en -Semesterfirarna i Hök hyggliga -. +. Felaktig. uppgift om motsatsen - 1 Tylösand har man den här "säsongen "tagit > ovanligt många Li Ja ' lig våg av. brott. I :Harplinge "NR 161. ARG. 27, : SS "KX LAHOLMS TIDNING - alla syd - Göteborgstidningen uppgav i söndags i en artikel, att semes- ”terpubliken i Halland i år är ' sämre än någonsin, Så här he- 'gnabb men detta har mest va- rit efter dansens slut på vissa ställen och är 'inte' så mycket att tala om. Några större polis- ter det bl. a.: S publiken i Halland har visat sig vara klart sämre i år än någonsin ti- : digare: Fylleri och bråk har hittills förekommit i en omfatt- ning som aldrig förr och små- stölderna har florerat värre än någonsin, Vissa tecken tyder på "att situationen kan förvärras. fyllerister, Förra veckoslutet när mare tjugotalet mot en eller ett : par' under en hel säsong tidigare om åren, Folk har alldeles för lätt att komma över sprit, säger tylösandspolisén:. Det måste till större restriktivitet för att få bot på förhållandena. - floden, I södra Halland har man lik- nande erfarenheter. I Höks lands fiskalsdistrikt säger man: Så här har vi aldrig haft det tidigare, .I- bland kan man tala om en form- : landsfiskalsdistrikt har polisen haft det mycket arbetsamt i som- mar. : Jourhavande; polisman får ibland:arbeta- utan" sömn: ett helt dygn i'sträck, i tår inte" var:man har fått” uppgifterna om Höks :. landsfiskalsdistrikt i ifrån, ' för- "klarar.'.” landsfiskal.:- Thore Persson. för "Laholms: Tid- ning. Jag' vill närmast betrakta dem som 'en' ren anka. Givet är ju - inte: vara" överallt.” Det :är. hund "på stranden' eller: i'dyner-' ingripanden har det heller inte varit fråga om. På tältplatserna i: såväl Mellbystrand '. som :Skummeslövsstrand . har det :gått synnerligen hyfsat till och : vi har inte haft några som helst anledningar att ingripa mot "några förhållanden vid dessa. i — Jag skulle i stället vilja sä- ga, 'att"öm "man skall följa den statistik, : som vi- för här på landsfiskalskontoret över :såda- na, "som + fått . strafföreläggande för fylleri och förargelseväckan- de beteende, så visar denna en klar' förbättring i stället. Sålun- da "utfärdade vi :under första halvåret 1958 endast 25 sådana förelägganden. Siffrorna för sis- ta halvåret 1956 var 39, första halvåret: 1957 21 st och sista halvåret 1957 37 st. : . — Ifjol var det en hel del klagomål, särskilt från Mellby- strand, över. att. mopedister och skinnknuttar' förde :Joväsen och körde livsfarligt men i år har vi inte fått höra ett enda sådant. Däremot har det klagats en: del över: att" hundar:'springer lösa på stranden: där. de.. oroar. de :ba- dande "och dessutom". förorenar en hel'del.”Polismannen där ute ad "han kan ' för, att" hålla emellertid >. bötesbelagt” att ha att det är Jite fylleri. och små- under "tiden 1' juni—15? sep-" roForts..å nästa sida, :Ärtskörden i inledd på Tj sr .Torkan och solen har” drivit; fram" skördarna på de'syd>. halländska jordarna' på ett enastående "sätt, men detta har” ' inte” yarit enbart av 'godo; Det har. nämligen gått lite väl «3; fort och detta har skett :på bekostnad av kvantiteten, Så " "har.det i varje fall skett i fråga om ärferna, omtalar ord- : tialodlareförening, : godsä "+. förånden i Södra Hallands S ga= "5 re Oskar Ahlgren; Fredrikstorp, för Laholms Tidning. : eg örn ; sök! "| kartonger: med 7 en "I. dag" kl. sex satte vi igång » den. första 'skördemaskinen, och . när detta läses 'har säkerligen Esseli de första ärterna redan på "burk, förklarar hr Ahlgren. Den ". första ?skördemaskinen kom "igång 'hos lantbrukare Evert Jönsson. på Tjärby' gård, "och sedan, kommer :skörden att. fortsätta kontinuerligt tre å fy: ra veckor framåt. Ursprungligen hade vi. och Esseli beräknat ait skörden skulle taga sin början den 20 juli men det är som sagt ; som: drivit fram ärter- NATT toa dal Al Någon - rekordskörd ' blir det inte;.