POEOOEOESOCE i [har ökat så kraftigt, att' den vid , Edet nya "röglementet grade= NI D:D 005 |A DR aren senr sen or FRA Ka LAHOLMS: aret Tisdageri den 25 mars 1958” USA konjunkturerna. och Den nedåtgående kurvan i den ”bmerikanska konjunkturen fortsät- ter. ännu djupare. Eisenhowerregi- men har sökt beskriva konjunk- turnedgången som mindre allvar-, fig, än-vad den i verkligheten är) - Det kan tänkas, att denna bagatel-. "Ksering av. riskerna i konjunk- "Miravmatiningen beror på parti-Å — politiska "skäl. Det är ju val till hälften av folkrepresentationen I höst och regeringen vill akta sig ' för att måla i svart, Om en sådan iaktik lönar sig är emellertid en ännan ; sak. Det . kan också hän-. vårt land kan någon vändning till ekono- Imisk hälsa inte komma ifråga. Förj satt jämvikten skall återställas mås. te en viss ökning av köpkraften ske delbart eller. å 'ganska snart, "Samtidigt måste pro- -duktionen anpassas .efter köpkraf-' ten, vilket. måste, betyda! en viss, "minskning i i tillverkningen. Minsk-! ningen kommer: av sig själv "som! en följd av konjunkturavmattnip: 'gen men för att denna, inte skal ned antifonier; Akten slöt med ps 548:;6. När kistan utbars spe- fade kantor' Elsa Wallin sorge- lantbrukare >" Gösta '- Nilsson, Skråmered ' till faderns minne och - vidare talade: svärsonen, lantbrukare Verner Andersson, Trulstorp, Zaholm samt läste verser; De anhörigas tack för vi sade :r ,;hedersbetygelser. framför. | [des vav: Gösta Nilsson. . Till sist |' sjöngs'ps 396:5. En rik och vac- kör: 'blomstergärd hade ägnats den” örtgångnes minne. i lortsätta vidare måste k ; terna stimuleras att inte skåra nech sina "inköp. : Härvidlag skulle säs kert sh änk vara tillstorl da:att orsaken. til - att r git med för lätt hand på krisen - ligger: 1 .en, doktrinär konservativ] syn: : på samhällsekonomien, på. Hingslivet : bör. få; kurera : sig självt! utan "större ingrepp från den. fe: derala regeringens sida. Så dokt när” som .den ;republikanska Hoot > . verregimien under ;1930-talets stora kris, är. dock inte Eisenhowerre- goringen. , Nu finns det ju arbets= , örsäkring .' och ri söker : forcera progrämmet för all männa” > berédskapsarbeten för att 'skapa sysselsättning, En diskonio- ån nkning på en halv procent harj iföretagits - och '- härtill - kommer ati N "försvaret under” den närmaste fi. det konimer att lägga ut nya stora, s beställningar, ; 4 ve De a -ire än vad nu : nytta, Den amerikanska ekonomien i mycket hög grad sig själv nog och mycket litet beroende 'på ef- terfrågan utomlands av amerikansd ka våror, Att. pumpa »ut ny'köl kraft på den amerikanska” marknad, den hjälper landets närin, stå stadigt på benen.. - . Förhållandena är annorlunda i ett land som Sverige," Vår ekonomi är mycket ' starkt, beroende ; av ' våra exportmarknader och utpumpning äv ny köpkraft här hemma skulle inte hjälpa oss nämnvärt i händelse , äv ått (en depression skulle" drab- ba 'oss.. VI säljer åtskilligt på den "amerikanska marknaden ' och skul-' Je depressionen "där bli ännu vä vilket - en ”del "eko är "rädda för, skulle det-. i t ktgärder "inte är tillräckliga för ati eg dock. vara ense om att: na ita påverka vår egen, 'inhemåkakon-' ijuktur.. De ännu dö ligen : svaga | tågk ktur, som Hå pukt med konjunk Gåhska allmänt tekommenderar na=' PT en: sk I; tilng, som enligt deras mening. är” tödvändtg, för aft. konjunkturkur« - svan "åter 'skåll kunna svänga uppåt, . IPrekidenten har 'emellertid hittills vägrat; ratt: lyssna till "dessa råd. Hån, "motiverar in ' negativa: atti-" tyd, ined "att "inflationen "trots kon-' " junkturnedgången alltjämt fortsät... der; Orm < man genom ::en' skatte. sänkning skulle skapa ökad ki ikraft; "skulle. mån: bara, okså späda, Ipå inflationen. ' i Med all.”sannolikhet duger : inte denna. :Eisenhowerska .: argamente- ” ting som en. 