N Sämeäe 0 sätter av allt döma. sin . prägel. på upptakten ”till det politiskt intressanta år 1958. - Helt visst har den lämnat ett rikt . stoff till den politiska debatten; Det! "ihög grad en” ”kontroverstelll "är budget, som "finansminister Sträng varit tvungen att fråmlägga; Dess "svagheter ! lyser. igenom på en del punkter, och ser man den i rela- "tion til nationalbudgeten blir. man - ohekligen "betänksäm. . - Nalionälbudgeten i är, som ' näm. net: änger, 'en "totalredovisning' äv landéts samfade resurser, och anger i: störa tirag hur dessa "resurser Y kan tänkas "disponerade, Sedan ' i är 1948 ""beli " nationalbud " statsbudgeten"; som ett- betydelse- fullt "bihang." "Den ” nationalbudget- delegation," som sysslar med 'den” na totalredovisning, "här "alltså sen mycket ' betydelsefull uppgift; et . tersom den "med Sina Prognoser drar "upp Tamen för de statliga drifts- och 7 kapitalbudgeterna och "” äÄven"anger vad övrigt av 'offenit- lig och enskild konsumtion och in- vestefing,' som sånihällsekonomin ”orkar'med uta fal ta'ur Balans; Det "är inte "länge Son”, national- ekonömin haft ' möjligHet "att" an- vända sig av -en'fylligare. ekondmisk statislik för latt få ett mera exakt|' mått på 'de "storheter: rhän arbetar med, '30-talets ”ekoriomer 'håde "det inte, vilket väl i viss mån kom att ” sätta'sin Prägel' på ' den ekonomiska debatt som” .beledsagade "dåtidens ekonémiska politik. " Med "detta » vill vi inte påstå ätt den ekono- , miska politken av i dag 'skulje vara "en lättare konstart ' än tidigare. Snarare tvärt 'om, Den: offentliga sektorns : växande betydelse kom- Plicerar i varje fall "politikernas : ställning och ökar deras ansvar, : : Enligt nationalbudgeten kan lan- dets totala produktion under år 1958 väntas öka med 2 Proc, vilket är, .mindre än normalt. En viss av- mattning av världsk junkturerna så tt "] räknar "Jdrag och folkpensioner, som alltså gående år, : medan ' grund av: sjunkande / rässigt anses få Bång, Detta 5k Undersköttet vår Detta uppväges do en mindre ned- turerna "för sjöfårtsnäringen, "borr resulterar : i: ett netto. När det -gäller vår. € och: 7 Pröc, ringar Kv van värda ' är "den kraftiga uppbroms-- garna "man räknar med. Den ”komzi, räknas bli blott ca:1: "proc mot. he-, la 8 Proc föregående år. kan man ställa en snabbare expar sion av de privata investeringarna, Nationalbudgeten räknar. med en, äkning av '6 -proc mot 1 proc före- gående år. Till grund för, "denna prognos ligger en'" inventering av; planerna inom industrin sådana de! föreligger. i oktober, 'Sedan dess mattning skärpts ” och det torde därför vara osäkert i' vilken uta. sträckning planerna alltjämt - gefär samma n nivå som under före- importen på Priser: värde. ulle alltså reducera F I Nanidelsbafanis. | Ck i. viss ,ut= stbäckning av de vikande konjuink- fom minskat. sjöfarts. | 1 ivsmedel med ' resp 0 Dett mmedån nedgången för da vänta inom ramen för våra Tesura ser? Det kanske mest anmärknings= munala investeringsökningen, ibec |, har tendenserna till konjunkturav- Ny : kontinentens urinvånare lever kvar. Exp in den kraftigt 3 un ns statsbudgeten 1 bild heten ännu större. dium.? JAN; talår "för. arislagén " koni hän med" en: lade 'skattétrycké irén I form. H Ta Vitines] beräkna rasa öch järn "och, ”ståljt en ; gäller” att "hålla "duybbel:be; äknas 'stänna vid 2 proc. "Pap- skap: dels 'med”tanke på "labiliteten'] per, järhmalm ' och maskiner: i | "och dels” Hed: ;hänsyn till fåran Jes | ning, 'Dét "bohö Jordskred ' ör "ät infldtionén - skall -slå Jut ji: "blom och: fåla. svår åa "SYDNEY (AEP) : 0 de "okända trakterna, där grupper. av tuella. 