de alltid över + ten. Tjänarna ' på det "välbärgade tillbåll där, men annars skulle det vara hemligt, förstås. Varenda kväll tomtarna, ' och vid högtider bättre "mat; ty fick inte tomtarna. lika som husets folk, så flydde..de från. gården. k stycke fläsk! -' :— Titta: efter. vad k inga det sista hon gör på kvällen! - »Hon tog en skål mjölk och sa' under Ion.sy. 7 Pequa” — Passa på en. annan kvi U vänd skålen upp och ner! sa' sko- dra ifrån. lada: torp)... ge skulle”. sista'neken' sättas Hipp till" tomten; :anhars :omtalås "också om detta ”offer” till havsfrun, glo- ägare, när: denne dog. Det har väl främst varit” i sådana fall; då man tänkt sig tomten som ett o; var då ungefär, detsamma 'som att ha förskrivit sig till Skam, och kon-. sekvenserna blev likartade: - Jag inte, men när de: gamla" dö, kom- mer de. till vårt,, och gubben. blir inte stort bevänt med att ha; "men käringen'-skall - väl. kunna nyttjas till något. (ÖK arup).:: om kvällarna utan: äver mjölk till ”grötdopp” i en ho, Han rörde emel- lertid aldrig gröten; och pigan und- rade, vad det då tjänade till att ge gade pigan. . Nn stt la -— Jo, det är stickor och smuts i |- min gröt, svarade det. '., hade vart slarvig. Så frågade hi -— Hör du, va nyttar du'all m -ken-till, Jag, slår..i hoen 'varevelié aldrig rörde den? AN e :av:Mönaco Grac c m tt 20 Och det höll han på EN:s' överkommissarie för flyktin- garna," Hon kommmer att. göra ett radioprogram på engelska o. frans- ka? om "de. över. 55.009 - flyktingar ch | Som alltjämt frafnlevér sitt liv.i lä r runt orokring i Europa." :s En rik' kommun: 1 är i färd med att göra åt dem; tän- ker man givetvis på Gotland, delar av” Bohuslän, - Roslagen, ”Torneda-' len och andra regioner här hemma med klen sysselsättning; "skriver ; i Landsk tidskrift nyut- akarn. Miljoner av lyssnare 1 att 3 14; ektören i bygg- "I kunna höra:pr avtal 'om" sändartid har redan gjorts: med flera länder, bl a USA, som 'sänder det' över ett stationsnät som täcker :| hela' landet, vidare med Belgien, den franska statsradion samt Australiens och Sydafrikås'radio 'och naturligt- vis Monte Carlos, egen ' radiostation, Det gjorde ; de "tomten därifrån. och "började gits av radioreportrar i Österrike, Tyskland; "Grekland "och Italien. Furstinnari Grace vill söka :lägga fram flyktingarnas problem i deras egna ord." Programmet har kallats ”Människor i hus”. -— titeln, kom- mer av ett- yttrande av: en liten flyktingflicka:- ”Mamma, vad är det 1. Att'ha ett sådant i sin — Du," gom" är jen" så, flitig "och själv att berätta i sitt program. .; Programmet skall tas upp på band i; Monte. Carlo, FN:s.:radio har = Ånej, ; sa nissen,:-lön får: ja nadsstyrelsen Sixten Larsson.: Kan inte också vi lägga litet av ”busi- ness”-synpunkter på det här? Skulls: le det inte vara samhällsekonomiskt vettigt att satsa en del på dessa regioner”i stället för! att bara -ut- da? 0 ET ONS Rasa "os 29 och nationel av delat - för a ja "dessa ' frågor tänker man med viss. beklämning på de. oändligt ;små resurser, som står till förfogande för: den . lilla Tokaliseringsbyrån . inom. vår i 'arz betsmarknadsstyrelse. Och är inte till på köpet våra små utrednings-, | myndigheter som sysslar med så- dant som "egentligen är en och samma sak (jordbruksplanering, re- sänt”en darbetare, Geor- ge Movshon, för att hjälpa furstin- nan med';den. engelska versionen, Den franska kommer att redigeras av Roger Minne från FN:s europei- ska radioavdelning, =... . + Första 'gången furstinnan Grace gjorde en liknande, insats för att pA Tomten .skulle inte bara ha gröt — Va häl på dek ärborte? frå- vädjade" om' hjälp till de ungerska flyktingarna i Österrike, - ; = Till att koka , bonnafar ' och .bonnamor, sen de blett döda, sva- rade tomten, (Ved dige).:.