'präktisk. hardlingslin fö t.dén ”ekonömislia politiken. De | Hen av olika slag konsumtionsva- for ' och; kapitalvarör, . som ligger; konsurmtionåvarorna” nära, såsom-bixl far, kylskåp," telévisionsapparater) jöverstiger, efterfrågan, Pärtill komt, mer: den, oerhörda”, omfattningen åv.. avbetalningsköpen ': + Armerika, Så; fort.” en: vara, är. helt avbetald, köper man nya på avbetalning. "Den! höga 7 gmerikanska levnät isstandar. den är faktiskt till" stor. del k på avbetälning, Nu har produktio- nen gått förbi efterfrågan och in-| - nan jämvikt kan åstadkommas mel] ', lan' utbud och efterfrågan av, varor: ' jär” en .”övetflödskris” » Produktio= ' på en. framträtt här hemma '1 Sverge, " skulle kraftigt förstärkas genom en "| sådan utveckling.” Därför" är det också ett svenskt” intresse att.den - nuvarande. krisen' i Förenta Stas ternas ekonomi kan vervinnas fors" ast möjligt: so : Den. -minsta brännvins flaskan: vi har häri landet, den sk krymp= : Hlingen”. eller tredjedelslitern; ar ett tag "starkt misstänkt, "för att orsaka "tilltagande" fylleri Det farins rt om riksdagsledamöter" som” må=' tionsvägen' krävde dess avskaffan= då S hi r med "brännvin blir. dessa. svå=, re att förvara i" ' byxfickan ' och därmed nykterhetsstimulerande, NT har emellertid ett par. lärda herrar, jen ”proféssor 'öch en "docent, : utrett. att ”krymplingen” var oskyldigt stnisstänkt, Det söps nämligen lika lfriskt. både3 i "Stockholm" och Göte-" borg- när, man växelvis drog in den (älla flaskan: "och därmed torde även; tillv fäll6. vara: bevisat att det inte tt Eöra sävenska folket mer I PRELIMINAR ” | UPPGÖRELSE HAR TRÄFFATS om de stätsan= ställdas Pensioner och detta blir troligen . den viktigaste händelsen på avtalsfronten i år, tror Stock- holms-Tidningen [ÖT "TA8 pensionernå efter dyrorter- "Da 3,4, 5 med en allmän lyft= ÅL av pensionsbeloppen som följd. « "Aven I andra dyrortsgru pen "får man treans pensloner Poe -därmed föregripes den i en nära "framtid väntade 'dyrortsreformen, "Det lär inte möta” någon ' gen= tiksdagsbehandlingen, "då man allmänt synes vara för att avskaffa dyrortsgrupp 2. Där .Smot avvaktas med inresse cen- ”terpartiets reaktion på att dy ”Ortsgradering införes i statstjä- ”RHarnas pensionering, Centerpartiet hälsar säkert med tillfredsställelse statstjänste- männen i den lägsta dyrorten lyfts upp ett trappsteg, Detta rimmar väl med centerpartiets hårda kamp för bättre rättvisa åt alla de männi= skor som bor I de s k "billiga ortorna”, . ADA KAMRARNA HAR NU IFALLIT regeringens proposition om kvinnliga Präster. Därmed är frågan återigen Mogen för att un= derställas - kyrkomötet, påpekar Handelstidningen (fp): " Påståendet att statsmak MN uppe ib 'na enomålt er "gång rv Hden ave- skaffas står det naturligtvis kyr= »kans män fullt fritt att. återigen förbjuda kvinnliga präster, ”.