Barn; förä X LAHOLMS TIDNING =" « : 0 gå om "mod att säga stoppt.. .. ' Säga stopp till den 'verkliga . flation, t krav på snask och deras pretentio- ner över huvud taget, += ; ”Det får alla” andra!” heter "det. ! Déssa ””alla andra” är barnen till AR ket som är. motiverat, för ett fritt domsrökningen, för att icke - föräldrar, 'som "inte. vill att-'deras "barn : skall behöva stå” efter ' sina : kamrater. "Sådant är inte roligt för , 'dein, och-säkert inte nyttigt heller. . Det är"ofta omvittrlat att ”barn är grymma" Ja, de ha en sällsam för- . mågå att förriedra kamrater som är > sämre klädda, har mindre fickpen- > gar; eller på något annat sätt tvin: " "gas avslöja att deras föräldrar har X ; mindre ”gott'om råd”. eller är mind- ite generösa än -— ”alla andra”, Så- dant är barn mycket känsliga för, -och det. kan” säkert åstadkomma » komplex av mindre. önskvärd natur. Därför ger'mån hellre litet för myc- HH är c É mycket av prin- . cip, Det-är nog ofta” sådaha: som själva 'haft "det dåligt ställt”: ung- domen och tänker: att sådana för- " ödmjukelser -som -de' råkade ut. för, deras " egna ” barn: förskorias Psykologiskt är denna inställ- ning begriplig. Men. om den tar. sig ' sådäna uttryck" som ätt de vill att - de'égnå-barnen 'skall hå mera pen: gär, finare Kläder, över huvud taget få tillfälle skryta-för och överglänr' sa kamraterna, då är beteendet helt » enkelt asocialt, 'Det tänker nog. in-. te" vederbörande. på,' som kanske låter: sina- egna . mindrevärdeskom- 'de på systemet. De tppfostras ; till överlägsna, ”malliga” 'ja rent osym- patiska och odrägliga översittarty- per,'som får 'svårt att bli omtyckta och sedermera anpassa sig i sam: hället. Kan 'de "sedan "inte: heller hävda sig genom :en' välbetald in- sats i samhället, så att de även fort- sättningsvis "kän -”flyta ovanpå”, ja då går det alldeles åt skogen, Den « bristande balansen ' mellan. vilja 0. ir det ingen förälder". som har 23 Å -som "är, rådande ”när def” |” » gäller. "barnens -'fickpengar, deräs -|dividuella' frihet -som" detta 'medför TA ör få ungefär lika mycket fickpengar som" sina Kamrater, Kelst inte så litet NN not men inte heller så mycket som de som'får mest, i dr förta od vo åta : Idrar och tic som de-som får minst, . '. Så gör alla andra”. ”godis” och andra förmåner. De fle — men man vill ju inte att ens e .”alla andra”. Vad är att göra? «finner Ni i denna artikel, : .. För, varje år får barnen allt större >- pretentionér -" på ”fickp Några. synpunkter och förslag åter=" ngar, : sta. inser att utvecklingen. är fel ngna .barn' skal ' ha sämre . än iv: Trettondagen - Trettondagen kristna värl är av ålder den missionens dag långt vidare kretsar än alla mis- oc na vå högtids- berättelsen om stjärnan, som ledde Österns vise fram till krubban i Betlehem, har blivit symbolen för den . västerländska = kristenhetens strävan att bära ut budskapet om Kristus till jordens alla folk. Den kristna missionen i vår tid befinner sig med hela sin samtid i krisens tecken. Missionsläget är [fyllt av problematik och missions- organisationerna måste kämpa hårt för sin tillvaro. Väridskrigens fruk. tansvärda katastrof avslöjade att den västerländska rasen icke äger någon företrädesrätt framför andra folk. De s k hedniska folken av olika hudfärg och stammar förstod att västerlandets kristendom war en -tunn fernissa, ett camouflage, bakom vilket barbariet levde friskt och ohämmat. De förlorade "all re- spekt och aktning för en religion, vars företrädare for fram på ett så förkastligt sätt, och som själva inte förmådde skapa fredliga förhållaa. den i sin världsdel. ' So ” Följden av detta blev det uppror mot den vita rasens herrvälde och kolonialpolitik, som nu överallt på. går. Där detta uppror ännu inte brutit” ut i' fullt. krig, förnimmer man ett stigande hot; ett dovt mul logi, "Anmärkningen ' är berättigad. |” "Ty, frånsett rättvisekrav, . så sär det