"veta vad” sem meg en + Hallant? :' händer i södra fl ble Erp: on LAHOLM I SÖKER NI - kontakt med befolkningen . i södra Halland? Annonsera då i ortsorganet - S TIDNING STOCKHOLM an ” Grammatiken. och . skrivnins ” a garna får huvudparten av skul-. den då en skolelev: skall förs” : klara: varför han fått underbe-". ' yet i ett språk; Det är inte lätt - för. honom själv att inse . att , "+ brister '; 4 uttal, ordförråd och ++ studiet.” av 'språktexterna kan - t ligga i botten på svårigheterna. " Men <så är det mycket ofta, : framhåller undervisningsrådet Birger. Thorén," som" i skol- - överstyrelsen bl a handlägger frågor rörande pråkstadieraa tala ett". språk .— allt' hänger sam- "many; ; framhåller "hr Thorén. vidare, Skrivningarna, är bara ett fästande på papper - ”av: kunskaperna; kan -man'tala ett språk" någolsånär till- ” fredsställande så i kan. man. också skriva det acceptabelt Bristerna är valdrig isolerade” till bara, förmågan "att skriva ett 'språk.; Enbart skriv- ”ningsträning leder sällan till målet. "Än" mindre kan man : rekommen- i dera ett dött :tragglande av gram- : matiska regler: Abstråkta ' och iso- > lerade grammatikkiunskaper harin- - get 'egentligt :(värde, de måste vara .stadigt befästa genom” talövningar, . "Texterna ä är mycket lättare att prän- +» ta.in, om, man kan läsa dem med rätt melodi. Och förmågan att upp- fatta talat språk sammanhänger gan- | ska äntimt med hur pass bra uttal som feberutslaget; de igt att något är i-olag, föder: - sa men den "tränade språkläraren kan . hänga samman?” .., men ” éftast "upptäcka motsvarande symp- "tom ' på :alla andra" områden av SN eror då; > bristerna? : Na- jurligtvisi kan det vara fråga om - radio kan bli en. uppskattad fritids- -[ sysselsättning . som lämnar 'värde- ningsfälte: och ger snabbt resultat i dén skriftliga och. muntliga över- äs språ” är skrivna på ett tillrättalagt - en- kelt språk. =" "7", "Det finns många nyutgivna prak- tiska . kurser; med 7 :grammofonski- vor sori kan verka starkt stimule- rande och gör studierna roliga. Ett förbättrat uttal omsätts" ofta omer delbart 4 förbättrade resultat i. äv- rigt. Att lyssna till .dagsnyheter och andra enklare program i utländsk fullt bidrag till språkträninge "i Ett ganska billigt sätt att öka in- tresset och färdigheten är att kor- réspondera med utändska brevvän+ ner. Då blir meningen med 'skolans enkla. uppsats, och 'översättnings- övningar strax lite klarare, En mer systematisk sskrivningsträning- kan vem som helst skaffa sig genom de översättningsövningar med: nyckel som finns utgivna. En sådan bok eller en skrivkurs från: ett korre- spondensinstitut kan ofta föra. ett stort steg uppåt, - ske det allra bästa — är att än en gång gå | igenom” "nybörjarboken eller den i realskolan använda läse- boken och lära! sig 'nybörjarboken praktiskt taget utantill och av lä- seboken valda delar; Den som. kan en nybörjarbok '. av : normal ' längd utantill har alla utsikter att klara sig med "goda" "betyg" genom real- skolan, och för den som väl behärs- ket. Det finns också tidskrifter s som |. Intad var 37 mil lång och En unik | Våttransport som blivit något av och Lappland har skett mellan Luleå och I ristföreningens nya fartyg ”Langas” på sin färd upp- mot Luleluspen dä mot Lappmarken, Den svåra transporten, med en fi g från Luleå tl. iEaetuspen = - Sura Te SS Fialöreningen n nya fartyg, ”bangas? . en attraktion ) på s sin väg genom delar - av Norrbotten 4. mleluspen ca 4 mil norr om Porjus, Det är Svenska Tu- ” som på egna hjul och dragen av en lastbil fick göra