fom f con : |möjligheter: I kommitt nomiska; förenirigsrörelse. - jaktiv och arbetsduglig enhet, .'ty|' " imed ; enskild affärsverksamhet, De TAHOLMS Ta Centerpartiet tar ett bra: initiativ: vid det fär laget är man i vida I kretsar.4 vårt land inställda på att + europamarknaden blir verklighet -även or tidpunkten ej kan fixeras. Man är även medveten ' om att ett friare handelsutbyte kommer att , I skapa” "åtskilliga problem för vårt . näringsliv, Framför allt är det]. : småindustrin och hantverket, jord- ” bruket: och trädgårdsodlingen” m 1 näringsgrenar, som kommer att mö- Entek "ta b Jande' - na i. själv ge svaret: ; "Frågan är inte lätt att. besv) - VAD KOMMER mycket folk försvinner om 'som- rarna?- undrar Blixiskrivaren Tid .(s), som erinrar om de digt: återkommande efterlysniny radio. SIG a Ny ar Skriben'en försöker ra. Den har förmodligen klima- tisk bakgrund. Sommarvädret är många 'gånger ljuvt" och” härllt,' och det finns folk med vandra lusten. i blodet, som; 7ill bry med sin. vanliga hemma miljö oc + bara. ge". sig. iväg från, tjat och prat, från det vardagliga och si ka något av äventyret:i tillvaron, .När' de . prövat - på : den: saken, en tid, finner de snart att det gamla 'ordstävet om borta är hra men hemma är: bäst, stämmer i" alla" ter. Tyvärr är emellertid begrep- gen om vad som kommer att hän? . da på dessa områdensy! nnerligen 7 ligtvis även dölja' en personlig" trås' i : svävande, vilket givetvis skapar oro | gedi. Men: det kan också vara'fräå- ga om en banal sak." Dessbätlre kommer ' de - flesta ' tillrätta, ' bland dessa företagare, ” en' oro 'som na hem och slår'sej ner vid kö! -: bordet - och "låtsas :'om "ingenting. och. lunkar: sn Sådana försvinnande kan :nalnr- men": 1: "även drabbar de "anställda inom des- ovissheten . under deras, bortavaro !: "sa 'sektörer av näringslivet, via” sommiarriksdagens väckte” hr Johannes Antonsson "i Dala m bil ”eenterpartister , en: :mo- tion, vars syftemål var. att utreda dagen« I gårdagens tidningar med- låelades vidare, att centerpartiet ta- git initiativet till en kommitté, .som skall följa utvecklingen ifråga om den Planerade , europamarknaden. Dess uppgift skall Jara 2 påvisa a småföretagsamheten, aven” friare Ihandelsöver gränserna och redovisa |. dessa åhtingen' de nu är av positiv , eller. negativ "karaktär, -Mén' kom- mittén? kall" även arbeta positivt i så måtld att den har fått till uppgift ” att:ö ö etväga och föreslå: åtgärder :-I plågar " början värst, tillägger skribenten. . ofta: KARA "FÖRÄLDRAR, | pressens. ofta: återkommand lysningar "om » trafikdöden: Just dessa, problem, De fördes åter bland, ; barnen, . uppmanar. Göle- + å tal I en riksdagsdebatt härom borgs-Posten (fp) och fortsätter; . I -ett 'Villasamhälle ”stråx" utan för Göteborg . finns ett par för- äldrar :som vi ' alldeles ; särskilt vill be"studera siffrorna. De 'stod : då söndags » och småpratade. med ' några vänner i närheten av störa t landsvägen: Deras lille pojke TO= sig under tiden på egen a hand. Han åkte på: sin trehjuling.” Pojken hade väldigt roligt.” Cy- keln. gick. fortare och - fortare; med en fin sväng körde han. u -på : landsvägen. Pojken vi över att-.han inte välte. ' ilen hann gira undan; I sakta - mak, körde pojken in till: dikes- kanten... Så "upptäckte hans, något spännande mitt". ute: . körde dit, na av v cykeln de tt: enterpartiéts äär kommet, att i vara] dé. hemmavarande « Ten stol kör. Herman "Gotting; He Mara Henrik. 