N a St allmänna samlingslokaler ' eller ' VILL AHOLMS-: siväta väd bom händer! I södra . ”Prewimersoa Q på orkverganet NI TIDNING” LAHOLMS T DN NG ONSDAGEN DEN 22 JANUARI 1958 > PF SöKE kontakt med 4 1 södra Halland? - Annonsera då LAHOLMS R NI befolkningen $ ortsorganet . TIDNING j; ”Vårför / "bygga ihjäl: oss" "Fram för centrumplacéring STOCKHOLM (Preso) . eri N Den som I dagens läge har att '; handlägga kommunala .inves- « teringar har inte någon avunds- värd lott. Behovet av byggna-" der och andra anläggningar står ofta inte i förhållande till kom munens-: disponibla medel, det" behövs "lokaler för alla möjli. ga ändamål, för förvaltning, : brandväsen : och. ' polis, skolor > ' och pensionärshem samt' också bygdegårdar, de sistnämnda ej " minst viktiga, Skall man kom- ma till rätta med -alfa dessa - - byggbehov, alltså även- sam- lingslokaler, "måste våra kom- > munalmän tänka om. i tid och . «Planera efter nya linjer, häv- - "> dar I Landskommunernas kom- -muns tidskrifts ingenjör Sven Nylivder - '”"Läntbruksförbun-" svarigt” I allmän”kännedom. För ett samhäl- le av den' storleksordningen att man] skåll fnvestera en'halv miljon d resp ka Åh skola, s g lokaler kan” den' direkta" vinster. 'i anläggningskostnad "bli 300. 000— 400.000 kr, vilket går årliga drifts- ”kättnader med 25, 000-30. 000 kr; En kärnå & av mötes- och ' eo speciallokaler vr tTicentrumorten behöver kommus : nen en: kärna av lämpliga allmän» nar möteslokaler och kring "denna A ett visst antal Spediallokaler” av oli? ka slag; E: å allmänrn mi "| vändig b skola ” inom ; finns! förutsättningar för” varje ort att få en egen" bygdegård, Vi mås- te välja. Varför skall:vi då inte.i tid satsa, på de platser vi. tror på. och genom samofdning, dit: av, lämplig bebyggelse” skapa? " för. "dessa; örter fallet utan' det förhåller sig. så, att man ännu inte gjort klart för sig hur allvarlig landsbygdens struk- turförändring 1 själva verket är. En storkommun som bildats av kanske nära halva dussinet delkommuner med många små centra i kyrkbyar, stationssamhällen os v” ger utåt sken av- att: vara en' homogen en- het, medan man i själva verket 1e- sl ver kvar" i och tänker. som i de gamla. byalagen... Det förek Vid en soaré i Hal för 100 - - Torpargrebban som blev grevinna hade konung som givmild mecenat år sedan debuterade den, då fem- tonåriga Christina Nilsson & som kon=- sertsångerska. Det var början till de turnéer hon gjorde i de stora trädde hyllades hon av enorma ”Christinafeber”. Hennes begå upptäcktes då hon som liten flicka, vänd pe fär man planerar nöd. med en marknadsgyck- lärs och björnförevisare, drog runt inom stork munen, man ibland är så hänsyns- | full att den ena delen får kommu- najhuset, den andra pensionärshem- met, och den tredje centralsko- lar, den fjärde bygdegården o s v. Det låter: kanske bra att var och en har sin bit. I själva verket har | man splittrat sig, dragit på sig öka- de kostnader. och plottraf bort de möjligheter. den egna kommunen hade att skaffa. sig en å två sam- hällsbildningar med tyngd i jorter ilsom kanske kunde ha tagit emot en industri och utgjort en motvikt mot: närmaste .stad och avflyttnin- gent dit! ,. ' v Någon” invänder kånské att: det här-är rent krassa ekonomiska syn- punkter. och att bortrationalisering- av gamla kulturorter sätter, ing ; Nylander. Det. är inte heller". meningen, - men - utvecklin= gi får ske, fort- inom "skolväsendet har redan att. vi inte: har "råd att hålla jarje:. by. vän "mindre "teslokaler Blir en stor sal med te mäktigesal ” "och allmän "möteslokal "för! förvaltningen” och : om "kvällen" teater, biograf och. festsal; På sön-'| dagsförmiddågen ' 'kyrksal förjan= j de för "hälle: fordrar och med 'genoin "kombi av” undervisnings-; samlingslokaler minska medborgar- nas utgifter, speciellt" söm” 'denna'ut- "sam. gar ett f -"däkt bröllopet eller beg gen: 'örresten;' varför. användes vå- ri bygdegårdar så litet för religtö- oe sammankomster, undrar: sing Ny- öl lander, Är det nödvändigt att: be-' ...Iasta orten med ytterligare bygg- vhatlon IF form a kyrksalar och” mis- 13 . i. bli platsen för servering, allmänna samkväm, skol barnsbespisning m' m,'Den' mindte > salen blir om dagen platsen för kom- Inför republik ublik'.vid: konungens. bortgång r. uttala, sig för att konferenser, . 'vallokal etc, .på .kväl- : len är den”mötes- och serverings- "tum, Studierummen blir. dessutom ” vbilokaler « till + bibliotek; extrafum » för förvaltningen' och kanske läro- . gal för brandmännen.' hobbyloka- s lerna utnyttjas tillika 'som slöjdlo- " kaler för skölan.' Badanläggningen "kan vi få. mycket nöje av, den är "skolbad "' om -- dagen ' och folkbad på kvällen. När riksteatern kommer ia "på besök tjänar "dess omklädnings- rum 'som scehloger,' Till 'det skis- "serade centrat. för allmänna sam- :' lingslokaler skulle på samma tomt $ fogas by der för på det nuvarande överh Iverk- | samt. Svaga vid der. nuvarande, konun- gens! bortgång ombildas till ;repub-- lik ”med "en "president "som 'stats- överhuvud, heter: det 7 munistisk partimotior. : en. kom? Denna + fråga.” liksom" uppgiften att utreda :och:utförma en:demo- kratisk och parlanientarisk författ- ning bör överlämnas, till' 1954 års författni att snarast lägga fram förslag, sä- edning -med d ger 'motionärerna, . De går inte in |öch mest'omtalade berätt: på den småländska landsbygden c och sjöng den tidens": populära visor. Övan ses den ryktbara Sångerskan på en bild från 1863,. Vem som var störst av vårt lands världsberömda sångstjärnor, Jenny Lind eller Christinå Nilsson, är väl lärda" på området. må tvista om. var” det Christina Nilsson. Ingen svensk- konstnär före eller efter ningar av 'folkmassorna och top. parna inom samhället — kejsare och furstar inte undantagna — i de land -och .de städer där hon lät sin rösts välljud tona från estra- derna, "0 mot berömmelsen något av en' sa=, aldrig upphör att fängsla folks fan- tasi:. den fattiga” torparflickan från till berömrmelsens högsta tinnar och slutade sitt liv som grevinnan Casa de, Miranda like." täckt henne v var häradshövding” Tor- nérhjelm" och idet var, genom hans bistånd. hon fick tillfe ille” att "skola | 2' och fullända sin röst. 7 Det finns' flera versioner om "här [han kom att” höra. den då' fjorton- årgia, sångerskan, ' ; Den, troligaste |" var på. en marknad i Ljuhgby, där Christina Nilsson. -uppträdde,: som han, första” gåhgen hörde" henne sjunga: då hon” "uppträdde tillsam- "| mans .med "en marknadsgycklare. > | Häradshövdingen 'som ”var inycket världsstädefna. Var hon än upp-: folkmassor, som var" gripna av” Mätt efter popularitetens måttstock - Som levnadsöde är hennes väg ga som blev verklighet, något som Småland, Stina i Snugge, som på - sångens vingar svingade sig upp. kungligheters jäm- : an av att, ha up; LS s musikalisk stannade häpen då haj fick : höra ' den” unga flickans . rös! följa en fiolspelare i