- Den saken är vi absolut säkra: på, förklarar hr Ahlgren, men givetvis hoppas 'vi i stället på en god kvalitet: Det har va- rit lite för torrt för ärterna, som vill 'ha lite -mera fuktighet, Ne- re i: Vallberga fick vi lite regn i måndags, men det var bara 4 mni "och . det har redan blåst bort... För. ärternas del. är det «- I'det och en strid regnskur: vattnar ONSDAGEN DEN 16 JULI 1958 hallänningars tidn : 2 Ka : "ALLA VÄGAR bär till Rom”, heter "det; men alla vägar bär också från Rom, så även vär. Vi fortsätter sydvart. Slätterna sö- den är även här i full gång, men axen är inte så fylliga som i' Norditalien,' och jorden är inte 3å ren och fri från ogräs'som där- uppe. :Flyghawvren, -. som vi här hemma i 'Sverige för en'så inten- siv' kamp emot, förekommer : rik ' ligt bäde- i vetefälten."och på &kerrenar. och vägkanter. Och vallmon lyser röd — den är visst nationalogräset. Väldiga tomat- och andra grönsaksodlingar före- kommer —— det' går inte åt lite mat till en tvåmiljonstad.: —.. Gärdarna ser gamla och: torf- tiga ut, och människorna är en- klare iklädda härnere, Av djur ser vi stora fårhjordar, vaktade. av en med lång stav utrustad herde. ' En . betande. 'buffelhjord drager allas blickar mot busséns' fönster. Markerna äro, som nämnts, tor- rå. "Regn behövs. Vid ihållande torka . och ; vid översvämningar an". 1. or- nat. : En. i, prålande dräkt; klädda. madonna : åker "på "en rikt. blom- - sterprydd' vagn," dragen”, av två föfsprydda" gxar,--och. efter. följer en skara" högtidsklädda männi. skor, 7 vilka flitigt "tummar: sina radband,. anropande Honom, som skapat 'himlen."och" jorden, solen joch.. vattnet,".om regn över för- . torkade fält.” Och på natten åskar de törstände fälten": MÄN i: I NEAPEL; STADEN där man alltid” går” sjungande; far vi för- bi ; ket "besökt 'turiststad,' men" dess glanstid 'som” sådan - synes. vara förbi, Den blev vårt hemsökt un- der' kriget och bär ännu många gapade " märken. efter -bombrai- derna," Många, många människor i staden'bor i små'usia hyddor, uppförda av ;trälådor. och 'papp- ' säcktrasa hängande-framför ”fönster”, Ut- méd väggen, där vi färdas fram, ser vi ett tiotal sådana: ”byggna- der” och det finns många; många fler på andrä håll i staden" Varje morgon går tyrtiotusen 'familje- försörjare ut för att söka arbete utan att veta, 'om de på kvällen skall komma hem. med :en' slant till. .mat. åt de" sina. . Och ändå sjunger N neapelbon 'sina: sånger, Hans fordringar på livet är inte så stora... MAS lr TF nästan för sent med 'regn nu. "I SORRENTO ' stiger "vi av Under det glada 20-talet an- ordnades det då och då i Laholm « Stora festligheter, och oftast var det stadens livaktiga Hantverks- förening, som stod för dessa ar- Tangemang, ' Men ' även ' Hem- bygåsföreningen, Skytteförenin- gen och Idrottsföreningen, för att nämna "några, brukade" en och annan gång slå på stora :Det märkliga med dessa fester var, att inte bara: föreningens " medlemmar var engagerade ', i dessa,. utan stora delar av