lyckligt för en människa på ett ju tidigare, stadium hön tvingas: ta- ga hänsyn: till ekonomiska realite- ter.. Den, som lär sig det för sent, kommer ofta aldrig att kunna skaf- fa sig en god och ordnad ekonomi! + Med den som: studerar för fort- sätt utbildning — och . sådän : har |1 man "alltid nytta av — är det ett visst hänsyd man måste taga i ve- derbörandes: eget intresse Marr-får naturligtvis-inte ge för mycket fick- pengar. Men 'inte heller för litet. Ty'det har hänt mera än en gång att.en-lovande ung man eller kvin- na avbrutit sin utbildning just där- ör: att "vederbörande" längtade 'ef- tt: ha lika mycket pengår: att rörd sig. méd och därmed den in- s t = cn — som ”alla andra” har. Lifetx generositet i: 1 den mån, det möjligt — från förä skulle där kanske framtid åt den ung fås : IAN PSN de ol ”. Föräldrarna måste samarbeta -: Ja, det år, ett problem, och för mycket och för litet skämmer allt. Åvvägning-frågan är svår. Så myc- tanke på de -| Föräldrar "som nö ge, sina .barn "större. förmåner. än deras "kamrater, bör ' kunna :göri detta på :ett' mindre och normgivande sätt. Låt dem få ga ”barndomsrökningen” : tilltagit oro- väckande men där lär radikalare åtgärder vara'på väg för att stoppa eländet, dels i- form av propaganda och kanske: dels ' också: i form :av återinförande 'av förbud. för skol- barn att röka.. Att vuxna männi- skor skall :ha sin frihet; när 'det gäller de > personliga " vanorna. så ångt det:går, det är en självklar sak, Men:det är lika självklart att sådana : som - inte är myndiga, som kmans.allmänt anser ännu. bör-rätta ig efter en målsman eller uppfost- rare, skall få finna sig i sådana be- stämmelser och förbud som är diki erade' av. pedagogiska' skäl 0, med Uppfostran 'Uppfattningarna (om ungdomspro: blemen kan vara olika men att var ochie en skall ha rätt att:uppfostra ina? barn” söm han "eller" hon, vill, måste väl:betraktas som något själv- klart.: Men samtidigt kan ' man ta- ga en-smula. hänsyn tillandras barn ch den .samhälleligå utvecklingen: ändigtvis: vill -|större' än vad de fles ler och en spänd väntan efter fri- görelse från västerländskt välde, Den sjäsande nationalismen, rasfrå- gan och andra därmed samman- hängande : frågor, har -ställt .kolo- nialmakterna inför mycket allvar- liga- och vanskliga problem. Den västerländska kristna missionen får följaktligen bära" sin rikliga andel av bekymren. För varje år som går blir det svårare än förut att bära fram det kristna budskapet. De fär- gade folkens politiska frigörelse un derstödes också kraftigt av en aties. tisk marxistisk ideologi, som inte skyr några medel att nå sitt mål. Vad denna ideologi tänker och skri. ver om ;; missionen 'når dessvärre . får; Denna fickpennings' storlek är :någöt' bei stämt,. någon .mätbart och jämför- bart-.Och det är därför det, som ur allmän synpunkt är det. vikti- gaste.. Sedan kan Ni ju rent privat ge 'demi de förmåner ”in natura” som. Ni önskar,' så det” är "mindre de själva behöver köpa för'slanten. Det är visserligen en smula ”sken- heligt” — men det är hänsynsfullt mot. de föräldrar som inte "vill. bi draga till att underblåså de inflato- riska, tendenserna, . när” det: gäller ner. Den verkar starkt opinionsbil- dande i hela Asien och Afrika. Den som vågar dra upp de första linjerna i:ett nytt livsmö . för- NN — -Pryda västtyskar: Kyss på skuldran var ”omoralisk” FRANKFURT (AEP) : edäfliga strider har brutit ut kring blir alltid den okände soldaten. Gerhardsen kom in i min tanke därför att min nu bortgångna vän kom in i vårt liv när Hitler ocku- perade Norge. Min make låg in- kallad; mina barn "låg" sjuka, snön vräkte ner i massor ända till april Jag var utsliten — av- rädsla mest — jag var orolig för framtiden, för barnen, för ensamheten. En -skola i Göteborg skickade ut studentklas. sen till beredskapsarbete, och jag fick två allvarliga flickor. Den ena är nu gift med en läkare i