VILL veta vad som händer 3 södra ' NE 3 Halland? oe on dö LAHOLMS TIDNING OLMS TIDN ING | TISDAGEN. DEN 25 MARS 1958 SÖKER NI - kontakt med befolkningen i södra Halland? Annonsera då i ortsorganet t LAHOLMS TIDNING JjI - "' gar, ökat anslag :till SIkoholict ' Varför blir” "männi 4 iska" . överläkaren. vid Sindssygehospitalet vid Aarhus, professor Erik - .- Strömgren, i en artikel & tidskriften Alkoholfrågan, I kort sam- - mandrag är svaret följande: - + I många fall är det inte något ' hormtillstånd är den väsentliga ? frågan "ställs S H tvivel” om "att ett "psykiskt ab- ! orsaken till kronisk allsoholism. . De största grup av med denna. bal . : teras bland psykop och iker.. Vissa psykop: : mycket lätt till alkoholt Man kan Ivis nämna de håll- - ." ningslösa psykopaterna. Här rör - onaturligt hög grad ger efter för » leda 'stg :av ögonblicket och som . ståndpunkt under en längre tid. "lotta vet” dessa "människor > mycket väl 'våd. de borde göra. ; De kan ha en fast förvissninig '. om att de bör avhålla sig från 7 " alkohol, men om de råkar i en : frestande. situation kan de'i als” la fall inte stå emot. Om en så- " dan hållningslös person lever i "en miljö, där det är svårt att” «" komina över alkohol, utvecklar: > han. sig sanvoligt inte till kro-- 'nisk. alkoholist, Detta är där- : emot en överhängade fara om " han lever i ett samhälle där ett ' "flertal medborgare :tillfälligtvis' - nyttjar alkohol. Det. vill alltså ” : säga att även om vederböran- 7 det :sig:om ' människor som i frestelser, 'som alltför. lätt låter inte är. I stånd att. fasthålla en "; r jägot p: kiskt : abnormt. "Här" rör det - sig mera" permanent” käraktär, att .det alkoholiserade" tillståndet "för dem tycks' vara en bättre lösning. än att se verkligheten i ögonen, dels för det sig o änniskor, vilka - på grund "av sitt yrke eller andra mil- jöförhållanden praktiskt taget tvin? gas till. ett alltmer" ti koholbruk. Mitt "emellan de' da. grupperna — : alkoholister med psykisk" äbnormitet som bakgrund och sådana personer som ,milj ållandena' gjort. till Ikoholist "des uktur H medfödd och oföränderlig så är ' "> hans öde I allra högsta grad : beroende "av 1. vilken miljö” > han uppehåller. sig. SN Bland "peurotikefna finns en bel del "personer," för” vilka - tillvaron bli? så” komplicerad och; tidvis. så ” outhärdlig att de för att blott nå- gon: gång få uppleva ett tillfreds- ställande tillstånd blir benägna att dricka," Om de inte” har tillräcklig karaktärsstyrka kan &n: "kronisk al- koböblism utveckla sig. Ioholt. finns: alltid : en." grupp personer, som: väl här: vissa karaktä nniskor' som råkat ut k. Öm det i mitten av förra år- å- |hundradet . inträffat en lika våt sommar som förra årets, med de stora skördeskador som blev följ- den, hade: det betytt en verklig katastrof för hela landet. Före in- skörd, stora spår i sta- iken: färre ingå eller :andra k så i sin” förhistoria. men- 1: somm. Under gynnsamma miljöförhållander: neg minskad folkökning, ökad brottslig het, dödlighet och ; emigration var de mest påtagli kunde: ha. klarat sig” nå? men alltså inte har" varit lyckliga nog vatt. hålla alkoholmissbruket borta... För. ..den.' första gruppens vidkommande är det klart;'att en- dast.. läkarbehandling.. kan hjälpa: Beträffande "den sistnämnda grup- pen rör det sig m Ta om ett so- eialpolitiskt” oroble 2 Iettstörre'n De ka 'och socfala 'strä- vardena a" bör- vid? "varje "tillfälle - gå d "i" hand, dels | därför "att :så Yt av "blandad? natur, |; -att' det vid oinhänder- tagandet äv det eäskilda fallet "ofta x Dän Tetsfrekvensen- hos ungdomen har Redfört, att det blivit stor, plats- ade ”brotts- och asociali- ” ev Vv i:vad gäller SJs : socialminister" Torsten investeringsfrågor : får inte. tolkas i De sista mer svåra