Onsdogen, den 20 toan 10587 ve Nr DEN SVENSKA TIDNINGS- DÖDEN har som bekant fort . satt även” under 1957." Undei det gångna ' året upphörde sex . tidningar aft utkomma. Tidi- gare år: har det främst varit : höger- "och : centerpartitidnin- gar, som -fallit offer för tid- " ningsdöden, men denna gång klarade dessa sig, medan tre folkparti-' två socialdemokra- tiska och 2 opolitisk tidning försvann, >, Tendensen i "riktning mot en enda tidning i varje stad mar- keras ytterligare, och denna gång var det Ystad och Kristi-" anstad, som blev entidningsstä=': der, genom 'att Aurora” resp. Länsdeniokraten JTades ner vid årsskiftet. ”; +, Ödesdigert tidningsår, So "23,6 2 av den samlade sven- ska pressen, Detta har håft till ljd "att ”A-pressen, passerat högerpressen, som minskat från 23,3 till 22,9 Jr re "SPARV. I TRANEDANSEN är fortfarande centerpartipres- sen, som endast har 4,0 96 av den samlade tidningsupplagan, en minskning med -en tiondels procent, Man hår dock -under : året" lyckats behålla - sina "15 + tidningar. De dagligas antal har dock sjunkit till 10 genom framtiden är väl 'inte så lätt : att sia. Klart är dock, att mån- ga tidningar. brottas: med'stora Karlstad och ös d för- MÅ or Cypetn en europeisk ö, skulle den med sina 9.200 km" "Jara "Europas sjätte i storkeksord-. ning efter England—Skottland; Is- land, Irland, Sicilien och Sardinien; Nu räknas den emellertid geogra- ket åtminstone så tillvida är be- gör en fortsättning av de två veck- bergskedjor, vilka i öst-västlig rikt- ning genomkörsar Mindre Asiens rälta tillhörighet kan» man genast konstatera; att ön sedan: 3.000 år varit ett” konfliktämne mellan Asien och Ruropa, varvid för övrigt Af- rika, representerat av Egypten, rit stark medintressent. N första ' gången i känd tid eri rades syri z hadejgreker och fenicier redan län- ge befolkat ön och före. grekerna fiskt.sedan gammalt till Asien, vil=': rättigat, som ön geologiskt sett ut- > höga platåland och det söder där- . om belägna Syrien. Ser man his- toriskt på problemet. om Cyperns -? va . no för ' av ett asiastiskt folk, nämligen as-" . na, vilket skedde år 715 £ Kr,- et förgångna året blev ett pröv- Dia år för Amerikas folk. Först sputnikarna, så Mellan Ös- "| ternkrisen, inflation och ökad ar- betslöshet,' NATO-krisen,' Eisenho- .|wers slaganfall och till :sist den "| misslyckade starten för Vanguard- raketen.. Rasoroligheterna i Little Rock och det faktum, att den ame- rikanska stålindustrin nödgats skä- ra ned sin ptodukton med 20 proc medan bilförsäljningen för 1958 års modeller visar en farligt nedåtsti- :| gande kurva har ju icke varit äg- nat att höja humöret, - I samma. negaliva "Hilctning ver- kade den s k Gaither-rapporten, som visserligen officiellt är hemlig men som dock i lämpliga portioner tillåtits att ”läcka ut” till allmän- . | heten strax före årsskiftet. Gaitheri rapporten och dess bakgrund är egentligen 'en - ganska kuriös men "I mycket typisk nutidsamerikansk fö- - Ireteelse. Rapporten har sitt namn. efter Rowan Gaither som är" en av USA:s mäkfigaste industrimän "mission, som jr bprdktyseren I USA ursrshelisen. hade” ift' att studera och ,för= fila dit betänkande över ett ame= ' rikanskt luftskyddsprogram — när= mast med hänsyn till möjligheten att bygga luftskyddsrum mot atom- bomber, Efter 'sex månaders inten= | sivt arbete synes studiekommissio- nen ifråga ha gått ' vida utöver sin. ursprungliga ' uppgift och hamnat i en stor jämförande utredning av USA:s och Sovjetunionens ” militära ' styrka och resurser och härvid. enligt Washington Post — kommit till resultat, som ”injagat djup för= skräckelse hos många av de män som ha att befatta sig med