YFTYTYTYT Ore TYT ”Aräkars VIL veta vad kom Halland? > Prenumerera då på antsorganet L NI händer 1 södra 1 islanetu se | FREDAGEN DEN 3 JANUARI 1958 | i SÖKER NI. N kontakt med befolkningen 1 södra Halland? .Annonsera då I ortsörganet : LAHOLMS TIDNING . å 3 Liljeholmens sked vå sjön ., Sommen i. den. sörmländska ” rehvgd. Stland mgt Ö: . 1700-talet 'en romans ay: även A " dag aktuellt slag. Det var en adels : fröken som gifte sig med faderns ' vackré dräng, försköts av för: na men går till historien som aån« moder till den genom "tiderna mest "+ kända svenskan: Greta Garbo, Så= " dana ' upptäckter kan -.man göra " när 'man som £ landstingsmannen . F Ar Granath, 'Sjukäll," Jönåker, ”. pr med, släktforskning" på ett: vå + jr Favahcerat pan att det" ligger," Jångt; över. det aniatörmäs siga. An- - - Jedningeti till att han: kommit att” intresserå sig Greta "Garbos fö "fäder är. att han ' på mödernet : hära: släkt med fil ihistorieris mest: kända stjärna. I tio har han ägs hat. .sig åt genealogi; som ofta kan vara; lika spännande. sora sen de- 7 tektivhistoria, NR Fö På faderns - -sida, manliga ledet, har Granath hittills hunnit till 1735 och;den -välfrejdade drängen Sa+ ' muel; Andersson från” Vadstena. I de gamla' handlingarna står det att han hatdle"god attest. På den kvinn= liga linjen har' det gått att-leta sig ' tillbaka till tionde ledet. På möder- net har hän nått ända till tjugonde - generation, långt. nere på 1300- TA Granaths oder var dotter till bonden Johan JacopiLind och hans . hiistru- Ahhna "Vilhelmina 'Carlsdot- Säby i socken," Småland. Mor- var > dotter : till: Carl Magnus De spelades: under; första. hälften - av . drar» : des på Tiljholmen vid sjön ”Som- men 1702. Hon 'var ju. av adlig börd och. man ”kan förstå”. att 'hön' blev hon :trots deras” mötstånd, gifte sig med den stättiged” rängen; på - gården: Johan mi 'Johånssoi och Anna Beata Gustafs dotter Säby. Anna Beätda var 'dot- ll: kyrkvärden- och. nämnde- . nen + Carl: :Gustaf Fredriksson - och hans hustru; född Törne. Fre- > drikssons', drar :var Fredrik + tt "Jons Sch Karin” And dotter: i VT G . Säby! «Jon: xfar öch nior. var soldaten Jonas 'An- dérsson Ekstrand ;och« Maria ,Ca= thafina ””Ahlfort, "Hustrun föddes 1702 på Liljeholmen, i Torpa socken gorä "dotter. till I ami litetskäpten hövding. Johan + Svanhals-Gyllen-" svans och - Märtha Christina' Gyls enståhl;: vars syster, Maria Sofia as. ina Gyllenståhl. Föräldrar var ma- dor: Gabriel Vglenstäla och Maria ; Fanehielm och Britta Armsköld, a Frå Brittaås far hette ursprungligen Göran, Andersson och" var: bond» pojke. Hän vat tydligen en myc- ket: framåt ' ung. man, som - enligt traditionen räddade Gustav II Adolf från att drunkna under ett fälttåg " och ' enleverade Margareta Måns- dotter "Stjernbjälke till stor förfå= ran för den adliga släkten, närmast . representerad av flickans far Måns Olofsson Stjärnbjelke och den tyd: ligen mycket sturska, modern fru Anna Larsdotter Bröms till Grafby. "Det redde upp sig så småningom. Det. finns ett pergamentsbrev, da- - terat 14 mars 1614, i vilket fru An- "na förlåter dottern giftermålet och "ger Henne. i, .vittnens närvaro full arvsrätt ; :' Dottern och Ingen. som enle- verat henne, fick Gunnarstorp i Sä- "by: socken till arv och egendom. . Man får väl anta att fru Annå fullständigt förlät dottern hennes ”mesallians när, Göran Andersson . 