nödåren in- träffade i slutet av 1860-talet, då emigrationen till Amerika också nådde en av, sina toppar. Några di- rekta. : nödår "då: människor . svalt ihjäl kan man inte peka på' 'sena- re. Den. gamla, självhushållningen hade till stor del upphört och han- deln 'utveckats så kontanter fanns att köpa; livsmedel för" öch hålla den värsta nöden från dörren. = - + + Redan i "slutet av 1700-talet bör- jade" de: onda årens svältspöke'att te sig sor ett: mindre, farligt döds- skördarna än blev,” "med brödsäden förstörd " av. törka, regn eller: frost såld gav ju alltid potätislanden. nå- got.: Och sådana år fick potatis och sura lingon bli det. som höll svält- : I döden stången. För. den. som inte hade något; spotatisland kunde sväl- ten bli mycket svår och i bokver- ket. Svenska j folket genom tiderna citerar, Albin; Widén ett beslut från en sockenstämma : under. nödåren : ”Uppå anmälan av Herr a nanten ;Forsell ” och Bonden Olof Larsson i Bjurvallen, som tillsam- Nilsson : hos riksdagen. I förra må- |som någon defaitism på järnvägs- mans besökt” inhysemannen An? naden förelåg beslut. :om . intag- ting ; på ' dylika ; skolor 'av' inte "mindre än 942 ungdomar: vilke in- te kunde tas in på grund av plats- bristen, " Snara'- åtgärder . erfordras alltså för platsbristens avhjälpande » och statsrådet föreslår, att det skall håll inför en kommande transport- marknadssituation,. menar general- direktör ' Erik Upmark, som uttalat sig i tidskriften » Affärsekonomis diskusslon om' ”järnvägarnas dilem- ma”. of . Detta gäller” éxempålvis' inves- ders Andersson i Gåvastbo och fun- nit .honom .med hustru : och 'alla barnen" sängliggande och sjuka av hunger och elände, beslöto socken- männen att en: tunna korn 'av ma- ” I gasinet skulle dem tilldelas.” - Widén har också gjort en inires- Janordnas en ny yrkesskola på Vi- tering. i fasta ' anläggningar "med |sant överblick av de nödbrödsäm- ”singsö, att ' Gräskärrs , yrkesskola "vid Uddevalla skall utbyggas, att ;för'elever från stockholmsområdet "skall inrättas en. specialavdelning vid Hammargårdens skola, Drott- '; mihgholm: samt förhyras en egen- "dom för användning som. yrkes- + gkolavdelning för flickor. Därmed skille -platsantalet öka med 87. Vi- dare . föreslås personalförstärkning, > anslag till provisoriska förläggnin- primärt syfte att öka tåghastighe- terna — något som' ju. skulle. be- tyda' bättre service 'åt trafikan< terna och 'större : möjligheter att konkurrera med bilar och flyg « om persontrafiken. ” . Men avhåller snabbare järnvågs” resor folk från att köpa bil eller kan man: därigenom ” påverka bil- ägaren, hans familj och: grannar -av elever m m, så att statens totål- > kostnader för skolorna tillhörande ;'barna= och ungdomsvården nästa or 4 budgetår skulle stiga till drygt 11,5 : milj kr. > - I fråga. om. | Fagateds yrkesskola, att mera utnyttja järnvägen? :: Gc Idirektör Upmark tror det knappast lika. litet som han 'anser att järnvägen, — trots att Sverige har ett mera utbrett ; järnvägsnät än något annat land i Europa och en: avsevärt 'större' tågtäthet. än USA- = kan-hindrå flyget” från att > erinras, att del i år : till ökat" antal besök av psykiater. . Syftet har varit att möjliggöra hän- " visning av: en del av de lindrigare |"' -- lövstafallen : till skolan, . Kommit- ”tén' för "ungdomsvårdsskolorna har : öreslagit, att Fagared efter vissa beten » och” ” stärkning skall ta: emot 15 elever av lövstaklientelet.