'Även den 'privata ko ade” att Au- resultat av. mindre Prisstegringar, än under 1957 och höjda barnbi- tillför allmänheten ökad köpkraft. 'De osäkra momenten är kanske främst :den' offentliga "sektorn. I vilken utsträckning kommer t ex kommune att spränga ramen? är sannolik utan att man för den . skull hänger sig åt någon "pessi- mism, Exporten beräknas till un- De pressas visserligen av ökade fi- nansiella svårigheter men möter ständigt ökade krav. För man sedan CF årkött bättre men då bör det heta. lammkött STOCKHOLM (Press) - - Fårskötseln har 'nu en chans att slå sig fram som den inte haft pål - konst N än sitt. rykte. het av det ekotiomiska utbytet, ir in- nebärande främst att de avyttrade slaktlammen 7" ; vari = omtyckta "och ” " haft underskott på nötkött, en brist ) 4 "> Det må vara att detta fel förekom i . skall ersätas med- nötkött. Varför ' der man sig till de mera initierade ' hygien förekommer inte något så- ” varit fallet, Efterfrågan har på si- Insulander. Under flera år har vi som ersätts med 'import av nötkött, i'fjol 20 milj kg och i år troligen 25: milj kg. I denna situation kan "man fråga sig om "det är absolut nödvändigt att bristen på nötkött inte lika gärna fårkött, som Sveri+ ge-har nästan obegränsade möjlig- . heter -att producera,” frågar han i "Lantmannen. - " Frågan - beaktas” . alltför "litet - av våra jordbrukare; anser han. Vän- q. "skall "man finria, "att fårskö betal väl. Sjöreglering get - pengar, och: arbete STOCKHOLM (Press) ' Vattenfallsstyrelseris Flaner att reg- lera den vackra Kultsjön i Väster-' botten, mot vilka indigneradé protes ter framförts bl a från naturskydds- håll, har fått ett oväntat. stöd. från orten, Regeringen, som "skall avgöra om regleringen skall få tillåtas eller ej, har nämli, från '87 visst inte är någon dålig affär. Det är klart att en ökad tillförsel av fårkött 'i marknaden måste motsva- ras av konsumenternas efterfrågan. "Ibland har det sagts att den bre- dare ällmänheten inte tycker om fårkött. Det är ett gammalt tale- sätt att fårkött skulle smaka ull. i gamla tider, men med våra dagars dant. . Riktigare än att säga fårkött vo- re att säga kött. Lammen ut- gör nämligen den stora produkten " från fårskötseln. Uttrycket fårkött leder gärna tanken på gamla får och de har just inte det bästa an- seende Éland konsumenterna. Det- ta kan Zälta om utslagstackor som är alltför feta och där köparen får skära bort en stor del av den 'vara han fått betala för. Men som sagt utslagsfåren är i , minoritet på mark- naden; " Det är ett faktum, s säger hr Im sulander, att folk börjat att mera tycka om lammkött än' som förut na håll påtagligt ökat och det ska nog inte mycken propaganda till för att finna avsättning för en ökad produktion äv lammkött. Några be- via härför ges: På Gotland - har andelsslakteri- Stalon och andra byar i trakten” tätt motta ”en begäran att man "snarast skall sätta i gång arbetena med reg- leringen och med uppförande av det därmed sammanhängande Stalons kraftverk. > - -- Det är, säger byborna, inte från mot r tionen förutsättes öka bl a som ett 5) Iver sbgor om anorna som uppträdde rsprungliga invånare . äg- örmågan att anpassa den egna. kroppens” Åemperatur , till: "yitertem-,]; peraturen bättre än . något annat, folkslag kan göra. Professor Hart er-' inrar öm Charles :Dårwins. beskriv-. ning av indianerna vid Sydamerikas södra spets, där forskaren för 130 år sedan "upptäckte ungefär sanima för- måga "Kos infödingarna. ' Vid Står kyla : kunde "de "sänka kroppstenipe- raturen med 10-212 ibland 15 grader, vilket -innébur "ätt "de 'bättre än vi själva - tålde -kylån och ' kunde '$sova' i naket tillstånd -och utan skada vid: temperaturer på --0 grader eller till reaktion" har. Harts Cexpedition, kon staterat 'hos inre "Australiens "inf dingar; Det har 't b 'm'klärgjorts' än denna "förmåga "vår ärftlig: ;d skilliga försökspersoner ”sörh '& så barndomen haft europeiska "kläder! och vilkas föräldrar redan var civi-, at kaså reagerat. på låga köldgrader' i luften genom att sänka kgna temperaturen, i: nd . Australiens urinvånare i södlegestalter. Det "sger nära att anta att sagorna be ar om perso= ner som; mer än andia' kinde sänka sih resp "kroppstemperatur, och nådde så låhga temperaturer som ödlorna. Förmågan att möta köld 'och hunger' är betydligt "lättare vid ia lägre kropps- temiperatufer, : - KÖPENHAMN (TT-RB) - på Fscgelatbildning lära . blivande. navigatörer hur” man seglade för. 50 år sedan, säger befäl-- havaren på Svehska Amerika Liniens Sturehölm, kapten, Evald Arnoldsson, i ett uttald för. BT på. 'måndagen. oss som emanerar : utan från naturskydds- och andra ' sammanslutningar. Det är egendomligt att dessa utomstå- ende föreningar och personer utan att vara ombedda därtill och utan att höra ortsborna skall föra deras talan, Det är ju ortsbefolkningens marker som berörs av projektet och inte mark, som ägs av folk "på syd- ligare breddgräder. — Vi är ett folk som är vana att slita och arbeta för brödfödan och det vill vi också i fortsättningen. Som förhållandena nu är ser vi myc-' ket. mörkt på tillvaron på grund Stureholm ligger "för närvardnde,'i Lindholm utanför Aalborg och lastar 2.000 kon cement till Florida. Den] danskk tidningef intervjuade kapte- hen som ett inlägk i diskussionen om den dånska sjömansutbildningen. L Segelfartygens arihängare | kan mycket väl Ha räft i'att eleverna får goda karaktärsegenskaper genom ut] bildning ;på :ett men derbalsisenige en blir osäker- fått försvars= "ätt "kopplas". sam- $kärpning'av'det sam=; ge hatlonälbudgete Ela en; tark iinhermök "efterfrågéökd m och med - därunder. Smma kropps- | : dit kande ”gräsänder ”. simiBar Lt .Det' finns "inget -sunt ”förnurt i: att den är "riktig? Den som kring mit- ten av januari haft tillfälle att siu- | även: Sintertid firins 7 Faktiskt: icger dét något: av vår Im. L visar. på mid hastigt påkommet töväder har efter- frätt de många köldgraderna, I Vis- kan är islossningen på vissa .plat- ser i full gång. Mellan sakta fram- flytande. isblock: visar träden ” sina spegelbilder i i vattnet, : närvarande kråkorna;' som nästan fått en vårlig lockton i sitt ropan- de, förstärker intrycket av vårdag. :Men ännu är det långt till. vår innan rönn" i blomma står” och ännu” en gång får nog kråkorna stämma om sitt vårliga lockrop till till den bistra kampen mot köld och snö, ; är. dock inte kråkfågel utan Vis- kans egna fåglar, änder och -svan att s De vidsträ V sjöfågelns tillhåll; trömfåran intet "bete '' men. ute, ligger de första sänt sårigsvanars vis fn icker depå 'hal- särna : och ser 'hästän hdrfländskt 'kaärska ut. Inte; dröjer det heller så länge innan alla tre, springande, och flaxande, Spå Vi nande vingar ö » vakarna. eller ;vildr ligger en skrakhö dömirja av den ' mellan det vacke 'det ty snart nog Hörs det:v nähde fe: av vingar .i Tuften Och ' "det "lr fb gen : måtta på" uppvaktningén; den ensamma honan. Fem' skrak- hänar! åker" kana