Kairö; den andra stod som jag nyss vid en grav. Cs een ST Då, när Hitler gick in i Norge, fick vi domen att, vår flickas öron- inflammation skadat innerörat, Hon måste omedelbart i skola för att den lilla talförmåga hon redan ha- de skulle kunna bevaras, Själv trod- de jag ingenting, handlade inte, or- kade inte planera. Men student. skorna handlade; . Köpmansdottern ringde mor. Och mor kom. Skulle hennes bild huggas i granit så skulle hon stå och se på ett embryo till "ett barn.'s För. vi hade em- bryot : till hörsel att arbeta :med, och hon hade i början också: bar- nets tvivlande föräldrar att under- visa.. Vem som" gick i skola mest vet jag ännu inte, Vi lärde väl alla när vi jollrade för att tösen: skulle härma. :De flesta stegen gick dock Evy Lindahl. Hon drog -en . liten barnkärräa en halv mil varje dag för att tösen skulle få "komma till och från skolan. Själv älskade hon detta lilla klena barn med hela sin själ, och hon "lärde oss se undret I det som föds utan vank; Det -hade för mig- förut . varit så självklart: att alla sinnen skulle fungera. Sen” fick skola lära mig att bara örärves: ' dumheten, det örr kallade ondskan, Men liksom vi:kan "göra en "liten döv barnunge hörande”genom att 'se, så skall vi" en "gång kunna göra:'de dumma”goda: Vi hår materien-i vår hand. Embryot'i bårnasjälen. Och mönstret ska. vi rita själva. Ean gång i våra barns eller barn- barns 'tid "skall" läran” om. männi- skans "egenvärde. vara lika 'veder” vi ingenting kan av vår egen kraft, Vi'-bävär inför tider som kommer att ta stängda kraftkällor i:besitt= ning. Vi har kvar det vilda djurets rädsla för faran" som vi inte känner, ket är döck säkert som att' ett hej- ä ir flat Ao Sö mönrd minimi-fick; oci kä. "och andra” specialförmåner. högst berättigat önskemål, Men hur skall det kunna” genomföras? ':— ag ser:mig ingen annan råd än genom 'samarbete mellan föräldrär- ” Vid detta laget "finns det väl rarföreningar nästan: allt." Och finns det inte det, b denna - viktiga fråga på programmet. "Men nu'' kanske / någon" frågar: Hur" mycket. skall : då; barnen. få, kunna kan ta'sig uttryck antinger .Å' depressioner: eller: i ” ohederliga - medel att 'skaffa..sig kontanter, i skrytsamhet .utan täckning "i: verk-. ' > ligheten och mycket. annat tråkigt. texi. ? Det är natur- ligtvis svårt att svara på den. frå- gan. ”Index” är ju olika på olika orter, ja t 0 m i. olika: stadsdelar. Beroende på den samhällsgrupp, ur vilken barnen i en skola huvudsak- | Det värsta är att de 'drar de and- ra med När ett barn talar om hemma, hur ”alla andra” har det, .så thenar han förstås "alltid de som har bäst. Och -eftersom- det, som "jag. påpekat, inte heller. är bra med att känna sig underlägsen kamra- terna i något avseende,' ger för- äldrarna med sig — och så stiger ständigt kraven, Detta är onyttigt även ur den synpunkten att bar- nen får fanan att göra av med pen- " gar på snask och onytliga ting, utan att behåva tänka på alt spara, Det motverkar direkt arbetet på att lära de unga sparsamhet: 7 NV En, annan.sak' är det om: barnen ålägges ait betala vissa utgifter för dessa pengar, någon sak de sär. skilt gärnåsvill ha, biobesök o s v, vilka alltså i så fall icke skall be. talas extra av föräldrarna, I så fall blir pengarna. de får' att förvalta även ett led i uppfoctran att tän- ka ekonomiskt o. planera, Men för detta är inte alla barn mogna. De fle ta är det inte.. Det är: emeller- "tid av vikt-att efterhand söm de blir äldre och får mera: Pengar, de även för dessa' pengar måste be- strida vissa kostnader. s , sa Motsvarande gäller. ej bara fick- pengarna. Det göller 'också kläder. na, Barn skall vara lika välklädda "som sina kanirater,' meri de” skall inte heller i detia avceendet få till- fälle att ”Förhäva sig över sina brö- der”... > MA or : Ett mycket kinkigt problem upp: står även" när. barnen just. slutat ,skolan, det 'må vara folkskolan eller någon