LAHOLMS TIDNING ” Mi HÅ .. turistintresse i långliga tider, är : det en herre, som vill köpa. Na- turligtvis är han amerikan. Vem ; skulle han annars' vara? Men, " undrar man. Vad skall han med + det lutande tornet att göra. Kan han inte få något annat att luta. -I varje fall kunde han ju luta sig själv mot en soffkudde, slum- "ra in och drömma om saken, El- i ler han skulle på lediga stunder ' . kunna träna på luta, Det vore ett PA spel, som kanske' blev lika in- ' tressant som att plocka ner och "bygga upp Pisa-tornet hemma i « Staterna, . . | Nåja, Pisaborna är stolta över : » sitt lutande torn, som lutar åt sitt fall med en millimeter om året. Det kan ju bli rätt så många mil- limeter vad tiden lider och till sist brakar väl tornet- ner, om nian inte dessförinnan stöttat upp '. den gamla originella byggnaden, » SOM jär 8 våningar hög, Det är ju ; konstigt, att det kunnat stå kvar . På sin grund, "ända sedan det oo . byggdes på 1170-talet, Men så >: Blorde förstås byggmästarna ett rkese.De tog tid på sig, ty H blev inte färdigt förrän . 1350. Två hela sej Si varade byg- et ör” nästan troligt, att . hållandgst Sstäderna får t o m sina'. AV. 7 ”Feningsverk. färdiga inom en så- v dan tidsrymd, trots stadshusbyg- "> gen och annat, som tar tid. ' : Men för att återgå till den , , Smerikanske ' miljonären Bruce, + ."som tycker att det skulle bli: "snyggt att ha den italienska kå- ken hemma hos sig i Massachus-- "setts, Gubben har gott om klöver, ' detär klart; Welly' woa kostar tournet? You ska få dollar kon-, Well, va" kostar stan Lutande tornet i Pisa, som haft > inte minst de fattiga italienarna är glada i dollar. Det är något annat än dalande kronor och li- ror. Well, Amörika, see, där finns riktiga pengar. Undra då på att det finns stormrika knösar there over Pölen. Men pengar kommer inte av intet, Det är na- turrikedomen, som ger underla- |. get för arbetet och det är arbe- tet, som ger kosing. Hade Bruce själv kunnat skrapa ihop sina miljoner, som han nu kan slösa med hur han vill, så hade han i . sanning varit beundransvärd, Men liksom andra penningfurs- "tar har han haft de många hän- derna och de många hjärnorna "att arbeta för sig, Hur hade det varit om han i sitt överflöd ägnat alla sina medhjälpare en tanke? Hur rikt och mäktigt det stora landet i väster än är, så nog finns där fattigdom också. Det är långt ifrån alla som tjänar pengar där borta i dollarlandet. Jag sitter och tänker på den gamla svens- ka gumman, som efter ett livs . släp och slit hos miljonärsfamil- jer i Amerika, tog sina hopspa- rade dollar och löste en fiyg- biljett till old Sweden för att kunna njuta av sina sista dagar på ett ålderdomshem i falken- bergstrakten. Man hade inga re- surser i USA att ge henne denna belöning för gott arbete. Med sådana fakta för ögonen har man svårt att förstå de amerikanska — gulaschbaronernas översittarton, när de tror att pen- , gar är allt. Pet finns värden, som inte är till salu för pengar. Det visade italienarna, pär de gav Bruce svar på tal: Tornet är inte "tillsalw "> . En gammal. tysk präst hade efa »itant, Det är klart, att alla och : | . Vidi + én san i e el N a Moe 4 . ” . NM Pt . ED MIK. m skall” | En rik man ”& ke' blott 1 bj P e utan även en mästare inom kok-> konsten, Här ses han under sin: jeämpingsemester i färd med att tillaga dagens lunch, som näturligt- "vis också består av kdru; Schmid-!t a .