på MORRA Och så ligger de där 1 all sin” t, Pö- sande 'av varmt, vitgult a "svarta r fåglarnas tid'>— och Viäecidarens. Sådan är i var= -fåll den allmänna uPpfattnin- dera: fågellivet längs Viskan blir säkert". av ;'en't annan "uppfattning, . i.luften :— -marsvår '— trots att : Ett + Diset i luften och de allestädes ett: hungrigt kraxande och "återgå: :Vad man söker en nb idväderdag n i och vad det nu:kän "vara som, finns k dock täckta” av'sn och is och" ger I dznärna. Vis- : ratt og "äntrar la rakt Bergen tränger ihop sig ån' bch> små” .öar "delar ”strömfåran! i flera ” armar. Vattnet går öppet kränganide fint stenar, och alrötter. öker man strömstare én. "Och här man” tur, som; i dag, så "finns han' där, Kanske sit-' ter "han och burrar upp sig på en sten i förser. ellér dra tert, Inladdrande ' sång 'från 'en 'is- kant; Han” är. 0) imist och sjunger vintertid! Eller kastar "han”sig färdt, på huvudet i det. iskalla ättrjét där han: si i fären avbryts Eker nell av ett, .klangfullt" röp, ekar !m sr av. idet mest. ursvenska få höra i markerna, Denz synt am, vissa ornitologer ; vill göra och ästergötland, .där man kan få se>störa kropflockar; höst och vin= fer.s Och. det Häckar tämligen all- dat skytnina och det märks att det är 'vinterdageng, skymning, som kom- -I mer. UInte vårens; "ljusa, , kväll äiveny an har inte. längre någon kh; äl lav kikaren och. vandrar sakta längs; fram liga & bärg. ningsyvädret . var föregående". höst. EA ryggfjädrar- béh grönskii tofs 'p? nacken, En grann syn! i =: sved 3 Inte finns' det många fågar, som. . i -skönhet kan mäta sig med 'stör- möotorfartygen 'behöver absolut inte stå tillbaka på det området pch den moderna sjöfarten ställer 'så 'stora krav. på. sina utövare ätt eleverna inte, har råd att spilla iågot hv ut- bildningstiden; > säger kapten Are av den alltmer de ar ten. Vi kan helt enkelt inte, existera |' utan arbete. Om kraftverksbygget kommer till stånd får vi i alla fall en hel del arbete och utkomst för fortsatt existens. Uppförande av ett ”kräftverk Aa Stalon innebär en ”Tudoen blivande "fartygskaptener och mäakkindhefer 1 svenska handels- flotta kom under -veckohelgen med; flyg till, Danmark för att, mönstra in” på Stureholm'som under de närmaste tre månaderria skall ge eléverni och ,ett välbehövligt ' krafttillskott, säger ortsborna vidare. Vägar" kom- mer att byggas genom delvis orörda skogsområden och skogen får, här- igenåm större rotvärde, Härtill 'kom- mer. att sjöarna och: älven mellan Kultbjön och Stalon blir orörda tili föreningen hos länets hust sällskap påkallat åtgärder för ökad + fåravel, vilket är så mycket märk- "ligare: som Gotland har ett större fårbestånd än något annat, län i landet, Ett annat. exempel är attla en stöfre fåravél satts I gåhg nära Örebrå med ca 300 tackur och att ägaren gjort den 'érfarenhetén, att - han kbn äa "hur många får söta helst till slakt, Nyligen har 'man på | 'én' gård 1 Västergötland och en annan I Östergötland beslutat öka slädje. för modd pr RN ra d + od 2 PRETORIA: Den sydafrikanska tidningén' ”Pretoria News” uppger att det under det gångnå året 1957 i Sydafrikanska Unionen 91 negrer resp färgade 'personer' befunnits | skyldiga för mord och våldtäkt mot | vita 'kvinnor och blivit avrättade. (Under samma år anklagades ytter- ifgäré' 874: färgade personer för våldsbrott men slapp undan med / sitt antal tackor tll-300' eller 350 , detta efter: flera års Kod ertaröa- z linärigare straff, Endast d ankla-' "Br frainhåller att svenskå ' staten