'Mattsso iden I näringen väl företrädd och” en av dess, är handel 23; Mån får "vara tatksatm "över" att. Ingen. nu: medger möjligheter att åtala : även barn. Det. lagar kan 'stiftas' som påbjuder : ” stränga straff: för en person som . h gårdsmästare Carl. Johan Tiedabl | i Tölör Fiskerinäringen - är” repre- senterad.a äv disponenten i Östergöt- lands fiskförsäljningsförening,' Fol: "ke Johansson, Norr! ping och déss- utom ingår givet i: för jordbrukets - "sx Detta initiativ. bör hi delsutbyfe, « som vi vet så föga om bi som” just” den ” förutskickade' fria i " europåmarkriaden, En direkt 'kon- viss garanti för att svårare olycks- ller. som i som bjuds. Den tillsatta k ället ika. stor taträckning.. fel på för "MJÖLK" OCH SPRIT är en ko nation som faktiskt ' "förekommer i s.k milk-cocktails i vissa länder;? a men . jordbrukarorgani 4 takt mellan ' företrädare för dessa vårt land har' inte gjort något fi förelagare « och. riksdagen är en|sök att-lancera den här,- framhål-z Jordbrukarnas Föreningsbi a ] ändelse. skall. kunna ". ; undvikas, med anledning av att en veckofi gistreringen' av |ning fått den uppfattningen vid positiva yttringar /kan "ge ökade |Pressinformation om de s. möjligheter att utnyttja de chanser drinkarna, Tidningen fortsätter: DD, Endast alkoholfria "drinkar vånansvärt, att . en .vuxen,: men gör xhonom straffri.om; han' missharnid=: lar ett, barn, ,Det. är det, gamia cinskränkta' -Nusbopdeväldet som slagit” igenom "Det tar som' ynes tid "innan en " föråldrad lag” "blir: ändrad. :Håd int > hade. förmodligen”, den ”kränkand paragrafen. 14:16 ännu varit kvar. ; Sk D tillägger: jäs med barnen ; och man räknar upp illfredsställelse speciellt'bland små- | massa. fel.-på , dem. Men "det: är. i . företagarna « och deras anställda, som |! Kar alla skäl att fundera över sitt | äldrarna. : närlngsfångs möjligheter i ett han: ” | lagstiftningen, ”agaprästen” kommit. "Det" klagas: tionerna & s och har förvisso utomordentligt vik- .itiga arbetsuppgifter och man får -:verkligen hoppas att. den blir en| ade: 3 Endast recept till: alkobolfria . drinkar ; utdelades; 37 Ingen” ire=" att döma av det ringa intresse stats- makterna hittills visat för att kart- drinkar : av örekom. Däremot: upp: lystes på direkt fråga -att sådana ' "drinkar förekommer i; utlandet, vilket också nämndes i ien skrift. : ori: jäsga speciellt si h blem: en tri knäd, lkan detta'sannerligen behövas, . >< "och alla de' kombinationer som; uppiräder utomlands. =". Det” främsta syftet med” kon= ferensen var givetvis att-framhä- : va mjölkens. mångsidighet som dryck. Därjämte uttrycktes . fnuntligen som skriftligen, en för- BAL oppning att 'mjölkdrinkarna "oljor, ädre Centeiwall vid > skulle räknas som förtjänstfulla -1 ur nykterh ”råde hemställer hos regeringen om avsked från 1 oktober för att börja ”milktra Fi adigheleria tillstyrker, Ja, nog finns det tillräckligt med spritblandningsvätskor utan att be- höva förstöra den goda mjölken ill sådant, - : sen ; påvägen, > fan 2 » Det tfn. gott « om ; "folk". som är rädda för åskan och. detta kanske inte utan skäl. 1 jämförelse med L andra” - elektriska . fenomen är. det fråga" om"blixtens natur gigantis- a al såväl i fråga. om strömstyr- ka som spänning, enligt vad ex- "iPerterna meddelar: De räknar med fun spänning mellan åskmolnet' och Jorden, på fl flera hundra miljonervolt ch! 'en strömstyrka på åtskilliga tiotuserlals" ampére! Men i gengäld varar.idenna,; urladdning , bara :- en fantagtiskt k ort tid — någon eller några miljondels sekurid — vilket i hög grad minskar den teoretiska effekten. Risken att komma direkt i vägen för'att blixtnedslag är lyck- ligtvis relativt liten. och .de” perso- ner få, som dödas av blixten, åt- |] Minstone; i; jämförelse med; andra Vad söm ” "däremot stiger år "från ä center dödade: av elektrisk samma sak att träffas äv blix- "att "komma 'ikortvarig bec 'Töring”, med "én elektrisk" högspän- ningsledning! Och offren: för' såväl blixtnedslag; som: elström kräver i N kräver många, offer i "onödan. För det. förstå har många för sig,att spän- r' avgörande för' skadans lågspännirigsskador kan” bägatelli- | ; séras: medan ; hö; skador Eldod. dé är ofta skendöd |" Av Arne Tallberg eller". knipa ihop" ögonen, så att dessa, inte skadas av den kraftiga ljusbåge, som