1626 på Vadstena slott av Gustav + . MI Adolf 'adlades och fick namnet "+ Armsköld: därför att han -var. så a ostarki armarna att han kunde fräl- | sa livet på sin konung, vilken en- ligt gamle Odhner inte precis gick "4 lättvikt.: Göran Armsköld sluta- | : + de'som ryttmästare. DN . ögättad fröken gifte sig : NM med dräng - Åtskilliga episoder av liknande art Har Granath stött på under sitt trägna forskningsarbete. Han har - också kunnat på vissa punkter kom- " plettera andra genealoger, t ex när en tidning i Stockholm publicera- de Greta Garbos stamträd. Hon är Ekstrand,. De unga. flyt- de till det lilla söldattorpet 'I nr 211| i . Skyttlingebäcks rote i Askerys socken. Efter ett tiotal år tog Jonas k. Ekstrand avsked. från: soldattjäns- ten' och blev -bonde. på "Gunnars- torp i Säby socken; Här. dog han 1778, 86. år: gammal. Hans hustru överlevde hönom i tre år. > "Gården övertogs, av äldste sonen, Carl" Fredrik Jonsson, . född 7 1731, död 1809." Av” hans, sju' barn blev deståndet, Gunnarstorp övertogs av sonen Carl Gustaf;; > född : 1774 :och gift” 1798 med. Märtha Christina Tör- rie, . Hon dog 1820 i- lungsot... Carl Gustaf Fredrikssön dog 1832 genom i öonen Gustaf - Ädolé | Gustafsson var född 1805 på. Tokarp, den Tör- neska' släktgården. Hans. syster. var Granaths mörs mormor. Anna Bea- född 'på Tokarp 1810. Hoz gifte sig 1830 med Carl Magnus Johansr son -i Påfvarp.:' Gustaf ; Adolf Gusi tafsson var "ägare 'av. Källås: norr- gård. I hans andra äktenskap med Anna Magdälena, :dotter: till, Jacob Månsson i. Källås, föddes. 1848 For han Agathon Gustafsson: "Han vår Greta Garbos farfar, och Granath minns honom mycket från sina unga år. mn ; " Greta : Gärbos far, Carl: "Alfred Gustafsson, föddes 1871 på Norra Sunhults nörrgård.:' Han flyttade 1896 till Katarina församling i Stock- hölm? I de 'officiella papperen an- ges hans yrke:'vara renhållnings= arbetare. Samma år gifte-han sig med - Anna Lovisa '': Johansdotter Karlsson från Drageryd i Högsby, Kalmar län. Han avled 1920. Gre- ta Gärbos födelseår är 1905, Av. denna lilla utredning: torde ha framgått, att Gréta Garbos far- far och Granaths mormor var ku- Tillbaka" ända fill 1300-tale' Om; det är 'en storartad "presta= tion att gå tillbaka till tionde ledet, son skett på fädernesidan, vad ska man då säga om att gå tjugo ge-1" nerationer tillbaka, ' vilket, Granath presterat på mödernesidan, Här har khan kunnat gå' tillbaka ända till 1300-talet och funnit anfadern :till äldste sonen "riksdagsman av »bon- [7 | vidare, men ett "Tköping kom, emellan: Det gäller ' en erar en urkund från 1700-talet... det vår: ingen direkt" tllfanisnét, äv sådant arbete och vi "diskuterade ofta släktfrågor," säger Granath, Det är också väldigt spännånde, ty man | börjar tölja en ledtråd.? Mycket av tjusningen; i denna forskning lig- kommer: J: ag är glad öv en hobby sådan som denn: gamla. byråns. hemlighet "' Nu "sitter E A Granath ' "här på Sjukälla med” sina notiser om män= niskor, gör .kanske” sina antecknin- gar. i samma rum som präster i det förgångna. Ty Sjukälla var Ki- la" gamla - prästgård. ända till 1929, då han köpte gården. ”- - Det . är- en händelse. som ser ut som na tanke att arbetet'på pastors- expeditionen i,samma hus fått sin fortsättning iett/ forskningsarbete som går. jängt utanför kyrkböcker- na; Egentligen hade' han tänkt 're- sa till Vadstena