högre skola, t'ex efter real- eller studentexåmén, .Det 'klagas sju allmänt över att de" som får ett arbete med' detsamma inte vill el- ler behyvär na henuua, så my ligen h —' och det kan del- vis bero på den geografiska belä- genheten — har barnen olika va- nör gch” pretentioner,. Detta bör dock i och för. sig icke innebära något hinder, ty det är ett önske- mål att föräldrarnas sociala o. eko-, nomirska ställning så litet som möj- ligt och helst inte alls återspeglas hos :barnen i deras umgänge med rkolkamraterna. Att. så icke sker är ju helt enkelt, ett demokratiskt krav. En sak till, som gör det svårt att fixera en summa, är att man så litet vet hur stora förmåner bar- net. får vid sidan därom, 75 öre il; veckan är mycket för ett barn, som får hur mycket gott som helst av mamma och pappa, utan att behö- va betala-det själv. 125 är litet för ett bärn, om det för de pengarna skall betala allt ”godis”. och dess- utom t ex eventuella biobesök och småsaker de önskar sig. och. där- för behöver lägga undan och spa- ra av dem. . .. > Dö I ”Godis” och cigarretter Ungefär lagom för modern stan- dard för skolbarn under så där 12 år kan vara 1,50 i veckan samt 2:50 över den åldern, men då skall de ytterst sällan få något ”godis” ut- över vad de själva köper, Detta med ”godis" är ju också, frånsett den ekonomiska sidan av saken, ett oting; när det blir ”för mycket av det goda”, Vi vet alla att det för- stör tänderna och magarna. Och att behovet av något som man all- lid kan ha i munnen, gärna utveck- lar vanor man sedan inte kan gö- rassig av med, När tuggummit läggs bort — om det nu någonsin över- ges av vederbörande -— ja, då mås- te man hs cigaretter I stäl'et! 1 Ajuv, å det, så har ju även ung-! dä 'sådana föreningar! Öch tag uppl "inträffade" . 50.000 li; i olyckor. Antalet omkomna 'har '. 886 MÄNNISKOR gick en ond CON bråd "död till mötes på våra vär ” G .”- å c gar under fjolåret, 16.000 perso-. - 38 dödades En KE "ner skadades så svårt att de mås- Nl ä "te söka ”läkarövård för',kortare eller längre tid vid trafikolyckor under det gångna året. I runt ta - 214. "ökat, från 836 under 1956, skri-; ver - Eimer: Berglund i Expres- sen. Han -ger också ett vid ett första påseende tämligen vettigt förslag till nedpressning av den dystra statistiken, +.: «oci 35,5. PROCENT av dödsfallen 3. oe N Sju 3, fick släppa livet till vid Haga- 7 olyckan utanför Stockholm i de-' > cember, och det blev värsta olycka, - NA ": BARNADÖDEN och 'mörker- " döden « fortsätter att öka på ett. oroväckande sätt. Antalet cyklis- :. inträffar vid helgolyckor, säger: han, I år omkom under, april 50 personer, av dem 23 under hel- gerna, Bl a. påsken, I juni döda- des 47 personer vid olyckor un- " der pingsten och midsommarhel- gen. Det var 47 pröcent av samt- liga -dödsolyckor under respekti- "ve månader. Fartbegränsa helg- trafiken, lund, 'och får s< fiken. "syn a DE' SVARASTE - OLYCKOR- NA ”var” Por:cheolyckan i juni i. Dalarha, då sex personer döda-- des, beroende mer på ett tek : - > a råder redaktör Berg- töd från yrkestra- atv = vilket säkerligen hänger samman > ter och fotgängare som trafikdö- dats har nära nog fördubblats, med att vi under året tått så > många nya. motorfordonsförare - som saknar rutin och kanske också många gånger förmågan att köra i mörker. . ; - GLÄDJANDE NOG "visar de ' niskt fel på sportvagnen än på sv också årets :. : wv sole 5 fler dödsoffer och gör fler män- : "ÅRETS SVAÅRASTE OLYCKA inträffade under en veckohelg, då en:-personbil med sj "I våldsam kraft rände in i en parkerad. mjölkbil, Alla sju avled som offer för alltför ber, . vilket : var. en glädjande -nedgång.' Trafikanterna , har :ta- git varning och blivit försikti- gare. Nära hälften av de:män- . niskof, som ,dödades . i trafiken under december var över 60 år. .. SIFFROR; SIFFEOR. ' Det är "inte någonting" som :' roar. precis ..att syssla med dessa mörka siff- 'ror.. Men det är pödvändigt; Det : "är på. dessa siffror vi'skall' bygga årets verksamhet för en säkrare trafik, Vi måste få bult med den folksjukdom, som årligen kräver niskor till invalider än den. stora folksjukdomen”. tuberkulos. på sin "tidkrävde. > 7002 vC > OCH. I:DE . STRÄVANDENA "måste "vi alla hjälpas åt. Skriv .