</ N Kan vissheten om detta med=' verka till ett ökat intresse. bland prästerna = för - kyrkans 'skiljande från staten, har motståndet mot kvinnliga - präster ' onekligen sylt en stor funktion, tillägger HT. UTTRÄDE UR KYRKAN b enligt första .lagutskottets majori= tet kunna 'ske skriftilgt, och inte: endast ' genom . personlig inställelse på pastorsexpedition, skriver Sven= ska Dagbladet (h): ' ' I kretsar där man "har. en-ne= gativ ins till kyrkan, här sas otvivelaktigt en sådan ändring med tillfredsställelse. I främst. av. det skälet att man -tror att den förenklade procedu=" ren skall medföra en betydligt ökad utträdesfrekvens,. Detta är av åtskilligt att döma 'en särde=- . les löst. grundad 'förhoppning, . Den svenska kyrkan har en myc=- ket fastare folklig förankring än . vad dess belackare i allmänhet föreställer sig, Det finns därför intet skäl till" att från kyrkliga utgångspunkter till varje pris. bevara nuvaran- de arrangemang. Kyrkan behös ver inte skyddas med formali- teter — den reder sig nog dem förutan. Vad som. emellertid i . sammanhanget måste observeras är den enskildes skydd, ett skydd : mot möjliga påtryckningar och mäktiga — kollektiva — inflytelser, " Man måste också göra klart. för sig risken av förhastade steg, av '"affekterat handlande efter ögon- : blickets ingivelse, «4 , Utskottsmajoriteten har därför H tagit alldeles för lät om sitt beslut söker påtvi a yrkan ett avgörande i - fråga "som ” rätteligen är en kyrkans egen inre angelägenhet, ä är fnds "lertid helt grundlöst Så läng: . Prästerna är statstjänstemän ha har självfallet statsmakterna rätt att kräva att principen om könens Likställighet tillämpas konsekvent, Det som för några nu ter sig btötande är således endast en På problemet, tillägger Sv D.. | änneslöv - | Ränneslöva gätubelysnings-. öreni hade i "fär årsmöte under ord- förandeskap av Valdemar Nils- SON, Ansvarsfrihet beviljades, I naturlig följd av det faktum att vi bar en. statskyrka När den= styrelsen omvaldes på två -'år Axel Nilsson och Einar Nilsson. Kvarstående är Valdemar Nils- "| Sörup :”Preludium”. "] vigde :stofte psalm ? 4'577 > följde begravnings- motiveringen att om all” I as köpa" större Has- I ers I Tjärby Kyrka vigdes på lördagen; stoftet efter, fru- Helga Salander, Genevad, tiill den evi- -ga: vilan. Prestaverna, fördes. av lantbrukarna” - Axel” "Grönvall, Kärragård, : «och - Artur Johans- 'son; Tjärpy. "Som "inledning spe- lade Ella” Holst, Halmstad, Sr ”Äses död". av” Criog ingen. "Den därpå föl- begravriingsmässan : med jande antifonier :inramades av: psalm- erna" 95:5—6 och 552:7—8. Fru Holst spelade -”Våren”- av Grieg, och "när. kistan bars ut utr kyr- kan," spelade musikdirektör Leif av :Walde- mar Söderholm. Vid graven för- rättade ;-kyrkoherde Ljung bön, Toch:ps-105:4—5 sjöngs. 'De' anhö- riga: tog-ett sista farväl av den bortgångna ' och "en'rik och 'vac- ker blomstergärd hade sänts till lövs kyrka: jordfästes Akten "i". kyrkan inleddes: med | psalm" 16 "varefter. kyrkoherde E, Magnusson >höll: griftetaltet :samt åt :mullen.” Efter rmässå "och psalm 50:1--3-Krans- nedläggningen skedde "i -kyrkan, Till . minnet talade droskägare William” "Persson, Lund,: och af- färsföreståndaré Alvar Bräåndt, Visingsö... Under stilla orgelmu- fördes ' kistan ur templet företrädd av. prestaverandé, väg- arbetare : Edvard Åkervall, Ås- torp, öch verkstadsarbetare Hen- wy " Johansson, Våxtorp? Vid gra- ven ”talå redaktör - > Gunnar Persson, Vilstorp;”på&' gamla vän- ne Pr, vägnar, Officianten läste en bön och åyste frid samt fråmbar de anhörigas