I NIN -LAROLMS ' $; Md v a juli 195877 DEN 16 JULI 1958. : Ny brandfackla' i Mellersta | Östern! EN NY BRANDFACELA bar kastats i Mellersta Östern, Därifrån "har . på senare . år kommit gnistor, som hotat tän- "da världsbranden.: Ori denna liksom de tidigare skall — inte slockna, det har ingen gjort — 5 CET ; ärt sannolikt om revolten lyckas lidit ett nederlag, som får be- - tydligt allvarligare konsekven- ser än Nasserkuppen.i Egyp- Ryssarnas strävan att "slå kull Bagdadpak förefaller 7”. mena kunna hindras att sprida sig återstår att se. + Den blodiga revolten i Irak' är liksora händelserna i Egyp-" ten och Syrien riktade mot. England "och Amerika och ett led i arabvärldens försök att frigöra ' sig från västerländskt oberoende, . . - TANKEN BAKOM en fri ”arabunfon är naturligtvis i , princip riktig. Strävan till fri- görelse från främmande infly-. ' tande finns och har alltid fun- nits hos varje folk, som i en : eller annan form är beroende åv främmande makter. Irak är visserligen numera svåra läget kan man inte kom- | :na kvinnor, arbeta annat än inom- |rarnas inkomster innan. de gifte. ie ed I för sådana försök saknas reellt uns fet ett ' självständigt land, men . ma ifrån en känsla av, att] hus”: old co sig. Nu är det vanligt att döttrarna | Pämningar som renegat'och förrä- derlag.: Folk är trötta på - poli- en ekonomiskt sett är det ameri- kanska och engelska inflytan- det väsentligt, och frestel 'att' krönas”med framgång, och därmed har Mellersta: Öste; helt glidit ur -västmakternas händer, och den ' västliga rin- gen runt Sovjet har brutits på ett mycket viktigt frontavsnitt; INGEN KAN PASTA att västmakterna har haft en: lätt uppgift i Mellersta: Östern. Man har haft den ovannämnda fullt föreståeliga nationalismen att kämpa med och av rädsla för ökat sovjetinflytande' inte helt vågat gå. de "olika arab- ländernas frihetssträvanden till . mötes. ” ss ” Även i betrak tande av det västmaktsdiplomatin förts '' på ett ganska valhänt sätt, väl i viss mån b de på, att de ligger givetvis nära att i likhet med Egypten kasta av sig det- ta, även om det som i Irak måste ske genom en blodig re- volution. : ms «« DET VERKLIGT FARLIGA både för landet självt och världsfreden är, att bakom ä i ö 3 is möter kvinnli; jal- DIS ee rea merfors Rotary frihetssträvandena ligger en är att bita i det sura äpplet i Innos" får I 3 samma saris möter kvinnliga social set på soci kra= "hv: avslöianda” äl. erende urählet / ; och på något sätt försöka. bli kvinnor får arbeta under jorden. arbetare: och journalister som alla ov I chefsrummet på socialdemokra-:| ep ny: avslöjande bok. vi makt som 1 framtiden kan ge Irak betydligt farligare tyran- ner än de. tidigare haft. Den verkliga segraren i alla de ne-.' derlag- västmakterna under se- nare år lidit i Mellerstå' Östern' ” är Inte araberna utan ryssarna. : 'Sovjet ligger bakom och un-: derhåller' den arabiska ' elden på olika sätt, och klart är, att det / är ' Sovjet ' som .en gång räknar med att -kamma ' hem olika - västmakterna . inbördes inte varit helt överens om ta- gen: " ent TT HUR ÄN IRAKKRISEN ut- vecklar sig förefaller 'det som om. västmakternas enda 'möj- lighet att behålla något av sitt inflytande i" Mellersta Östern vän med Nasser. Den' egyptis- ke ledaren är inte dummare än att han förstår motiven bakom Sovjets : stora välvilja ” mot Egypten, och de steg österut, som västmaktsdiplomatin fört honom; skulle han' säkert inte ha "något ;emot att ta' tillbaka, givetvis " under & förutsättning, att, han. inte förlorar sina re- + ning i Indien för tjugu år sedan . ändringar inträtt. M ” "Ännn på trettiotalet liga läkare, lärare och advokater: . vackla men man