" säd 1.500, potatis 14.000, socker- rotfrukter 30.000, hö från odlad pä 2 Sr > Katt kring I het göt i era DEN 22 JANUARI 1957 2 Intrecset för årets var onekligen mycket stort. Pet om om försvaret hälsar väl alla denna nya budgetförslaget med den ga- återhållsamhet med tillfredsställel- pande Klyftan mellan statens ån” se. Sedan den frågan lyftes äver utgifter bar öppnat partistriderna 1936 : ögonen för att statens finanser un- överens om att dennaienighet har dergått en oroande försämring Få et stort positivt värde. När inie . sistone. I bakgrunden skymtar de filer: pensionsfrågan drogs upp” stora frågorna om tjänste- eller girl] debatt mellan partiernas främsta Ulläggspension för alla som slutat falesmän i deras första erabbning komster och I fråga har alla varit hin p Yörsvarsfrågans lösning efter nyd a har hänt något under de lång- kostnadskrävande reformer, Dessa allvarliga problem kunde med skäl som kan avsätta vissa resultat. väntas animera till både stora och - Naturligtvis berördes en mängd "hårda debatter. Men därav kv andra problem i denna stora riks. : En inte mycket. Visst tyder detia på att ' > Partiledarförhardfingarna, Sthehövlj, reform- Lalsk from bulget åtskilligt både ur paus ansögs önskvärd från oppo- håll och fi ter, Det första avmittet I den kri- tiken skötte hr Ohlin om £ ett tims- - Jångt, men föga medryckande an- . förande. Ämnet inbjöd givetvis hel- ler inte till någon entusfasm, Även -hr Hjalmarson och en hel rad ta för. reföll mycket villig att lyssna till" det rådet, Even om han framhöll "regeringens föresats att genomföra " de aktuella reformerna såsom folks |ensionshöjningen och den koma imunala Ortsavdragsreformen, - « Gödselkörving . sker numera ofta vintertid på av- lägset belägna skiften och utmar- ker. .Detta gäller även för sådana gårdar, där gödselstaden gjorts för liten, då kan det bli nödvändigt med en vintertömning.. Ofta kan det även vara berättigat med vin- terspridning direkt på snön för att fördela arbetet. På våren kan det ibland "vara svårt att hinna med den arbetskrävande gödselkörnin- gen. Vid vwvinterspridning får man räkna med näringsförlusier genom urlakning . och . bortsköljning. Vid en stallgödselgiva om :20 ton per har anses förlusterna kunn? >rsät- tas med ca 100 kg salpeter. Nya försöksresultat - - "Statens Jordbruksförsök har ny- Jare, ur samtliga ” gens ord riktades till hr Sträng + och regeringen. Högerledaren fös ' 1 den här betänkligh - fogs upp av, + Bonade sig med förkärlek åt bud ' såväl hrr Hedlund som Lars Elias- getresonemang och många varnin= son, Den sistnämnde deklarerade. över de d ligen utgivit meddelande nr 85 om jämförande försök med superfosfat och tlomasfosfat." Författaren, agr lic Lars S Agerberg, har där läm- : marknadslöner dyrortsutredningen' : ”redrog även att. ställa skattesänk- vill sätta 4 stället för dyrortsgrup- Ep Kången, vilket hr Sträng ' beteck- nade-som ett visst framsteg ur saklig synpunkt. , ; När det gällde penslons- och för- svansfrågorna . fördes, Atomordentligt försiktigt, Talarna . gick bildligt talat som katten kring - het gröt, Förslktigheten har emel- lertid sin förklaring 4 de förhand- lingar som förts om dessa problem mellan do demokratiska partierna. Ingen syntes vilja riskera — åt- minstone $ remissdebattens första Avsnitt — att störa det samförstånd debatten ; "Det finns nog'skäl tl misstänksamhet på den punkten, ty skall det bli en reform på dei > ta område skall den vara detta bi de till namnet och gagnet. -. Slutligen kan noteras att tal oå samförstånd förekom ' flitigare' än klarlä Det är kållast.. > vid Sydpolen - men varför? Kanske det skall lyckas" någon av de många vetenskapliga expe- diiioner som arbetar inom Antark- tis "under 'det geofysiska året att ge ett svar på den gamla frågan: varför är det kallast vid Sydpolen? Det är nämligen ett faktum att köl- den där är betydligt intensivare än vid Nordpolen men om anlednin- gen härtill vet man intet bestämt. Temperaturer mellan ” -—50 "och —60 kr Celsius är vanliga . inom de kalla strömmarna i /världsha- ven, som utgår från det södra po- larområdet, inte värmes upp förrän de når trakten av ekvatorn.