sta- dens befolkning slöt upp kring + en DET GLADA 20:-TALET I LAHOLM dem liksom det sker med Laga- höolmsspelen nu för tiden. — År. 1920 arrangerade : Hant- verksföreningen en stor fest bå- de på Tivolitorget och Stadsho- tellet. På det senare stället upp- trädde : Henry Söderström och Henning Svensson som" neger- damer och deras sång gjorde py- ramidal succé. mna "På : Tivolitorget medverkade många av stadens unga damer i blomsterstånd o.” dylikt ” och dansmusiken sköttes av ovan- stående .”kolingakapell”..” som även det gjorde en utomordent- Kb lig succé.” Ovanstående : kort vi- sar deltagarna 'i det. populära kapellet, so co . ' Stående fr. vänster syns fram- lidne taxibilsföraren . -Herman Friberg, f.. kettingsmeden : Hil- ding : Svensson, sjukkasseföre- ståndare Valfr. Göranson, typo- graf Hilding Johansson, numera i :Halmstad, Artur . Bergström, Laholm, målaremästare ' Erik Broms samt hr Verner: Persson. Sittande" är ' till vänster hand- lande Gunnar Iverström,, Kö- pinge, medan den andre mannen är okänd. i der 'om' Rom är torra. Veteskör- har tidigare varit en myc- kilometer” stör vånare; :. Under" bad: : | morgondopp.. i "Medelhavets | blå > I denna : konstens och skönhetens | helgedom, fulla av häpenhet och Besök i ”Sveriges enda och bland svensktalande neapelbör 'v. San' Michele; Sveriges end: busse: "och vandrar pi hamnen . och - far”. med "båt til Capri, den underbara klippön, ute 1 Medelhavet: Ön är tio kvadrat- rock "har 12:000 : n 127 1- Under. sina resor trappsteg lång: trappa: ned till|nöst landar flyttfäglarna' på Cap- besittning” ' Nya tennisbanor planeras nu vid Skummeslövsstrand : Den vackra och livaktiga badorten Skummeslövsstrand, som f ö nu upplever den verkliga högkonjunkturen, har en Nvaktig tennisklubb och man har också många goda ten- nisspelare, främst bland ungdomarna, I år har man gjort 1 ' ordning de båda befintliga tennisbanorna, och dessa är nu i ett utmärkt skick. Men förh hos de led. 4. om tennisklubben är att man skall få ytterligare två banor "och så småningom kunna få stora int j i i LÄ ks vr lygresor ' vår: och ri för att få vila sina trötta ving- ar, men det är en farlig viloplats. | gas a dubblas folkmängden; Hotell' och restauranger . finns... det mycket gott om; Högt uppe på öns slutt- ningar får. vi en bostad... Gatorna äro smala, smalast av alla är hu- vudaffärsgatan, där man inte ba- ra har 'varor "butiken utan även på gatan utanför,. vilket gör,att den blir ännu trängre, Många på ön kan svenska och det är riktigt roligt att här nere bli hälsad med ett klingande. ”goddag”,; men i ro- |. gel- blir. mari. några hundra -lire fattigare på. den där hälsningen, ty: man. måste. ju visa:sig som gentleman och köpa någon min- nessak när: man blir hälsad 'p sitt eget .modersmål... ;:n Å Vi trivs utmärkt på Capri. I ti- dig morgonstund är 'de flesta av oss. ute på morgonvandring' och mänga passar på att taga sig ett vatten, Ingen svensk kan väl be- söka Capri utan att: också hälsa på i Villa San Michele .