-; .... Så sent som vid sekelskiftet :var en man i. .Blixered som satte Pigan kände sig träffad, för hon väll; ty "det ser'ut, som. om du da). as ss + Konrad F Ekdahl” . ing, ingsplaner ete)? '. "Är:det överhuvudtaget hållbart att bibehålla och bygga vidare på småfifflet med-de olagliga kommu- nala ind isub i 2? Mås- : | vinster: sot legat! lårigt- över . det ning." Det har emellertid många gånger ifrågasatts om det nordiska samarbetet har något berättigande Fallande ' priser: > op för råvarorna de kommer icke att minska beho= vet av samarbete i Norden för att styrka och bygga ut dess närings Ve före on N = Reuters index har fallit, med. 15 proc” från, årets : början - till de- cember; månads. ingång och ligger därmed + lägre" än vid i Något. arn- nåt; tillfälle sedan- mitten; av'.1950; Moodys:. index" har'; fallit. med : 10 Proc, och.digger också lägre åtskilliga år: 5 Der flesi : nu sundare "och 'mera Bbalanserådé: än på. länge —" nan måste, emellertid hålla, i minnét' att. situddorien uni der refierkrigstiden ofta har- varit mer eller: mindre 'snedvriden: Man ring av -produktion och distribu- tion, 'som övergångstiden ger. Den nordiska industrin, bör härigenom få ett gynnsammare utgångsläge i konkurrenshänseende än eljest vid frihandel ådets . förand Risken för felinvesteringar bedöms snarast som mindre än om nuva- rande små- nationella marknader skall bestå... > sas vv Den, nordiska marknaden syftar vidare till' ett. längre gående eko- området, - särskilt vad gåller pro=- auktion Indectattngsa Ferne än på N A he ör marknaden "är "avsedd" att bli en normala "Att en 'viss ansats till. ett li main ; ats till frihandel livet, "försök" till dubbel prissätt.- ning nödgas man -'nog räkna med även i-:ett frihandelsområde, där Norden som det hittills stora im= portlandet av färdigvaror'kan ha behov av ett;internt organiserat samarbete för att skydda sig mot sådana utslag av konkurrensen, som icke står'i överensstämmelse med syftet med frihandelsområdet, ' att främja den :industriella utvecklin= gen i de nordiska länderna och att påverka utformningen av den eko= nomiska politiken , har "haft" markanta" bristsituationer i fri indels om or äst. . "Det va ha en män, .. När man ser. - san NN TS ” I rådet, . EE FEL -9ch skaffade ”något lett” i flaskan son eller Odens häst; I enstaka fall De senaste veckorna ha en mängd E. . G bl nga. p or / Te | i stället, När han'sen glok igen, fick [säges att tomten: skulle. hå gårdens intervjuer. i. flyktinglägren" uppta- | surser. man . bår och, producenterna har ibland. gjört blem och forskning." Den nordiska |. Ett vidgat nordiskt ekonomiskt samarbete, innebärande bl a en balansläge föreligger styrkes'av att området.- Transit. "ech' distorsions- priserna under de Senäste veckorna problemen blir i en nordisk mark- genomsnittligt inte! har "fallit: utan nad i' varje fall väsentligt mindr hållit .sig "ungefär stabila. Slutorm- än i ett frihandelsområde, '. Noas dömet om situationen. på! råvaru- snar Su ; marknaderna -måste' bli att det :vis- | -Tullunionen" medför" att 'de nör- 'ådet kan som en enhet "och mot bakgrunden av en stor köpkraftig inarknad" med markant; : inga: starka. argument syhes kunna 'hämtas på detta om- råde för att vi. har. en: allvarlig försämring: av: världskonjunkturen IR ter. Ett vidgat ekonomiskt samar. bete bör vidare ha som följd,' att de nordiska länderna även i andra sammanhang med ökad tyngd bör kunna hävda sina ekonomiska in- "När det 'sfutligen gäller att' göra stora "delar av svensk landsbygd te vi inte förr eller seriare söka för att långt ifrån alla kommuner | kan komma ifråga för. ett utbyggt näringsliv. Det måste bli en regio- nal; inte en kommunal historia. I många kommuner måste man göra klart för sig — svårt