de mest brytande och höga toner. :Man' tycker "sig se hela scenen framför sig: den lilla spensliga, ble- ika flickan med.det guldgula håret "junder schäletten och i en ring ”runt- om "henne" de sävliga bondgubbar- na fyllda av förvåning, ”drängar, li- te'tröga i blicken”. av, de våtvaror som ' hörde den tidens "marknader till, hedervärda ' morot 'som ogil- lade att en liten” toörparjänta släpa-|" des omkring för att: förevisås i ; I syndfulla' marknadsspektakel '— fast de samtidigt '. måste erkänna att flickungen sjöng vackert — och så töser, som längtande lade huvudet på: sned vid de srmäktande kärleks- visorna, Vv : Den blivande Storsångerskan var bara åtta år då hon började sjunga person.:. Enbart ' principiella -över- vägande, hänsyn ' till tidens krav d och "samhet, såsom rena undervisnings- i "Iokaler för skolan; ämbetsrum för - kommunalförvaltningen, garage! för t ” RB i. fär, mn så” att säga på "köpet; när Skolan” ”slutåt för dagen och kom- . nuälkanirern låst kassaskåpet och - gått”hem är de: lokalerna lediga filmen. 0-7 årskalaset öekryeketan: Flykt: från ” ensomlicten "not : I gemenskapen oda br ut "Problemet om "landsbygdens av- :folkning är inte enbart en: fråga > AV om vårt dagliga "bröd utan 'ocksål' en trivsel- och standardfråga, er- inrär ing Nylander.-Den moderna "bygdegården har ofta nämnts som "ett sätt att göra landsbygden åtrå- ) ” värdare, 'Säkerligen är den också - av' betydelse i sammanhanget, men - är det inte så att hela vår landsbygd med allt vad detta innebär f n ge- ”nomgår en strukturförändring, som vi kanske inte alltid låtsas om men " som där där i alla fal. Mån läm- 3 nar. helt enkelt de sämst : belägna öde, bruk Na . slås ihop. Om man inte flyttar till staden flyttar man ändå in till den " egna centrumorten för att bli del- - ' aktig - av dess gemenskap. Jorden har man kvar, med bil kommer man - lätt dit. Man har helt enkelt, valt "det slutna samhällets speciella triv- sel framför ensamheten I "på skogs- "torpet. Trots denna bakgrund - är det -konstigt . nog just på det här "planet som: det mesta motståndet reses "mot centrumbildning och an Ve , ordnande ' av, kommunala gemen- sr »mhecsanordningar. Man hade kan- väntat att invändningarna främst ce falle ligga på organisationsplanet tarismens behov: bör vara . vägle- dande vid utredningen; Enligt mo-. tionärernas mening - är situationen lämplig för att lugnt, sakligt. och lidelsefritt" pröva. frågan, -— Stig bara" på nyss ätit > Skall Ez gyptén ändra sitt' namn I det egyptiska parlamentet di knappast: någonting kan sägas som inte i förväg godkänts av diktatorn Nasser, har en ledamot föreslagit att landet Egypten återtar sitt gam= senden var den rät Egymten är av grekiskt ursprung och har ingenting gemensamt med de historiska och folkliga traditio- nerna i. landet, > mentstedamoten. "kopternas land" och är på grekis- ka. Narnnet har senare övertagits av de europeiska imperialisterna, och all ide olika » mhetsom- rådena skulle ha sv mr vissa lokaler Så är dock inte L adl samsas 1 I» och av serrat och nationell ära ääd - = ARP. NN la namn ”Misr”, vilket under årtu”] I beteckningen : för stormakten vid Nilen. Namnet Iförklarade parla- |] Egypten betyder uppburna Tama under faraonernas på "marknad var fat- tigt — ett stenigt torpställe på Hu- seby ägor — och de pengar. den lilla flickan kunde sjunga ihop var ett: välkommet tillskott till famil- jens försörjning. «>>. Hennes första inpressario var