- eller ring till HN-Motor, Falken- berg, när ni får något tips. 4 .. + NI, SOM -HAR BESVÄR ned . nedisade , bakrutor : köp en flaska glycerin för åttio öre.på apoteket. Stryk på det tunt ochå försiktigt. Rutorna blir inte pre- en " ds glasklara av det, men det går " nedgång, från 90 till 60 personer. ; Halkan tog-de flesta liven, 17 : » människor omkom vid trafik- "olyckor på" grund av halkan. 15 > mörkeroffer krävdes i decem- tagen som" det nu”är' vedertaget atti., ”|sÅ” innerligt. som många trott” på - | en-ännu inte känd antubus. Vi kän. »I göra, oss ,recistenta 'mot fruktan, [var hennes sista ord. Och hon or- "kade. Därför kan vi inte sörja, vi ” I kända som, kan frälsa världen; Det ; |skan som vågat tro på människan, | Han läste 'sin dikt om 'maskrosen |: om filmen: ”Prin- Sen och balettflickan” med Sr Lau- rence Olivier och Marilyn Monroe som nu visas i Västtyskland. På af. fischen ser man Marilyn i en w- pisk kärlekspose i Sir Oliviers ar- mar. Han kysser henne på den nak- na skuldran. Stadsfullmäktige i bi skopsstaden Minster förbjöd affi- schen med motiveringen att den var olämplig att offentligt visas i en Eammal stiftstad och skulle utsätta kyrkan för allmänt åtlöje om den tilläts”, Stadsfullmäktige i Osna- bräck lät riva ned affischerna som utdömdes för ”"osedlighet”. Västtyska förbundsrepublikens centrala at. fischeringsboleg, kallat . +"Deutsche Städtreklame” nekade därefter att distribuera affischen i samband med filmens visning och Uppgav som skäl Ökat samarbete skytte-hemvärn ej ”Mmilitarisering” STOCKHOLN tPresd os Generalmajor G Brinck, tidi ro hemvärnschef, har i trivilltga skyte tets organ tagit till orda för at socka få till. stånd ökat samgående meilan skytte och hemvärn, Många skäl sys nes honom tala för dylikt samgarns de, varigenom bl a skulle skapas bärande motiv för alt' ”slitaget” av landets skjutbanor i mera skälig medel + Man kan tryggt Säga, att det fris - vill liga skyttets insatser som ”"love= . rantör” av goda prickskyttar loga= lunda är förbi, Och den hederliga bössan av 1896 års modell har, i varje fall som övningsvapen, inte spelat ut sin roll. Så länge hemvärnots bes väpning också främst utgöres av vär av samma modell och så länge namvärnets ”tross” i huvudsak lig ger i den häl burha utrust= att ”kyss på en naken kh var skadlig för den offentliga sedlig- heten och är ägnad att främja ung- domens kriminella böjelser", Där- emot har. stadsfullmäktige. i både Västberlin, Miänchen, Karlsruhe och Heidelberg uttalat sig positivt om den illa omtyckta kyssen och tillåtit att affischen: klistras upp i de resp axa Tyska ' filmindustri in- tresseorganisation her efter ingående debatter frigivit affischen till distri- bution; "Prinsen: och balettflickan” Har l både ' av. censurmyndigheterna, "samt: bi ningen, så gäller det att srara på ammunitionen — sikta för att träf. fa, helst med varje skott. Och det vill ju också tövlingsskytton. Kons sekvensen härav borde bli, att var:e hemvärnsman enrolleras I en skytte= förening, Bide skyttet och hemviär- net borde vara intresserade av .vid« gat saniarbote .