tack,. Sist sjöngs psalin 96; Många vackra blom- mör hade gnåts minne = högtidlig begravning ägde. i; lördags rum i Knäreds kyrka, då stoftet efter fru Karo- lina. " Isaksson, Lagered, vigdes till den: eviga vilan. : Prestave- rande: var lantbrukare Gunnar "| Ström, Lagered öch f.'lantbruka- re Johan Isaksson, Laxhult: Ak- ten började med-att'organisten spelade ,"sorgemusik av Chopin, och därpå sjöngs ps 555:1—3. | Kontraktsprost : Sven - Eriksson höll :griftetal med .utgång från 5 Mosebok:" 3:25 samt förrättade «. |jordfästningen. Så följde!ps 76:1 samt". begravningsmässan med antifonier. Efter : ps ' 355:1—3 sjöng” "organisten :”Så älskade Gud världen all” av Jacob Ny: vall Kistan utbars till graven, medan Organisten spelade "Sorg? av'"Nordkvist.. Vid graven läste prosten” Eriksson en bön, och till Ps 396:5. Vackra blom- mor, "hade ägnats den bortgång- nas. minne. Lab "alltid nyheter i t: "KLÄNNINGAR - Lo ans son, "Erik Bengtsson och” Kurt Jönsson., Suppleanter: K. Eriks- son' och Gösta Eriksson. Reviso- rer: Sigurd Johansson och Karl Axelsson med Gunnar Nilsson och Sigfrid Karlsson som ersät- tare. Årsavgiften höjdes med 25 | procent till 12:50; Ränneslövs 'avloppsförening ” hade i går årsmöte under ord- förandeskap av Gunnar Nilsson. Ansvarsfrihet beviljades. I sty- relsen omvaldes Verner Svensson samt 'nyvaldes Folke Axelsson. Kvarstående är-Gunnar Nilsson, Agne Jönsson och Gösta Eriks- gon. "Revisorer: Valdemar Nils- kon och , Karl Nilsson, "ee ä musik. Vid graven talade sonen, |. < på lördågen' stoftet "efter 'hand- > Handen ' SO Laholm. äv. musikdirektör. E. Skager-. |. De tre eviga världsgåtorna är "Kosmos-världsalltet, . Livet "och Människan. Hur dessa tre hittills aldrig 18 > ta problem, börjat penetreras av modern vetenskap, pie i denna artikel ov : —Björn Nihlén” nniskans tillvaro: är "absurd, hävdar ", existentialister och dröm? undrade redan antika tän- kare, Varat strider mot sina egna frånvaron av materia-tid-rum. Det mest absurda är människan, I hen- nes utvecklingskedja finns fram- förallt tre länkar som inte kan för klaras utifrån” ett rationellt tän- kande, Den första länken ' heter universiums skapelse.. Den andra livets uppkomst. Den tredje. män- niskans tillblivelse, + I s< Ända tills i våra "dagar. här n man ansett att besvarandet av de här tre ”kardinalfrågorna” varit er upp- gift främst för teologer; På senare ithecanthropius, som levde. i, Ö: och. Sydasien för en "halv miljon år sedan. tid hör den kättorska söctenskapen trängt 'in också -på derna, ”heliga” mark; forskarna a inga gränsmur- rar, Inte för att man definitivt har lyckats knäcka de gamla, livsnöt- terna än, man har i-alla fall. an- sa teorier. Låt oss ta dem i i dar och: "ordning. NA ”Unlversums ”skanelse It Den engelske ästrofysikern Fred Höyle anser: sig med hjälp avzbl-&a'|”> spektroanalys: av den. del av Kos- ka 'ha bevisat detta:' universum har aldrig ”blivit. till”,. det: har,- alltid existerat. Överallt. i den gränslösa rymden ”föds” materia" oavlåtligt. ”Ingenting”. börjar, plötsligt röra sig och blir, så detta "organiserade ingenting” 'söm. vi kallar för mate” ria.” Urmateriens uppkomst skapar ett tryck utåt och: resultatet är att det : oändliga - universum utvidgas. Genom denna- expansion uppstår naturligtvis tomrum "överallt, : men det fylls alltså genom den ständiga spontana nyskapelsen..: «vn: Det där verkar som en historia som författats