- Från olika håll har emellertid. yppats betänklig- heter på grund av uppkomman- , de klientelblandning, varjämte när- heten: till: Göteborg ansetts olämp- lig.” Socialministern säger sig ha . förståelse för dessa ä . Emellertid måste beaktas, säger han ” att frågan om ökade vårdresurser : för lövstaklientelet är ytterst an- + gelägen, I avvaktan på en lösning - På längre sikt av detta problem är det enligt hans mening ofrånkomligt göra land Ser man åter se 'vngnslastgod- set kommer” konkurrensen : från lastbilarna att öka-i takt med landsvägarnas : upprustning, sjöfar- ten har' ånyo” börjat konkurrera . ipå långa avstånd, : havsflottningen ökar: avsevärt, från kanaltrafiken kan det bli ökad korkurrfens;' pi- pelines kanske uppträder: ir -Hram- tiden ete, 7 .. 'Järnvägarnas efföktivaste : medel i "priskonkurrensen är. givetvis ' att sänka kostnadérna utan att mins- ka tjänsterna — det är också må- let för många investeringar. +". ” . En, uttunning av verk amheten genom minskning av transporttjäns- ter måste emellertid; genomföras: nedläggning av banor helt "eller delvis, persontrafik med endast st en al "7 att p sikt öka na för dessa elever, Av de nuv kol inom organisati synes Fagared vara den lämpligaste för uppgiften att bereda en temporär > avlastning av Lövstaskolan. Under senäre tid har Fagaredsskolan van- ligen "inte" varit fullbelagd. Den har vidare nyligen tillförts en spe- cialavdelning varjämte skolan -så- som nämnts fått anslag till ökat antal besök av, psykiater. Statsrå- det finner sig därförsböra biträda kommitiéns förslag atÉ till Fagared - gxall såsom ett provisarlum efter händ hänvisas 15 elever av löv= staklientelet, =... se är .en mellanform,; enbart. enstaka godståg utan fast" tidtabell, är. en annan, plankorsningarnå , med. kräver dock särskilda. åtgärder f att bevakning skall kunna undvi- kas, nedläggning av: stationer och dessas ersättande med biljettförsälj- ning på tågen och lokala gods- ombud, indragning av föga frek- venterade eller av andra'skäl icke lönsamma tåg eller tåg som”.verkar kupaciletstryckande utan. att' med- föra motsvarande reveny, I bägge fallen. eventuellt ersättning . med landsvägs'ussar, färre. och Jängre en 1 nen som -tillgripits i olika delar av landet. Praktiskt taget allt som väx. te gick att äta — utom svamp. Den var :man länge misstänksam emot och" det är - väl först det här år- hundradet! som folk börjat accep- tera .svampen "som en matnyttig växt, Att ”blanda bark i brödet” var inte något som bara hörde nödåren :|till"— fast då var det naturligtvis surrogatet som övervägde. Även goda år var det vanligt på många håll att blanda ut mjölet. Fattig- domen var en alltför skrämmande realitet för att man med gott sam- vete ville frossa' på rent bröd; en reserv kunde vara bra att ha ett . | kommande år, Bland nödbrödsämnena var man- nagräset länge ett av de mest an- litade — särskilt i Skåne. Syrgrä- set .var också vanligt för utdryg- ning av mjölet, men det hette att det ger ”en osund och bedröfwe- lig, spis”, Ogräsfrö användes till ”mällebröd” i Härjedalen och iDa- larna var vildhavren en eftersökt ersättning. ' Smålänningarna malde boknötter till bröd och på Gotland använde män -ollon. Ollonbrödet blev dock ”gräseligen bittert, stop- pande och osunt” om ollonen inte bereddes på särskilt sätt. Hassel- knopp var också en gotländsk spe- cialitet som även prövades i and- ra' delar av. Sverige. Den kokades och blandades med mjöl som man använde man' de färska toppskot- ten av tall på sarima sätt, - Gräs och löv var heller inte"ovan- ligt; Sälglövsbröd ”omtalas ärml och Ä 1 i Småland drygade man ut mjölet dusteisliseringens genombrott satte sedan bakade bröd av:.I Dalarna |. från . Förra s sommaren skulle betytt. katastrof. för hundra å år sedan Barkbrö sd vardagsmat - Bara för hundra år sedan var barkbröd vardagsmat även un- . der goda år och under missväxt" år' tvingades folk att:äta 'gr löv, hästgödsel och andra lika underliga ” näringsämnen”: för ' att överler ; Det var först efter brott som en felslagen skörd inte läng- re' var ett direkt dödshot; mot stora delar a av