« seder är tysk, «oo. > [rd Vill frun ha sin man med nu? "I OM VÄRLDEN VILL GIFTA SIGUNG H (LAGLIG MINIMUMÅLDER FÖR GIFTERMÅL) H NS VÄST-TYSKLAND KVINKA 16 ÅR, MAN 21 ÅR SM SCHWEIZ. 5” KVINNA 17 ÄR, HAN 18 ÅR | förmögenhet? = . rade prästen, och än rikedom, : sn torn, mer? så tersom han levde enkelt och spar- samt. fått ord om sig att ha sam- lat pengar, En dag då han var ute 1 socken- bud träffade han skatteindrivaren som strax - började utfråga' honom: — Är det sant att pastorn äger — Ja, svarade prästen, på sätt och vis är jag en rik man. — Så, sade mannen uppmärk- samt och tog upp en antecknings- bok, Hur" mycket äger egentligen?. - , pastorn Ne hälsa, sva- Isa är bättre — Jag äger en god — Ja visst, men vad äger pas- '— Jag har en god hustru, och det är långt mera värt än guld och pärlor. : . — Gratulerar, sade. mannen -: i spetsig ton, men nog äger pastorn något annat? : x — Ja, jag har' friska, välskapa- de och lydiga barn, och det är en Herrens gåva, som gör oss rika.: — Äger pastorn icke mer, icke någon förmögenhet? frågade man- nen åter. ctssra Nella — Nej, förutom : detta äger jag ingenting, «e.o Ser sl M — Herr pastor, sade mannen slut- ligen. Ni är en rik man, förmöger- heten kan dock 'icke beläggas med skatt. . . : es vn En chans Det var i den' gamla goda tiden i Vilda Västern. "En skum gosse stod inför rätta tilltalad för fick- stölder. sf a — Det” blir 15 dollar böter. — Det kan jag inte betala, sade ficktjuven, jag har bara 10. Domaren betänkte sig ett ögon- blick och dekreterade därefter: — Rätten ' tar femton" minuters paus. Under tiden kan den tillta- . | Sabla skillnad Det var frågesporttävling i en 1 militärförläggning uppe i Norr- | land. Bl a förekom kuggfrågan om vad det är för skillnad mel- Jan en kubikdecimeter och en liter. En värpliktig, i det civila snickare, sade: . — Kubikdecimetern är - väl fyrkantig, men litern rund...!? ”Musik-Oscars” Det finns i Florens en ”Interna- tionell kommitté för Ppopulärmusi- kens främjande”. Kommittén har nu för första gången utdelat ”mu- sikens Oscars” till nio artister som enligt kommitténs experter och ef- ter en omröstning, gjort mest för + . I Kulturbilder: Ett "skamstraff” att sitta i stocken Stockstraffet — vanligast under 1800- och 1700-talen — innebar, att den som dörnts till detta 'straff skul- le få fötterna fastlåsta i en stock, vilken stod .på kyrkbacken eller i vapenhuset. Där fick han sitta en eller flera söndagar under gudstjäns- varnag'"” - a det hette. saa Exe ' olater som borde be- läggas kstraff kan man få ur en skrift: .framhärdande i fylin. » dryckenskap, överflö- digt rökande av självsvåldiga Eossar, och drängar, begivenhet på svordom och annan otidighet, som förövas till Guds förtörnelse, predikoäm- betets förakt och församlingens för- argelse. Det var mest de närmnda populärmusik av hög standard. De utmärkta är Charles Chaplin, Frank Sinatra, Helmut: Zacharias, Doris Day, Catherine Valente, Perry Co- mo, Edith Piaff, Renato Rascel och Gilbert Beeauds "ca a Oscarsstatyetterna 'skall tillver- kas av det florentinska bildhuggar- gillets berömda konstnärer och blir av guld. De skall överlämnas vid stora festligheter den 6 augusti i Viareggio. Påfallande återhållsam- het hade utmärkt kommitténs val då det bara är en enda italienare som ansågs motsvara de höga kra- ven, nämligen Renato Rascel. Ho- nom såg vi i filmverket efter Tjec- kovs ”Kappan”, där den italiensk ib. med guds-, tjänsten som straffades med stocken, Mest barn och ungdom sattes dit, då man — på grund av straffets art -— i allmänhet