gemensamt av. Edgar Allan Poe och Jule Verne. Men det är modern naturvetenskap. ”Vi mås- te "lära oss' tänka om och tänka på ett nytt sätt”, » säger Hoy) Livets uppkomst .Urmaterien: förtätades til "vin- tergator och solar; För fyra miljar- der år sedan. slungade solen ut i rymden den droppe; som. vi kallar Tellus,. jorden, "Långsamt svalna- de droppen på sin färd runt solen. När den blivit tillräckligt sval bör- jade det regna som aldrig tidigare eller 'senare, Jorden: var nämligen insvept i täta slöjor” av. moln: som innehöll den nyfödda planetens al- la vattentillgångar, I årtusenden föll regnet oavbrutet och .fyllde jord- klotets fördjupningar. Så uppstod haven, : Och det är i urtidens ljumma hav som livet föddes. Någonstans ålade de för gar i-avseende - på temperatur, tryck, salthalt m m som krävdes för att av livlös materia 'skapa levande materia. Dessa urorganismer” bil- dades enligt Rachel 'Carson av kol- dioxid, "svavel, fosfor, kalium. och kalcium och de livnärde sig av de organiska ämnen som fanns i vatt- net. När atmosfärens molnlager "så småningom tunnades ut och" solens strålar för första gången trängde ner till havet fick en del av de 1e- vande organismerna förmågan "att alstra klorofyll med hjälp av luf- tens koldioxid varigenom de förs- ta verkliga växterna blev till: det- ta bör ha inträffat för mellan 700 och 800 miljoner år sedan. : En annan grupp organismer, som saknade sklorofyri men behövde or- gariisk näring, ”upptäckte” att de kunde klara livet genom' att för- tära växterna. Så sh der de första andra moderna filosofer. Livet: en” lagar, menar man: det logiska vore gripit problemen och Uppställt vis, mos "som teleskopen. kan överblic- | växterna för sitt livsuppehålle. . Allteftersom ' årmiljonerna . gick blev livet mer 'och mer. kompli- cerat. Från enkla encelliga varel- ser utvecklades andra som bestod av: aggregat av specialiserade cel- ler följda 'av "varelser med organ för näringens upptagande och smäll. tande, organ för andning, organ för fortplantning, " eta De första Hdren kravlar upp” För 350 miljoner år r sedan ”krav- lade de första djuren upp på torra land: det var ett slags urkrabbor, som levde till hälften på land, till hälften i havet. .I urtidens floder levde : fiskar . med : smal;' utdragen kropp formad av det rinnande vatt- nets tryck. En del av dem utrusta- des så småningom med en simblå- sa i vilken de. kunde förvara 'and- |: ningsluft. Hos några arter förvand- lades Iuftsäcken till ett slags lun- ga och. tack vare den kunde: de leva långa tider. begravda :i gytté jan. ”Fiskarna” lärde sig att leva allt: längre "perioder på det och efter tiotusentals år förvar lades deras fenoi till ben och .gä- larna till lungo Samtidigt. eröv. ade: också väx- tekna . . landbacken ' och" hjälpte” till att av söndervittrade 'stenarter ska- pa, mylla; som i sin tur var förut- sättningen för att allt mer. kompli- cerad vegetation skulle kunn; upp- stå. De djur som lämnade vattnet och "| började "leva på land, påpekar Car- son," tog med sig havet i sina krop=- par, "ett arv som 'de fortplantade till sina efterkommande "och som ännu i'dag förbinder alla Janddjur med.