slutetappen = r den skall trafikera Sjöfallsleden från och med i sonimar. I fyra” lade den ca 18 ton tunga "båten på hala och smala vägar upp i som gick med en maximihastighet . av 20 km:i timmen, : på. oktober "vid Gustavsson , och Anderssons Varv: på Lidingö 'seg- lades den i 18 sekundmeters storm upp till Luleå, där den lades upp i väntan på att omständigheterna skulle bli'gy för fortsatt behöver gymnasiet knappast erbju- da några alltför” "stora "svårigheter. Men. eleven måste ” behärska : dem så att de' gått' honom i blodet. Han skall. kunna läsa' upp styckena i nybörjarboken utantill: och skriva ned dem. utantill;. styckena i läse- boken kan han lämpligen översätta till ika skriftligt för att någon ' bristande:- beg; i. "och bristande språkbegåvning i isyn- ; herhet; är ett språk. bereder en felev: oöverstigliga svårigheter. Men :det är faktiskt ganska måttliga krav "på språkkunskaper som ställs i real- skolan och gymnasiet." Det är' väl "också" "gaåriska ”gällan” "som "eleverna i Våra Sömre skolor saknar teore- "Det kan. brista” i" elevens inires- be. för. språk" "och det är självklart satt etf arbete som görg motvilligt ger sämre resultat och kräver stör- re "ansträngningar. Orsaken till det bristande intresset är ofta att: det ;har ”tagit emot”,' en Tucka i kun- - ar. nya 'och stora motgångar som gör: eleverna ännu mer modfällda "med ytterligare , försämrade resul tat som följd. Hur ska man kom- a ur denna cirkel? 2 " et bästa. är naturligtvis om man - kan -hindra att eleven "kommer i "denna -svåra.. situation. : Väl. utbil- . dade-lärare som har fått möjlighet saft. vistas, tillräckligt länge i. det - Jand ; vars språk de. undervisar. 4, födda lektorer, språkfilmer . och -ljudbildband, "bandspelare för ut- .talskontroll — allt detta är viktiga krävande för : gar för en intresseväckande språk- undervisning” Jag vill gärna i det "sammanhanget framhålla hur myc- ket språklärarna själva har gjort för att driva fram en förstklassig un- 'dervisning, framhåller hr Thorén. . Men elever som halkar efter har vi ”..och kommer, alltid 'att ha hur bra "undervisningen än är. Ofta är det lämpligt. att hem och skola hjälps "ät Här. ska bara ges några exempel . på några nära till hands Kegande "åtgärder; rang 7 Många bra uj medel on Det finns numera ett mycket stort antal förenklade och lätta språk- : texter med mycket lockande inne- håll för olika stadier. Särskilt gäl- ler detta engelskan där ett 1 fjol -' utgivet ' tilläggshäfte till den kän- då bibliotekskatalogen upptar inte » mindre än 173 lätta texter, Det gör " glospluggandet i skolan mera me- 75. 000 kronor för tolv rätt ” STOCKHOLM (TT). : '”Ätta vinnare med. tolv I rust får: > ”Paenaste tipsomgången full ut- ,' delning med vardera 75000 kr, . För elva rätt får 96 vinnare ca - 1,7156 kr och 5.497 vinnare med ; to rött får ca 126 kr. : «På siffertipset blir det år 20 , "Vinnare med fyra rätt ca "1.467. "kr och & 1.201: med vittt ca "18 kronor. ”fjonmotor spelar j jonerna samma roll - mer troligen någon ”alkal dag senare åter översätta dem till främmande språket, Några dar se- nare gör han om samma prov med nare gör han om samma prov med ännu strängare krav.o nita san " Men är inte" detta: att lyfta sig själv:i håret? :Fordras "det ”inte're-' dan från början att man har” både energi 'och intresse? Energi säker- ligen, men den som tror att man kan lära sig ett främmande språk utan energiska insatser han far myc- ket vilse. Men det glädjande med den energiinsats som här fodras är att den mycket snabbt omvand- las i intresse, och än mer