ansåg det Iortfar: ; " te vara försedd med mod och va: "Ändå har' det ' egentligen aldrig varit så att indiska kvinnor. bara arbetat" inom hemmets". fyra. väg- gar. Nöden har ingen Jag. Bondkvin- norna har alltid fått arbeta sida vid sida med männen på äkrar och fält. Men också här har man, tillämpat en'sträng arbetsfördelning. Att plo- ga och så var alltid mansgöra. Kvin- norna hjälpte till med skörden, fick binda "och ”räfsa, tröska och bära "Kvinnorna: med i Indiens: Östern |" "stora: omdåningsprocess ." Om man gör en jämförelse mellan de arbetande kvinnornas ställ- och Au märker man att stora för var indierha mycket stolta över. sina kvinn- na av god familj tog plats som till exempel sekreterare, : - Den kvinna som ville ta upp ett typiskt indiskt ' >”Pouka” Tuominen berättar: 2 Muren av fördomar. började ' ande opassande om en ung kvin- «."Poika” Tuominen bjuder mej ta plats i en redaktionsfåtölj. Vi derar v: ett tag, han med "vänligt humoristiska ögon, Han är : en värdigt grånad man; satt men kraftigt byggd. Och på nåt sätt fa- i derlig, patriarkalisk. Med tanke på det. kan :det allmänt vedertagna smeknamnet ”poika” :— pojke, son — verka "lite malplacerat. Arvo är Ik: det. egentliga förnamnet, men det är . få som använder. Om det finns nå got sätt att utstråla världsvana, så gör. han det. Chefredaktör, . fram=" mansyrke mås-'' ssa armbågar. ol besatts' med kvinnor. Univer i Baroda och Poona' har var' sin kvinnliga vicekansler; '. Dock ' Indiska krigsmakten ” har. . tre kvinnliga läkare med majors rang och 46 med kaptens. Kvinnorna har länge gjort en god insats inom lä- karyrket men "också "blygsammare uppgifter inom ' sjukvården 'Iockar indiska kvinnor. /Trehundra 'sökan- de ” anmälde . sig "nyligen 'till en kolögandd oa d - vatten till åkrarna. Gödsel har av någon anledning alltid varit kvinnogöra i Indien. Men ju högre Jevnadsstandarden - är desto färre är kvinnorna ute på åkrarna; Burg- na bönder låter i allmänhet inte si-; > På plantagerna. och -i gruvorna har, man Jänge använt kvinnlig är- betskraft, Enbart på. plantager ar- betar. för. närvarande 500.000 kvin- "nor — 43,5 procent av:all.arbets- kraft på detta omårde. I mangan- gruvorna utgör kvinnorna: 46 pro- cent av: arbetskraften; i järngru- vorna 35 procent, i tobsksfabriker- na 40 procent. Tilläggas bör att de kvinnliga arbetarna inte sätts i ar- . bete nere i gruvschakten — det är lag på det'1 Indien med — inga .: Förvärvsarbetände "kvinnor är faktiskt ingen sällsynthet i Indien. I delstaten Madras utgör kvinnor- "na 26 procent av arbetskraften. I Orissa 24 procent, I”alla stora'stä- arbetarna kvinnor. .. a 1:.Så" Arbetar , indiskorna givetvis också på traditionellt kvinnliga yr- kesområden ”—' som, hembiträden, vattenbärerskor, ammor : och; barn sköterskor” t' välbärgade . hem, 'mal der är cirka'25 procent av fabriks- |-> de ta emot mer ät 35 eelver. De Ekonomiska. förhållanden 'har gir. vetvis. påverkat utveckli inomi förvärvslivet." Förr. ansåg man detj skamligt att använda sig av :dött-, 35 celyat Fun -: | gångsrik . författare och politiker. Samt f d politisk fängelsekund i ett d i LO-sekreterare och Je- dande kommunist, en man med be- .fogenheter i Krerål. TT i Listan - kunde utökas "med bi | Gare ,om. man lånar några av de. siönt klingande epitet som 400.000 finländska kommuni i dag gär-, : nå begåvar honom med, Men fram- "7, frivilligt - bidrar till familjens ' för-' sörjning. '” Flyktingfamiljerna som "på så många andra r visat vägen ut'ur de. sociala tal - . bureglernäg . besvärande " djungel, | 5 allt: demokrat” och parlamenta- i Man ' kan -till och med'-påvisa "att |"! majoriteten förvärvsarbetande kvin- lar. nor. nu