brukar uppstå när ledningen på detta . sätt brytes. Vid olycksfall genom elektrisk ström uppstår såväl lokala som all= männa skador. Inte sällan saknas döck 'även i fall. med dödlig ut- gång. alla tecken på yttre skada på |Fäbodsommars” ÅN VACKER SÖNDAG bestäm- mer vi oss för att gå ut på vandring till de gamla öde fäbo- darna oppe i Nyberget. Det blir in- ga omständiga förberedelser, på I ryggsäcken, Och så iväg. Var sin vandringsstav, hittar vi efter, vä- huden, "Är, det fråga om + ström brukar det dock uppstå för- bränningsskador av växlande grad, från rodnad: och blåsbildning till gen. . Första öde-bi - k till bigger bara ett par hundra meter från vår egen. gård, En tät välgjord 1 de halvt igen- förkolning av "vävnaderna. I vissa fall kan dylika skador vid ytligt betraktande förväxlas med skottsår, eftersom 'de kan te 'sig som runda, djupa sår med 'svartbrända känter. " Vid starkare. motstånd inom or- ganismen kan ; det” på grund av värmeutvecklingen . också : uppstå skador "på celler och vävnader i djupare" liggande ' organ. De rena förbränningsskadorna : läks 'i all- mänhet ganska snabbt, men de dju= på vävnadsskadorna kan inte sällan kräva en lång läkningstid. ; Vid blixtskador kan man få s k stugan, fejset och ladan vid :bort- kanten, Det är snart 15 år sedan de gamla var här med»: sina två snövita fjällkor och mannen gjor- de nytt stängsel kring gården. Sen orkade de inte längre, och barnen har ingen lust och intresse att fort- sätta, Så nu börjar åkrarna växa igen som "endast älgarna nar nyt= hallonfall och barnen känner igen tuvor och stubbar där de lekt, me- dan far och mor försett oss med ; red, blixtfigurer "i . huden; invi sirligt mönstrade .streckfigurer, be roende på kramp i hudkärlen, Inte sällan bleknar dessa figurer bort på . | något eller ett par dygn när kram= pen släpper, men' ibland kan vär- meeffekten bli :så : stark, att väv- nadsdöd uppstår. inom ' ”mönstret” och då kan” bilden" stå kvar .un= der avsevärd tid.” : Allmänsymtomen vi id en askada beror på skador; på nervsystemet. alltid är "allvarliga eller ' ödesdigra. ';; För det åndra har: inte så få' döds: fall genom "elström" ursprungligen varit en 'skendöd : vilken övergått. i définiliv död, därför "att man inte ånabbt har" vidtagit” de rätta åt- gärderna. ; Medvetslösh kan i vissa fall vi- kå efter en kort stund, i andra åter kan det bli långvarig och djup” samt återk de kramper, minnesförlust och psy- Vi k fram till 'en' öppen glänta i sko- gen som förr varit slåttermark, och Sigrid ' faller i "drömmar: Ä jag minns en gång vi hade korna med oss hit, och vi satt här och drack saft och plockade blommor medan korna gick. här och betade, Minns du Annie? Det var prästkragar och blåklockorl "te SEDAN VI PASSERAT ett fro- digt blåbärsställe är vi framme vid nästa ödegård," Här : ligger gärs- gårn nere långa stycken, men sko. gen har ännu inte trängt sig fram och tagit herraväldet på de stora gröna ä som breder ut sig kiska rubbni . Till all to- en kän. 'man också 'räkna den eller dat dni genom att män” träffas; aven gölsta: från en "elektrisk ärladdning; Her genom: att” man, kommer i. ben ö inde sledn ligt" viktigt :att den” skädade” ”lig-. ger "alldeles "stilla! "Man skall. lossa kläderna" kring "halsen så. att. den dade kan andas obehindrat. Men öring? med; ar "eller. föremål: Fuktiga kontakt- ytör,"såsom”våta eller”svettiga hän? "der, fuktiga kläder etc, liksom:ock- år ot sjordeniminskar, isoleringsmöj-. ch: ökar, riskerna” Dessa "| Personer; i vatten befinner; 4 tid i riskzonen,;; även om: de”. bara | farliga- 'verkningar.