inte vågade döma äldre. till det. Ibland förekom det som för- vandlingsstraff, så att den som inte kunde betala ådömda böter fick sitta av dessa i stocken. TT I början av 1700-talet tillerkändes prästerskapet genom flera kungl: förordningar rätten att efter medde- lade varningar ådöma strockstraff för en hel del brott mot god ordning, varvid kyrkoråd, länsmän och fj2 dingsmän skulle vara prästerna be- ten, ”enom till straff och androm till” ” 3 One ÅeRL rönen) 06 Hörna Ä "SAGT och i SKRIVET Wilma beskrev In å minsta des i ft He å vi 1 en del församlingar tillsattes särskild stockföreståndare, som hade att till- aktören visserligen inte gjort något för populärmusiken, — AEP, På restaurang - Källarmästaren: — ' Urmakare Mässingslod sitter nu och är mer berusad än vanligt. ” Kyparen: — Ja, men han säger, att han har födelsedag i dag. Källarmästaren: — Gratulera ho- nom då och sparka sen ut honom. Förtroliga stunder Svar till ”Korrekt brudfader”, 1. Om brudgummen är i frack och bruden. har kort brudklänning med slöja, kan de kvinnliga gästerna ha kort klänning, eftersom det är ett litet intimt bröllop. De manliga gästerna bör i så fall ha mörkblå . (möjligen. svart) kostym' eller jac- kett med vit skjorta, svarta skor och slips i t ex pärlgrått, Smoking anses av någon anledning icke som lämpligt bröllopsplagg annat än för ynglingar, som är för unga att ha frack på frackbröllop, 2. Om vigseln följs av middag, är det lämpligare att servera champagnen antingen som genomgående vin till fisken och soppan (eventuellt även till desserten) eller enbart till kött- rätten än att servera den före mål- tiden. Det är vid bröllopsmottag- ningar ”utan mat” som man bru- kar dricka brudparets skål i cham- pagne innan man börjar med övri- ga förfriskningar — knappast an- nars. Brudparet går först in i mat- salen, följda av de närmaste, par om par. 3. Till höger om . bruden sitter brudens far, som för brud- gummens mor till bordet; Fill vän- ster om brudgummen placeras bru- dens mamma som i detta fall' har prästen som . kavaljer, - eftersom brudgummens far är död. 4, Då första glaset vin serverats, hälsar brudens far gästerna välkomna. 5Se- dan brukar det vara prästens tur att lyckönska de unga. Därpå hål- ler brudens far högtidstalet, ett tal som besvaras av brudgummens pap- pa. Därpå kan vem som så önskar ta till orda, Som näst sista ”taP” läser en av kyrkmarskalkarna eller annan lämplig manlig gäst upp te- legrammen och" utbringar en skål för frånvarande vänner. Sista ta- let hålls av den som fört brudens mer till bordet, i ert fall vigselför- rättaren. Brudgummen är i Sverige lyckligen befriad från att hålla tal. v lev befordi till detta straff. - - - ” Under början av. 1800-talet blev detta skamstraff allt sällsyntare, och år 1841: upphävdes det helt och hål- let över hela landet. Gamla straff- stockar finns emellertid på sina håll ännu att beskåda på kyrkvindar el- ler i hembygdsmuséer som minnen från en gången tids — efter vår tids sätt att se — olämpliga strafformer, Några exempel på ”straffstocks"- bestämmelser från Halland följer här i tidsföljd: - Enslöv 1773: Oskick 'och förar- gelse, som på åtskilligt sätt förövats i kyrkan av en del obetänksamma människor och i synnerhet på läkta- ren av oförståndiga ynglingar under det allmän gudstjänst hålles, beiv- rades på så sätt, att sexmännen ble- vo ålagda till att gemensamt eller var sin predikodag uppgå på läktaren och ' därstädes jämte . andra obe- nämnde uppsyningsmän giva akt på vars och ens uppförande, Störde nå- gon gundstjänsten, borde han genast angivas, sig självom till blygd och välförtjänt näpst men androm till varning, antingen med stocksittande eller penningeböter ' efter lag och för g . - de bliva. ' Re NT Hishult 1688: En stock skulle tillverkas, de som visa olydnad till straff... 