- Detta och andra förhållanden utöver ett nat en intressant oc redogörelse för den” ifrögarsrande försöksserien, i vilken ingått försök över praktiskt taget hela landet. De alutsatser, som författaren drar av fö HH har. -"+52t]-tats på följande sätt: >» . + Kornat superfosfat har haft bätt- re verkan än "pulverformig vara. på länge. Men det är kanske, som ” shr. Hedlund uttryckte det, lättare att tala om samförstånd" än' att nå praktiska resultat, Men” nog behövs även det senate, därom. vittnar den; > "Överlägsenheten har varit störst på jordar i gott kalktillstånd, -. ;. På jordar i dåligt kalktillstånd, omkring 5.3 (bastal' under 0.2), allmänna oron för vår ek framtid som dock var remissde.” shomasfosfat haft bättre Ner- battens A och O, kar än f ' På jordar med pH omkring 57 Cbastal 0.2—0.6) har thomasfosfat 75.000 kr... Forta. fr. föreg. alda, vid Jäffebordot — den villuppfostrade + katten Putlte- Nulle, saom iter socker på 'det riktigt fina silttet, VI hodo gir- na tagit' det Illa djuret mod osa hoöm — men protesterna hade na, turllgtvis blivit vilda, Inte minst från sonen Jerrys glida, . Vad skullo man mera tilligga? En arbetsam .famllj som sagt — väl värd en uppmuntran i form av: en tipsvinst, — VI behöver Pongarna, tycker man 4 huset, + Hoppar nu bara att några and- va; som vorkligen behöver. porigs mycket Båståds es "Forts. fr, föreg. sida. &rna, vinner ”nilsta . gäng, "av: akedshllsar fru Nilsson, Så a "Col, 2 4 S: HÖ IH" allands : = - Forta, fr, föreg. sida, as höstraps 2.800, hö från odlad ford I.100, Hishult Höstråg 1.400, vårveto 1.400, korn 1.500, havre? 1.300, bland- betor 30.000, — foderrotfrukter 30.000, hö från odlad jord 3.000, , Rännestöv Höstvoto 2.400, höstråg ' 2.100, vårvetv 1.900, korn 2.500, havre 1.600, blandsäid 1.900, potatis 15.000, suckerbetor 34.000, foder= Jord 4.000. Laholm Höstveto 2.500, höstråg" 1.900, vårveto 2.100, korn 2.200, havre 1.600, blandsäid 1.700, potatis 14.000, sockarbetor 32.000, foder- rotfrukter 34.000, hö 3.700. ” Knäred Histråg 1.000, vårvete 1150, korn 1.350, havre 1.250, blandsäd 1.300, potatis 14.000, foderrot- frukter 31.000, hö 3.300, ”elnge Höstveto” 2500, höstråg 2.200, vårvete 1.900, korn 2400, havre 2000, blandsäd 2200, potatis 15.000, sockerbetor 37.000, foder- rotfrukter 50.000, höst 2 hö 900: apa 2000, > Mestocka Höstråg 2200, vårvete 1.600, korn 2000, havre 2 2000, blandsäd ;yr 2000, potatis 20.000, foderrot= IM: frukter 10.000, hö 3.300, Eldsberga ” Höstvete 3.800, höstråg 2100, | Hat, vårveto 3100, korn 3.000, havre 2.500, blandsäd 2000, foderärter 2300, potatis 21.000, sockerbetor 0000, föderrotfrukter- 58.000,]S pa 2.400, vårraps 1.600, hö nu har jag skaffat en, efterkross, som gör. det mesta och det bästa av materialet... Där kommer. den hårdaste och bästa stenen fram. + Våra största kunder är väg- förvaltningarna här i trakten, be- rättar hr Thomé vidare. Vi säl- jer långt uppåt' Halland och" en bra bit ned I Skåne, ., EV har stora chans portera makadam,” men ' tyvärr lönar det sig inte. Båstads hamn är allt för liten för att några re- jäla skutor skall kunna gå In. och inte heller vill man göra n alt ex och .superfosfat haft i stort sett samma verkan, - - På Jordar med pH-värden” över ” 63 (bastal över 0.6) har superfos- | fat givit större