- Man kan också konstatera , att 'det i' vissa fall: före: "ligger. en medfödd eller slighet eller: nedsatt 8 ör ; deri;, elektriska strömmen.;: | andra. sidan har man också lagt n ke till att det finns individer som är vanligt känsliga eller t & m över änsliga” för! elström, Den”som sover eller på ett eller annat sätt är nar- vad är vidare" mindre "känslig en helt vakne. Hunger, trött- he och; nedsatt ”allmänkondition "kän öka "känsligheten, "för "ström- en och: dess" verkninga vi Även psykiska moment kan påverka mot- i .den ena; ; eller andra ”ström men också sådana, där veder=- bi andé” här klarat högspänd växel- på upp till-:50.000: volt och ed flera ampéres styrka. Men ge- erellt"; an spänningens. och ström- n en ampére' betraktas | v vanligen som dödande. När strömmen träffar : kroppen, "uppstår: krampartade "ryckningar i muskulatien och inte sällan. för- lorar .den' elskadade medvetandet. Är det fråga om likström, slungas han i. allmänhet bort från lednin- gen .eller det strömförande : före mälet, medan han vid växelström ofta bl ir hängande kvar i ledningen 2 Den skadade: skall ' genast - av- lägsnas” från kontakt med 'strö men, men .detta måste ske på så- Want sätt 'att inte också hjälparen skadas, ”Ströfn eller hugga av ledningen träskaft, Torrt trä leder nämligen Inte strömmen. Det kan därför ock- så Vara” möjligt att försöka få bort den "skadade från ledningen med "hjälp av torra störar eller redskaps- ' skaft" av' trä, torra rep, läderrera= | ”mar oå vi Hugger man av led= ”bingen," bör man " huggnings- .. foblieker vända hort huvudet åvätten<> eller; fuktskikt i till följd. av kramp i fingerböjarna, ärför måste. man bryta 3 -med' hjälp "av en yxa med torrt |' när detta, väl är: gjort, måste man täcka: över "honom väl för: verka; den; frysning som - brukar ä i anslutning. tills choc- upp! och springa ; sin "väg, när ;de väl återfått medvetandet. Detta mås. te absolut" "förhindras; eftersom .an- i strängningen. kan" medföra "döden |" till följd. av akut; hjärtsvaghet! 'Se- i dan den skadade fått vila och and- bör! an förflyttas” till” sjukz j hus; helst ”med ämbulans eller. lig- gande på bår, Ci - Om: den: skadade inte andas: och är, pulslös, - måste. man : omedelbart sätta I gång med konstgjord and= ÅA | ning. Härvid bör man dock undvika att alltför kraftigt; trycka på bröst- korgen, eftersom, detta ökar' risken för lungödem,” utträdande av väts. kai. lungorna I med åtföljande kväv= ningsrisk. "Därför lämpar sig i dyli- .ka fall. den sk" gungbrädesmeto- den särskilt väl." Medan man 'gör i ordning ' en lämplig ”gunga”, kan/| den skadade, även en vuxen person, gungas i armarna som på en gung- bräda, av 34 man. Även om den skadade förefaller att vara död, bör man. fortsätta med den konstgjorda andningen i timmar! Atskilliga offer för elektrisk chock; vilka har före= |, | fallit att vara oåterkalleli, döda, |. runt skogen och sluttar sakta ner 'mot storskogen, .som står tät och mäktig på alla sidor. Vi sätter oss en 'stund 'på den gamla nötta trap- pan, De stora lönnarna kring stu- gan : inger. en. sådan " känsla av trygghet ; och : trivsel.” Just "så "här ska: en fäbodvall vara för att vara allrä; trevligast.-Det är bara 'män- riiskorna” och 'kritterna som "fattas: Men, nu har barnen plockat av smultronen i. stenröset vid gaveln så ”vi- kan” fortsätta, . Vi klättrar över stättan" och .kommer' till ett hygge-som.nu är som' ett böljande hav: av! blommande "mjölkört.” Vi vandrar" som "genom" en- skog av höga 'skära blommor där man kun- ge gå. vilse "om inte far ginge före il e någon bilväg, -— Far! säger barnen; hur kunde dom kom- ma fram med bufördskärran, när, mest att klövja:? fort Ye Klövja.