behåller sina platser n som gifta. "ov LL '' Den som i år besöker Indien bj mottagen" av. nätta - flygvärdinnor, guider och: reteptionister, VI. kläde Iker "som numera skoningslöst giss- mig som om ”Poi- i Tuominen . personifierade ' det +" Det förefaller. till :en Ivständiga Finlands. korta ' men: dynamiska historia: s ka ansanlehtis — ” 9 ”Folkbladets”. utgör ett levande bevis på att In- 2 > red diens stora omdaningsprocess också < : i: : i höst.” i åra frågor och 'svar, allt me-. N | Det röda underbarnet, :I'som' blev. en' koryfé i | Kreml men utvecklats "övertygad de- "mokrat,' kommer . med | berör kvinnorna. 'dan Brantings "blida 'dräg från. en i tavla blickar ner mot förklaring” till än ar definitivt kommit i"onåd hos Kreml, " 'Tuominens' memoärer 'har' ändskt -"rekord.7-'S äl slagit | 1 I. nomisi rös oa na koalitionens svagheter eller för=":-" 1 definition av en annan politiker: — Yläpääsä tungosta. ee Den träffande repliken kan inte riktigt . göras". närmast ”trängsel i främre leden”. åsyftar — den ledarkadern, ". I set -— Jag är i 'alla fall glad att käbblet mellan partiets fraktioner börjat få sakliga drag. Nationaleko- ka argument, den röda-grö= "delar ete. Första tiden gick åt till rent personliga angrepp — där har vi mycket att lära av svensk: poli« tik, På det stora hela är jag i alla fall optimist, försöket att grunda fler arbetarpartier tror jag inte på, -tik, Och det är inte att undra på, ”Poika” ä rmedveten " gelsekunden, storkommtnisten: och demokratins dödgrävare — nu den västerländska demokratins framtri dande försvarare. Säkert roas ock- så 'den tidigare LO-kämpen . och or idare att. göra jämförel med förr och nu, när han tillsari- mans med ledande industriellå 'per- ”sonligheter i Tam h ä Författaren och chefsred; har dock alla beskyllninga ören ill e 5” trets inte sålt sin själ till kapita- > listerna, Han 'är alltjämt socialist. Men rödfärgen saknar, blods öpplagan d öm ' sitt atidra : fosterland, sedan han före” vinterkrigets . utbrott . hoppade. av ; som:Kremls handgångne man under; el" av snart uppe" i 200.000 och läses av hög sonr låg: Och mån- ga 'är" säkert. de rödfrälste som ta- dem. med ilska” parad rättvisa med, ' en, .. svensk: översättning, men betyder socialdemokratiska = . om sin ironiska ställning, £ d fän- a qlock uk FSPRESSEN : 0 dan vunna positioner, - si sd skräck säd; säljer grönsaker 'och' blommor, smycken och; spetsar." Det är också mycket' vanligt med kvinnliga med- hjälpare i krukmakerierna, st "vinsten, Hur farlig revolten: i Irak verkligen är vet -vi inte' STOCKHOLM (Press) Det kan ' tyckas banalt ” att. så eit stockholmsbesök På sin tid en sensation, eftersom han då var|- 'ryktbar : och Beryktad. (ur vilken | syhpunkt mån ville. se det), som ef Få - . : Kremltiden ;' ', oc . den fortlöpande aktiva tiden +— våråde för ”Poikas” ' del från "Det är inom . medelklassen ” som N ol Pressklipp NV ; | de” stora" förändringarna inträffat, för I semestertider ta, upp, Lv 0” W" Kuuginen.i de fins- 11933 "till? 1938. Från ost kun- nafs UR . AR : sd me ; |: | Orsaken är främst att kviunorna ; - emigrantkominurnisternäs "star. | de "han från nära” håll följa Sta-| 'CHRUSJITJEVS TAL'I BERLIN : «i SEDAN : OVANSTAENDE ATOMVAPEN, a | 4 alla större utsträckning getts möj- te”: namn,” Då : stannade "han' i | lins skräckvälde,” internationella | är” det” kläraste uttrycket för att .. » SKREVS har USA-trupper in-| Schweiz kommer av allt att döma ng och vrke kholin..tre år i '- klimatet | och ryska i istledares m; Ryssland inte” nå smstän. > »vaderat Libanon; Därmed har|att. förses med tomfö, Des ng och "yrkesut- or ol fre år innan” klimatet pyska & : cs