skördeökning än :thomasfosfat. " FE Ky ing: av mjölken vo är lika viktig vintertid som. som- martid. Går det att få kvalitet på sommaren, bör det ej möta några tiden, Allt hänger på att man «så snart som möjligt efter mjölkningen låter. kyla" ned mjölken tillfreds- ställande, Viktigare än kylning är dock en grundlig diskning av samt- liga delar, som kommer i beröring med mjölken, Ty blir denna infek- tetad av dåligt diskade kärl, har man alltid svårt att hålla tillbaka Ä bakterieutvecklingen.; å stort inflytande” på klimatet ' och 'väderleksförhållandena. Det är där- - tuationer = Antarktis. Köldeh är så stark att) Pensions och... soc (Forts fr sida: . gens läge inte "definitivt avgöra om budgeten är stark eller svag. ” Om vi hade fått igenom vår ut- ing och vår sh ning skulle läget ha varit, bättre, hävdade ; hr Ewerlöf (h) i.ett re- plikskifte som följde på inlednings- anförandena. Hr Sven. Ohlon. (tor drade varför inte sk hade samordnats med en förnuftig i litik: När vi i vissa si- På loner" föreslagit ' skattesänk- ring har vi också varje gång visat hur de skulle finansieras. : +. Statsministern hävdade "att det samspel som "har förekommit mel- lan finans- och kreåltpolitik varit till nytta för det svenska närings- livet. Statsutgifterna skall följas med största ' uppmärksamhet ' men vi gagnar ingen genom att fram- iga balkarna lyfts just . syns redan: på Qyenska "- Ostasiatiska Kompeniets MS HAINAN avgick för en tid sedan imed.” en' mycket märklig Jast ställa. det så att statens handhas av en serie politiska par- tier som inte har något intresse för helheten utan i sin jakt efter väljare It ger vilka löften som helst. « KOMMUNERNAS > prat UTGIFTSEXPANSION till Kh hr i Iran nan, - den ”andni ombord på ms Hai plats till vänster. vet sannolikt bjuder. på stora svi och sn då klimatet i ' Khörramshahr. 2 under sommaren är mycket hett med : en maximitemperatur av -upp- till 50 grader . Celsius i skuggan.: Men” er- -. från AB ibs arbe» delar: till en h AB Sentab och Skånska Comentejus teriet fått på entréprenad. . Det gäller för de svenska företa- gen att i Iran bygga en 360 meter Jång och 32 meter bred. betongkaj med två' tillfarter för lastbilar och järnväg. Alltsammans beräknas kos- ta 13,5 miljoher isvenska kronor. Ka- "Den & utgift nen angreps av hr Hagberg i Mal- |? mö (h). Det förekommer en gro- jen skall byggas helt ute i vattnet på betongpålar. med en längd av 30 meter och en vikt på 12 ton vardera. tesk'- tävlan mellan k Man borde. lägga band. på den ibitionen och över- för av stort intresse att p blemet klarlägges. Det har sagts att ett av motiven för de undersökningar som nu fö- retas inom polarormmrådet skulle vara en önskan att" lokalisera .kolföre- komsterna där. Det råder intet tvi- vel om att det finns kol under is- täcket . men "förekomsterna är så otillgängliga att de inte kan få nå- gon praktisk betydelse så : länge det finns tillgängliga kollager i i and- ra delar av världen. ”" svårigheter under den kallare års-|- - . Båstads del, - . - |land, och det hoppas vi. få fort- got åt hamnen. Det räcken tydli2] gen med ”badgästindustrin”, för Över Torekov har vi exporte- rat mycket packsten till: Tysk- sälta med under kommande sä- song. Att frakta makadam på lastbil skulle däremot ställa" sig ”Jallt för. dyrbart, 'Krossarna går bra, och rörelsen ' hoppas jag kunna driva framåt — eventu- "” Vårutsädets evobarhel och kvalitet kräver I år stor upp- märksamhet, och kraven på srobar- het och groningsenergi får cj el- tersättas mera än ofrånkomligt. Det får ej förbises, att på grund av den fuktiga väderleken wu tiden har både spann grödor i många ful! bärgsts. med hög 'vattenhalt, 'och det risk för att grobarheten har uler skörda nns