en björnförevisare och positivspelare som hette Kalle Kruse, Under si- dri fick han h i DÅ reda på att det fanns en torparunge ” med en sällsynt vacker röst och sedan han hört henne insåg han . |genast att det skulle gå att tjäna pengar på hennes färdighet. De kom överens om ' villkoren . — hälften var av inkomsten — och så drog de' ut 'på resor längs landsvägarna och uppträdde på marknader och gästgivargårdar. De tjänade” bra med pengar .och samarbetet fort- satte +. till häradshövding Tornér- " |hjelm hjälpte -den unga begåvnin- gen att få sin röst skolad. '', När Christina Nilsson 1876 besök- te ' Stockholm lät hon söka efter sin gamle kompanjon och till sist |sö! påträffades han i Sundsvall där han . |förevisade ett vaxkabinett. Han blev ombedd att resa till Stockholm och mottogs av den då världsberömda Isångerskan på Grard Hotell. Bäg- ”Misr” däremot var landets afficiel- ,. X ett musiktekniskt spörsmål som de . ? henne har fått motta sådana hyl. . + ur mycket” "eldar åver mötet och Kruse, då en gammal gubhe, tyckte "att '”Stina i -Snugge”. hade blivit så ohiskligt fin och rar”, - Det var hos en så Halmstad .; som” Christina, Nilsson började den utbildning som "snabbt gjorde. henne till sin tids mest be- undrade sånger . I Halmstad upp- trädde hon också "första gången of- fentligt som konsertsångerska och det uppseende som: hennes musi- kaliska kunnande väckte gjorde att hon då fick hjälp att fortsätta sina s I studier i Stockholm hos deri beröm- de : kompositören ” Franz Berwald. i | Sedan hon fått den utbildning som huvudstadens bästa lärare ' kunde ge henne beslutades: det. att, hon skulle få sin slutliga utbildning på den , plats som av tradition länge hade varit sångens högkvarter: Pa- ris. Bland de mecenater som möj- liggjorde” hennes resa ; var också Karl" XV. Både han" och de andra e av ku var mycket imponerade av "den: unga flickans konst, = > ns - Så for Christina Nilsson, och fjär- dingsmannen i hembyn kunde an- teckna i sin restlängd, där han an- tecknat så många andra smålands- grebbor som lämnat orten: Pigan Kristina" Jonasdotter. --Den 17 oktober 1864 stod hon för första gången på en parisscen och sjöng Violettas aria i La Traviata och den föreställningen, gjorde på en gång "den: -tjugoåriga flickan be- römd.: Den. kräsna ' pubilken ..med kejsaren och kejsarinnan i spetsen var stormförtjusta och stolta över att. Paris var den plats där svens- närmare femtio blev svårt skadade. stöd åt offrens familjer, - vat någon enstaka gång." | framför: hötellet för att. få höra hen- ne sjunga svenska folkvisor. Sedan hon sjungit några visor för den jublande ' publiken :-och --dragit sig il tillbaka skullé den sammanpacka- de folkmassan skingra sig,. men i trängseln råkade en person falla omkull . och bli nedtrampad och på ett ögonblick hade en fruktans- värd panik utbrutit och ett våld- samt tumult uppstod, varvid tolv personer trampades till döds och Olyckan grep Christina Nilsson mycket djupt och sedan hon häm- tat sig från den första chocken or- ganiserade hon en hjälpaktion för dem som drabbats av olyckan och skänkte 'stora summor till” under- Är 1872 gifte sig Christina Nils- son med en fransk bankir, Efter tio år avled denne och fem år senare gifte sig sångerskan med greve Ca- sa de Miranda som var spansk di- plomat i Paris. När han år 1891 hemkallades för tjänst i Madrid slutade Christina Nilsson sin sån- garbana och uppträdde | bara pri ” Sedan hon blivit” änka