mys] Ryssland inte under några omstäns + . t r atomförsvar.' Dess konom återvända till Finland. rsvinnanden. + Bela - Kun, digheter ämnar tillåta en återför- ,Jläget i Mellersta Östern ytter- regering har nämligen fattat prin- ' ligare. skärpts, och risken för | cipbeslut om sådant. Beslutet har att återvärida hit 1944 och bli|l ö 1 1 '” Råd Och |; tusentals, kvart Många 'garvade” stock | tiotusentals namnlös "som blev; of- ening av Tyskländ På. demokratisk ”; En ” väg, ansér Dagens Nyheter (fp): "sysselsatta smed till « 5 en "världsbrand ökat. .:-"+ +. utlöst en livlig .bressdebatt. ;, ,,:s.|, torsarbete com; bära för” tjugo: år | PYfrbelastad "bil! är. &n allvaflig. | holmsjournalist ;räknar,' han "till fer för diktatorernas maktfällkom- | ' "De" hår ren Sovjet har som väntat utta-| I Schwéiz råder det så gott som] sedan uteslutande var. ett, område | [ära trafike : är2äe de rsonliga, vänn igtus | liga utrensning, 4 sönae | 2 Vitrade nm. Chrusi - lat sin skarpa" protest mot fullständig enighet om att Jandet | för mä sl TTO PENTA påfrestande att. KE a dh BARR VART i "Ryssland f skulle" USA:s. aktion och även vissa! bör ta atomvapen i sin tjänst skri- | "Enbart indiska staten. sysselsätter fång Ra re ARN Mel backar 1 eller, de d till "ett visst pris godta återför ” engelska och franska tidningar|ver Stockholms-Tidningen| 20.688 kvinnor, varav 9.000 vid järn- mot en tröttoarkan "Största faran kommunisterna Li : bära en handlag. mf sulla, not "har menat, att interventionen (LO): DA RR Na vägen, Försvarsministeriet har. 3.000 ligget i att bronisårna inte förmår på, Fritiof "Lager; enligt ”Poikas” "den tyska demokratiska repub= , $ Libanon är olycklig. "Man| Det kommer naturligtvis att bli| Kvinnliga. tjänstemän, produktions- stoppa ett alltför. tungt "ekipage. | gu innergrygs nsanlehti han tin-|rfainnen/skullé” ha” likviderats,. om |” likens” arbetande. befolknngs. .vik menar, att USA:s brännmärk-|: en het diskussion, om man verk- | ministeriet ' 1.072, Jordbruks='och a m ; | der inbördeskrigets blodiga dagar | herra) | i åå « jä”. Att Ryssland skulle gå med Många av våra: moderna bilar: är ning av Englands oc -| Ngen hävdar : den bättre med] livsmedels kvir s i, | 4918 avancerade från yngste: redak på ”avvecklandet av'en socialis- ! kr - åE hn Frank atomvapen." En invändning blir| liga'sökrel äre” Infofmåtions- 'och | så "enstruérade att de'ryråmer mér;| +ör. tll. chefredaktör. Fö till > tisk regim”. betecknades, som - ba- rikes angrepp Pp gypten ter ' haturligtvis att försvar med tak- lioministöriet: 225 kvinnliga an. än.de, orkar bära; Konstruktionsav- "fångatas av. de' vita vid erövringen |£ ”rackt, och genom denna deklara.- sig mycket märklig nu sedan "tiska 'atomvapen kan utlösa an- o sr AA På delningarna” har inte” riktigt hunnit, | > 2 e > ; : tion avvisade Chrusjtjev ännu en ställda, utrikesministeriet 700, av.T: El F mi- USA själv företagit en liknan- . grepp med. vätebomber. Men är ; Transportministeriets- turistav Jel- med att förbättra” viktiga: tekniska Sår. och. segrarnas hämndyrsel var|c ”gång. 'återföreningstanken; .Efter . de aktion: ..det inte lika troligt att denna yt-| ' : , sr CC ddetaljer —: som tex bromsar —'i sr Fr .. detta tal..borde, tycker man, de se . oa . tersta ansträngning av ett Ar ning har fler kvinnor än män i sin satta takt som försäljningsav: del- det -som, knäckte. ”Pi oikas. tro på tvska socialdemokraternas försök . OM USA:s INTERVENTION land att hävda sin neutralitet av | tänst och detsamma gäller de, so. ningarna krävt mo derna' karossei. parlamentarismen, Den. några: och act framställa återföreningen som leder. till — världsomfattande]. de krigförande kommer att ses; Cala myndigheterna" som "centralt ; : STL | tjugo år... det. var för. sitt goss- änkbar'. därest Västtyskland : ut. olyckor. vet vi ingenting om,| Påde som.en trygghet för der| ochi dé"olika delstate Tyvärr gäller inte detta ett enstaka -aktiga' yttre han” begåvats ' med ädde ur Atlantpakten bli defi- Tna syssel- 3. ång, Pa . RA och som en garanti. Och ko ätt 0 kvi srt märke utan tvärtom 'en lång rad 'såmh inen - nitivt omöjliga." Chrusjtjev, 'har ' men klart bör: sägas, att det) int e . ommer | sätter 4.000 kvinnor. . 