glädjan- de är det att detta intresse i sin Mi färd. ”Langas” är byggd i lättme- tall" och -har 'kostat ca 1/4 miljon kronor. Man beräknar att dess me- delfart med 70 passagarere .och 5 tons' last ' kommer att HE, ca 11 knop. SR «Det låg flera månader av "för e- redelser bakom båttransporten.' Al- la vägar och broar. som skulle pas- seras mättes: och broarnas 'kon- struk jon undersöktes för att man iverallt. Man konstruerade särskilda hjulstag 'som - fästes 'i ”Langas” ” spant. På det sättet kun- de "den :19 'meter "långa båten ' på egna hjul, som ' tidigare suttit: på ett. flygplan, rulla upp fill Lule= luspen dragen av en 150 hk Sca- nia-Vabis på vars flak båtens ak«= ter vilade i en speciell snabbkopp- Ett manstarkt uppbåd av poliser och telepersonal' — de senare för att höja ledningar i båtens väg =— ledsagade ”Langas” på; dess: väg tur i regel omvandlas i goda resul- tat, i varje fall i goda framsteg, sä: ger -undervisningsrådet Thoré) salut, ; St . tyrligheterna, Ett av däcken punk- genom Luleås gator, som kantades av åskådare. Men redan efter 3 mil —"utanför Råneå — började även- EE Rymdraket "CLEVELAND, Ohto,s men med; jonmotor TI går till-Mars-om-tio-år: : att” användas, t ex natrium, Litturn, och Lid eller cesium, Dessa me- Det första ” dsk "skall kanske drivas av ”jonmotorer” på sin färd mellan planeterna. Sådana motorer. finns redan i principmo- deller som fungerar oklanderligt. De! demonstrerades . nyligen : vid Lewis flyglaboratorier i Cleveland och : har. konstruerats av: veten= skapsmän : knutna ; till. National Advisory Committee för Aeronau- tics, USA:s främsta organ, för Avg ]' forskning. : . voi Rymdskeppet skulle" stärta med hjälp av,en raketmotor, Väl ute ur jordens atmosfär: får jonmotorn överta driften. För att neutralisera jordens | dragningskraft . måste rymdskeppet färdas med en hastig- het av 40.000 km ut i rymden, Motorn skulle ' drivas av joner, positivt laddade "partiklar, bildade när atomens molekylära struktur bryts ner av stark värme — upp- emot 27.800 grader "Celsius, JToner- na'”kan accelereras till stor, has- tighet. av kraftiga magneter ; :eller liknande anordningar. :I ett jon-= drivet "rymdskepp skulle jonerna stötas ut från motorn med mycket stor kraft och skapa ett tryck som pressade rymdskeppet framåt. . .. Detta tryck kan jämföras med 'det föme utvecklas av de expanderande gaser som pressas. ut 'genom : en I en skulle” utan svårighet kunna , pro- taller avger stora kvantiteter joner när de kommer i kontakt med heta ytor av platina eller tungsten. Ce- slum och rubidium är troligen de "mest lämpliga, eftersom deras jo- ner än tyngre än andra metallers och « därför, ger ' större ' framåtdri- vande kraft vid 'utstötningen,. : En viktig fördel som en jonmotor skulle ha över en raketmotor är att den” kunde . hållas ' igång mycket längre tid. : Raketmotorns bränsle förtärs "mycket' hastigt, ' Ett rymd- skepp som! "byggts "för att' flyga kring Mars skulle behöva drivme- del. för lång: tid. En -jonmotor ducera' drivkraft för en. resa tur och. retur till Mars med en has- tighet äv 41.600 km. En 'sådan ut- flykt skulle erfordra två månaders oavbruten flygtid. ' ÅA RER ov - De. framsteg ' som , gjorts. 