befolkni; | Hallandshögerns årsstämmor 1958. har "hållits i Halmstad. Stämmorna var välbesökta och av årsberättelser- na framgår, att sammanlagt 5271 medlemmar fanns i de tre organisa- tionerna under fjolåret. Styrelsen fick följande samman- sättning: -- ordf riksdagsman - Gust, Nilsson, Göingegården, Varberg, vice ordf rektor Thorsten Åberg, Katri Sovjetrysk teori: Fd Kosmiska strålar utplånade urtidens : stora skräcködlor: NEW YORK (AEP) Mellan ikanska och ryska berg, Vessigebro och övriga ledamö- vetenskapsmän råder häftiga stri- "Ja som Nä nu anser som de högst ut- Klimat och. Iuft: d ansät! e 1 2 ter: överlärare Hampus Israel: Halmstad, fröken Ulla Ljungström, Halmstad, agronom Kjell Bachman, Våxtorp, fru Ann-Marie Christens- son, Laholm, landstingsman Danne Dellien;: Eldsberga, friherre Gustaf Hermelin, Getinge, lantbrukare Sven-Henrik Chri Heberg, illkor som än dag t der om di iernas för de från jorden, en händelse som inträffade för omkring 100 miljo- ner år före vår tid. Den amerikans- ke biologen professor Albert Schatz har : tidigare utvecklat en teori om fru Vesta Bengtsson, Heberg, 1:e pos lisassistent "Yngve Johansson, Fall kenberg, fru Margit Wadensten,. Vår- berg, föreståndare Gösta Svensson, Kungsbacka och lantbrukare Carl- Erie Olsson, Onsala. - > Revisorer bankdirektör Ivar Dahil- bring, Falkenberg och kamrer: Erik Olsson, Falkenberg och: ordinarie ombud till lornas öden och påstått att- dessa jättedjur som befolkade vår planet innan de högre dägg- djuren och människan "uppenbara- de sig på jorden, dog ut på grund av att jordatmosfäörens ' syrehalt ändrades, Enligt il lev- de jätteödlorna i en värld som var fattig på syre. På jorden fanns då man Danne Dellien, Haber fru Vesta Bengtsson, Heberg, civilingen- jör Hans Palmqvist, Grimeton, ' in- genjör Bo Stibe,: Halmstad ' och ' fru Hö norin, Mämsare To Ledamot i är förr stare Tore Bl = dahl, Halmstad. ov Högerns Länskvinnoråd I 1. Halland omvalde till ordförande Stina Lind- blom och i övrigt har styrelsen föl- jande sammansättning: 1:e v ordf fru Ebba Dahlenius, Onsala, 2:e v ordf fru Margit Wadensten, Varberg, sekr, fru Thyra Hägge, Halmstad, Vv: sekr fru Birgit Ahberg, ' i grässorter, växtriket om. fattade i huvudsak bara barrträd som levererade relativt 'små mång- der av syre. Förbränningsproces- sen i jätteödlornas kropp skedde följaktligen mycket långsamt, Se- dan: bladväxterna utvecklades 'och :]jorden täcktes med gräsarter föränd- rades syrehalten i jordens lägre at- mosfär. Dinosaurierna : kunde: inte leva," Mot denna teori vänder sig de" sovjetryska forskarna som på- står sig ha löst gåtan om arternas utveckling från till stort sett råder på vår planet, De' båda ryska forskarna har länge syss= lat med de kosmiska 'strålningar= nas biologiska följder, 'De' anser sig kunna framlägga 'experimentel=« la bevis för tcorins riktighet, De tycker att upptäckten åter och på” ett nylt område bär vittnesmål om den sovjetryska vetenskapliga" forskningens överlägsenhet. i 'Ungdomsarbetet «kräver omtanke” är ej hopplöst - STOCKHOLM (Press) Ingen tror att. man gen; - tidsverksamhet kan komma om åt med långtgående Missanpassningar hos ungdomen, Men för stora grup= per är den aktiva, Organiserade fritidsverksamheten €nutomordent« ligt viktig, förebyggande faktor, skriver i tidskriften Barnavård och skr däggdjuren och till människan. De och kassaförvaltare fru. Ruth . Hernqvist, Na med hackad. kål och -lindelöv, på Gotland , utnyttjades ängssyra'i Da- larna, kål, i Lappland" rakarberblad, men: ”bland alla nödbrödsämnen”; säger Laestadius om de lappländs- ka förhållandena, ” ”intager rof- och rot-kålen enligt min tanke ' första fummet. "Den har” också då ”siha ställen varit länge begagnad, äfven i goda år: Den kokas hackas och stötes, och