naturligtvis >-att man kan få stor nytta av ut mat i bergen till tomten, (Vall: om näringslivet blomstrar i grann- kommunen eller t o.m i en kom- mun rätt så långt ifrån ens egen. beboelig. även i fortsättningen, är j tressen '— vid 'handelsförhandlin- bilen en viktig faktor att räkna gar, vid diskussionerna om frihan- del 3 1 rika, kommer detta att vända upp och ned på många hävdvunna be- grepp. ' I. samma mån. som bilen blir. till 'något av'en förbannelse för många av våra städer, blir den till.en välsignelse. för landsbygden. ligtvis fråga sig om icke ett sådant samarbete : skulle kunna :förekom- ma utan att man bildade 'en tull- union, Det syns emellertid obe stridligt, att ett samgående väsent- ligt "underlättas om länderna in- timt knutits genom gemen- samma föranstaltningar på bl a tull- och : handelsområdet = till skydd mot exempelvis olämpliga konkur- Det är en besvärlig omställni vi just nu -genomlever, men, be. höver, vi utmåla vår .landsbygds framtid i de vanemässigt dystra fär. Berna? «olen ses a Ps "Jrektör Widell . större styrka hävda sina synpunk= |: : disk marknad, kom= mer därför att ha ew självstän dig betydelse även om -frihandelsom«= rådet upprättas, slutade generaldi=« .. i i åtri diska länderna vid framtida tull- nå HÖ Dl ena trogen. dräng, ska väl ha bra'stor|för människor som bor ihus?” His- | resurser splittrade på alltför måns jauigen finna de petad» a förhandlingar med länder utom fri" - '1 Jag tjänte I Stafsinge. Det var på | lön, sa slutligen mänrie; 2 |torien” kommer - furstinnan', Grace | ga" organ? "Är: det inte för många d : en inte kan kallas pYCTTN - RR "Dödsstraffet: dryftät iFN ss generalförsamlings 'soeiala FN: tion om” eivila och politisk; tigheter skulle införa en paragraf, som " förbjöd "dödsstraff Förslaget ventionstext ingår dock förbud mot nor, Liksledes säger texten uttrycka ligen, att konventionens formule= ring inte: får åberopas som motiv avskaffande i något av 'de länder som stödde förslaget. vat Finland, ” I det godkända förslaget” till kon=' ' verkställande av dödsstraff för per. ,. soner under 18 år och gravida kvin. för förhindrande «av Yöddstraffets - bakvägen skydda det egna närings« --- kommitté” har förkastat ”ett' förslag = som gick ut på att FN i sin komveas” i - öll. oh van 4 sd sida j åde. | liv. Man kan icke heller vänta ap coon gröten ställas i spisen. (Ljung |gan föll : omkull-ev:vanmakt. 'Men : NE - Dh len | vid sidan om ett frihondelsomr s de olika nordiska industrierna i ett os by) slod no CR . den jdagen aktade piga sig z | för grannarna : | : : STOCKHOLM (TT) ua i hä Poa near sar Mana frihandelsområde kommer att mös » Min farmor var födder i Kind, I al smaka" på ter NNE KISrOAER- Anette ka vrsr Is År 1857 har för de flesta” av de] !rä er I a mntalet ne or I kraft ita en mängd likställda och unde Kalvs' socken på en gård, som he=!(V-allda), . "gången kommer fur. | . STOCKHOLM (Press). intérnatiohella råvarumarknaderna | arr uy Skapandet av en nor” s nma villkor arbetande. enheter ter Styrshult, Där var två bönder. |- En bonde oc > andra gången komm fur [85 USEMOTM (7 vt - + | internatiohella råv. I disk' tull bör därför underlät- [2277 - k eng. Kar=' Den a hade” en. tomte; och. den kade. Detitog inte i ladan. Drän-, stinnan Grace. av: Monaco -att, vid ;: När man hört:resonemangen om | bjudit ' på” betstend . och |4a - ingen.' för industrin till [i fri och öppen Kula Kal bonden vär riker som ett troll Men gen blev ked ay det: En skomaka- Julen: göra "eh "personlig insats förl ge underutvecklade 'områdena 'in- fallande priser,. skriver Svensk Ex- ett europeiskt frihandel mråde ge- tell län: olika fra te . den andre, det. var min'.farmorsfar, | re sa till honom: AR att. hjälpa- flyktingarna, ' meddelar om det rika "USA