stor a T Annonsera i LT ellt kan jag få det stickspår till- baka, som SJ tidigare drägit in. — Malmö (Hälsingborg) 22.08 Halmstad (Gbg) Hässleh.) ") 2341 i janlagar före S o. H. last onsd., fö oh SoH dag före S o H Avgående tåg til station ÅGTIDER - | vid Laholms station fr, o. m, 1 sept. 1957 t.o.m. 31 maj 1958 dats under gridans torkning eiler Antarktis är ett fastland, den sjät- te kontinenten i världen, men det är föga utforskat, Man ' vet endast att det är en mäktig isplatå med en höjd mellan 1.000 och 3.000 me- ter. Runt om själva fastlandsplatån ligger äcn s k isbarriären, ett mäk- tigt skikt av havsis och snö, som då och då ”kalvar” liksom jöklar 'och sänder jättestora isberg il havs. Ist ären har en gÄi Om 30 månader hoppas man vara klar 'med arbetet, som skell ledas av ten med Aswandammen' i' Egypten visar att svenskarna klarar dessa kli- matförhållanden förvånansvärt: bra, 'Transporten med MS HAINAN om- : fattar. bland annat två 47,6 meter långa och 2,5 meter höga balkar vil- ka väger 30 ton styck, 'tre 20 ton tunga pontoner och två motorbåtar om- vardera 4,5 ton. Balkarna blev naturligtvis däckslast och för att få - plats med dem måste man gå så lång] som att svetsa bort vissa räcken om: bord och låta” tillverka”. speciel 12 svenska inger sondarder. Det är ingen riksoly och italiensk mosaik. —.; : LO-ordföranden - hr Geijer. ': ansåg att läget på arbetsmarknaden nu 'är stabilare än "tidigare. Lön- tagarna har själva bidragit härtill genom att gå med på fleråriga av- tal rhen det vore en stor överdrift att påstå att. deras förväntningar har infriats. Utvecklingen har bli- vit sämre än vad de räknade ; med för ett år sedan. 7 - Bördorna på näringslivet kan bli så stora ätt det varken har: för. | måga eller lust att investera, .var- nade högermannen hr Domö. Man måste göra avvägningen så att pro- dukti tillgod « Det nomiska politik och även tidigare fattade beslut. Hr Elofsson" i' Vä (ep) manade till större sparsamhet ijockie k.äv cirka 200 meie ; 2.000 meter tjockt istäcke. . 5 Del" är först efter det man. upp- fann. ekolodet som-mrn fått säker kännedom om själva fästlandets ut- sträckning, En blandad norsk-en- gelsk-svensk . expedition > företog åren 1949—1952 en 'slädfärd från Maudheim, 'som'en gång var Roald Amundzsens bas; in över' fastlands- isen och man konstaterade då att istäcket nådde, en klek, av, upp till 2.400 meter. De ungefär vad man mätt öpp på Grö land där man | dock på sina håll fått ännu högre siffror, nämligen ända upp till 3.400 meter. Ifråga om Grönland vet'mån numera att dess inre fastland lik- nar en väldig skål. Marken :har tyckts ned av de inäktiga ismassor- na, Om Antarktis" fastland har mot- svarande form vet man ännu inte därför att mätningar hittills varit alltför få. På vissa områden i An- tarktis ' reser' sig ' emellértid stora lagring. Grot hos h odlat utsäde bör, undersökas ge- » Ce. bergskedjor brant över istäcket. Man har räknat ut att vattnet i tdsh nom orient prov: i sand "eller . fätvorpapgen och om dessa visar, alt grobarheten är tvi- velaktig, bör utsädet analyseras vid uwsäde med tytselektig orka är auttd riskabelt och kan lätt bli mys cket förlustbringande. - Ankommande tåg från station el väl en skulle. stiga 7. meter om Grönlands inlandsis skulle smäl- ta. Det ligger då nära till- hands att fråga sig vad resultatet skulle bli. om Antarktis väldiga ismassor förvandlades till vatten och förena- de sig med världshaven. Tillsvida- re är. det 'emellertid, säger geoloa gerna, ingen risk för en sådan ut- veckling, Kölden är så ihållande över detta" stora område ' att det skulle "erfordras "oerhörda 'värme- källor innan något sådant skulle kunna inträffa. De politiska förhållandena be- träffande Antarktis är något in- vecklade, Det låter egendomligt ef- tersom några levande väsen inte kan vistas .där stadigvarande med Halmstad - sr Hälsningborg ” nn . Mineralfodret a Varberg (Hässleholm) : 84 | nar stor betydelse som ett skydd Malmö (Hälsingborg) St, . 