sedan gör mail tillblandning; "av. något mjöl; deg därutaf och bakar. Brödet har en viss syrlig. smak,' som ” likväl icke är alltför obehaglig: det smakar åt- minstone bkäitre än både .barlkbröd och maldbröd och, torde. vara åt d. Övriga 1 d: att jäm- te ordfö fö na bilda ' styrelse är fruarna Ruth Hernqvist, Thyra Hägge; Karin Karl- ström,. Anna-Lisa Möller-Larssor' och fru Anna-Lisa Dellien. Revisorer fru Inga Forthmeijer . och 'fröken Inge- gärd Meijel. Ordinarie representant i SFM:s distriktsstyrelse är fru. Zara Fjellner, Falkenberg och i Hallands Folkbildningsförbunds stämma 'fru- arna Maj Thorin, Anna-Lisa Möller- Larsson, : Svea . Nilsson 7 och ;" Vesta Bengtssol FÖ « " Högerns Ungdomsförbund ryska forsk K kij och Sjk- lovskij påstår sig ha upptäckt att jorden under jätteödlornas . tide- varv ' utsattes för bombardemang med kosmiska strålar från Tym- den. För omkring 200 miljoner år sedan exploderade -på 25.billioner kilometers avstånd från jorden -en stjärna, På grund av "denna explo- sion nåddes jorden av strålningar som hade en intensitet som 200 mil- joner solar. "Det dröjde visserligen många hundra, år innen de kosmis- ka strålningarna kom fram till jor= den; men då "de en gång hade nått fram då förändrades livets förut- Lorentzon, Ätran, efter Sven Henrik Christiansson, till ny 1:e v ordf Iwan Andersson, Gödeby, efter Gösta Wal- debrand och till ny 2:e v ordf Sten minstone fullt ut så någotdera a af dem”, Det viktigaste su ä- turligtvis” "bärken: Den : togs . både från lövträd och barrträd'men mest från. tallen, En. smålandsskildrare berättar att en torpare, som efter "fadand "som >= | och hämtat bark, yttrat: ”Jag tyc- ker det är mera kraft i barkbrödet än i hackelsebrödet, men barkbrö- det är svårare att få ned.” Under nödåren ökade alltid brotts- ligheten och i Västergötland var det' särskilt ' besvärligt åren 1596— ör berättar att stöl- varje. härad ' byggdes galgar som gladdes var bödlarna, de hade viss ersättning för varje brottsling de hängde och nödåren var för dem goda år... > Ända fram till 1870-talet ger sta- tistiken kraftiga utslag under nöd- åren. Utom brottsligh -är det missväxtåret. 1826" varit” ”[Uskögen” der : straffades: med ' döden” och i ä ständigt hängdes full. De enda som |. d: efter avgåen- . & Bo Larzenius.: Som ledamot ny- valdes Ingrid Engenvall,' Halmstad, efter Birgitta Jägerloo, och valde till. ny ordförande 'Sven-Erik net inom relativt kort tid. .> | och!" villkor ' på vår pla De jättestora ” dinosaurlerna' kun- de ej anpassa sina biologiska funki tioner till: de, nya livsvillkoren; De dög ut och försvann "från" jordens yta för alltid..De första däggdjuren som då redan levde' på jorden 'och Claes Bengtsson, Ljungby, Bo Pers- son, Årstad, Olle Olsson, Tvååker, Ove. Ribbe, Falkenberg ' och Claes Lindskog, Varberg. Revisorer är Ker- stin” Wiman, "Väröbacka och Bengt- | Äke Nilsson, Harplinge. : hade en i förhållande till ”drakar- na” och skräcködlorna relativt kort levnadstid, kunde : däremot ' uthär- da de" kosmiska strålningärna. För. ändringarna -.i arvsmassan skapade nya arter, bl a just de djurarter | Lacoste omvänd i Mosta: i . PARIS (AEP) : Robert . Lacoste, fransk z . neralguvernör . i: Algeriet, re-" ' gerar .det honom underställda området såsom ' avlägsna. kolo- nier vid vår tideräknings bö jan Yr d k .