— hur gör man då? Och far förklarar: = Man 'gjor- de. två. bördor som: var. lika tunga och hängde 'över ryggen "på häs- ten, en:börda på var:'sida, därför måste de”vara lika tunga för att de skulle väga jämnt. Och så fick de. planera i förväg, så de körde opp större och tyngre” saker på I vintern när det gick att. köra med lädar, "> : Tänk er ni barn, en resa ner till bygden. från Nyberget på den ti- Iden, Det var annat det, än när vi nu för tiden tar cyklarna och svän- ger iväg hem ifrån Vålberget, Då fanns inte cyklar '— mor lärde sig förresten aldrig åka cykel — utan de fick gå vartenda steg, såvida man inte åkte häst de sträckor det- ta var möjligt, En resa bem, fram och" åter, blev en marsch på 'åt- minstone' 5 timmar, .Då förstår ni att resorna inte blev så ofta, med stövlarna och ner med lite mat ; vuxna åkerlapparna med den röda ' är | stugan . kunde -tala, tror? På vandring ” ”bu-milla” - Ett rådjur försvann in i skogen vär mor och flickorna kom med aren . bärkorgen. Jag kan Just undra, fortsätter far, hur många gånger far och mor har gått. den här vägen och burit oss barn. Far och mor. var i farfars buor. I Nyberget några år när vi var små, Innan vi flyttade över till morfars buor i Vålberget. Vad det låter underligt; att far har varit så liten så att farfar fick bära honom den här vägen, . . mm Var jag: med då? Lasse, = Nej, det var äu inte säjer far, och systrarna skrattar, men: Lasse känner sig harmsen för att inte han fick vara med när farfar bar" far på ryggen till Nyberget, - NH > Nej," här: är -verkligen:- inte. var-. ken” kärrväg eller - cykelväg,” bitvis inte: ens "en" gångväg att" gå -torr- skodd. på: Hur "bar dom: sej: åt förr, när det.var: våta. somrar?. Här kan man ju inte'ta sig fram utan: gum- mistövlar. Ja kontakten: med'gå na tider väcker många frågor. . ' NU SKYMTAR 'DEN :GRÅ"GA- VELN' på stugan "genom grönskan, och vi -är framme, Vi behöver in- te besvära oss med'att öppna grin- den;' den har "för "längesedan : tj nat.-ut, en murken. grindstolpe: vi- oss var infarten-en gång varit, Far, säjer Sigrid, om den här undrade |.den skulla säga till 'oss: Jag blir så glad när ni kommer, även om det som ibland, inte blir mer än en gång om året, Det är inte roligt att stå här så ensam alltjämt. «> .Vi låser opp och stiger in. Väg- garna i den lilla utbyggda farstu- kurn är: fullklottrad - med- namn och årtal, som sed. var på. den ti- den. Det var tydligen en motsva- righet till' våra. dagars . gästböcker eller dagböcker. Vänner som kom på vandring från andra buställen skrev sitt namn och datum vid tillfället och kunde vid nästa 'be- sök se när de var här sist, - = Inne' i 'stugan är sig likt, halv- kallt och dystert, som det. blir när en - stuga står. obebodd.: Men ;far berättar. hur farfar för honom be- beskrivit hur. fint det var här en gång i tiden när det var nytt. Far- far var ung och hans bror och han hade hjälpt sina föräldrar att sätta opp stugan och få den i ordning, Det var blommiga tapeter på väg- garna, möblerna "var. nymålade bruna, grannå flo-åklen hängde för tarrsängen i hörnet och för fönst- ren hängde vita, hårt stärkta gar- bete ' med ' konstgjord . andning, » - När den "skadade har vaknat, tll liv o. åter andas regelbundet; mås= te man hålla honom i absolut stills het ' och, försiktigt undersöka om han har' andra skador som kräver vård. Man får "aldrig glömma, att han kan få en sekundär och kan- ske "dödande chock" flera: timmar efter det att han till synes har hämtat sig efter-olyckan, framför allt om man begår den. oförsiktig« heten :att låta honom stiga. upp och röra på sig!" + Annonsera > | har räddats till livet efter ett ener-|7 giskt” och : tålmodigt 'upplivningsars | Brittiske utrikesministe: sina överläggningar mi London fl TR Selwyn ed utrikesminister Dulles, Han mottogs på roort av USA: 8 london ambassadör John Hay- Whitney LER . Lloyd (t v) vid återkomsten från $ dem ett stycke på väg medan lju- - .det' av koskällan' steg och sjönk "nade efter skällan och lockade på diner med hemvirkade spetsar på, . Och de breda golvtiljorpa var så vitskurade som de endast « kan bli . vistar och san Por VAR LÄNGESEN det, på ett ställe där tapeten är trasig ser, vi att det är tidningar klistrade; derl Dessa är dat i som ä från juli 1894. Det har blåst många vindar 5 dan dess. Mer än 60 gånger har det vårats i skogen kring den gam-' la