hit=. hörande problem.” rö rv "Som ovan nämnts är Gaither- rapporten - officiellt — alltjämt en sträng statshemlighet, men allden= sturid &t flertal tidningar: hår in> nehållit ' utförliga "= omnämnanden om deri,' så "trös' det 'på :välunder« rättat håll. i Washington, att rege- ringen med full avsikt ' låtit en del av, innekållet i rapporten sipp- h ” kan hållas igång endast genom ' injektioner från" partiinstanser och andra mecenater. "5 -Iv. » hade, folk tillhörande. de egeisk- mykeniska" och egyptiska kultur=', kretsarna haft en säkerligen myc- : lorade 'vardera'. en tidning oc har nu kvar två tidningar av. och ordförande i den rika och mäk- " dagskaraktär tillsammans med 20 andra svenska städer. . I nio städer — förutom de tre storstäderna —- .utkommet - tre” tidningar och i en enda stad — Jönköping — hela fyra tidnin- gar.' 56; städer g$h 6 tidning "vardera" ch 30” är helt : tidningslösa,.” Senaste' stad bland ' de tid-. ningslösa blev "Kiruna genom" att Norrlands-Folket lades ned,' och, därmed har det, anmärk- . ningsvärda inträffat; "att värl- dens största stad — till ytvid- . den —'inte har någon, egen tid- PARTIPOLITISKT ae å rar folkpartiet fortfarande den svenska .pressen med 43,8 - 90. .: Detta utgör dock en minskning med hela.7 & från föregående år till största del, beroende på LO:s" övertagande av: Stock= holms- tidningen: och Aftonbla” Ne - Här återspeglas : : också : pressens' ökning" från" 16,2, till ” + , annonsunderla go. Tendensen i riktning mot en, . enda tidning i varje stad kom; mer med all säkerhet att fort- sätta, och även i relativt stora residensstäder sitter den andra och , tredje tidningen; mycket "hårt klämda. 'Typen' länstidningar,” som för . endast några år sedan ansågs vara framtidens” melodi, före- faller nu att: ha det besvärli- « gast... De måste bevaka" stora] bä områden och har i stort sett ” rikstidningarnas kostnader men inte”. deras” prenumerant » Det tycks: som om de verk- "liga . lokaltidningarna : ; bättre förmår motstå rikstidningarnas offensiv.i En: 'riks-' och. en lo- kaltidning kan ju aldrig ersät- ta varandra men väl komplet- tera varandra. Och blir .ut- veckling” sådan finns det kan- : ske trots' allt ljusa sidor i den " Infresset ar stort "Inför? ' gesammantriäde 1 Båstad, , då brand. annat: besvärsskrivel- ' ser skulle behandlag' ined anledning av ett tidigare beslut om” ox - planerade renings verkets ; placeri 1 Mulens skog. Många" äv” "Ähörarna jar såda: na som bygger och bor.i. nä ten av den aktuella platsen « Besvärsskrivelserna' gick 'såmt- Nga ut på. att länsstyrelsen 1 Krl- stlanstads 'län skulle upphäva det av : fullmäkt Hgo tr "december fatado' beslutet. Fullmäktige fastnöl "emellertid vid detta. utan att votering be- gärdos, Något direkt förslag: om bifall ' till" besvären - kom inte fram men mot gårdagens beslut reserverade sig fru Vera Rosen- lund, 'Innan ärendet :klubbfästes Egde en principdebatt. rum' och . donna inleddes: av fru Rosenlund, "Bom, beklagade att'samförstånd Inte kunnat.” uppnås, mellan de båda berörda. kommunerna, Bå- stad och Karup. Hon ifrågasatte om det finns. verkliga. garantier " för att det-ej,blir något: obehag för närboende och vilka som i så fall kan lämna 'detta löfte. Vida- re framställde :'fru' Rosenlund område, "Hon . ansåg också: att förslaget, : från”. Karupshåll om placerandet 'av. reningsverket en- ligt alternativ” 30, vid Stensång -mynning,tvar "att föredra, . Full- mäktige hado vidare fått:för li- tet informationer i denna vikti- ga fråga. : Ordföranden i vatten: och av loppskomm'ttén, hr Bengt Bongts- Ron, förklarade att många för- elag - - till : reningsverkets place- ring diskuterats inom kommit- tén