—. skyttet för att tå större antal anslagsberättigade skyt= tar, hemvärnet för att få hjälp med - skjututbildningen, särskilt. då filt= skyttet, Hemvärnet .kan. I sin tur hjälpa skyttet med uppläggning av idsskjutni i grupp, som är en närligt-värdefult”, Spriten dyrare: i. Sovjetunionen . MOSKVA (TT — Reuter) "+: Vodka och vin-blir dyrare i Sov- jetunionen på torsdagen enligt de- kret från regeringen. Prishöjnin- garna;' är " enligt. moskvåtidninger "| viktig del av skyttets frivilliga före '' svarsuppgifter. men som nog i hu= vudsak måste anses eftersatt, . . Innebär 'det föreslagna : samarbetet en ”militarisering” av skyttet? Hem« värnet är 'ju en del av armén och vad som där sker faller inom armé- ledningens "kompetensområde, me- dan för skyttet svarar överstyrclse och -”skytteriksdag". General Brinck förklarar, att någon '"militarisering” är det inte alls fråga om, Men väl ett försök ”att effektivisera verksam- heten till fromma "för både skytte Pravda avsedda att kompeiiserå sta. ten för vissa skatteminskningar men ' Bland. övriga prisj gär som träder i. kraft, på, torsdagen: märks en höjning av priset på motorcyk- lar "och en sänkning "av, priset. på vissa TV-appdrater och kameror; : dningen också | - ec lE "= och därmed för och vårt försvar, se NN ns nd rön om atomubåtar NEW YORK (TT-Router) 37 New York :Tinies uppger på törs- 'dagén att: amerikanska regeringen: ämnar , ge: Frankrike ritningar av LA skulle vi om hågrå ra så > + Er. amerikansk,, MNtetenskapbnian har upptäckt det som fattas i blo- det, hos den som-angrips äv kancer fen vet nia vad dét håtsr/" ini nn det skall framställas;/men hat ait just detta rutan namn fattas i blodet hos den som: angrips & kancer,« cn. bortgångna vän" — intill det sista ” avskedet — rörde sig om 'vad som. fattas oss människor. Vi löste inte livsgåtorna. Vi kunde inte säga”: det fattades tro på en högre makt, den! Det fattades den beståndsdelen utan namn och utan kända . tecken; som är en motpol till rädsla de 'båda 'att kärleken kan "hålla fruktan inom rimliga gränser" och mén det vedertagna ”fly eller slåss” låg på lur. Om jag orkar till slutet, som "letar efter namnet på det o- var ingen tillfällighet att kyrko- herde" Freeman talade. om männi- nnes bår, = cc å le år vid he som blommar under vita skyars . M : ">. färd - Ett vanligt ogräs,” källa, > 2. generationer ha "tillförsikt, "2, "> v' 'gén, säger New York Times [OLE 2 H . Sjutton års samtal med min, nu |: och bränslo. för deras Jreaktorer 'om kongressen ger sitt godkännande, . På 'ett senare stadls um skall även andra atlantpaktsna« tioner få del av denna milltärhjälp, > På nationskonferensen. I Parls ere bjöd sig USA ätt dela med sig av sin ”. si kunskan om'stomubålar men Fran. rike" vår det "enda land som visade" något, intresse, 'De övrigas likgiltig het blev en besvikelse för regej skall skänka samma gamla löftesord att år för år skall livet alltid ville över. samma gamla jord. . on a förnyat å En dag går något bort i dessa hagar, O sommar, 'somimar, några ' korta eg ok ta none dagar och gräset torkar bort och vissnir är jag, min "> broder.” Jag vet: i morgon ä. i dag i går. . Och jag är du, och du där marken, blommar och där solen| ” i | Drottning Elizabeth. Droltring Elizabeth av Storbri- tannien har i år för första gången - kommit med på New York Dress Ingti förteckning & ärIdens i bäst klädda kvinnor. över Hon har till -] och med placerats så högt upp som på fjärde plats. . - Hertiginnan av Windsor som har förekommit på listan under många år kommer på delad andra plats - ' Ett keverk är livets episod . ett styckeverk vad kunskapen för- Barmhärtighet! — Du mig i nåd ” fate "7! bevare ” att se igenom" dem, Och även bakrutan skall vara genom- skinlig vintertid, i trafiksäkerhe- | » tens inlresse, vr = i i Jag är ju den också värder oto Re aeRt blott Taratacum vulgare, ett vanligt ogräs vid din åkerren. " till mognad, om. fade tills med fru Winston Guest, 4 Paln Beach, efter fru William Pa- ley, New York. Omedelbart före drottningen står grevinnan Consue- 7 lo Crespi Rom och efter henne följer i tur och ordning Audrey Hepburn, Hollywood, fru Henry Ford Il, New'York, och grevinnan — - Jacgueline de Ribes, Paris.” (TT- Reuter) mem > En inte N Br na vara utan Laholms Tidning ” ö rn ÅN NONSERA I omfattning än nu betalades Avstatse
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.