1 och red: konstruktionen av jonmotorn gör att rymdfärder: nu definitivt tillhör: verklighetens värld :och' kan kli: föremål för. allvarliga veten- skapliga försök. Dr John Gale, som är chef för ett företag i Boston som bygger ' atomaccelerator," framhål- ler -att en jonmotor kan . byggas med Jedning av de vetenskapliga ti som nu är tillgäng- som gasen, Jonmotorn ger mycket mindre framdrivånde kraft än rea- motorn, men mer än tillräckligt för att "driva ett rymdskepp. med en hastighet av omkring" 80.000 "km I timmen när farkosten nått utanför jordens täta atmosfär, : Lane . Flyctid. två mängder, AR torn kom- liga; Ett antal smärre problem kan hppstå, men ingenting tyder på att de tkulle vara olösliga, . Man. väntar sig inte att någoh människa inom den härmaste fram- liden' skall bege sig ut på den 57 miljoner km långa, resan till Mars, imen ” amerikanska vetenskapsmän tror att det skall bli möjligt att sända en obemannad ryrhdfarkost d över Lulel "Redan första etappen i ”Langas” terade och då inte nya däck med, färd mot norr. var. äventyrlig. Se- |samma dimension kunde anskaffas dan båten gått av stapeln i början [måste hjulen göras om under jäk- tiga . nattimmar "innan . färden på smala broar och vägar kunde fort- sättas... På två ställen måste man dra ”Langas” med slanor på sidor- na för att'inte broräckena 'skulle sprängas, när den 4,5 meter breda farkosten” skulle "över, 'Och: strax utanför ” Överkalix. forcerades' en bro genom” att man monterade av hjulen och släpade, båten på me- dar... Det vär enda” möjligheten att komma: under ' brospannen. i Vi kör dag 'och natt, berättar Lidingövarvets. T presentant'., och Baghammar, som också : fick. idén till att sätta ”Langas”. på hjul: Oss veterligt har någon liknande trans- port "som" denna aldrig" försiggått i is till uppläggningsplatseris Sverige.” Genom" att båten går på hjul är den emellertid mycket smi- dig trots sitt stora omfång. Vi kan till och med utan störr vårigh ler backa långa stycken, - — "Tj "] tism, cancer, multipel scleros' etc, för komplettering av samhällets åt- I toden är orättvis. Det sistvämnda STOCKHOLM (Press) På ett väsentligt område Inom den svenska socialpolitiken har man försummat att. följa principen om att förmånstagarna inte skall be- höva känna sig stå i tack INär anordnas riksinsamlingar för könssjukao alkoholskadade vårdnaden utgör rehabiliterings- verksamheten, Främst gäller denna att till normalt samhälls- och 'ar= betsliv återföra så olika grupper som de partiellt arbetsföra, de al- skuld — till andra, skriver. TCO- sekreterare . Thord Wallén. i ali skriften Civila Försvarétjänsteman- nen. Det gäller vården av. offren för folksjukdomarna polio, reuma- Varje år anordnas insamlingar bland allmänheten för att få medel gärder, Insamlingar har utan tvi- vel sitt berättigande: i holskadade och de straffade. Det. förefaller nödvändigt, att samhället tills satsar På att upplysningsvägen minska allmänhetens fördomar kring dessa problem. Vad först angår de partiellt arbetsföra överdriver man ofta "en "skadas ' arbetshjndrande . : effekt. Vad de partiellt arbetsföra lighet. till hyggliga arbetstillfällen. situationer, Men det förefaller orim- ligt att mah skall behöva: ta'till välgörenhet för att hjäpla de av som att alkoholism" är en sjukdom är väl numera gans- ka; allmän, Ändå torde det stora hindret för ett äterförande till äre Ikoholskad . Det är ju numera möjligt att med ganska god" säkerhet förutsäga hur många som varje år kommer att insjukna i dessa sjukdomar. "a : Felet med. dessa insamlingar är dels att det måste vara förödmju- kande för de sjuka att behöva va- ra'i viss utsträckning beroende av allmänhetens välvilja; dels att me- därför att vissa grupper sjuka är undantagna från denna” hjälpform. När anordnas det t ex riksinsam- lingar - för - sinnessjuka, könssjuka eller . alkoholskadade? .