205 från olika t - a smeknamnet ,. gamle. Tuominen a NER Vv, Då föreligger en avsevärd llnad e en liknande garanti för vår Också "poster i "den Kögre” för- |” ”"n olika Ursprungsländ . : en, rådikalare ;/ Enau en gång på ett effektivt sätt stärkt" -regeringen'": Adenauers + ställning 'och minskat den tyska socialdemokratins-, möjli; önskan att vara al samma. effekt? tiga Svenska Dagbladet (h) menar att den sch a 'reges ringen har en mindre. undvikande attityd. och mindre fruktan för misstolkningar från omvärldens 'si- da än den svenska regeringen: : . Den menar att 1 inte försvagas ut stärks utåt, då fö nifesteras me Att. ge några direkta anvis om "här "inycket mån kän lasta -är naturligtvis - omöjligt.” Vi får nöja oss med den rekommendationen ati . bakvagnen inte skall ”släpa” på ett onaturligt sätt. En viss. baktunghet - går inte att undvika då de flesta bilar ligger horisontellt med” en man i framsätet, + . NN NE Oberoende av om vi har en tungt eller lätt lastad "bil. på :semester- Iliansfria att ha valtningen står öppna för Kvinnor, 2 "Trettio kvinnor sitter på höga fen » Den internationellt mest kända av Indiens'yrkeskvinnor : är Mrs Vujaya Lakshmi Pandit som varit Indiens ambassadör i Storbritannien USA dch' Sovjetunionen, Hon var också den första. kvinna som be- troddes presidentposten : i : Förenta Nationernas generalförsamling. mellan: USA:s” aktion. nu och Englands " och Frankrikes i Egypten. USA kan stödja sin Intervention på: on begäran om hjälp från Libanons lagliga re- gering, vilket ju England och Frankrike inte kunde. .. SOVJET, Å SIN SIDA har ..Ju' alltid rättfördigat sitt an- » Erepp på Ungern med att detta ra athing "i Sverige 3 rekonstruerade han "sitt föregående liv och fann att idealen störtat.'. Hitler—-Stalin-pakten gav kommunisten » ”Poika” - "Tuominen finitivt "dödsstöten. : Och. när. "han fick order att återvända till Mosk- I c arvat ligheter. mänga . proselyter åt. kommunism - som'.. Lappo-rörelsen ". och andra caauvinistiska riktningar. i. Fin- - land, ; Självständigheten blev tång- förlöst. och .moder Suomi lider av sviterna ' än idag; Finland "är" allt- a jämt rödast i Norden, 7. Vv va för att förbereda- sig till. upp- + Dessa år har ”Poika” skildrat ''i | giften att överta, statsministerpos- sina' första 'merioarer ”Skärans och ;ten' i' Terijokiregeringen, , vägrade ” TÄVLINGSANDAN 'ÄR ONEK- LIGEN på rätt plats ett mänskligt värde. Men hur vi än värderar den K borde vi i princip kunna vara över- 2 ens om att våra svenska vägar inte t är lämplig mark för fri konkurrens mellan: — hästkrafterna; ' skriver Stockholms-Tidningen (s): : landets ställning an tvärtom för- rsvarsviljan ma- d tillräcklig: Kraft |" Furstinnan Rajkumaat Ami c åste vi före 2 äg” i isste bättre' än |: ö ia ko , r m t och realism. Den menar ot I :; Furstinnan Rajkumari Amrit Kaur | resan måste vi före starten ta' en | hammarens väg”. Och si fortsat- han.:Ingen visste bättre'än han, att ; , Utrymmet för den fria kon- idea t ; hemställan av lan-| andra bedömare änn nd Mvilltes I kristen "och hängiven lärjunge till extra titt på. däcken. Hög fart på ta 'verksamhet som