| minister : Kom. med. komprömissförslag, "litar nu: till hårda 1 näven. mör Efter » Paris befri- else blev Lacoste socialdemokra= tisk parlamentsledamot. Han var och regeringsmedlem i sju av Frankrikes många efier- mot a minskade antalet ingångna äkten- skap typiskt för missväxtåren. Och så emigrationen. S Siffrorna visar att 1865” emigre- rade 9.000 personer och' 1869 48.000. Den 'sistnämnda höga siffran anses vara en direkt följd av missväxten under de två föregående åren; hem- mansägare som blivit alltför skuld- satta skrapade ihop sina.sista re- surser för att söka lyckan i väster. Svälten — och kanske lite även- tyrslystnad — drev dem "bort. från sina karga, fäderneärvda tegar, till en världsdel som de fick varå med om att bygga upp från intet till Bill Andersson De nygifta : hade, haft sitt första gräl. Sen kom ångern och de ville så gärna göra allt gott igen. on — Min älskade, sade den unga run förtvivlad sådana dumb den västliga kulturens rikaste land.” av de prokonsuli . Liksom ' romer-; ' ska rikets guvernörer stöder. sig. den forne fackförenings- sekreteraren” på sina ' väpnade legioner. Det är. Robert. La- coste som hittills med fram-. gång kunnat hindra mera in- " siktsfulla franska politiker från. "att slå in på h » | krigsr . Som r damot sysslade Lacoste : med fi- nansérna "och :: ekonomisk politik. Sedan" två år tillbaka är han ge- neralresident, d v s guvernör av Algeriet. Tre regeringar har sedan dess förbrukats, den första leddes av. Lacostes partivän Guy Mollet, -Iderar att bli" lagbrytare.” dd Karl-Erik Granath,' De ungdomar, som. strövar omkring utan andra kontakter än gängen: på ”ströget” och "fiket" kan fångas upp:innan de. kanske: gått .vilse och fått .en mer eller mindre. associal inrikt= - ning, Om man underlåter att ska-- par vettig, fritidssysselsättning för får aktivi of ta sitt-utlopp på annat: sätt. Om- fattningen av .Jet "direkt socialvår= dande r arbetet" bland .:ungdom---är "> därför 1 stor. utsträckning ; ayhän= gigt ' de insatser, som Börs: på det > förebyggande planet, i svt Av vikt är, att fritidsve samhec « : ten inte stelnar, i, traditionsbundna former, "Det finns. -inga; all ängils' tiga) och: bestående .reg utformning. Till uppläggning. "och = innehåll måste den bli annorlunda på en liten plats ä än en at Neta . Ungdomsarbetet innebä inte « ra Alls en hopplös kamp: Den; allmänna debatten kring urgdomsfrågorna : kan ibland inge : föreställningen att. ungdomsatbetet : innebär en hopplös kamp ifråga om a en mer, eller mindre. förvildad ung= doms taset for sd € -; Så illa är det dock”, inte. ligheten är i' stället att 'vi istort sett. kan: glädja. oss åt:en bra ung= i dom, Den: erfarenheten; får inte ; | minst de som arbetår inom fritids i verksamhet för. urigdom, I Det 'är när: allt: kommer omkring en för=" hållandevis . liten. grupp som? ten= . ”På den handfull ungdomar, som ik roriserar platser. i storstadens. city, : går. och -återti som: ambitiöst tillbringar sin - friv tid i. yrkesskolor eller andra” läro=' - anstalter eller, med veltiga' förströ= elser och .- sysselsättningar. Detta är, ett känt 'och banalt faktum, men : det kan vara värt att notera ialla E samh snabba c 0. omfattande förändringar, . sem, den tekniska och ;söciala - ut= vccklingen medfört. Det'är själv- klart att detta också: inverkar på ' vårt förhållande till och. vår be- av För, en ge- den 'andra av: högerpolitikern och utjämningens politik i Al-. geriet. Hans makt är större än regeringens i Paris. ' Då franska utrikesministern Pi neau förra sommaren hade trevare ute för. att inleda förhandlingar med -de algeriska motståndsrörel- sernas förtroendemän,' lät ' gene- ralguvernör Lacoste häkta .de män som » Frankrikes utrikesminister helst skulle velat föra underhand- lingar med. Utrikesminister ”Pi- &s-Manoury och den tredje av centerpolitikern Felix -Gaillard som "sitter" vid rodret, Socialisten Lacoste utnämndes till' guvernör i stället för. högermannen Soustelle på grund av att han föreslog ett uppvuxen under helt and- örutsättningar” måste "mycket ngdomen te sig svårt att ag” ceptera. I själva verket -måste ung- beteende Jofta ses som led: I en öd till ändrad reformprogram, omfi de radika- la eftergifter mot