- Till ' detta kommer att allt för många privat- vid i li betet skott + kosta mellan 25-- och 30.006 krorior. och ”ombord” :har vi varmt och skönt, 4 hbetst av de of ta ligga i arbetsgivarnas och är betskamraternas ' negativa reaktion till dem: vi vet i Princip, men för= nekar denna vetskap i det praktis- ka fallet, .De straffades största, pro= blem slutligen torde också vara att . skaffa sig en hygglig försörjning, - En lucka i arbetsintygen kan vara . tillräckligt för att omöjliggöra : en oe fanställning och därmed en uppiik= ” tig önskan återgång till normalt ar= bete. Helt naturligt är dessa frå= = > gor komplicerade och ömtåliga där= =” för att det krävs en avvägning mel= lan individens rätt till skydd och, övriga medborgares samma rätt. Men, just därför förefaller behovet sig "på de sjukas bekostnad. ' '; En viktig del' av. den sogiala om= >. Jav insatser” på dessa områden ännu större, : fortsätter ingenjör B Vi får. värme genom båtens egria' bat- terier,' som Jaddas 'med” bensinagg- regat, Och vid den lilla" baren i fö- ren, där turisterna i'sommar kom- mer och läskar sig med kalla drycé ker, äter vi falukorv och potatis, 7 Méd på resan var ett tiotal per- soner, ” däribland Svenska Turist- föreningens, representant Åke Sa- lomonsson 'samt direktör, Ingmar Westman från Nordisk Yachtassu- rans, där transporten i'för 250.000 kronor. räbratiroäukttonen kades under året 1956—57 något mera befoll ökningen, Idel. FAO: 1 sin senaste rapport över livsmedelsläget i världen. Detsam- ma har varit fallet under de fyra senaste åren, och utvecklingen tor- de komma att gå i samma riktning också under innevarande år. Förra J Tåret ökades livsmedelproduktionen med 3 procent, medan befolknings- ökningen utgjorde 1.6 procent, Un- der perioden 1948—52 översteg pro- duktionsökningen 1 de s k underut- "I vecklade länderna världens genom- snittliga produktionsökning på jord- bruksområdet, : medan . den ; var långsammare i de mera a utvecklade länderna. re fö ökad produktion a av "> fodersäd och ris Under år 1956—57 var världsex- porten av vete och vetemjöl den hittills största och nådde en volym av 30 milj ton. Däremot minskades veteproduktionen något på grund av skador på - höstvetegrödorna i Australien och Västeuropa. Foder- '' Ålsädesproduktionen steg : betydligt. Produktionen : av ris: ökades. och översteg 200 miljoner . ton. ' Likaså ökades riskonsumtionen ; och han- fer under 1955 med 's procent och med ytterligare, 8. procent under 1956. .Det. mest anmärkningsvärda för denna handel var, att exporten från "Nord-Amerika' steg med "30 procent, beroende dels på att över- skottsproduktionen i ökad grad pla- cerats i andra länder, dels på ökad efterfrågan i: Europa. och Fjärran Östern. "Trots: att volymen försål- da jordbruksprodukter ökades med ; böcker, som toppar de senaste . årens, bestsellerlistor med namn ' i som Stieg Trenter, Maria Lang ; och "Hans Krister : Rönnblom » för att inte tala "om "mängder ' < äv nya namn 'som: växer :upp ' som svampar ur jorden. Decka='./ derligt att möta illfundiga mi "dare och skarpsinniga detekti-'. - ver i Folkhemnet, antingen det - "> nu är i någon liten avkrok i - Bergslagen eller rentav iKung-> ; » liga Huvudstaden, "+=. ; Så har det dock inte allfid' va- rit, För bara omkring tjugo år se- dan ansågs det: otroligt att göra en fullvärdig deckare i vår mera idylliska miljö... De försök, som dit- tills: gjorts tycktes knappast 'ma- na till efterföljd. Det hela hade en smått . parodisk 'bismak av: kon- strukton, mer eller mindre fyndigt plagierat efter utländska, främst då gl iska, förebilder. Den klas- 8 procent föll det enhetspriset för dessa "varor" på världsmarknaden åter, medan me- delpriserna för. industrivaror öka- des. Följaktligen steg värdet av: de exporterade' jordbruksprodukterna med endast 4-procent,' varför 'des- sas köpkraft” .defacto: förblev un- gefär densamma som tidigare, : - ” Producentpriserna nl torde i allmänhet ha ökats något In; under 1956 och .1957, i vissa fall på. grund "av. ökade statsubventio- ner. 