i dag för att forska "blir för gamla etter som avlider i för min far var. också mycket road n vet aldrig var "man hamnar när man, ö ger, i att. man aldrig vet. när Jappen; t 2 A I mjölk. och mj "sprodfikter. De fl : mjölk så, 1-literse flaskor . och: I VEM VET? Z Lexikon för en var av Det kan kenske roa att veta att det finns fler höns än människor i Sve- rige. Skillnaden i antal är dock inte så stor. Vi har omkring 8 miljoner höns så att övervikten några tusental. Dessa höns värper emellertid var- je år- omkring en miljard ägg. De flesta av dessa ägg används till mat, men en stor del måste dock använ- das till producerandet av kycklingar och till frambringandet av de om- kring -4 milj nya 1 som är ju bara Nya kultur-- -och skönhetsvärden s Din som någon gång i vår har sina vägar förbi Kvarntorp i Närke får då se något absolut "nytt: Sveriges första landskaps- "Planering kring en storindustri: : På ett stort område, som nu varje år måste ersätta dé höns som sjukdomar,” + ' Hönssjukdomarna orsåkar uppfö- darna mycket stora bekymmer... Var femte höna dör nämligen i någon av de, vanliga . + -som liknar ett kraterland-. skap med djupa brott i mar- ken. och väldiga 'slagghögar, kommer man att grovplanera för ett, helt nytt levande landskap "med. träd, buskar och annan i tjusiga 'kullar : och : NN vetenskapen ännu trots alla .an- s'"ängningar och medicinska upp- finningar inte lyckats övervinna, . "Var femte höna betyder i detta sammanhang int2 mindre än sam- manlagt omkring 1.600.000 hönor, som årligen dör i sjukdom och inte kan användas till föda. I pergar beräk- nar man förlusten på grund av dessa sjukdomsfall till omkring 8 miljoner krono den dacliga förbruknir ge över enligt tillförlitliga bi Detta betyder att varje människa på jordklotet ” "skulle "kunna - dagligen dricka nära en tredjedels liter mjöne. | Men så är det nu inte. Först och främst är det bara en tredjedel av den : dagliga...” förbrukningen, som till - dh 0 3 v. Resten används, till. tillverk- i; - ost och "andra mjölk produkter. För det andra ':är-' dat egentligen bara omkring en-tredjedel av jordens befolkning, som använder mjölk för nåringsänd mål. De, två mligen” så att det rak endast : ta färgade,” til > dalar och mitt i'alltihop en-' > konstgjord sjö, där mån hoppas. : Tatt ettTikt fågelliv skall utveck. . la sig. Det är Samfundet för hembygdsvård," som . på upp- drag av Svenska Skifferoljeak- "tiebolaget utformat planen” för denna landskapsdaning,.. . ”Det & en stor uppgift som a Sam- fundet för hembygdsvård här fått”, säger Samfundets: ordförande ' fit dr 'John' Nihlén,; ”och :den öppnar nya intressanta perspektiv inifram- ” tiden; Hela det" svenska samhället undergår juf nen nydaning 3 av stora mått. I denna nydaning gäl- ler det att inte bara 'slå vakt om sådant som bör bevaras från forna tider utan även att "skapa nya skön- hets- och kulturvärden för en ny tids människor, När en väg drages fram, när: ett kraftverksbygge eller en industriverksamhet' går hårt åt naturen, gäller det att läka såren ist och skäpa 'ett: nytt väckert- land- I Ir: Vägar, industrier och and- ra anläggningar naturligt Jiyter. in i den nya bilden; Ino t svenska gamhälls>.. och närings vet. börjar |, man alltmer få blicken” öppen för detta” nyskapande, vilket bla fråm- går därav att landskapsplanéring nu | blivit. Samfundets, största arbets- vita dagligen: ora är en an- senlig mängd, « Fyller man ”d upp pia i en rad intill. och efter varandra, kommer denna rad' att gå två gånger runt jor ten! SÅv. dessa använder doc och drottningen endast en liten pri- åning "om "13. rum:” De" övriga äde'i Ny- uppg ift. om var hustruns svärfars farfar” var: född. Efter att-ha: sökt i'åtta socknar här han ringat in fallet och. hår den söktes bröder och far. klara. Uppgiften det gäller hoppas ; han finna: i jandsarkivet; «Ibland | "kan? uppgifterna. komma tionen efier åvärfår såldes en gam- mal byrå. När den "såldes på nytt på. auktion" efter denne köpare, lät Granath. ropa in den: Vid reriove- ringen av byrån hittade snickaren i en lönnlåda gamla papper, söm gav | värdefulla upplysningar om. Hult= na släktgård. . : eposen E. + (TT- "BERKELEY, "Kalifornien Reuter)". + Pa tDr" Douglas Kelley; amerikansk överpsykiatriker ;' vid" Närnbergpro- cesserna' mot tredje rikets ledande män, : begick . på : nyårsdagen själv- mord " genom att. svälja. en sådan giftkapsel "med: vilken nazistledaren Herman Göring lurade bödeln. ' . Kelley ,som var”professor i krimi- nologi -vid ' California University se- dan 1949, hade: tagit. med sig 'gift- kapseln som souvenir från Tyskland. ' Innan" han dog omtalade han för sin hustru att han (frivilligt hade. ta- git in giftet." Han led av övernnsträr magbesvär; aPE Kelle blev, mycket känd för si och rummen har andr idamål och an« : Ende: änds: én? dast - i; officiella; sammanhang, en del utgör, bostäder för anställda och för gäster 0 s v; Men de allra flesta äv, slottets rum "innehåller 'samlingar av. olika slåg, tfavlör' och konstföre mål, som hör. till det' : sitt slag i Sverige och: även i värl- den." Många: av.” dessa; tavJor: och konstföremål” finns : även 'i de rum som används för officiella ndamål, "Magra "med mig är ju en Juppma- ning som. under senare år på olika sätt ljudit över landet. Mer hur man effektivast" ska "magra är det ” väl knappast någon sort vet ännu En del profeter" uppger : att : der: enda möjligheten för:de feta att bli sma- lare om -midjan är. att äta mindre, och att. detta är ett radikalmedel är naturligtvis fullt klart, ; Men andra säger att, det är farligt att/så- där dagligen minska på ' födan; ty. det kan "lätt uppstå: brist. i de ämnen fre behöver och en svältkur kan sålunda orsaka allvarliga rubbningar i hälsotillståndet — vilket ju inte är avsikten med en bantningsKur. And- ra rekommenderar mer motion, mas- sage och varma bad. : Nåja, varma bad borde man nog kunna avfärda som bantningsmedel, ty effektivt är det varma badet minst av allt, Man har nämligen konsta- terat att man faktiskt måste bada ganska hett inte mindre än 390 gån-. ger för att minska ett halvt ilo i vikt! one : Ändå vet man ännu inte om det är hettan £ badet som åstadkommer den lilla viktrinskningen, eller om det är den lilla grad av extrå mo- tion man får genom det flitiga ba- dandet, Möjligtvis kan "det vara bå- da sakerna i ” förening. Tydligt är emellertid att badet i fortsättningen liksom hittills har större betydelse Slattesläkten, Slatte . Laur Den lever alltjämt kvar i östgöts- ka ortnamn. Andra kända ätter med grenar i stamträdet. är Drake” och Bagge, i... 7 - v I tio år har Granath ägnat sig åt släktforskning, ; och talar, om tusentals ' timmar av forskårmöda gör man sig inte skyldig till nå- gon överdrift. Eftersom gamla ak- ter