röd" koryfé i|befallningen innebar ett snart fö kurrensen-Å. trafiken krymper ng agliga regering för att! kan komma på idén att ifrågasät. | Mahatma Gandhi, var hälsovårds. | varma sommarvägar sliter dem fort. | Finland 'och som medlem'av Ko- restående "angrepp från' Ryssland | :obevekligen ju, fler fordon ml väva en upprorsrörelse. Som], ta Schweiz fredliga uppsåt, fast-| Minister under tio år. Tre kvin- Slitaget är' minst tre. gånger större | mönteins . presidium har' han be- mot Finland, 2 TN mer att vise de dl mdr OMS än det förklarar sig berett att ut- fö jd härav har nor sitter i' . : fond pm our DN - + ör . ” lid. har man avsagt sig rusta försvaret mid Blomvapar. sitter i.den nuvarande indiska jän på vintern under normal bar- | rättat i ”Klockorna i Kreml”. Hans nande med omkörningar och till- "Polka" idag 0 rätten att anklaga USA nu, "regeringen — mrs Violet Alva, mrs markskörning. Därför skall vi för- tredje bok. heter ”Under och' ovan |. ie . Å ! tl s 3 TN er , 5 Orning. E Å för: 00K. nea 2 ox fälliga hastighetsryck, Man fast= ot : . den väpnade Och värnplin det för Lakshmi Menon och mrs Tarakesh- | vissa oss: om att däcken stoppar | jord”, vari han skildrar sina år som | är. säkert helt. olik ”Poika” i går. nar Tara "snävare i den långa fi a domens egen skull är skyldigt art Wari Sinha, ”Mrs Durgabai: Desh-|hela semestern och helst utan |sekreterare i finländska. LO ochjI arbetarnas och bergsrådens stad, | Jen, -- och >- utbrytningsförsöken tillvarata alla möjligheter att ut-| "Ydh är ordförande i. socialstyrel Ipunktering: Man ger sig inte ut på | fängelseår, vilka var. följder av | industriernas .. Tammerfors ' intar|. trasslar till- och fördröjer hela rusta denna med de mest effekti- LÅ ser och” första kvinnliga medlem | en ' månghundramila kontinentfärd' | klart överdrivna. domar och gav : framfarten, ” . . ' | Dithän har det gått 1 storstäs han en aktningsvärd ställning. Re- N 24 va strids- och försvarsmedel, so; av Planeringskormmissionen, det or- | med slätslitna däck. En'och annan-| honom -den-slutliga polityren före I negaten är "bor, J. det gå Vv Å X T 0 R P . . står att.uppbringa. : em gan Som utarbetar Lidiens femårs. | gör det kanske med baktanken ätt | fiykten”" till Moskva, 1933. Boken [ling och den sansade. arbetat äin derna, och Aithän går. utvecklins : i | rö al vi här I Sverige få en "planer; Mrs Kamala Devi Chattol förnya däckutr stningen ut land. korame ut i svensk, översättning i|talesman. ' Ro a 2 långt mellan dt : Non äten " . Hilmer Svänsson, tel, 144. modet att säga från. pa oraliska padhyaya är, chef för .allindiskalt ex i Frankrike, som. har lägre | höst och bör ha en del -iniressant -— Finns det fara för et nytt|- inse att det inte lönar . sig a I MT . : sätt och därmed klart tar avstånd . antverkskammaren där hon tin- [priser än vi, Men för en-ärlig själ |att bjuda även svenska läsare, ef. försök av kommunisterna att över- rusa och ta risker och att i prak. .. >". Ena misstänkt rattfyllerist : från de många hugskotten och fel. | Oömmans med många framstående | blir för inte så stor om det | tersom Tuominen i den med den |ta makten i Finland, liksom'. 1948, | . tiken tillämpa den insikten, att i £reps I går kväll i Kärr, Våxtorp.