för andra gången' började hennes längtan - till den småländska ' hembygden" locka Kyrkan "vill ej I högre grad än som nödvändigt medverka till landsbygdens" avfolkning, framhåller — stiltsnämnden = I Göteborg 1. yttrande till kmt över riksdagens revisorers på- kj rörande förval av. vissa kyrkliga fastigheter, Revisorerna har framhållit be- tydelsen av att avkastningen av arrendegiårdar och linebo- ställen hålles på en tilltreds- ställande nivå, men stiftsnä Kyrkån vill cj bidraga tillv landsbygdens avfolkning lt frågan om normaluppskattnin= garna och stftsnämnden fram- håller att det ligger i sakens 'na= tur att förfarandet inte kan fun=- gera perfekt. De aktuella proble= men har emellertid främst 'skas Pats genom ett vikande penning. värde, Det är säpskilt prisstegrins gen på skogsprodukter som vissa år tillfört skogrika pastorat avse= värda meravkastningar. Olägenhe. ten är alltså delvis att betrakta som en kristidsföreteelse. den anser att revisorerna något ensidigt bedömt denna fråga. Varför skall ej sk Stiftsnämnden har inget att er- inra mot den av revisorerna före= gen dräk när man bedö slagna allmä: översynen av hit. factioh hörande lagt under stiftsnämnden. Inom en stor "del ,av vårt lands skogsbygder är jord- I bruket knappast räntabelt om det tages ensamt för sig. Det finns ett betydande antal ecklesiastika fas- tigheter som är obetydliga till jordbruksareal men likväl lämnar goda överskott på grund av skogs- tillgången. Det är ur flera syn- punkter värdefullt att detta bibe- hållas som jordbruk och förses med god bebyggelse, Arrendato- rerna är behövliga även för skogs- brukets' skötsel. Beträffande revi- sorernas önskan om en ompröv« ning av nu utgående arrenden, framhåller stiftsnämnden att man måste ha klart för sig en mycket betydelsefull omständighet som le- der till att kyrkan ofta kommer i ett sämre läge än andra jordägare, Arrendeperioderna är som regel fastlåsta vid tio år. Det kan inte be- stridas att det är mycket svårt att i nuvarande ekonomiskå läge be- stämma ett arrende som "skall gäl- la' elva till-12 år framåt 1 tiden. Arrendet blir under slutet av pe- rioden i flertalet fall för lågt utan att jordägaren kan göra något där- åt. Vid en ny uppskattning 'nöd- gas "man sedan höja. arrendet så väsentligt att arrendatorn reagerar, Stiftsnämnden anser. att det gam- la systemet med hälften av arren- det .i' persedlar efter markegång var betydligt smidigare och rättvl- sare, "cv Revisorerna har även -:behand- mer än de aristokratiska alonger-= na på kontinenten. och hon gjorde många besök i sitt hemland — inte i Stockholm utan till sin barn= doms hembygd i Småland — och till sist slog hon sig ned på en gård nära Snugge, som hon tidigare in- köpt till. sina föräldrar. ' nm Cirkeln var sluten. Torparflickan som levt sitt liv fjärran från hem- landet, hyllad av en hel värld, läm- nade den blänkande tillvaro som så länge varit hennes och återvän- de till den karga, småländska hem- bygd där hon hade sina rötter och där hon kände sig verkligt hemma. Hon avled den 12 november 1921 och blev begraven på Växjö kyr- kogård.. ot Bill Andersson. FÖ ROM. (ÅEP) > . - " Roms nya överborgmästare, "dig efterföljare av den eviga kan klev: direkt. in i vär bland tidens sångartister, Från den dagen är Christina Nils- sons liv en rad framgångar. I Eng- land, Ryssland, Tyskland, Amerika 0, de skandinaviska länderna gjor- de hon stormande succéer var hon än uppträdde, Hela