och vad man | Port. . N 4 i | nom” de. tillfällen till rationali . + oss fram till former, som legalise- | med. Om bilen om något d - ch vid int i ä a Ät j . både foder jt kreaturen och mat honom «den, :En Kväll hörde hon, hjälpa flyktingarna var förta året, rar denna verksamhet, hur kom- |nium blir :var mans g mm Då la diskussi o i ek iska frå may Det fök ästades med gregide ; över gg nörfolk och tjänare. Här-|hur han satt och 'multrade 'i en |då hon i sin egenskap av president | plicerat detta roblem än kan vara? | ungefär samma sätt i LR : . ms 0 nh. a över förundrade sig alla 'i hela trak- |kalvkätte.s= = 414 alasjs >se för Monacos röda kors per: radio Det är ett svårt problem bl a där- e . a om NU I Ames gor överhuvud, Man 'kan natur- [mot 9 och 12 blanka,. Bland de 9 | 2 0 >> IiPfensförhållanden, : Man kan icke som ratificerar konventionen, + hade ingenting hänt, då hade ingent ! mördaren ett akta och Overkoastapeln törsvann. Edvard vattentätt alibi, Nej, det. var" efter brändens utbrott han =”. på en tändsticka men lät cigarreften begick sin första förbrytelse,' det var mellan kloc CV | kan hålv nia och halv tio,—" strax innan: ”:velden-tog verklig fart' va Nilsson "repade. eld =, =" oo vå a ; Ira första bör: förbli. otänd, Lågam = > Låt oss börja från den allra första början. Det var : å 4 oda ER ; nov Måndagen den'15 augusti, "två "dagar före" Branden på i NN dräkt, under den runda, -lättsinniga at still den Stora Tidningen, Han frågade sig försiktigt fram a Thli : . hakaä:' lyst b i ; l . tiska ti DD SÄ ' JOTtSIT yste en blek... €« s 3 ingén tl >> : - "sömmarna där fanns Före fälde röd jättekamé "mot den vita sidenblusen, Ilon fäste sina. Sr redaktör Rebert Ortens nya to på Hodie våningén, : , et en spric . bruna ögon på'kriminalkommissärien., sa ot fÖrren var olåst, och rummet var tomt. Flan steg in, ge- föed "nomsökte lådorna i redaktör Ortens skrivbord och bröt :: no slutligen upp mittlådan, son' var låst. Men inte heller där fannchan det eller rättare sagt de komprometterande brev - rv. han letade efter, Eftersom han fruktade att märkena'I dem "si - uppbrutna lådan skulle röja. att ett inbrott hade företas > 7" gits och att någon sett honom gå in i rummet, maskerade . An sin misslyckade aktion genom att ta en räknesticka, > Som låg i lådan, och kasta ut den genom det öppna fönst- Zet på gravkorstaket nedanför. När redaktör Orten same nt ma: kväll återkom: från Amerika, upptäckte. han" också," mycket riktigt satt lådan. var uppbruten; "men. eftersom ' i sc fäknestickan hade försvunnit, vilseleddes han'och ": . Sänkte aldrig tjuvens verkliga motiv. ND a Fastän inbrottet i av ti inte ' 4 inte gett något utbyte, gav tjuven inte IPP sin plan, som syftad v reda tär OM sr — Tänk, jag drömde, så vackert om, er i natt, +" En'helt annan uppsyn visade männen ”u. -rUMMet fätt efter henne. Carl Edenberg ,sivt, med en stel bugning tog han: plats invid väggen, där «han blev stående med bleka-k der och: ruvande blick : "Dörren hade stängts bakom könöm,. Velma Orten hade , - + slagit sig ner i en fåtölj deh tänt en cigarrett, En konstapel - :;' prasslade med sitt skrivblock i ett hörn, Wallander stödde ' "+ Sig tungt och medvetet mot chefens skrivbord, likt en pro- boxare på besök hos sin Managers sl ee Edvard : Nilsson upphörde äntligen att blåsa på sin bad? so vo DS "Han tittade i sin ånteckningsbok,'. 