gården och fågelsången har lju-. dit stark och ljuvlig i morgon« och aftonljus, och lika många gånger ' har höstvindarna slitit bort de gulnade löven från de jättestora asparna. Det är nu många år se... « | dan någon släppte ut kossorna ge- : nom den lilla fägårdsgrinden åt skogssidan till och sjungade följde mellan stammarna; eller stod där ' vid "ledet i kvällningen och lyss- dem: Kom nu d8, kossene vårä, koom! « . Och medan far ser efter så taket : är helt och inte släpper in nå- - got regn, och far. och mor diskute- K rar den ständiga frågan om ' hur vi ska göra med stugan, o om vi'skå- flytta hem den: eller ej, var: vr 08 v så har barnen sitt att ordna med. Det gäller mätningen på skaf- feridörren. Där finns märken hur ' Så där lång var far när han var' tio år och' så lång när han, .var 11, och så var faster Britta när hön längre nu fast han bara är fyra, än vad Sigrid var när hon var fem? Och se vad Sigrid växte mellån 5 och 6! Och så blir det tre: nya ' streck med namn och. datum; så kan vi se hur mycket vi- växer fills nästa sommar. - Och: så. måste .: Å många - gamla: ”mjölkstege”. Där sattes ”frätr ge med den nysilade” : mjölken, så. att grädden fick 'gå opp och man ki de skumma av:den för att göra sm av. -Mjölkstegen - var alltså en. för regångare till separatorn: se lika mycket varje gång.: Det en vagga . av I ; enklaste ' slag. fastspikad "'och'med ett band i varje" hörn som går ihop uppe vid taket. i en krok i taket, ' eller togs med mor alltid hade den 'i sin närhet, när: föräldrarna ' till exemepl. höll på med slåtterarbete' i någon lin-. da eller ”rönning”.. På så sätt kun- de mor ha ett öga på den minste medan : hon. arbetade, ibland "kunde - någon av barnen som : var större, men inte tillräckligt stor för'att . kunna hjälpa till att räfsa, få se till lillebror eller. liss-kulla och mota bort myggen. om :— Har du far, legat i den hi gång då? frågade Lasse." ” » — Ja, nog är. det. troligt, säj far. Lasse skulle nog bra gärna hå velat se det också... :s H Mycket, mycket annat. finns h kammaren som barnen vill fråga om, : allt” ifrån skördetröskor still ; snö-trugor. Där' finns också bril sen kvar där farsfarsmor låg nä hon på ålderns dar var med” far: far och farmor om somrarna. + ++ - Där finns - också" ett. bord .. som farfar gjort och. skrivit med : sin. vårdade stil 'på , undersidan: Detta bord är tillverkat Midsommarafs > tonen den 23 juni 1911, RL.A. , Det var innan far var född. Då, var farfar och farmor unga "och" hade tre små, barn, Det var mid-"' sommar, och :man kan tänka 'sig' hur vackert det var här i Nyberget -: då, innan skogen "växte vilt ända ” inpå knutarna. Då tog farfar och snickrade ett bord och så ställdes det "framför i stenbänken ' utanför : De fönstret och där satt de unga som det var helg, och de små bar-" nen lekte 'nog fejs, med grankot” :- Farfar brukade, berätta hur man i tiden, när han var unga pojken, Då kunde de vandra hela skaror ” garna genom skogarna till andra .- fäbodsställen. Man träffades, dansa- de och lekte och fortsatte kanske ett ännu större sällskap: till nästa" buor. Det hände förresten inte bara på. midsommar utan det kunde före. -. komma ofta om lördagskvällarna, Då kunde det vara en eller flera »- spelemän med, . och fiolmusikens glada toner gjorde vägen kortare” : Kanhända var det en sådan som-; . marnattspromenad. som inspirerade. eventuellt skulle ställa den och” VR vi bäst skulle kunna nyttja den till barnen växte när far var pojke, - var 14; Och se vad Lasse har växt, ”abals sen i fjol, och titta mor, Lasse. är aLsd ax Hud3 I den lades småbarnen, och gun- gan, som den kallades, hängdes opp - och: hängdes i en. trädgren så att. firade midsommar längre tillbaka : tar: till kor och tallkottar till får. ' SS av ungdomar de vältrampade 'stis «<. ; ' Forts, & nästa stdå,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.