världens börds- och penningaristokrati var stolta över att få se henne som gäst och räknas till: hennes vänner. Av den fattiga torparflickan hade det bli- vit en världsdam som hemvant rör- de sig i de europeiska hovkretsarna. ” Det bittraste minnet i den stora sångerskans liv var olyckan utanför Grand Hotell i Stockholm den 23 september 1885. Under hennes be- i hemlandet hade stota folk- massor samlats varje kväll framför hotellet för att få se en skymt av henne och höra henne sjunga, och den tragiska kvällen beräknade man att omkring 50.000 personer samlats sin ä omdagen Yeste till Mi kriget mellan de lomi lan de båda städerna är av g "som bekant "anser milanerserna att storsladen i norr är Italiens ”mora- liska huvudstad” och tycker att Rom är sedeslöshetens hemvist”. på jorden. Norr och Söderil Italien a söker försoning och enhet jokafen Urbano Cioccetti, är en vär- såvokat stora härskare." Han inledde d med ett överraskande radikalt initiativ, då han hära, . ilano till förhandlingar om avspänning I det kalla bardiska huvudstaden och Rom. Striden mel- > ammalt datum, Den har förts med yt- fersta skärpa sedan 80 år tillbaka. H tål varandra, Det är likadant i Spa- nien, Grekland, ja, också i England, där psykologiska och politiska mot- sättningar är tydliga mellan engels- män i söder och skottar i norr. Pa oc Vid en Y nyligen g fö tta rad att mellan och g i Milano 88 procent av de tillfrågade att Italien inte. kunde tillfriskna och veta sin rättmätiga ställning . i Europa och världen, . så länge ”sydlänningarna” i Rom med sin kända omoral fick representera landet. Rom tillhör en- ligt denna övervägande majoritet in- te Europa utan ligger vid vid Afrikas ut- kanter. Romarna är ' parasiter, ocf- fektiva, ekonomiskt och indi a li en för norra Ita- Se är mähniskorna är duktiga, £jlitiga och hederliga, allt egemska- per som romarna är i total avsak- nad av. Milareserna tycker "att Tu- |rin, Milano och kanske t o m Flo- rens är civiliserade städer med mo- dern befolkning, medan det söder om Florens, ochi synnerhet i Rom, korroptionen, odugligheten och på- rasitväsendet lever högt - STÄMMER DET I SVERIGE OCKSA? En rad milanesiska bisiaawer och vetenskapsmän gick så lånst att de försökte bevisa att- molsåtningan mellan Söder och Norr var okercen- de av breddgraderna och den resp kar norr om Göta-älven likale- des kan inordnas i denna planetaris- ka lag som också kan spåras I In- di Japan alien. Det får vara hur som helst med lessa " historie-filosofiska « räntabilitet, ' frågar |fö är att en sådan övers oa leder till verkliga förenklingar na för systemet inte rubbas, Sov etexperter prisar nordisk småhusbyggnad I slutet av 1957 gjorde en dele- en resa till Sverige, Finland, Norge och Danmark, där de under ganska lång tid studerade bostadsbygget En av deltagarna I resan, medlems häromdagen sina intryck vid en - på arklietktklubt i Moskva. SS — Skall man tala om | bostadsbys= get i dessa länder, sade Rubanen- ko, så bör det — trots 'do ganska höga kostnaderna” för en del are beten och den ännu högre kost= naden för själva bostaden — er= kännas, att dess nivå är en av då allra högsta I Europa, ' träffar så liggor. endast Sovjotunio= nen och Västtyskland före. Bostads= försörjningen är omellertid betyd= ligt bättre än I Sovjetunlonen, . En intressant omständighet, är fortsatte talaren, att det huvuds= sakliga bostadsbeståndet i Skondi= navien består av ett stort antal smålägenheter, Tar