2 Nu 2 JR 4 Tönnersjö 1707: En person dömdes att sitta två söndagar i stoc- ken för det han arbetat fjärdedag påsk, oaktat han påstod att han inte visste, att den dagen var helig, : Kronolänsman Per Andersson in- stämde 1718 Seved Sevedsson 'i Stockholms by för det han drucken fallit baklänges från läktaren ner i kyrkan. Seved fick böta 5 daler eller göra dagsverken åt kyrkan för beloppet, men han skulle därtill två söndagar sitta i stocken vid kyrk- dörren, . . ' Hunnestad 1725: Kyrkoherden berättade, att han nyligen fått höra, att några yngligar skulle begynt taga sig det orådet före att om sön- och högtidsdagar komma samman och ti- den med kortspelande illa förnöta, Beslutades, ' att sådana. vanartiga ynglingar skulle androm till varna- gel sättas 1 stocken för kyrkdörren. Enslöv 1791: Om någons hatt hänge på lampkronan eller ute på läktaren, skall kyrkovaktarna taga och bära fram den emot en skilling av den som" äger hatten, Om någon spottar av läktaren ned i stolarna eller på gången skall han böta med stockstraff, . at : Enslöv” 1806: Överenskommo att förbjuda det "ingen måtte av: nyfikenhet, självsvåld eller osedlighet : hädan- efter röra vid eller på något sätt ofreda orgelverket, "bälg-tramporna eller kliva över bröstningen ned på främsta läktarerummet ' till hinder för den som spelar orgeln, emot hans vilja, : samt att den som härmed lade röra sig fritt bland åhörarna. Fycka till och hjärtlig hisnines vo " sig att tycka om SAR "Mätt och belåten efter måltiden har sparven Pete här. slagit sig ned på husses axel och tigger honom om ett bloss på hans cigar- vett. Pete hittades övergiven i ett snår och föddes sedan upp med hjälp av en ögonpipett med vilken han matades. Snart lärde han såväl kakor, kaffe samt ister och nu har han även ae blivit slav under. nikotinet, = on = Den skuldsatte. : Baron Lånhjelm: — Ja, nog har jag skulder så det räcker till och blir över till både barn och barn- barn, Det. bryr jag mej emeller- tid inte om och sover lika gott för det men hur. mina kreditorer kan se, att den som dömts till stocken ! me kli, bli MH N ov Enom tilt straff och beträdes skall. utom skadans ersätt. ning, och även.då ingen skada ti- mar, för sitt oskick och ofog härvid beläggas med stockstraff och arbi- traise plikt efter' socknens -äldstas gottfinnande och beprövande. +: Harplinge 1817: Beslöts att in- get inhyses- eller gatuhusjon skall understå sig att ingå i fruntimmers- stolarna utan om så sker, så skall er sådan utan skonsmål sitta i stoc- ken en söndag, - Den som tigger I andra socknar , Gunnarp 1819: De fattiga som voro någorlunda arbetsföra och vid så pass styrka, att de kunde bidraga något till sitt underhåll fingo gå om- kring i socknen och söka vad dem brister, då var och en efter råd och lägenhet giver dem så mycket att de ej lida någon nöd. De fattighjon, som utvandrar till andra socknar och sitta i stocken eller också något an- at lämpligt straff, som fö; i gen eller kyrkorådet bestämmer nå- gon något sådant inträffar. Enslöv 1820: Blev Sven Haralds- son och Johannes Bengtsson i Virshult, vilka varit i slagsmål un- der: gudstjänsten och gått