tillsammans" med "ingenjörer och representanter . för "Vatten- byggnadsbyrån AB, alltså även alternativ: 3c. Man hade dock kommit till det resultatet, att Hundäingen var lämpligaste plat- sen. Att förlägga reningsverket enligt alt. 3c skulle bli cirka kr 470,000 dyrare än det föreslagna och inte på något sätt bättre el- ler effektivare. Från ansvarigt fackmannahåll 'har' upplysts, att några. olägenheter" inte skulle uppstå, särskilt som reningsvér- ket kommer att bli höggradigt. "Hr Kjellberg var 1 motsats till fru Rosenlund av åsikten att fullmäktige grundligt informerats 1 ärendet och att man fått ta del av samtliga handlingar, Hr Os- Tr Carlsson, som är ord frågan om Hundängen är fritids- |. fredagar (damer) ock (herrar) kl.:14—17.." Fru Karim "| Lundin förde damernas talan och hon” föreslog,” att ' öppethållandet skulle ” ske . fredagar, kt. .17—19 istä'let, . då .' den av kommunal- Inttmiaden: lanserade tiden” vår o- Härplig i för: de ' damer" som har förvärvsarbete: Hr Dahlgren” yr- kade; bifall till: kommuhalnämn- dens: förslag "medan hr Ejnar Svensson. tyckte, att” kommunal- nämriden'”skul'e erhålla fullmakt att.” bestämma: de olika tiderna. Bifall till fru Lundins yrkan fram ställdes av' hrr :Ogcar Carlsson och Harald Berg medan hr Hil- bert. . Johansson ; : förutsatte; . att man i framtiden, om återanstär- ning, skall ske, tar hänsyn till ti- digare anställd perbonal;: som nu entlediga'wa, Fru Lundin" vann gehör för gitt förslag, som seg- -rade; utan att votering "begärdes. Skolstyrelson i Bästad har. hållit sitt första saniman-. träde, Detta leddes av ordf., kap- ten Emil 'P.- Hofbard, som 1 sitt hä'gningstal ' uttalade . "förhopp- hingen om .att. arbetet: inom sty- relsen . skulle : präglas - «äv samar: betsvilja.” Hr 'Hofbard' redogjorde vidare" för' de 'nya ' "författningar styrelsen — som officiellt träder |. I funktion först .den 1 juli — har att arbeta -efter. Förslag uppgjordes till skolle: darorganisation för köpingen en- ligt följande: rektor .för samre- alskolan, : rektor för folkskolan samt » deltidsanställd rektor för yrkesskolan. En av de båda först- nämnda förordnas att.vara skol- chef inom kommunen. Dessutom föreslås — tillsynslärare anställd vid torgskolan, där det- avses' finnas tre Nraravdelningar. . Lekmannapredikan i "kyrkan, Köpman Hans Hansson, Mala — tidigare bogatt i Häljarp, V. Karup — förrättade söndagens högmässa i Båstads kyrka, Hr har sedan något år till- , yrkade bi- fall till vatten- och avloppslkom- mitténs förslag tin yttrande. v arniboähuset. stänges Rationaliseringskommitténs > fr om Syängning atertid baka biskopligt venia att förrät- ta högmässa 1 stiftets kyrkor, «| ön 'det östromerska imperiet, som | variga arabiska mellanspel, I slutet ket långvarig tillvaro där. När det assyriska väldet störtade samman, erövra ' den ' sköna "och rika ön, men egyptierna ” måste redan år 525 i Kr överlåta” den åt persernas ” Den ich pe- riod, som. därmed : »inleddes, ' blev . sannotit till nackdel för greker- ' n gagn och glädje för. de- e och ' ;som torde ha "hatt, sin ”fid I på ön under ”perserväl- det. Det var Alexander den Store, som . på 300-talet f£ Kr åter gjor- de; Cypern till en grekisk -ö, vilket den dock icke fick vara längre än till, den störa erövrarens död.. " ;. Självs indigt rike under nu 12 sik, 4 korsriddarna TD Vid uppdelningen av Alexanders "välde tillföll Cypern Egypten. Sam- lidigt ' inträffar en annan märklig händelse — den nu nästan helt gre- kiska ön'blir mål för en betydande judisk" invändring.', Denna nya" ju- bibliotek.” Vi: kan hi Kypros' som ön heter på grekiska — en' betydande . roll, ;I' grekiska gudasagan, framträder. ön som fö- delseplatsén” för Afrodite ”Anadyo- mene, 'den "”böljeskumborna” kär- leksgudinnan;: som: hos . romarna kom att' heta "Venus. Fornlämnin- garna på Cypern visar,-att ön un- der antiken: var, en huvudkultur= ort helgad åt, E gatubild. från de äldre” kvarteren: i huvudstaden" Nicos r blott göra på ön. Det blev dock ett skede av "| några korta erinringar. Redan ilkort varaktighet. Under den efter- ihellengk. tid: 'spelade: Cypern .