och handlingar från Småland och Östergötland förvaras på lands- arkivet i Vadstena är det där han har utfört det mesta av sin' forskar- gärning. - Men, han . har tillbringat många timmar även i andra arkiv, bl a kammararkivet och rik: bet samt krigsarkivet.., ”tfämtigen. -ganst a nära släkt med fa- som del än som avmag- ger" och för sina om de psykologiska motiven för, brott. Under andra' världskriget var. han psykiatrisk rådgivare hos de ameri- kanska : styrkorna i Europa.. Vid Närnbergprocessen mot de: ledande nationalsocialisterna efter kriget in- tervjuade han de flesta av de åta- lade och: skrev senare en. bok, 22 cells in Nuremberg", vilken; "utkom i januari 1947. ve ; Europas” enda Buddha- ; tempel i Berlin "Den europeiska kontinentens en- da buddistiska tempel i Frohnau, en sydlig förort till Västberlin, skall 'lefter nyår återuppbyggas i gammalt skick.' Templet invigdes för 35 är sedan av den buddistiska försams lingen i Berlin, vars dåvarande ord= förande och grundare var läkaren .Svarta dagar när åt gäller bran - olyckor ' finns det många i Sverige. Den ' svartaste i det avseendet, som vi' känner till, inträffade år 1686 då inte mindre än 1800 byggnader öde- lades av eld på Norrmalm i i Siock- holm. dd. uppgift. Kvarntorp "är "den; första industri, kring vilken en ländskaps- som, präglats. av Samfundets nh vosarkitekt. Arne + Segerros..;, sDet fen utarbetat Kr För" värje failjontal kroni vari med ”vägbyggandet ökas”. behövs 12—13 arbetare, Arbetskraftsfrågan kan alltså inte längre anses." hindra äganslagen och lande 'vägbeho- Planen; och han "betonar: kraftigt, att planen alls inte siktar på att söka- gömma Kvarntorpsindustrien bakom ' lummig grönska. Vi' anser, att själva industrien och dess spe- ciella karaktär klart bör komma fram i ett industrilandskap. Även stora askberget i Kvarntorp met alla, dess färgskiftningar tycker vi är vackert och det bör bevaras som ett fint motiv på 'den platta slätten, modellera fram ett nytt "industri- låndskap, där. skifferbrytningen be- laget. har redan gjort mycket för att. ; fylla i igen efter brotten och ska- painy "grönska. Nu gäller:det att planera 1 i stort för släng tid framåt. sd över , Samarbetet med; Samfundet : u för .hembygdsvård 'och de många . | värdefulla impulser'och idéer det- ta lett, till”, "säger ekonomidirektör "JAke 'Tyd&n, som i Skifferoljebola- get' närmast handlägger denna”sak. ”Vi är också glada över att det vi- möjligt att ”fämli cistklubben' anser "det olämp- t, person i d ällning — Vår” uppgift har "närmast varit att |. kring våra svenska industrier : Skogsmästare Lönn granskar en 'poppel, som slagit Tot på det 90 m . höga eskberget. - : s återfyllda skifferbrotten och i 'sko= gen i stället för de granar och .tal= lar, som dog under Kvarntorps förs= ta år”; Björk på Korrlandstur on På 'ett försöksfält vid Kvarn= torpsanläggningarna står nu en skog av popplar som trivs utmärkt I ask. - återfyllningen 1 ett tidigare dag= av 6 m, och” en diet tål skogsmästare : Erik Kvärntorp svarar, ene. ot a Men även shdra trädslåg har' vi arbetat med urider våra försök; Vi har t ex tagit'ympris av en segli- "| vad-masurbjörk, skickat det till en skogsvårdsgård 'i + Hälsingland, ' där det "ympats:- på grundstammar: av björk, Efter något år'skickades björ=' karna ned "till 'Kvarntorp, plante.: rades i-askan och' tycks nu trivas bra. Ett par