— vi kun- de det i varje fall inte. I samlad crupp beger vi oss till Anacapri, bengplatån på öns. västsida, där San Michele. är belägen, 325 me- ter över havet: fe Konsul - Josef Oliv” hälsar oss hjärtligt '. välkomna " och "yttrar därvid bland annat: ”San Miche- le är i dag Sveriges enda besitt- ning i utlandet, I gången tid lade vi stora områden under oss med svärd — dessa har vi alla mist. San Michele har vi fått genom godhet och kommer därför säkert att få behålla det. = sö os Och "så vandrar: vi' omkring i beundran,' lägger våra händer på den' 4.000-åriga ' sfinxen, som nå- gon, kanske .flera faraoner lagt sina. händer på och önskat sig och, sitt folk lycka och framgång. San . Micheles' skapare, doktor Axel Munthe, -var en stor man, skicklig läkare och 'skönhetsäls- kare. . ee et Det 'är tre stora ting doktor Munthe - utfört: 1) Byggt San Michele, denna konstens och skön- hetens - helgedom, som årligen av” t den och äter ror. och efter några' tim- mar. flaxar tusende och åter tu- sende bevingade sångare 1 näten. vilka sedan de dödats packas”i trälådor och sändes till Marseille t Provpredikan | i de båda kyrkorna. Högmäs- dentexamen där 1926. Under studietiden” var han "verksam". i], <. KFUM:s': pojk- "och”ungdomsar- |- | bete i. Malmö, Teol känd i Lund 1932 "och, prästvigdes samma år. Sin första tjänstgöring hade, han koherde i: Önnestad” och tjänst- gjorde. i Röke, 5." Sallerup, S:t IBB, :: Örtofta och” Höör, innan han' kom till -Ängelholni friluftsaulan.;. I" Ängelholm fick han uppdraget. att” leda restau- reringen . av / Ängelholms kyrka, som ' återinvigdes 1941.". Medel . . - I Örkelljunga Högmässorna "i Örkelljunga och "Rya kyrkor kommer på söndag att förrättas av kyrko- adjunkt , Gunnar Twete från Hälsingborg. Med anledning av det förestående kyrkoherdeva- Jet i Örkelljung&—Rya kom- mer därvid kyrkoadjunkt Twe- te att hålla provpredikningar san i Rya tar sin början kl. 9.30 och högmässan i Örkel. ljunga kl. 11. ot . Gunnar : Twete ' är kyrkoad- unkt i Hälsingborg. Han är född " Malmö 1908 och avlade stu- tävlingar, För att kunna nå detta mål behövs emellertid pengar, och därför har 'tennisklubben till- sammans med Badortsföreningen anordnat stora festligheter, Des- sa tog sin början i går kväll un=- der god tillslutning från publi- kens sida. Festerna fortsätter på fredag, lördag och söndag med fina arrangemang. ; Västerås stift, Han var tf, kyr- och "M, ill restaureringen ordna Hälmstadspolis får: vit. battong +" Halmstadpolisen' debutera- de på tisdagen: med 'vita ba- tonger. -Denna " nya' ,utrust- ningsdetalj ' skall : någon tid prövas av polisen i Stock- holm,: Göteborg, Malmö, Bo- rås' och "Halmstad, Meningen är att'den nya batongen'skall -Ersätta ,sabeln,;. Detta sker ju dock inte" i, Halmstad, elter- som : sabeln som ' vardagsvara där' varit bortlagd redan 1 många år. I Halmstad har po- lisen i; stället varit utrustad med -en batong som burlts dold, + > | ”+v > Forts, A nästa alda. "Även Badortsföreningen behö- ver pengar i sin verksamhet. Fö- reningen har i år låtit bygga ny badbrygga och satt upp nya bänkar, Allt kostar ju: pengar, så man hoppas på god tillslut= ning till festligheterna I vecko=- skiftet, ar det "Forts. å sid: SS - Om »Hiskulta torg : kel Joäl Paulson. Källmaterial "Harald Hall, bidragit med.” FÖRST DÅ, vem var Harald ben med träben, som 'sjöng. vid Hall? Jo en av Hishults många hållstallet, . och . en och. annan söner, som på ' olika ' sätt blivit'kopparslant kastådes i' hans upp ; bemärkta och framstående per- och nervända solkiga hatt. I sonligheter ute i stora världen. ', motsatta hörnet stod gubben, É Harald Hall var född i Hishult;! med tittskåpet, där man för en äventyr -och faror fruktade han ringa slant .kunde få se lyckans inte, och energi och framåtanda ' stjär var de utmärkande 'dragen -hos het. honom. Detta gjorde att han om- | sider” blev "svensk. generalkonsul re-maran ' åtföljd av tre-fyra i Moskva — 'det var, under Zar- ungar, som tiggde och snattade tiden i Ryssland '— och ett foto var de kom åt. av honom, från "denna tid. visar. ordnar prydande hans bröst. > = MEN NU" till "skildringen "av s i. : Från gästgiva- ljuder musiken om- Hishults torgdag: Från gästgiva- da och snart. 