922 | 42N sjukdomsartade förluster hos Malmö (Hälsinsbore ) 9.44 | Botkreatur såsom skelettsjukdomar, Hälsinge (Stockholm) Sh 10.16 | het hos ungdjur samt talrika fall älsingborg "11.27 | av foderleda framhåller professor Hamstad Götcb, (Hase hy 3) 1153 | O "Svanberg, I anslutning härtil Malmö Hälsb borg ) ') 132 har. man iakttagit en avsevärd, Hälsingborg 5; 1604 stundom slående förbättring av kor- Göteborg (Hässieholm) +.; 16.06 | Nas dräktighetsförhållande, frihet Göteborg (Hässleholm) 17.53 | från omlöpning och överlöpni Malmö Hälsinborg 18.10 Å I den mån man övergått från en Göteborg (Stockholm) St 18.31 f fosfatfattig till en mera fosfatrik Nalmö 2 GSE Sh 1926 utfodring av kor och ungdjur. Där- TR (Hässtel ) 2034 jämte. har acetonämier hos kor i "många fall visat äg vara betinga- de av fosfatfi d Men för il och ensta- ka havsfåglar. | Men" England, Nor- ge, Frankrike och Australien har likväl annekterat vissa sektorer av polarområdet. Argentina och Chile har framställt krav på en del av även 'i besättningar, som i stort sett ansetts fria från de nu upp- de förlustanled har foderfosfaten visat sig kunna med- föra stegrade mjölkmängder, d v s de åden, som England räknar som sina, och på senaste tid har även ryssarna begärt att få "vara ri De senare deltar Å varje fall e som nu pågår där, De har också särskilda förutsättningar” härför, ty de är nu en gång vana vid att ar- beta under svåra klimatiska för- Hur det kommer att gå med de olika makternas äganderättsanspråk kan givetvis inte förutspås men man räknar med att det blir di- förhandlingar med ti- den. Tillsvidare har saken betydel- se endast för stationeringen av de Men när man vet att vädret i Euro- på i allmänhet bestämmes av för- hållandena vid Grönland, förstår man att det också har sin -'->a be- tydelse att äza kännedom om hög- tyck och låtryck, kosmi-k utstrål- ring och mycket annat sådant på Jen sjätte kontinenten. DE och vädjade om' en översyn av de sociala; problemen, Situationen när d möts ett k de å torde. 'vära ännv sämre än i dag. Siste talare före middagsrasten var hr Aastrup (fp) som hoppades på samförståndslösningar. "Inom ; nä- = om: män knappar in på. marmor | gäller att ompröva hela vår eko-|'" ringslivet ser man med oro på läget | BUENOS AIRES (AEP) = . rest till Östeuropa statliga företagen fi krediter Och leveranser; . De! ryska lockélserna : är väl avs vägda och så till vida! sensationel- Ta, då de på grund av storleksord- ingen ., innebär ;.” handelspolitiska framstötar 'som 'inte kan - bli utan politiska följder. Det var därför in- te alls överraskande att amerikans- ka observatörer i Sydamerika slog larm 'och påpekade att" USA i La- tinamerika imåste 'räkna' med både och tvivlar på- kterna för- måga; att. bemästra situationen, " . — Det är ant bra” många, ' om slarvar med diskningen av. mjöl - kärlen, . du: Karlsson. — Jo, det' kan jag nog hålla med dig om, Många tror, att det ej är så kinkigt med diskningen, bara man kyler mjölken ordentligt, och det är bekvämare att kyla än diska. De'tar' grundligt fel. A och O är att ha en ren och bakteriefattig mjölk, och härviälag spelar disk- ningen en stor roll, .