vackra, hundraåriga genom injektion av ni H morben under tryck. — sl ien Löveliat at att sådana" mål, i vilka huvudförhandlingen - pågår " under flera 'rättegångsdagar, tilldrar” ine särskilt intresse, ”Referat' inflyter ; 4 idningarna. efter hand som, huvud= förhandlingarna fortskrider 'och så= lunida" innan ' rätten beslutat dom £ det må vara: yrkesmässigt arbetande publicist eller ej — författar och lå- ter: publicera "referat. av eller over. gör uttalanden” pm mål, ic 'vars avgörande hän” själv som dor. | "senare: skall delta. Iniet:hin- däremot: resås, mot sådan nhet i mäl; där dom beslutas eller” konimer” att "beslutas före refe- ratéts publicering. -Klibben gör. uttalandet ien skri- målet. anser, att även 'om vederbörande reforentförfattare 'be= mödar sig om att 'ge en. objektivt riktig: redogörelse för vad som fö: rekommit, kan det inte hjälpas att referaten oftå blir subjektiva i'den meningen, att' de utgör ett uttryck för! relerentens tuippfattning oni vad som sagts ock om i vad mån avglvna ' utsagor är av intresse eller betydelse i målet, Det. har också förekommit att innehåller er viss vär velse "till styrelse, som Jodi upp frågan om ven har tvingat I fram 'en' det: desättning av de infö da uttalandena. att som rätte: I =. et betsobjekten i så. små delar| gå icke jorda mål. unde AR er H "väg-) A enter I de har hos klub- i den mån dessa referat innehåller att ett byggande 'inte' kan ske i den ut- sträckning som 'vore önskvärd och att. det: därför i entreprenörernas vägmaskinpark finns en dyrbar och inte fullt” utnyttjad produktionsre- serv... : Om varje "enskilt utfört vägarbe- |: te vore så stort att'det kunnat pla- ceras : som” tvåskiftsarbete "skulle maskinparken ha medgivit en yt- treligare ökad - produktion. Vidare som är ägnade att ställa , ské mer än 100. Blir en sådan ma- skin inte insatt på lämpligaste sätt betyder det att kapaciteten av 100 arbetare timvis' eller i hela dagar inte fullt utnyttjas. > Ju större "och mera kopitalkrä- vande" maskinerna är, desto större blir .de omkostnader ,som drabbar företaget vid felplanering med åt- vore det rimligt . att ena parten i en'mindre fördelaktig dager, kan denna part inte under=. låta att fråga sig, om vederbörande ledamot ' av rätten vid sitt slutliga dömande i: målet verkligen kan fri- göra sig från det förhandsbedöman= de som referaten stundom måste sä- gas utgöra. Förfarandet kan, påpe- kar advokatsamfundet,; skada tilltron till rättens objektivitet. Det bör där« för, "enligt" samfundets 'mening, icke under några” omständigheter | före= ' komma, att :en domare före målets följande : . ofullständig, utnyttjning av;de som: ställts ull heten -referat av må- avvägs så att' ark kh även inom entreprenadsektorn kan hål- las' konstant . även under vinter- halvåret." Nu tvingas; entrepre- nörerna att under vintern krympa sin: verksarhhet med -ca 50 procent, personalmässigt sett. Detta leder -i längden till " ohållbara - - förhållan- den » främst - entreprenörerna men även för väg och vatten, som betages möjligheten” att handla "ra- tionellt. '- d . Övervägande antalet dé. ent- |reprenader som ' utförs -ligger un= der storleken 1 milj kt, och endast en mindre del överskrider 2 milj- strecket, medan den f n önskvärda storleken är 5 milj kr eller mer. - Om .en 'oskicklig schåktvagnstö- rare förflyttar blott 40 kbm schakt> massor 1 timmen i stället