-deras ursprung i urtidshavet, Fiskar, ambibier och reptiler, varm- blodiga fåglar «ock " däggdjur," alla äger... åra blodkärl 'en -saltlös- ning, d imnena natrium, kalium och. kålcium finns lösta i nästan samma proportioner som i havs- vattnet, Detta är vårt arv från den Yr tusentäls miljoner. år sedan då "avlägsna förfäder - utvecklades från encelliga till flercelliga varel-' ser” och utvecklade ett inre cirku- lationssystem där till en .början en- dast' havsvattnet strö de. Lika- urtidens ljunma hav som livet uppitod och utvecklodeå Här a s - är havsödlor Få pöta n juraperioden. vapen och verktyg m m, I andligt avseende skilde” de 'sig säkert inte nämnvärt från oss: '-— Homo sa- piens är alltså ett rätt sent skott på organismernas stamträd, troli- gen inte äldre än 75.000 år: Detta är alltså människan: ett djur. som kan tänka och som är med navelsträng : vid navelsträng under . hundratusentals generatio- . |ner direkt förbunden med primi-- tiva halvapor, som i sin tur steg för 'steg har utvecklats från de erikla organismerna i urtidens ljumma hav,. vilket :hav var det regn som föll under: årtusenden och som från ' början var en del av den interstellära gasen, som var en organiserad. rörelse, av "ingen- ting” PN > Vår organism "minns? tidigare .- ". utvecklingsstadier, : - Alla dessa utvecklingsstadier kan människan ”minnas” "menar psyko- logerha: vi släpar med oss remis |niscenser av alla våra tidigare till- ståndsformer. Den aggressivitet som nutidsmänniskan utan. minsta svå- tex pröåfessor Pehrson. "Den ligeer i vår Pithecanthropushjärna; nöd- torftigt dold av senare" förvätvade tillägg. "Som : en laddad. markmina ligger ' sådana egenskaper: på ' "bot- ten 'av vår natur, .och en' explo- sion kan. inträffa :om ningskontakten beröres kommit över chocken ' att Pp överlämnas "åt "en värld då te alltid: är kit det är orsaken till vår starka ”bio- logiska”” drägning till-havet och vår lust. att betvinga” det ock besegla det.” Slutligen erfar vi iate på bot- ten av. vårt , medvetande ett. svagt avlägset eko när våra ögon en klar stjärnnätt speglar solafna och vin- tergatorna i, Kosmos? Ett eko av ett minne av ett minne. .: « Ett och annat så är våra kalkhårda skelett ett arv av den kambriska tidens kalkrika havsvatten: Själva den: protoplas- ma, som : "uppbygger” varenda cell i-:våra kroppar, har samma kemis- ka sammansättning som den levan- de materian hos de. första encelli- ga varelserna i urtidens ocean. Och liksom - livet självt först började i| havet, så. börjar envar, av oss sitt enskilda liv i; den ocean i' minia- tyr som . livmoderns fostervätska utgör: och under vår "embryonal- utveckling passar vi också släktets egna stadier, alltifrån det med gä- lar utrustade vattendjurets till dem som" passar för: ett liv uppe på land. ”, : Människans tillblivelse. a blev djuret människa? Det första: steget togs redan för tio mil- joner år sedan, hävdar professor Torsten" Pehrson: Då levde i Syd- europa" ett” slags människoliknan- de apa” som man kallar" Oreopithe- cus, Man har: funnit enstaka fynd efter henne i i Toskana, Italien. Näs- ta 'steg. var . Australopithecus som höll till bl a i Sydafrika "för ca 750.000 år sedan. Hon gick upprätt och, levde mest av jakt. Det är troligt att hon vid behov kunde .ta till lämpliga stenar och andra till hyggen som'hori kunde hitta. För, bortåt 500.000 år sedan exi- sterade' den s k .kinamänniskan ” el ler Pithecanthropos, vilken levde i Ost-= och Sydasien. Hon var så pass mänsklig att hon. kunde tillverka och använda enkla vapen och gö- i tills äldsta fyndet av vår egen ras, Homo sapiens, är emel- lertid ”bara” omkring 50, 300 år gam- malt. Det är benrester