1 regården och ner till bron vim- växlande med polka, vals, ma- lade det redan på förmiddagen 'z' av ”glöttar”, ' mannar och -”mo- ror”, hästar, vagnar.”och ler- ärlsfo också sålde ler- upp flickorna är SEO ker ” ton; . ochi ' dare”, vars ben gingo som skyt- stånd och bodar såldes' tyger teln i hans singermaskin, Han och ,kram av, många de slag. > blir varm och lägger av sig roc= Där fanns kroknäsiga ”svart-: ken, men stackars 'grebborna' muskiga, ” kortbenta klockjudar :de får svettas i den varma ar med guldkedja på magen, en itä- 'dagskjolen fast gassande' str liensk positivvevare. som sålde högsommarsolen. lyckobrev 'däri ungmön kunde; å itt. framtida öde, å ett socknens tre studenter med vita foto = sin: tillkommande man,' mössor, käpp i händerna, igar få veta -hur "många: barn det rer i mungiporna, och det bi ev skulle bli-i äktenskapet o. s. v.' ,ett sneglande bland flickorna på - DET FANNS 'både; ”nobla” j dessa d aholm och mind- herrar, vilken av dem som såg personer från 1; re ”nobla” från häradets olika! bäst ut — han som skulle bli socknar. Sålunda syntes' av ”de' präst, han som skulle bli läns- imnda doktor, Frölich hög man, eller han som skulle bli tusenden människor "från alla jordens länder; 2) Skrivit boken om. San Michele, först på engel- ska och sedan på svenska, och vilken nu finnes översatt på 40 språk; 3) Räddat sängfåglarna.' för 'h vördig spatsera fram i säll-' doktor (läkare). = 5 skap -med den mellan -160—170| , Men ett par av socknens poj- ä knekt, kar, som voro skrudade i mös- kg de länsman, Sei ländska folkfest, som- här: målas; har en av Hishults: söner, öch ''utmärkelsetecken 'mo ett par spelmän från Fager- . I hult med, fiol och trumma. De till den bild av denna sydhal-, FA SE Pe na och all världens härlig- Ja så fann$ där förstås racka- 4 Fram på eftermiddagen kom- lå sig ner bakom Andersons la- urka. och föxtrott. Varje dans ”Johan-skräd- får tormarknad i Hishult med tre studenter och tusen andra "på 1890-talet berättar i denna arti- kostar :5 öre i spelmanspengar. JENSA-PETTER, ett av de gamla En av de flitigaste till att bjuda bygdeoriginal, som besökte His- hulta marknad. för fjunet på deras överläpp som var ämnet till mustascher, KOMMERSEN I BODAR och stånd är livlig och ståndsperso- nerna (knallar och affärsmän) . |ser belåtna ut. Fram på efter- 42 bondeubt .SÅ PÅ: MIDDAGEN k " eftersträvandes = värda ögon en särskild glans, ty kaffe finnes att köpa i ett tält och fickpluntor hade de lite var med sig för att bjuda vänner och be- kanta på en ”styrketår”, när de nu träffades här på torgdan. Vid hemfärden på kvällen hade oftast bonden ett nytt lieskaft el- ler lie med sig och hustrun en ny blåmålad riva och en grannt målad trähäst till pojken där- hemma. O ch långt borta mot till höres och det ryste i ens'innandömen : sor med blå kulle, och som skul- dragspelets toner sjunga sina ä ig-råka i. Jens i ä blevo också att tänka sig-råka i denne lagens ie bli folkskollärare ånglåtar. väktares händer. Där fanns gub-- uppmärksammade, ' icke - g minst Få serEeECEEET ss,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.