för -90 kbm, belastar detta företaget i dess konkurrenskraft. Varje fullgod ma-] skinist är 'därför under. byggnads- säsonben 'av så 'stort 'värde för”en- treprenören att —-även om maski- nerna måste stå stilla på grund av brist på jämn sysselsättning — en- treprenören måste hålla kvar ma- skinpersonalen . antingen 'genom sk ”utfyllnadsarbete”- eller" genom att låta "dem få full fön utan utföran- de av arbete, Samma sak gäller för arbetsledningen' uhder dödsäsong. Som exempel kan nämnas, att ett företag varje vinter här 25 En " åhjulsk aktor ” med schaktvagn, betjänad av en band- traktor, representerar ett värde av 300.000—350. 000 kr, ' maskinister gående utan möjlighet F till full arbetsinsats, Detta belyser något av de -Säsongproblem com för Den därnäst svartaste b skild. företagare finns 1 inom väg- lär ska vara en dag under mid: maren år 1888 då under stark storm Lilla Edet samt städerna "Umeå och Sundsvall samtidigt härjades av eld. Eni av vägmaskinpark visar att vid en- skiftsgång vägmaskiner: per kalen- derår utnyttjas till 55 proc och be- skiner till 50 procent. templet besökts av buddister från alla europeiska länder. Det förstör] des under kriget men i ruinerna har sedan år 1945 medlemmarna av den tyska buddistiska församlingen på nytt samlats till religiösa och fr sä säsongen för vägmaskiner till.9 månader och för beläggnings- maskiner blir utnyttjningen 75 resp 80 proc per säsong. Kravet på en, kvalificerad ma- skinpersonal för maskinernas rätta Tyskland har era tusen medlem Dr Paul Dahlke, Under 25 år hard may ST de är stort. Säg att en grävmaskin i vissa fall ersätter mer sektorn. Genom att utnyttja den enskil« da torns let så som han uppfattat detta,i; Publicistklubben ' finner 'att sam= fundets skrivelse avser att värna de svenska domstolarnas anseende för . objektivitet" och oväld, Det synes också uppenbart, att denna tilltro , kan "rubbas därav att person 1 do marställning på sätt som samfundet påtalat författat och. låter publicera referat av förhandlingar i pågående mål "oaktat denne själv senare skall delta i domslut," ” Sånt. händer, inte'här | "I en medelstor: engelsk stad hade; stadsfullmäktige att fatta -beslut $ett intrikat problem: ,Mären ' som, hade i arbetsrum iw trappor upp mot | iorget hade observerats genom fönst- tet då kan kysste den vackra sekre- teraren miss H, Stadens opinion 'tävde märens huvud på ett fat, In=" om stadsfullmäktige ' stod de två partierna mot varandra: De konser- vativa ville avskeda sekreteraren för osedlighet i tjänsten. Labour-repre- - ville dä t att den maskin- och skulle man, slutar hr Månsson. kunna nå ett för vägväsendets be- stånd och ökning gott resultat utar att samhällsekonomien, - beiastas ogynnsamt. I-längden skulle detta också medföra om inte alltid en sänkning så 'dock en dämpning av de, kostnadspådrivande faktorerna tonservative "mären dömdes offent- ligt. I det ögonblicket då omröstnin- gen skulle ha börjat kom den kvinn= liga mi. len. Hon sade" i ba- "a promenerade in och smålog mot ; de bekymrade herrarna. Varpå stads- fullmäktige enhälligt beslöt att inte avskeda någon av-de berörda ”par- ER pm 6 shakes kan inom vägbyggandet, erna, Täta markiser sattes däremot upp för fönstrea i märens arbetg- At brott, De" största här nått en höjd . s ekar, som såg ut att dö, har” mm NL
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.