i en bergs- grotta i Palestina. Den "här män- niskan påminde om de stenålders= djuren,. som. alltsedan 'dess direkt eller över invecklade näringsför- vandlingar alltid varit -beroende av iskor som för ca 25.000 år se- dan framställde de fantastiska grott- målvingarna i Sydeuropa De skulp- terade” också, tillverkade. utsökta Visste ni det? Napoleon sa en gång: ”Jag är inte som andra människor och de: vanliga 'morallagarna gäller inte för mig." H När en amerikansk beundrare en gång träffade hertigen" av Woelling- ton, segraren vid Waterloo, och förklarade. att han var” förtjust" att träffa honom, svarade hertigen: ”Ja, det har ni: sannerligen anledning till” oc När Paganini tillfrågades vem fån ansåg vara: den störste, violinisten, svarade han: ””Den andre i ordnin= gen är troligen Lipinski.” ' Till" sina : vänners förtret. "citerade Charles ' Dickens ständigt och jämt ur: sinå egna verk, Hans. hus var fyllt av bilder: av scener ur hans egna romaner... .'. En vän som en gång försäkrade den berömde . målaren Whistler att det bara fanns 'två stora målare, ”du och : Velasques” fick. det iskalla sva- i slördanis liten” grupp s k Socialvården . vid krigsfara ' "Av generalmajor OR "GUNNAR BERGGREN På grundvalen av, 1955 års riks= dags . viktiga" delbeslut i civilför= tande 'uc:ymning vid krigslara” av ' sta städe:. Utrymningen beräknas omfatta ca 3 miljoner människor-— en för våra förhållanden gigantisk [ folkomflyttning. Den .kommer- att - ställa hela vårt. folk inför, många och mycket svårlösta 'problem, Ät- skilliga av "dessa kan bemästras svarsplanläggning.' Men om denna ” är :ofullständig uppstår, oberoen= : - | de'av krigshändelserna, mänga onös diga « besvärligheter” och ” lidanden; som rent av kan i avgörande grad fräta på moståndsförmågan. - Även om regeringen är i stånd - utrymning och även.om denna kan genomföras i enlighet. med civil- försvarsmyndigheternas: planlägg- ning blir ingalunda ” evakuerings= frågan härmed med ens löst. Hu= vudsyftet nås: man räddar : otaliga -. stridsmedel. Men den till glesbe- byggda landstommuner överflyt=' tade befolkningen måste även ha ra'de negativa som består i att vä- minstone mera intensiv: -hemorts- bekämpning. Civilförsvaret kan — även om dess' nä otil skliga, fast anställ- ligen ansvara för "omhändertagan- det av den bortflyttade befolknin= "Igen, sedan utrymningen väl har ge- : nomiförts., Civilförsvarets uppgifter blir fu av annan art, främst. kan? ske . den ”skadeavhj pande verk- ih 7 Den till 71 . nerna överflyttade . befolkningen måste "omhändertas '2ev' andra ori gan.” Det. gäller. härvid” inte. bara och den sjukvård, som livets nödtorft, det gä rella pPersonalvård samt den pers liga rådgivning och> hjälpverksam punkt dräglig tillvaro. Det blir in- ;te som i fredstid fråga om en mande fall utan det: gäller en för handa , psykiska . påfrestningar ,.säkerligen mycket hårt utsatt, bes tydande del av Sveriges befolkning. - helt lita till att-all denna verksam« sätt improviseraz, även om. man I de frivilliga insatser av behjärta : da kvinnor och mön. Arbetet måst och erfaren socialvårdspersonal. Den som finns. inom. de landsk ner, till. vilka -t förflyttas, är givetvis 'otill cklig. ' Den måste förstärkas '— närmast , blivit mindre på grund av evakne- ringarna, Men även detta” fotdr-r även utbildning av. reservpereonal terligt är mycket litet åtgjort i den. ga: planering av krigssjukvården, - som