- - i -— Om folk kunde lära sig en så enkel sak som att skölja mjölkkär- len med ljumt vatten genast efter net. Det blir ju fort beläggningar, innehållande ';fett,' : äggviteämnen och bakterier; på kärlens väggar, och ju längre de får vara kvar, des- to hårdare fastnar de. Försöker man skölja bort beläggningen med kallt vatten, så stelnar fettet, och försö- ker man med hett vatten, så stel- nar äggviteämnena, Hur man vän- der sig, har man ändan bak, heter det, men med ljumt vatten går det att lösa problemet, '' isd användningen, -vore mycket :vun<' iska och poli isk bakslag dell om. Wat -Yankarna alltid impopulära! i Psykologiskt ' "har; "ryssarna" valt det riktiga” ögonblicket,' Sputnikar? na "och de amerikanska misslyc- kand vid raket ten har "I gjort djupa, intryck på allmänheten och regeringarna. i Sydamerika. Trots ”panamerikansk; solidarit ts- politik”, ”den” gode grannens pli- tik”;'och militära avtal som knyter de. latinamerikanska" länderna till Efter , förmånliga leveransanbud från ”Sovjetuiusnen, Tjöcko- ” slovakien: och Ungern haren argentinsk regeringskommission av- syfte att där köpa utrustningsmateriel för de.- 40 miljoner : dollar, kanske skall vidgas till 200 miljoner. dollar. . Samtidigt försiggår.” - underhandlingar mellan Sovjets mellanhänder och den brasilian= m ska: regeringen rörande sovjetryska. resp tjeckoslovakiska varu- vilket" belopp : senare räffinaderie : . [ning i väror som .sydamerkanernia :-- har i överflöd, t ex hudar,. brödsäd, kaffe och frukt.- Sovjet. har, under de senaste veckornas kontakter in- te krävt. att något förbjudet. kom=. ti: skulle” legali. med Brasilien skall upprättas "som villkor eller inledning + till de ut- lovade leveranserna; Sovjet ställer inga "politiska "villkor, Herrarna "i" Kreml' har. vidare-' erbjudit bilar: som är betydligt billigare än: USA: bilarna, Hungern ' efter '. bil enorm i Brasilien, Man får 20.000 kronor för” en "gammal gagnad Chevrolet, : en. vagn som i Sverige aldrig kunde” nå hög i än 6. 000 kronor.i” USA” ”måste vidta, otåtgärder ” Brasliliens "president . Kvitschek . och hans kollega i-Argentiua, A- ramburu;- är. båda motståndare till k "De ryska erbj USA har den store amerikanska affärsmetoder har ald- rig upphört att irritera den latin- amerikanska opinionen.” De." syd- amerikanska regeringarna anser att de utan risker kan lyssna på dé ryska locktonerna då de inhemska kommunistiska rörelserna:i allmän=' het är svaga och inte utgör någon aktuell fara, . Det . kommunistiska partiet. är. förbjudet 'i; Brasilien, Det är därför svårt att korrekt upp- ge kommunisternas: styrka. Rege-l- ringen anser att bland Brasiliens 56 miljoner invånare endast finns omkring 100.000 kommunister och kommunistsympatisörer, "vilket inte är mycket, I Argentina är kommu- nistiska partiet tillåtet. Dess svag- — Det där är sc d, käre bror. Och återstående beläggningar tar man sedan bort med hjälp av borste ' och varmt vatten, tillsatt med ett bra diskmedel. Disktrasor borde vara i lag förbjudna, Fy sjut- ton sådana bakterie-- och smuts- härdar de är! , ".— Jaha, och sedan eka diskmed- het d reras vid de olika valen. . "Oljan tillhör oss” or hindand, i norr: aldrig varit. populär. Hänsynslösa] dena" är ' emellertid. så fördelakti och 'de har kompletterats med löften, om räntefria och kortfristiga kre diter, så” att de båda ländernas re geringar inte kan avvisa dem.' USA måste uppenbarligen också i La-'': tinamerika uppia den kastade 'rys- > ka handsken och i eget intresse in>"' gå i handelskonkurrens med der" sovjetryska vubelexpansionen. i Gävle” avsattes. för sten. MUfOT och tjänstefel" Sovjets fördelaktiga | kan enligt regeringskretsar icke av- visas då Sovjet vill leverera indu- striell utrustning som de latiname- riakanska länderna trots mångåri- ga ansträ inte kunnat få let sköljas bort ordentligt. Man skulle tycka, att en sådan sak bor- de vara självklar, men många slar- var. med sköljningen och får då lätt smakfel på mjölken. Många tror I l också, att när diskningen och