löst på varandra med stenar, grep och kniv, dömda att sitta i stocken för slags- målet och dessutom att stå till svars| inför världslig domstol, > = nen! Från Okome finns ett par be- rättelser om stockstraff. En av dem finns i den 1956 utgivna sockenbo- ken: - Det var julotta i - Okome gamla kyrka. En av bönderna norr ifrån socken hade just satt in sin häst i kyrkstallet och kommer lite försenad hela mängden av ”kryckekäppar” som gubbarna satt ifrån sig innan de gick in i kyrkan, Alla käpparna står vackert. radade . utmed vapenhusets väggar. Norrsocknesbonden står och ser på dem, ock en ”holians” idé rann i hans sinne. Han sarnlar ihop alla" käpparna i ett fång, springer, raskt ut med' dem och lägger så hela fånget i sin släde. Så sätter han hästen för släden och kör så fort ty- gen håller mot Köinge kyrka, Kommen in i vapenhuset där, ser han lika granna rader med käppar stå mot väggarna, och raskt samlar han ihop dem. Så radar han upp de käppar som han haft med sig från Okome i Köinge kyrkas vapenhus, tar så Kör kä och ; kör där tigger, gör sig skyldig till att | in i kyrkan." I vapenhuset ser hanl!. - idrom till varnagel, talj sina önskemål och värden an= tecknade I boken med de mjuka svarta pärmarna. Med jämna mellanfim hickade han som orm hen ville understryka hennes syna ” punkter. Bå stppade han ner an« teckningsbokep och trumpetade: = Jag ska skicka upp en man redan I morgon bitti, så att fröken Mar sitt snedskåp klart till i mors gon kväll ' NT Hon skrattade stort och värden nickade åt henne och gick ut I hallen, : = Ja, så han avslutningsvis, jag , kommer upp I morgon, Fru Car= barin hade visst någon önskan angående en klädkammare, Jag tar med mig en arkitekt, så får vi se vad som kan göras, on Dörren föll igen bakom honom, Överingenjör — Garbarin klippte des yngsta dotterns röst: ” — Vakna, pappa! Vi vill veta varför du skrattar när du BOVOÉ 4 =" —(Cete I St-T) I — AA ot se fe "Gentleman I knipa : Den tyske filmhjälten Curt Jir- Den andra historien finns i Olofs- sons Prästhistorier 1942: - Under prosten Billingdahls tid satt en söndag under gudstjänsten j Okomeg kyrka en fattig torpare i stocken till straff för att han tagit några sädeskärvar från en rik bon- de. Under sin predikan pekade pros- ten på den i stocken sittande torpa- ren och sat - : — Där sitter en stackare för alt hv tagit några fattiga kärvar honom ti' hjälp i nöden och den bestulne 1i ringa saknad.'Men om alla de sor: tagit kärvar ifrån mig, skulle sitta här i stocken, skulle det bli över i fullt av sådana syndare, : Billingdahl syftade på alla dem som undandragit sig skyldigheten at' giva honom ”tiondesäd”, ' > : , . Konrad F Ekdahl VIN "> SVARAR Under denna rubrik besvarar en 'svensk legittmerad ' läkare kostnadsfritt inedicinska frågor från läsekretsen. ST Förse frågorna. med lämplig : signatur och uppgiv helst ålder ' och kön. Det är givet ett envars : anonymitet obrottsligt bevaras , Märk breven DOKTORN 'SVA= ; RAR och gänd dem till redak= tionen, ste Ma ora Svar till ”Gammal man”. Bältros är en: sjukdom som betingas av vi- rus, vilket anses ledes med nerver- na varför sjukdomen i allmänhet är Iokaliserad till ett bälte I ena hal gens är jv nu på god väg mot världstoppen som det heter i dessa "kretsar, Men tack vare detta har fan råkat i "moralisk knipa", En« igt ett tidigare kontrakt skall han medverka i en tysk film mot ett gage av lumpna 100.000 D-mark medan han it USA får miljoner för: en roll, Skall han 'nu en