inte 'har :skolskepp som den 'danskå.' I debatten om vad som skall ske när statsskolskeppet Danmark läggs upp har möjligheten att' Danmark kan slå in "på samma linje som , Sverige, I fråga "om sjöbefälsutbildnin jen ALGER: Fyra kvinnor dödades och 4 perboner : skadades av en .Spräng- laddnihg . som . exploderade utanför dl Bel”Abbös I västra lAlgeriet på de är tillståndet ällvärlikt.? "Laddningen som vur försedd "med lUdalnstilld. tändare låg i eh cykel- väska, Platsen där explosionen ägde rum företedde. en ohygglig anblick. pålar av blad. + På ”sfiukhuset måste ett kafé, i trämlingslegionstaden Si- 1: wöridagen, För' mänga ”av "de Hårar Mn med döda och sårade liggande il. skrakh 4 dräktprakt; På våren ser 'fnah sällah. denna vackra, fågel, den har. så bråttom ' då., Alltefter- som islossningén fortgår drar den mot : häckningsplatserna ' i | rastlös våryra, Arihat.är. detnu,' den har bara maten att>tätika "på och :gott om "tid att låta sig betittas. 'Men försiktigt — som "alltid i fågelmar-' ker — går Iman fram och kikare måste man ha, ! " "Lugnvattnet- är ; "snart Pässerat efter den e j sn altan lär och blivit de : "skörd, uppsplade av vät- n e än vVårflod, I all. sin, fulhet och yn-]. kedöm berättar de strandade kär-| ; varna' på 'sitt sätt något om byg- dens historia, om ån, som både gav én nyckfull natur. raren. Snö och is tar vid, nya vakar och -snö sågen: Samma mönster i det oändliga = tycks det. En 'och annan andfågel lyfter på håll, i öv ig LEE . spelare. ” fagningskommitté”, har "till. VM. d handboll i Östtyskland den 27 feb- iruari—8 mars, uttagit följande 16] « Målvakter: mot |' och : brusar. fram i stark : ström, entligen "inte alls ;så äl gin gälla de. Atminstone"inte i Halland - och" tog. Om bondens oändliga, mör o da, som' ändå intet förmådde "not a myckha , drunknade | INO Klux Klan eka äden jen AR taströf, Ltän en välsignelse | "och Sår is a : 1. Ino 2 tg vå ogillar. våld”! I i KKK-cohef upprör över övergreppen | MARION (TT-Reuter) . Pastor James Cole som på lör= dagskvällen snöpligen drevs på flyka ten av tjutande och skjutande in=, dianer när: han hade sämlat- sin: Ku Klux IKlaniförfanilibg" kring ”eld= : korset klagade På" måndagen över att "polisén "hade "tagit "parti mot hönom "för ått hån "är 'en vit man, Pastor Cole som är storvisir för 1 Maj ton, Nordca=. pressen att shåritfen in md Ödut a "Privat hytt ända=” mål rna överföll öss,' Skligråde åss med ,bösikott ” öch ! fn ”öch stal våra tillhör sägs. "det 1 att ”$hefiffen "tänker : Hk nd för, anstiftan av "upplopp. Men nérda ker "han Inte vidta - arder emot, : Ng" mot indianerna. Det är ett miss- «Cole "Kåde ”sämlat sia trogna I ' én TtfakE där Linhbee-stammen, Perd rna, har bott : inn skälle' na "köm india=' "och I Heltgåatinia spreds 'som dånar för vinden. . NA L : DJAKARTA: -Kri, gstillståndet mel- ”Ipå "måndagen - då ett fördrag. om en : [fast .och beständig fred ”ungderteck= nades "av de båda staterna t£ Djakar«, 'lta. Efter "fördrägets undertecknande kan 'normala handels-'och 'diplöma= tiska - »förbindelser, . upprättas, Japan nesién, ;” ett +; krigsskadestånd på ' -|223.080.000 dollar, I varor och tjäns- | händelsskuld på 176.913:958 dollar, lj "människor. på fefaton till Kr Totimer tt. ta | d än som fordras, att efter .eh gröv.i nalys | kelt. fostställ ir av att hemniämsarknaden 'v växer från -7 till" Kanske 280 in ret, säger direktör Wilkelm Paiises; i den : sniu utkom. ik färd praktiskt täget alla Uppgif=, år eller 'med 25 steriska befol! lika] löndea per