3 . ING > sLämnade Rosenbad omkring klockan åtta, prome- - nerade till Berzelii park för att köpa en biljett till nio. ' : föreställningen på China. Slutsålt. Hon tog då fyran och ” + for ner till Gamla stan, där hon besökte ett bekant konst." spar. Hon anlände dit omkring halv nio, där var flera äster som kan bestyrka ankomsttiden Sedermera gick säll. - ” skapet ner på Freden och superade,' Strax efter två på natten anlände hon hem till sin bostad. Ensam.» + +" Droskbilen. stannad utanför polish a genom de tunga bronsportarna, 0 Den atletiske ö 1 - SS les vt : ; > Vart tog egentlige Im fen vägen vs komm | | g 8 ni ig Dn Ve ma Orten vägen fier Rosen: ; so mit in Fö - . N vantrivdes intens» + i Under: den långa resan skildes så småningom agnarna i . "> från vetet, länkarna smiddes ihop och slutsatserna spetsar. i des till. Men inte förrän ett stycke bortom Katrineholm : låg alltsammans upprullat, likt en filmremsa med många or . skrämmande bilder. Några av dem var ännu 'grumsiga,. : a men vi hoppades få dem framkallade redan samma kväll, 1 tr ..> Kvällssolen lyste skarpare över Strömmen än över Göta > älv, luften var torrare och strävare. Edvard Nilsson triv-" i des gott där han hängde i kuptfönstret över det grå vatt- ! net med suddiga I äv trappgavelhus och skuggi; - H gränder, > . - rv . H H I sama > >, — fumme, tu . vi skyndade in - +. > fört kommer att införpassas i häkte, : EE brott h Ått si pela fyllde dörröppningen till TON har nu nått sitt slut, genom att den'sk Vv ' Edvard Nilssons tjänsterum, ' . NA i Han lät fund I. 4. fös. Redaktör O : e till att göra redaktör Orten arv« — se N - ch - so : SÄNT an lät fundersam, nä: å nde arv oslo ” rten i å i , i mn börjar bli hemkär som en gammal huskatt, : 27. — Hela bandet sitter där inne; förklarade han med en io Det bigynte med Fn än ande. i - SS det gällde att handla Snabbe. Rd en teraiddra - NN n även gamla katter lekte med råttor, ". . - gest mot den stängda dörren till väntrummet. I dag var '. X fortsatte med ctt rån på K nor ran på Mariedal, det : eller kväll, satte sig maj et och skrev sl eg middag , ve : På vägen upptill Bergsgatan sade han plötsligt: > hon söt som honung, ; : n på Karolinska sjukhuset och ett över. ; n nen ner och skrev ett sådant brev — Ja, det fanns nästan bara den förklaringen — mord- att finna I redaktör Ortens skriv= = brandsförsöket i ladan företogs helt enkelt för att styrka > Oss i vår tro att Mariedalsbranden också var en ljusstat brand. ” ee : 7 Jag nickade, det skadade inte att Tepetera, > fors: ar " ch så länge vi trodde att det var en ljusstakebrand, >. ” oc Han då? . . '— Som outspädd ättiksyra, - er "Kriminal issarien tog plats bakom sitt skrivbord, "<< ,' han ordnade med Papperen, Efter en överläggning och ett 3 ” samtal med allmänna åklagaren anlade han en beslutsam. tillade bh. on : åning! 3 Pre ” ade han med en grbmas, 2 A mordbenyd ning I Göteborg, det kulminerade med: ett : . bord det vill aa frispråkigt kä | | lagda mordet - ob lada på Hisingen, det, väl plans "7: kvinna, ställt till”redaltör Omen Du betyder oc hdn ör 0 Och PÅ Bernhard Gill i förening med mordbran= i >. fälskade + il. Han "dateråde dee han förs : den i dén'så kallåde 'basaren NN döt passade myste Han a tad. Rånet och överfallet för | + + Så, att det passade Aordet och mordbränderna . | Orten. som då vis vid Kungstorget i samma de dessutom breyet .t >; övades av en viss" person, i « hans syften. Så stoppade han det i ett > - min: N . -— o ch mo av en 'annan, Vi vet. vem Orten DÅ Postade. det till génsralkonsut David - > koneratrerades uppmörksamhöten på timmamna före. - EO Dat här kh ' in Oss sätt mördaren är, vi kännér hans motiv öch vi, kar isa ”. so Som då vistades på sitt sommarställe vid Gott käl | Å : vr mar so : N ar du ordnat fint, a os ; ÅA Och vi. kan redovisa No ofoan. : OM vid Gottskär. N David Osuwus lauw, alltså intill klockan balv oio, Dien då M Mallaader, Låt oss sätta . för hans handlingar från ek L : | "Igång, u början till slut, : (Forts) va ke me NE tittade Då gin tumme? + SS - 4. SARARAAMAAAA MAA LARAIAMAARAA DA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.