— ! följande turkiska perioden 'prägla- des kulturlivet på Cypern av :för- fall såsom överallt, där det osmans- ka väldet gjorde sig gällande i Öst- europa och Levanten, ::. .""s Hur den brittiska erövringen se- dan 1878 kommit att prägla Cy- pern var det -venetianska,' då den glimt av i sin sista vackra:resebok ”Ikaros hav”, då han om. hamn- staden Fa skriver och obehagens gudinna, som : också ofta kallades ”den:cypriska”; San nolikt är det riktigt, : som religions- forskarna tror, ”att Afrodite”. hade en föregångerska | på Cyber i den "diska befolk byggde d. a kärle och - upprätthöll en livlig kontakt med Jerusalem,' som vid den tid- punkten ju -ännu' var judisk -met- ropol'i en' judisk "stat. Är 58 f Kr erövrade: romarna Cypern och bée- höll ön i 300 år. Vid det romerska väldets "delning år 395 e Kr tillföll der kom att tillhöra i 800.år, om -man bortser från enstaka: och kort- av , 1100-talet blev: Cypern” under ket' dock redan år 1191 ockupera- des. och erövrades av korsriddarna. En'av dessa,. Guido "de Lusignan, ”titulärkonung över Jerusalem, kom att för sig själv och sin ätt inne- ha makten och härligheten på Cy- pern i nära 300 år fram till 1489, Men "då vår det den nya hardels- zepubliken Venedig, som tog hand om "ön' och gjorde den till en ve- 'netiansk koloni,.- När venetierna slutligen | var färdiga att avträda från lscenen; trädde ' turkarna in. Från ;1570-talet "och" framtill 1878, stod iCypern "under Höga Portens välde, och. en betydande turkisk invand- 'ring ägde rum, Vid berlinkongres- sen : 1878 tilltvingade sig England äv ' Turkiet ' att få ängrhga den -alltså "rent ; religionshistoriskt : det några år ett självständigt rike vil-] Istar-Astarte,"- Här : avspeglar sig första i mötet; :. mellan :”Asien / och Europa på Cyperns mark. - : Tidigt kom, som vi redan: sagt, ett starkt judiskt inslag att göra Den nye generalguvern, en på 'Cv- Ipern,'s sir Hugh Foot. ee sig gällande på "Cypern, och det efterföljdes av kristendomen under konstnärligt folk 'som helst”. M ”Famagusta är en under g stad: till hälften ett Visby med välskötta kyrkoruiner och rosenövervuxna bastioner, till hälften "ett "engelskt uppkomlingssamhälle med." trista bankhus, ”pubér ' 'och ”bostädsh tiga Fordstiftelsen (Ford F Founda- tion). . Utredningsresultat” vållade: ”djup . " förskräckelse” i något mer än ett halvår sedan utsågs mr Gaither till ord- förande i jen halvofficiell studiekori- la fö Cypern till sin centräla förbereda: rationen bd nya väls att bli erforderliga för USA:s för. svarsbudget, ”därest USA icke skall ntdsjunka till en" aridraklassens makt”, som det heter i en av rap portens kärnpunkter. Enligt den om Gaith rapporten M äst välunderrättade tidni ;Wa militärstation. i: Östra Medel vet, Inte nog med: att engelsmän- nen och de grekiska 'cyprioterna rå- kade i konflikt nästan lika förbitt- rad blev genast motsättningen mel- lan grekbefolkningen och den fur- kiska minoriteten, . vilken närmast shington Post, var innehållet ;av 4- densamma avgett att förelägens ni tionella. säkerhetsrådet och. denten själv för" omedelbart” är punktstagande. Rapporten ”betec nar: USA: s politiska läge som ”det riga his ställde siå under de brittiska ”ba- jonetternas skydd. Denna