ägt rum under Medicirialst relsens överinseende, Socialvården inom de olika lands kommunerna måste även ledas 'o inspekteras i regionala " r och, där samordnas med: övrig 'ci vil försvarsverksamhet. Disponi la knappa resurser. blir i annat fall relserna och” ”civilbefälhavarna — i regel en av. landshövdingarna i in- om, varje militärområde - — utgör härvid sannolikt - de naturligaste ret: "Varför dra in V Den tyske "socialistpionjären Ferdi- nand Lasalle" hade höga tankar om sitt utseende: ”Att bli berömd för ens intellekt är /inte - mycket. värt men -att få heta ”den' ståtligaste bland män' det kan vara något, Det ski en gång stå på min gravsten.” Wordsworth, den. store engelske skalden, fick en dag besök av en kollega och förklarade: ”Jag har hört att ni skriver. poesi, Jag har inte läst en 'rad av er och tänker inte göra det heller. Jag läser " Merig någon annan poesi än min egen; a Pappa c om Tompa På väg-via England - till panhållande 'och ledande" in- stanserna, Men även där brister det i' planläggningen. Bemanningen in för lösningen av de uppgifter rös rande civilförsvaret, det ekonomis ka försvaret och Psykförsvaret, som socialvården för 3 miljoner från: si- na" hem :brådstörtat bortflyttade medborgare kan länsstyrelserna | helt visst inte på ett godtagligt sätt ombesörja med mindre & än att sko= lad arbetskraft i tillräcklig. mängd vid krigsfara omedelbart står till förfogande! Så är icke nu fallet: på Madeira har kompositören och organisten" Gösta Jahn, numera kan- tor i: Falun, Passerat 'Oslo. och i en intervju' för Aftenposten : erkänt att han tycker or att ”spisa” jazz. — Atl spela modern musik är där- emot något som jag överlåter åt min son Tompa Jahn; fb På Gacchi 'Va- pen i Stockholm. Jag tycker detär roligt, att lyssna Hill jazz, ”spisa” som "det: heter i ”Tompas gäng. 1 Amerika tog: Tompa .: «mig "med att höra på Tommy” .Dors och je förnånvsga "I y och andra Är kyrkoherden .I i Falun också Planer betet ' för socialvå den vid krigsfara och under krig ter sig allt annat än -betryggande. Här finns en betänklig lucka i vår totala försvarsberedskap,; | =. glad i jazz? = Det skulle jag inte hålla för otroligt, Han- är ju en .musikalisk ytterst få präster. Hah sjunger mäs- san på ett underbart kyrkligt sätt, Klockrent!. Men så finns det heller - ingen så förnämlig akustik någon= stans som i min kyrka i-Falun, liv, som "eljest skulle ha förspillts, '' särskilt vid användning av atom-- ” het kan på" eit tillfredsstältandb =" » Selt visst kan räkna med tetydan- '- fredstida planläggning + eveniubilt" frågan — bortsett från der. smidis om länsstyrelserna är svag redan ” tidigare ålegat dem. Ledningen av ” vo människa och mässar på ett sätt som .” och 'under krig - e svariöågan planläggs en. omfate ett flet.äl tätorter, främst våra stör": ec genom” en omsorgsfull ”efvil för= .., att i rätt tid — d v s före de första "= luftangreppen. — fatta beslut om -: Positiva levnadsbetingelser, inte ba= : : ra undandragen följderna av en åt- . da personal förstärks —'"inte rim=" : sysselsättningsproblein,; den kultu>: hét, som tillsammans kän skapa en | ur'de. enskilda” individernas . synz "5. ” Det vore viierligt riskabelt att -- - utan tvivel ledas främst av skolud ”.>. från : orter, - där socialvårdsbehövet "= — om det hela skall gå i lås. Ve os inte rationellt utnyttjade. Länssty« ,:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.