ärbe- 1 glönelanid, frestas där! H pessimism som i viss re bör kunna räkna med "en ”all- Tockså kan räk a mé vissa fördelar att. vara beslutsam, gare än konkurrenterna, I så a. räknar han med attden Större märk-; naden medför en: chans som: kan Han här givetvis "också 'd vägen. att, liksoin. "Talleyfånd uh behövs endast ett minifnum- avpla nering. Man anpassar sig småning-'| T "riskerna ” men” > gör. icke tra för att utnyttja de | företagare: Fom > er soni så stora, att de inför detta h; och" ”okalkylerbara -Ltvecklif, frövar ditt läge 'och hellre A lar Hd: "än förlorar al P sikt,» De ”socia öm ock kläg att a t denna situation, där ingen :kan 'säga någonting bestämt? I 3 Först. och främst kanske han kan |£ "[konstatera,. att antagligen ingen av mänt sett bättre bast för. ekonomisk ä NR Ne period av allmän rådvillhet kan ha Hu fintar, ke cPäues, 'kunnét -uppställa 7 varor, 'som Id brodudara h knap+ past ; 'Sédan.: Vem vet vad. produktioneng . varusortiment körmner att kinehålv 2 la om, | femton myh år? 30: Natjobalekoliöinerna har inte; era en madell Hör, ailalys äv eén' tulls ' unions”. verkninga :ens mellan tra: JE der och tre varor: utan att göra - et sjutfon länder, .. delvis 4 form av a 4rihånidelsområde, 'och hund=, ningen fv! de stadgar som i fram& tiden kommer att gällh för handel i s Europa, "hävdar hr Påuses. Inte på den Punkten har det nor: ; samarbetet: '!stor . betydelse, ' | in trider. arbetet ipå' att bilda: en nordisk. marknad "är det "viktigt att de "skandinaviska Staterna” hål- handelsområdet så att det utfor=" as på ett för dem fördelaktigt sätt. | Nn nordisk 'sämmanbållning "kan: kt, ”DaNoSve” "till= > Bpstår ' 'Thäs- problem soln där T jresse” både från] te.” "ägnas "stort in gts. ch, "fr bl Heim, Donald Li lid, och Roland Mattsson öre ' Försvarsspelare: . Gösta - Carlsson, Redbergslid, ' Hans > Olsson, -Red- bergsled, Lars-Erik : Olsson, Red- bergsled, Stig-Lennart Olsson Heim ch Rdlf Zachrisson, Heim, "' elare: " Und Dani Lugi, Nils Ekeroth, Majorna; Sten Hellberg, ' Lugi, . Hasse - Karlsson, Héirn, j Gunnar Kämpendahl, Red>- bergslid, ' Kjell, . Jönsson, Malmö. ull 3. I Anfall nde frikändes av domstolarna, en mängd" anpåter rd företas, ” NR "I Ake Reimer; Malmö, " "Ahrlivg, Örebro. >" vv området de, sjutton länderna körn- | de egnå. vå - Å En allvarlig risk. för folansty 4 föreligg e risk, om, företagen analyse] utrikeshandelssituation märknbden enbart bila valt. får åldrig glömma, att mer att konkurrera . alla - mot ålla | Je hos Tyskland och Benelux. Den '-: ärmmans är en Betydande ekono- smisk imaktfaktol aNoSve”. glands största kund i hela värl- joch den näst största "kunden nordiska sammanhållningen är spe= iellt viktig, eftersom risken är stor . tt ”avfalsvillkoren | kommer att dik- eras åv det mest protektionistiska ' . och räddhågade landet t den redan, . bildade” — tullunionen, i nämligen Frankrike; De länder som i likhet ” med Sverige, står i | begrepp att'sofh frihandelsområde ansluta sig till / tullunionen kan kömiia "i i Bit myc- nkriktå- starka Törkandlingspo= och ' Rurie uppstår däri; igenom, att man, har, in-' väion. : eter, - lan Japan, och Inodnesien upphävdes sig beh andra Klän-medlem- -' öra olle Lead: ”att klanen är "fénts r förstånd, "sade 'hah, Vi vill inte: cha s vi . Just fom eld= ' - | har, katt med på att betala Indone- 2 [ter samt att "avskriva .en indonesisk . ju [ratusi intals företag och minst någon "a 1 ir 'Uppfuinina för femton årg 5 /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.