grekisk- turkiska kontrovers på Cypern drog omedelbart med sig en motsvaran= de : konflikt: mellan 'Atén och An- kara. Grekerna på fastlandet har ti- digare visat mycket ringa intresse för: sina landsmän på Cypern, Ett ganska vanligt talesätt i Atén un- der tidigare år hade varit: ”Vad har, vi att göra med de cypriotiska som 'man 'förlåter ,.i Liverpool men inte, här. .Jämförelsen med italie- narnas byggnadsverksamhet på Kos : och Rodos (Tolvövarna) ligger nä- ra till hands: den visar att” gre- kiskt och italienskt trots" allt kan smälta väl samman,: känske därför att båda har medelhavstraditioner,” men att det engelska inslaget i var- | je tänkbar arkitektonisk variant är. en lika stor katastrof," 'en, öppen | våldsgärning mot miljön. De ' nya i militära : anläggningarna, ; söm jär, spridda över "stora delar av ön, är sådana, att man får lust att ome- | delbart yrka: på enosis med vilket a 'nosis” - förening med Grekland . å Schildt här skämtsamt näm- ner" ordet :”enosis” (vilket bety- der ”förening” ”) syftar han på ey,- "Hoternas ; krav. på förening” med Grekland.” Detta. krav är nu som all:v världen vet den cypriotiska EOKA-rörelsens fältrop i dess gue- rillakamp' mot den Brittiska regi- men. och militärgarnisonen :på ön. Denna bas upprättades först sedan det första kristna å dradet, var= om vi kan läsa en hel del i Apost- lagärningarna (Apg. kap 4). Redan tiva förval v Cy- 'perh, även om ön formellt kvarstod under turkisk överhöghet.; För den brittiska 'medelhavs- och: orient- politiken! "var detta fö vä ycket värdefullt, ! - : In kulturfond yr a . sorn koloni. -”Eders. Majestät '— Cypern är ;nyckeln : till. Indien”. . Med . dessa jord lade: premiärminister Disraeli "efter. hemkomsten från berlinkon- gressen den sköna ön i sin härska- rinnas. drottning -Victorias,> hand. Till att - börja med hade regerin- garna i London emellertid icke rik- tigt klart för sig, vad de skulle ta -sig till-med Disraelis förvärv, Men under det första världskriget stod det fullt klart för dem, och så an- nekterade de ön för gott 1914. Den nya turkiska repubilken tvingades genom fördraget i L 1923 Paulus ' var :verksam' som missionär på Cypern, Det blev emel- lertid:: den" östkristna-byzantinska kyrkan, som under loppet av flera århundraden skulle komma att sätta sin dominerande prägel. på Cyperns religiösa, liv. Befolkningen: på ön är i våra dagar till fyra femte- delar grekiskt-: -ortodox, den återstå- ende femtedelen utgöres av de imo- hammedanska turkarna. i Klassiska templen nästan borta." Av .de' skilda kulturer, som".satt spår på Cypern under loppet av tre årtusenden, har den klassisk- grekiska blivit svårast. utplånad. Av afroditetemplen i Paphos och Idalion finnes nästan intet kvar. Däremot förekommer ganska tal- rika "romerska ruiner , av "tempel, villor . och stadsbyggnader.. Den fornkristna tiden har lämnat åtskil- att erkänna Englands "rätt” till ön, och två år senare förvandlades den - till. brittisk. kronkoloni under sty- relse av en engelsk guvernör. Så är Cypern i dag jämte Malta det enda' område i Europa eller i Euro- pas omedelbara grannskap, som of- ficieill regeras som en koloni. Med hänsyn till Cyperns uråldriga his- toria och. dess nära 300-åriga tradi- tion som, självständig kristen ' stat långt innan många nutida europeis- ka stater existerade, är detta fak>- tum en grym paradox: Det är ock- förhållandet betraktas av Cy- »|och har också i storutsträck manar fia tillstånd. Til hög- stads kyrka hade en ganska stor menighet infunnit sig, vilken säkerligen blivit be- NS. större om; allmänheten uppe på föregående sammanträde men stötte på patrull och återre- mitterades ' till: kommunalnämn- den, Bom. den