skölj- ningen är över, så är allt gott och väl, men därvidlag tar de 'grund- ligt fel. Det finns mängder av bak- terier kvar på kärlens botten, och de har en sällsam förmåga att för- öka sig. Därför måste de avlivas, och det gör man bäst med rågot bra desinfektionsmedel, t ex klo- — Tågordningen är alltså: skölj- ning med ljumt vatten, diskning med borste och: ett bra diskmedel, "- I sköljning, desinfektion med klora- min e d och sedan torkning. KM-r : ” (IN) Prenumerera CC av USA, Amerikanska oljebolag har nämligen' alltid effektivt hind- rat USA att till Brasilien och Ar- gentina leverera vad dessa länder mest behöver, nämligen borrmaski- ner och utrustningar för letandet efter olja. De antiamerikanska ' och iska strömni kan i Latinamerika när som helst mobi- liseras då det gäller olja, I Brasi- lien är det mest attraktiva politis- ka slagordet nu som tidigare .”O petroleo es nosso”, Ojan är vår — underförstått att oljan inte får till. höra US-amerikaner. Båda län- derna betalar årligen stora summor för import av flytande bränsle, fast- än de själva förfogar över rika ol- jefyndigheter. De kan inte exploa- teras tillfredsställande på grund av brist på teknisk utrustning och så vitt det utvinnes råolja kan den inte raffineras i hemlandet. Bräns- It återvänder under amerikansk flagg som amerikansk vara. Sovjetunionen har erbjudit att i varje önskad omfaitning leverera klarades 'i rådhusrättens utslag: +! "på måndagen avsatt från sin” '.- tjänst, Rätten dömde honom; för tagande av muta i ett fall,” => " Erovt tjänstefel i fem fall sam tjänstefel i åtta fall, de övriga inblandade fn böter, medan åtalen mot de, "bta fiende, Kimnades, utan > . För brukande' vilket brott” Två avs - dömdes ev sf e av' falsk årkusid, prel! ae finga: ävensom sant hn e dömdes lands - je kören till, 50 dagsböter a sl ådhusrätten:, förordnade” att. Olesstraffet skall anses verkställt genom Lundells hållande' 4 häkte, ' Ahlagarens . talan :mot': Lundell i övrigt lämhades utan bifall! "> Eri av de'som' åtalats för bestick." : . Ling dömdts till 40' dagshöter, och fick" utssysslomannen i Hudiksvall för osant Åntygande : 40 dags. > er. " De —AL latinämistera första torn har nyligen tagits I bruk i eaktorp på 10 kw'hap uj av landets — atomkraf möts efter amerikanska Fitaingar. 0 SSlom 2 ce ” främst, avsedd fö va sänmhat, Kerstnadarna hi threaktog Argenti. 7 borrmaskiner och utvusioing för I Götsba (Sika) nn > et ett bättre tillvaratagande av fod- Malm borg gas) It - . Göted rg (Sthlm) St, 92) or oasen Halmstad (Hässleholm, Oslo) 945j > - Havreflygsoten - Thållanden.' -' Galmö Hatsingborg St, 1021] bekämpas genom betning med kvick- Hal cborg bor thlm, Hässleh.): NR silvermdel, framhåller mag F An- älsingbo drén i Statens växtskyddsanstalts Göteb sorg, (Malmö) M - publikation ”Växtskyddsnotiser” nr Nulmstad (Oslo) 18.08) 6 1557, De i handeln fö 1610) de kvicksilverfria preparaten, som Malma Ä borg) 17.55 | i andra fall har sina förtjänster, har Göteborg (Kristlanstad) 1812] ej nämnvärd effekt mot havreflyg- | vet Malmö S 1833] sot = Kombinerade = kvicksilver Götebors RER St 1928] TMTD-medel kan vidstarkare flyg- Halmstad (V oH) 2 solsangrepp ej beller rekommen- Halmstad tGsteben) 2 0 250 deras. Dessa medels värde ligger > Vi re S däreniot i, att de ger en möjlighet 2 Th nr fö Farberg t natt fö H Uli samhdig bekämpning av fusa- o H öre och efter] mjölkhalta, rakilis och efisrifiven- 2 Endast natt efter onså. samt vatt ir och seg ige bog oli öre ao efter H strasälesals. Ny kter a ungdom -— | - : framti dena gdoml >. En sydhallänning kan inte gärna. vara utan Laholms Tidning Ar UPppått til > 7 nära As miljoner Desos; ETT-Reuters
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.