'De priser : producenterna be- talat för sina förnödenheter har ö- kats i de'flesta av de fåtaliga län- der, från -vilka' rapporter häröver erhållits, I ett fåtal länder hade produktionen stigit tillräckligt för att mer än kompensera prisföränd- ringarna, varför. Jordbrukarnas in- ökades." Jordbruksinkoms- deln. Ifråga om socker förö världsläget . avsevärt...” Konsumtio- nen” översteg produktionen, lagren minskade och priserna på världs- marknaden: ökades' HN nästan. det dubbla... 4 cn vev rr ; Kötlproduktionen Var: rekotdar- tad; främst på grund av avsevärda ökningar i USA och Argentina men man 'hoppas att'en utjämning ska komma till stånd under innevaran- de år. 'Produktionsökningen förme- jeriprodukter torde ha skett mera på grund 'av bättre avkastning per djur än på grund hv att djurstam- "I men skulle ha ökats. Sovjetunionen har rapporterat en avsevärd ökning av .'sin smörproduktion, , Ullpro- duktiopex har ökats med 30 prö- cent under ,de senaste tio åren och terna ; hade; utan tvivel sjunkit i långt flera fall och avsevärt mera utan de” "statssubventioner jordbru- karna. erhöll i ett stort antal Jän- der.” "Subvéntionerna översteg ofta betydligt de på världsmarknaden rå- siska deckaren sådan den utforma- ra sig i internationell storstadsmil- jö eller åtminstone i en lantlig mil- jö, där aparta, sällsamma männi- skoöden var tillfinnandes såsom hos Dorothy Sayers eller Agatha Chris- > Det första försöket inom deckar- branschen i vårt land var psoude- nymen Prins Pierres (Fredrik Lind- holm) : + ”Stockholmgs- detektiven”, direkt avläggare av. Conan: Doyles då redan världsberömda Sherlock [Hol k Iser. ..Den k 'epigonen sökte så gott det gick att [ningar och bibliska! des av Sir Conan Doyle 'skullé gö- som utkom redan 1893, Den var en |" sin: chans llänningar befanns vara spioner och agenter . för mystiska politi: ter och ligabildningar, Frånsett. Frank .Hellers k som sannerligen är: av ' hög inter- . natignell klass, b åde'. söm :'de är "med en' enastående vérve och desstitom -atilistlakt fullfjädrade med . sina ' dig el ningar; på” "vanföreställ Fälasslle kades.” vi "dock näppeligen kläcka, ' Det blev först på 1950-talat s som den svenska kriminalberättelsen vå= ';- gade satsa. .på' inhemsk ittliga "svenska". i vardaglig miljö. De'; :merd : akte lertid' vänta” på sig: till 1940-talet, då . framför ' allt” Trenter ; började + komma fram med sina rappt, skriv- na thrillers i.det under kriget. rätt internationellt betonade Stockholm, Trenter uppdagade kusliga och his= 7 staden, vilka sedda i ljuset av me=, "., ra prosaisktinriktade författare blott tett sig som beskedliga, smått oför«+" argliga idyller, 7: Trenters : enorma lokalkännedom; grundad på mång- åriga erfarenheter, som kriminal? reportér i. dagspressen, var sanno- likt en av förutsättningarna att, han lyckades betvinga sina läsare, - 7 och den skeptiska kritiken. - s N Quristopher Jolin "Den «grekiske utrikesministern Averoff har i ett anförande i parla-: mentet framhållit att Grekland kom= mer att gå med på a baser för ro= G d om AH behövs för" lan= efterapa > förebild mellan den övermänskligt begåva- de Holmes