gången biträtt ra- tionaliseringskommitténs för- slag! Under mellantiden hade yt- terligare ' ekonomisk utredning|' ägt rum och kommunalnämnden hade till i. går kommit med för- slaget att hålla badhuset öppet om att hr Hans- son skulle officiera 'vid densam- laga - Hansson skötte sitt grann rv på ett värdigt och för- tjänstfullt sätt. Han preatlnde över dageng högmässotext som hade om rubrik ”En fast tro”. Annonsera i LT 2 så "erns nutida grekiska befolkning, -silken står praktiskt taget enig i sitt krav" på att ”britterna skall bort” därifrån — ”Na figuin i Agg- ”loi”. som det heter på cyprioternas ezet språk.” liga ärken i form: av in- tressanta kyrkor, men de flesta av dem är tyvärr svårt förstörda eller till oigenkännlighet ”restaurerade”. Korsfararperiodenh på Cypern kom i hög grad att präglas av fransk go- tik, som avsatte. en mängd bety= dande byggnadsverk, även de till största delen numera i ruiner. Som en unik företeelse kan i detta Jam- manhang nämnas den gotiska -kate- dralen i Famagusta som nu tjänar som mohammedansk moské! På Cy- perns sydkust byggde tempelherre- orden en berömd borg, Commen- daria, av vilken alltjämt stora 'de- lar står kvar. På Cyperns nordsida ligger en annan berömd borgan- läggning, en av de mest impone- rande i Europa — St Hitarion, även. den uppförd av korsriddatrna. Det siste ”stora” kulturstadiet på Cy- kulturen på "Cypen kan det as och har det skrivits hela Stort "1954 nödgats bevilja Egypten full frihet och :utrymma Suezzonen. I och med. att Egyp- ten "upphörde att vara ett brittiskt 'militärbrohuvud för, . kontroll " av Mellan Östern och "sjövägen till Indien blev det Cypern, som” fick det tvivelaktiga nöjet att ikläda sig denna strategiska uppgift. : >. VY « Innan Cypern på detta sätt mili- täriserades, levde 'cyprioter, turkar och engelsmän i: själva ;: verket : så all fred och'sämja vid sidan. av varandra. På en yta, ungefär. tre” gånger så stor som Gotland” exis- terade en: befolkning "på ”500.000 människor i fattigdom och förnöj- samhet och' såväl: de 400.000 cyp- rioterna som 'de bortåt 100.000 tur- karna- betraktade ' det lilla fåtalet på Cypern. bosatta . engelsmännen som öns ekonomiska välgörare, vil- ket de i själva: verket också var. För att än' en gång citera Schildt: -”Man undrar inte på, att de frus- na, av kriget illa tilltygade: och ekonomiskt prövade britterna triv- des på den soliga ön, där de kunde leva 'så billigt och behagligt. I klos- terruinerna . satt .vithåriga : damer och- målade akvarell; hotellen 'var överfulla av semesterfirare från London — och på de pinjéskuggade bergssluttningarna "hade ”retired people” byggt sina små villor, där de kunde odla sina oförargliga, ma- nier —, Grekerna å sin sida såg med glädje pengar flyta till ön, nya arbetsmöjligheter öppna sig och ett tidigare okänt välstånd sprida sig. Vad den turkiska minoriteter be- träffar, hade man intrycket, att den gjorde vad sekler uppfostrat den till: den sov.” a I Atén till strids för — . - + ”de cypriotiska oxarna” Denna ' stilla och vänliga medel- pern var det venetianska, på den italienska renässansen gör sitt intåg - - tv oxarna?” Ni finns nog ingen grek i moderlandet, som talar ned- sättande .om -de goda Jandsmännen i på Cypern. Mot anslutning till Grekland står både- britter och turkar! i desperat 4 opposition. Engelsmännen; har . be- stämt sig-för att' betrakta Cypern |” som ett dundgängligt milltärt kraft. centrum och har. understrukit" sin uppfattning genom att utbygga Far magusta 'och Limassol :till väldiga 'marinbaser, samtidigt som. de norr om Limassol anlagt Främre Orien- tens största militära flygfält. Allt- 'sedan USA:s VI flotta slagit