de algeriska na- tionalisterna, Robert Lacoste kom således till Algeriet "som 'efter- giftspolitikens — företrädare. : Han mottogs av den franska befolknin- neau och, hans regeringskolleger i Paris kapitulerade för den ener- giske regenten i Alger. Visst kom det till interna meningsskiljaktig- heter inom kabinettet i Paris men vi är båda två. — Generalisera inte, sade han. Uttryck dig i ental. ve H — Gärna det. En sån . kolossal dumbom du är. De nygifl ta har fått sitt ändra gräl också,” oo | sv När rö efter S banbevakning, minskad och meka- niserad omlastning etc, ” Slutligen” är prisbildningen ofta avgörande; ' den ' taxereform . som SJ: snart hoppas få genomföra är en'av flera väsentliga förutsättnin- gar 'för, ett realistiskt inpassande av järnväg t i fr d. Iltar g Idirektör Upmark, sammanlagda transportarbete, slu-' parlamentsvalet i Nordirland av- slutades på fredagskvällen hade re- geringen Brookeborough fått en måjoritet på 20 mandat. Regeringen Brookeborough är unionistisk, d v s den önskar bibe= hålla Nordirlands anslutning till Storbritannien, och -har nu fått sin existens tryggad för de när- maste fem åren. Partiet har suttit vid makten ända sedan Irland de- lades år 1922, 2 STT-Ren ter) dåvarande konseljpr ten och nuvarande . inrikesministern, hö- germannen Bourgés-Manoury, för- gen i Algeriet med fientliga de- ” Socialist förordar våld och krig Vid Lacostes första framträdan- de bombarderades han av de i Al- geriet bosatta . fransmännen med är svarade både inom och inför offentligheten den socialistis- ke guvernören mot dennes :egna partivänner, : Tapper | motståndskämpo Robert Lacoste föddes "år 1898 i södra Frankrike som "son till en järnväj Han. studerad till jurist och blev skattesakkun- nig. Som ung student anslöt sig Lacoste till det socialistiska parti- et och fackföreningsrörelsen och blev sekreterare för ett fackför- bund. Under den tyska ockupatio- nen ledde den unga socialisten ak- tivt och: modigt två motstånds- grupper, ”Liberation Sud” och ”Mur”, Under hans ledning och med livet som insats genomförde dessa grupper åtskilliga sabotage-) en att visa det minsta tillmötes- gående mot de algeriska nationel- la frihetsrörelserna, De kräver me- ra våld, mera soldater och absolut inga . eftergifter. "Robert Lacoste var bara ett par månader i Al- geriet och han blev omvänd. Han är nå den hårdaste represen= 1 ruttna tomater. Dessa en miljon]. ä irmli; totalt ovil-I]” förhållanden.” Generationsmotsätt- ningarna upplevs, starkare och in= tensivare därför att samhället är rnier dynatniskt 7 än förr, Detta stäls let krav på de ungas anpassnings- förmåga, men det' kräver också att ' samhället bättre anpassas” till de unga, : Byggnadsbidrag : till" enskild väg i Hallands Jän . Länsstyrelsen : har från anslaget| till bidrag till byggande av enskilda vägar beviljat- anslag till redan-| . stående företag med 11.460 kronoi för omläggning av delsträcka & en- skilda vägen N:65L U Djupi .G vid gsväg mot Äker- tanten av den franska k litiken,' som han tidigare ville le- da till kompromisser med revolt- männen. L4gcoste har hos parisre- geringarna framtvingat att närapå hela armén, just nu 450.000 man, Lacoste är idag den radikalaste motståndare till USA:s och Ens- lands medlingsförsök. Han förordar våld och krig mot både de alge- riska — nationalisterna — och der ändiga republiken Tunisien. förlades till Algeriet. Socialisten | "huset inom Ätrans kommun; 12.780; kronor för omläggning av enskilda 681 U & delen närmast Arvidstorp| inom Ullareds kommun; samt 12. kronor för omläggning av enskild. vägen N 158 U Flähult—Grishult) cirka 1 km från länshuvudväg 2105 inom Ullareds kommun. dömens', från” de” äldres" ävikande Son [ sv + 4 Ta ]
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.