| bedömningarna i den högljudda | "Vinnliga medarbetare uträttar ett|ens blir någon förtjänst alls. Repa- | journalistiskt mästerliga stil som är frågårjag; =: >: > >] göra det till en sport och ambi- Det var statspolisen, som observe-| ”pacifistiska" agitationen? > - | Storartat arbete: för'hantverkets | rationer som man låter göra utom- | hans. egen, refererar sin flykt . — Nej, sådana risker är man in-| t9N att ta minsta möjliga risker rade mannens körning och förde] Dagens Nyheter: (fp) erin. |: renässans och utveckling. "". "+ [lands måste man nämligen betala |via” Haparanda, hur Per 'Albin te beredda att ta, Endast 'vid en in- och största” möjliga hänsyn, att ” ” gonam till Laholm där blodprov! rar om det upprop mot kampanjen |. Också" inom affärslivet arbetar tull för vid hemkomsten. Givetvis: | Hansson räddade horiom från ut-|ternationell: konflikt kan frä - köra 4 ordets vidaste mening eko= 5 e ee mot ati 35 sociald manga "indiska kvinnor. De indiska I kan man med gott samvete passera | visning och vidare ger andra in- de tru; = SAD främman nomiskt. Först med det långa "4 : . " ; a e . Ipper tänkas rycka in i vårt ' steget — men inte börja tala om trafik förr — kan vi kultur. ångfartygsrederierna bar en kvinn- lig direktör. Chefen för ett stort farmaceutiskt företag är kvinna och många privata företag har kvinnliga direktörer," > tullen öm man råkat ut för någon form av krångel och reparera. . - Innan vi ger oss av på semes- ter ser vi alltså över bilen ”en pen som kratiska politiker i Schwi : dat och tillägger: De skäl för beslutet om anskaf- fande av atomvapen som fram. förts i Schwiez gäller" också för klickar - bakom...svenska kulisser land. — . Diplomatiske Tuominen frän ler som' om han talade om en in- . ös fYaslon från S i. äröar- - I samma: del har han 'också:be- Ina. . hweiz oher, Fi or skrivit" de" finländska kommunis- oe UN Fr ——— eiz -utfär- därför måst eten kanske inte alltid känt Sverige, De demokratiska partier] = Kvinnor innehar ansvarsfulla gång till. Sedan sätter. vi oss ner | ternas misslyckade försök till en Häsä fu >> en a i | Å missly i tungosta” - Besvär ö oo som hos oss söker undvika eller! Poster inom' All India Radio och och fund ö familje- | Prag-kupp våren 1948, so ; läge Ores itikern svär över Båstads renings verk uppskjuta ett de ällningstagande il i Bombay finns två tidskrifter med | medl larna mäste ha med sig ; Kuppen avslöjades' och 'avvärjdes Tuominen je de akt a ie ' den . enna avgörande fråga kommer i| enbart kvinnlig redakti i ö tack vare, att de å sar, Se aktuella riks- harupe kommun, teS NDS i ve pA mera ohållbart läge. Varje | första hydrauliska Specialist befiar alt par sensetonaderoben Ane 1 istisket Si Fkesninist m oficiella” ocialdemok an Få den Hassl - ov är en ; - Så NN - ” i i ö m a oci i ; följt sia besvär öva RE Iåstadsl padifndl So framgång för den . RÖr sig i USA för att studera över- |jer oss med det nödvändigaste spa- | Leino, kom i samvetsnöd och av- | av klyvningen I set aga stan - År Ta- kommun "plancrat lägga sitt re-! propagandan. Det är de svenska En kvinnlig pro- j rar vi både bilen och oss själva. | Slöjade för arméchefen, vad sor tiska pa; ningsverk på Hundängen 'invid! partiernas plikt att ta ståndpunk frssor & mekanik undervisar i en Det finns roli itidssysselsätt- | Var i görningen. När ”Poika” oralt, Att täta sprickan är p a gare fritidssysselsött 2 är ”Poika” Tuo- la j - Stensån acideles intill gränsen av|. om vi vill försvara Sverige, måste | 2v Indiens tekniska högskolor. ' " — [ning än att kånka på onödigt ba- | minen kom med denna för allmän- mokratiska a vikt för samtliga de- Karups kommun. Länsstyrelsen har | vi ha de va Vid universiteten och bögskolor- | gage mellan bilen och ho heten sensationella nyhet i våras, Partier. Och förklarin- pen som gör ett för- Svar möjligt, tellrum- en till illstå polka fmas tillstånd? . . ”. lånar en kärvt Igkonisk tidigare avslagit besvären, met ' tick finländarna också slutligen en | PRENUMERERA PÅ LT Ånnonsera i'LT” "vara: utan Laholms Tidning.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.