sig ned i Medelhavet och. utvalt Neapel till: sin huvudstation har engels- männen sannolikt ett starkt behov att. åvägabringa ett slags allierad jämvikt i Medelhavet. Vad f ö ame- rikanerna beträffar så är de när- varande också på Cypern, där de i ”Trodosbergen i västra delen av ön. byggt en jättelik radiostation för ”The Voice of America”. aå es . Turkiska minoriteten försvårar on "Tösning "Något politiskt intresse” på Cypern företräder. USA dock inte och tor- de för egen del. gärna flytta sin toria”; ; Och faran består —' natur= ligtvis —'i de bevis 'som "Sovjet: staten under de. sehaste månaderna ; levererat. beträffande : sina insikte: i raket- och satellitteknik, framste gen i Sovjets ekonomi och den all. männa vetenskapliga och, teknolo giska utvecklingen 'i Sovjetunionen. För att: bemöta denna" farå måste. — enligt ” Gaither-rapportens - "res kommendationer" — USA” i' första hand förstärka sina vedergällnings. och offensivvapens allmänna 'slag=-. kraft ,' såsom . avskräckningsmedel . mot angrepp. För . detta ändamål . måste ' försvarsutgifterna , .kompli a Washington"! " kömmer ' += préxideni Eisenhowers begäran om omedel: bara. extraanslag 'om 1 1/4 miljard" dollars för innevarande år avsedda att huvudsakligen gå. till robot= : och raketprojekt, att få högsta prio= riet vid budgetbehandlingen i kon= gressen. ”Kongressen är efter de ryska sputnikframgångarna mycket generöst inställd till försvarets pen ningbehov; och det råder ingen tve kan. om att de båda husen. snabbt att” behand! gorna”, heter” det :i' telegrammet. Gaither-rapporten här ma o fått” åsyftad verkan, och. kapprustnin-- garna "komma. t v:att ohämmat fortsätta. Om den uppammade ame. rikanska sputnikhysterin är berä' tigad eller i nan fråga. frå. radioverksamhet ' från ' Cypern tillj:: Turkiet i samma stund den där un- der: byggnad varande amerikanska |$ storsändarstationen . blir : färdig, Principiellt sett såge väl amerika- narna helst, att"en uppgörelse mel- lan England och Grekland om Cy> perns framtid kunde åvägabringas snarast möjligt, men här kommer under "alla förhållanden" den tur- kiska minoriteten på ön att spela en 'roll som .. försvårande = faktor|? för en fredlig lösning av konflikten. Turkarna hör till' de ekonomiskt bäst situerade på . Cypern, de är till stor del innehavare av öns ho- |? | tell, barer, kaféer och finare han: delsbolag, De känner en stor osä- kerhet, både för liv och egendom, i den händelse Englånd 'skulle ta sin hand från ön och den gre- kiska ' folkmajoriteten få sin vilja fram; Den århundraden långa arv- fiendskapen mellan greker och tur-' kar är långt ifrån utplånad, även om det lyckats USA att inlemma både Grekland och Turkiet i i NATO- pakten. -- "I dagarna har England funnit för , gott att hemkalla sin hittills- varande guvernör på Cypern fält- marskalken Sir John Harding, och ersätta honom med en mera liberal sinnad karriärdiplomat, , Sit Hugh Foot, Det återstår att se, om det skall lyckas denne bättre än före- trädaren att åvägabringa ro och förnuft på Cypern. Ett villkor tor- de härför vara oeftergivligt: att Cy- perns ledare, ärkebiskop Makarios, får tillstånd att återvända till sin hemö, och att koncentrationslägrens Portar. öppnas för de hundratals cyprioter, som britterna där hållit fängslade "utan dom och rannsakan havsidyll tog ett brått slut 1955, efter det britterna bestämt sig för] > su iw sedan år och dag. - s Nor . "HMP Audrey "Hepburn provar - här” med som hon skall bära i sin kommande film ”The Nuws Story”. Filmen är baserad på Katheryn Hulmes best- > seller och kommer att spelas in i Belgiska. Kongo, Rom och Belgien.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.