man, exempel- vis Finland så utgörs mer lin GÅ proc av lögenheterna av tvårum= mare, Den senaste tiden har ten= densen"' emellertid gått mot ökat bygge av komfortabla" lägenheter med flera rum; I: Sovjetunlonen Jr läget det rakt motsatta, ' = > kan man lakttaga ett förnuftigare nybyggena "än f Sovj Sovjetunionen läggs det hed allt= för mycket på de små-en- och två« våningshusen. I exempelvis Sve. rige däremot går man mera ratio«= nellt tillväga: Där byggs kombine= rade hus med bl a grunden i ar= merad betong och väggar och mel« lanväggar i standardiserade delan I trä. Detta sätt att bygga låghus blir nästan. 15 proc billigar och gör det konkurrenskraftigt. med flers våningsbygget, — ” Till de positiva momenten hän- förde de sovjetiska fackmän: också det faktum, att man vid plas neringen "och ' bygget 'av lägenhe= ter ' ägnar" mycket 'stor uppmärk= samhet åt och omsorg om hustriöd= rarna. I Sverige finns dot till och med ett speciellt institut för hem= forskning, som bl ae, sysslar med utrustning och planering av köks- utrymmena ... I alla de nordiska länderna, med undantag för Danmark, byggs ett stort antal trähus, fortsatte arki- tekt Rubanenko, Här bör det fram= hållag, att man på ett mycket för= nuftigt sätt hushållar med träet, Norrmän och finnar bygger hur, varvid de i stor utsträckning an— vänder sig av färdiga väggdelar I trä och som isoleringsmaterial mi. neralull. Bygget av dessa hus är av särskilt intresse för oss I Sovjet- vifubörjat masse de a tioner, det är ett att | norditalienarna. inte tycker om 4. Det fan eniliga vecka utan att på Milanos of ga byggnader målas upp med krita och fårg: ”Via i terroni”, vilket uttytt be? p de trähus. Vid storbyggen i alla de nordis= 2 länderna, särskilt I Sverige och ändes sfporex och mi. tyder Ut med, ialiseradi neralull. I Finland använder man Milano mot den i lösa storsta- | dessutom i stor sk den Rom, där ”parasitära byråkra- ter” lever högt på de flitiga nord- bornas bekostnad, är en protest mat som haft fibroliv Vad den svenska siporexen beiräffar, anmärkte arkitekten, att den tl kvaliteten överträffar de den många anor under 3000 år. VÄXELVERKAN MILANO-ROM Chefen för Roms senat och folk, början (Senatus Poptlusque Roma- nus). Han hade under flera tim- mar förhardlat i Palazzo Marini i Milano med ledaren för den ardra lienska stormakten, Virgilio Ferra- statlt en naturlag som gällde för alla civi- liserade länder. Eller är det kanske inte sant att nordstaterna i USA re- py sydstaterna — bakåtsträvandet? - Lika klart är motstningarna mellan Sö der och Norr i Frankrike och i Tysk- : -- land” där preussare och bayrare intel , te Lå N ri. Kommunikén om konferensen på högsta nivå lät förmoda att de båda cheferna inledde "en epok. Vissa ämbetsverk "Skall flyttas ull Milano medan Rom lovat att gr induerier och främja framåt- a surt | fom De som hittils använts t Sovjetunionen. . På tal om slorbyggnationen an= märkte emellertid arkitekt Ruba- byggtiden ' samt arbetets mekani- sering och organisering — är läg- re i de nordiska länderna än i Sov= noe Va UNGDOMENS MAS jetunionen (SIB), Ilinsdet, en " Arturo Fellint fö! tt de nuvarande grunder- . gation sovjetiska' byggspecialister . men av arkitekturakademins pre= sidium B Rubanenko summerade ' "Vad tempot i bostadsbygget be=" I alla de skandinaviska länderna" grepp om kapltalinvesteringarna 1 I: nenko, att nivån — vad det gäller -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.