tid avalå' från Hollywood och uppfylla sitt kontrakt eller betala böterna för ett kontraktsbrott 'och ändå tjäna en grov slant på 'en ny Hollywood=! roll? | I fö lön alt fördärva en fin TAND Han får fortsätta drömma om henne Hassan Husseln Coshtu frigavs ur 4 kropp dling, operativa g med dem i släden till Okome, där han ställer dessa mot väggarna i va- penhuset. .". : När julottan är slut, har alla brått- om med: att komma iväg; alla -vet att den som kommer först hem från ottan får först inbärgat grödan under det kommande året. Men ingen av gubbarna hittar sin käpp, och' det blir en'väldig villervalla i vapenhu- set. Samma förhållande är det i Kö- ge. oe . Men 'okomebondern, som ställt till oredan, hade roligt åt sitt påhitt. Till undersökning. Astraval cum barbi- phen är ett lugnande preparat med en dämpande inverkan på hela nervsystemet. Det , användes vid spänningstillstånd, vissa lätta ner- vösa rubbningar och dylikt. : Svar till ”Elsa 24 år”. Urinunder- sökning -med avseende på en even- tuell graviditet kan göras på urin- prov taget 14 dagar efter den för- sta bli regleri . Urinprov slut måste han tala om för sin granne så också denna skulle. få något att skratta åt. Men det skulle han inte ha gjort; nyheten spred sig fram till dera: som: blivit utsatta för obehaget med käppbytet och dessa fordrade straff. åt den skyldige. Sa- ken stämplades som kyrkobuller och straffet blev hårt, 150 -daler silver- mynt i plikt och dessutom tre sön- kan lämnas till varje större sjuk- hus” laboratorium eller insändas till Riksförbundet för sexuell upplys- ning i Stockholm. Ni besväras tyd- ligen av en” lindrig flytning, vilket är mycket vanligt, men bör om den står kvar länge göras till föremål för en gynekologundersökning. Be- träffande litteratur om sexuella ting sova lugnt, det förvånar mig höge- ligen, : - - dagar i kyrkstocken - till allmän ber gabbelse. Mette fv hänvisas ni till bokhandeln eller till Stadsbiblioteket. ==" nervför- | fi sl: sörjningen.-. inom området. , Efter sjukdomens ” avklingande kan ofta smärtor kvarstå lång tid i området och dessa har man hehandlat med vitamin Bl12, vissa andra preparat, ö j in- grepp; Vilken behandling som t ert fall skulle vara den Jömpligaste är en fråga som er läkare avgör efter I Ismir efter 8ex månaders le inte lämna domstolspalatset, in= om vilket : fängelset var placerat. Han begav sig bara tvärs över gir= den och trädde in I den domstole> sal där en kvinnlig domare höll på med en rättegång, Det var samma kvinnliga domare som dömde Has- san Hussein Coshtu för ett halvt år sedan, Den frigivne fången ställde följande anförande, utan att bry sig om den pågående rättegången: ”Jag älskar er, fru domare, Jag har un« der de gångna sex månaderna bara drömt om er, Jag höll er varje natt i mina armar. Nu skall det bli verk= lighet av drömmen, Följ mig, jag tillbeder er” sot a Utan dröjsmål dömdes Inkräkta=- ren av den vackra men också ener- giska . domaren till två månaders fängelse för förolämpning av rätt- skipningen. Hassan Hussein Coshtu får nu tillfälle att ytterligare under två månader och varje natt dröm= ma om den turkiska rättvisans skö- na gudinna. — AEP.. ' oh "BPROGA med ögonen och långt borta hör. . he värsta fall 3 od. |ästbo stl Y farsa em snäll TANT straffarbete för bedrägerl, Han vil= . sig framför domarskranket och höll - DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA F INNER NI I LAHOLMS TI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.