och' dennes mera tri- vialt utrustade goda vän dr Wat- som. Men det hela fick ändå alltför mycket tycke av lånegods. Först på 1910-talet debuterade en småländsk kyrkoherde vid namn Oskar Wåg- man med en rad böcker, i, vilka så- väl Conan Doyle som dennes mån- ga efterföljare. parodierades på ett ligen roande sätt, Men den brit- dande med re- Iilda 18 tiske fö härdade gott det na i de di i allt större utsträckning: nödgades ingripa i den" internationella han- deln, antingen” genom. importfär- bud för att. på hemmamarknaden hålla priserna uppe på stödpriser- nas nivå eller genoin "att 'subven- tionera "exporten... Sila tätt - I 'alla länder steg mirnutpriser- na ytterligare under 1956 och bör- prästerliga. löjet och. bibehöll sitt starka intresse både hos publik och rika 'polisära vedersakare, (florerade läsekrets, Skumma bovar och snill- k de dets säkerhet. . Grekland är ense, med de länder, som anser att man "antingen maste få till stånd en kontrollerad ned= rustning eller ärka atlantpaktsor= militära kraft ge- nom att upprätta baser för robotar och kärnvapen, sade han i parlamep= tet på måndagen. (TT-AFP) ot FN:s säkerhetsråd sammanträder på onsdagen. Man skall då behand= Ja Jordaniens klagomål om att Israel har kränkt Ingenmansland-området 7 i Jerusalem genom att där låte. vlan- Yera träd. (TY-Reuler) ymnigt i värld över, - -En något ny genre skapades i) vårt Jand Toch med Frank Fetlers ättelser il jan av 1957, åter lande fortsatt äv Patton ökade konsumentpriser Sverige, Miljön var där helt och! «ller sk av hållet i ll med drukdriv- man emotser fortsatta ök konsumtionen var rekordartad och nådde ' en volym av' 1.28 miljoner ton, "Rågummikonsumtionen ' över- steg produktionen trots den allt- änd har blivit allt långsammare och ök- ningen var endast obetydlig under 1956—57. Efter en flerårig oavbru- ten ökning har stödköpen av över- na, påhittiga och charmerande sko- jare i stället för nattsvarta, mora- liskt alltigenom' gemena bovar. En också här hemma; ett gott tag fram- 4 + Japan. vill: 'ha:0S 1964 > TOKIO (TT — Reuter). +:- . Japan tänker sätta till alla klu-' tar för att Tokio skall få hand om värdskapet för ' 1964 års ka spel, En kommitté på av. orsakerna till den tilltagand liseringen i de nu på k i Förenta in- jämt ökade av syn: tetiskt gummi, som .var 25 procent högre ä än för fem år sedan, ” . Handöl». med jordbryksprodukter " utvidgades +” . Efter att 'under flera år ha stått Som bränsle för 3 till planeten inom de närmaste tio årens - - ne : på samma nivå som före kriget öka- des handeln med dordbruksproduk- a >» , ' a v skrärkts och lagren av vete och "| bomull minskat, medan lagren av fodersäd, avsevärt ökades 'i USA och Kanada, ' Minskningen av 'lag- ren i USA beror mera på ökad av- 20-talet livligt förekommande även- tyrsberättelserna av deckartycke var att Sverige efter första 'världs- kriget började bli tillhåll för en massa tvivelaktiga existenser av frö d extraktion, Det gav bak? sättning av översk or i ut- landet ä än på” produktionsminsknin- Bars” grund till den borgerliga svenska idyllen, allra helst som n ertalet ut 120” idrottsledare, idrottsmän, politiker och journalister/har bildats för att sätta igång cn Jhampanj med mottot: Tokio OS- irad 1964. Japanske premiärmi- stistern M Kishi väntas bli ord- förande i i kommittén, N i helt annan utsträckning än hit= =. , önskar är inte medkänsla utan möje " .. iljö, » på. ” ningsvärda framgångarna lät emel= , nande ruggiga stämningar.i huvuds , ” f i £ v C a i N Lå F
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.