Kd N:R 209. ARG. 27. a Nyheterna 4 från södra: Halland" finns i -Eaholms Tidning "KYRKOHERDE LJUNG framför. altaruppsatsen i Veinge kyrka, SRS 2 ett verk av Joakim Beckman. ' Debatten i I i Laholm frisk och frän men gamla argument dominerade Ahörare' fanns där" gott om, - De fyra ”landstingskandidaterna DS den aktuella debatten. Saklighet och högst fria tolkningar av ” ment blandades som vanligt, och gjorde det 'på ett stundom - publikens ' synbara reaktion: ' avståndstagande. Antingen: var man likgiltig eller gömde uteblev, helt. Inga applåder, > Gärdagskvällens fyrpatidebatt p "Stadshote et i "Laholm . Pi närmare 200, och huvudparten" "satt kvar till efter midnatt. hade en hel 'del att säga; även om "det "mesta "hörts förut i motståndarens och egna argu- kvickt och njutbart sätt. Men -inga hörbara" instämmanden eller och begrundade man det sagda ' Fattigdom, blev rä och mest ddningen' : för Sydhallands vackraste historiska kyrka . Kyrkan | i- Veinge är inte endast Höks härads vackrast belägna kyrka utan också dess äldsta, byggd som den är någon gång i mitten av 1100-talet, Sedan 'dess har den genomgålt många ombyggnader, och nu står den åter inför en restaurcring. Efter flera års förberedelser och' noggranna utredningar skall man snart sätta igång med. en behövlig men pictetsfull ' omdaning i det inre av kyrkan, "och med . anledning härav gjorde Laholms Tidning för några dagar sedan ett besök i Veinge med kyrkoherde Sven Ljung som : tjänstvillig och sakkunnig ciceron. Innan vi gick in kunde vi inte låta bli att stanna till och be- undra den vackra vita kyrkan, där den ligger på en höjd, om- given av lummig grönska: Fram- för kyrkan i den lilla dammen . seglar ett svanpar, och runt om - ligger de gamla; idylliska husen, den renoverande klockaregården, Allsingska skolan m. fl. Veinge kyrkby är en verklig pärla i det fagra sydhalland. — Kyrkan daterar sig från mitten av "1100-talet, berättar kyrkoherde Ljung: Vi har: inga uppgifter på. den saken, .men åldern framgår av: byggnads- "sättet. Den. är strikt avdelad "i långhus, kor och absid, medan tex. Ysby och" Skummeslövs kyrkor saknar absid :och därför kan '- bedömas. :vara : hundra : år yngre. Östra Karups kyrka är lika. gammäl -som' Veinges, men den förändrades: tyvärr allt: för mycket: under den stora restau- — vi för Vara "gladå över, att vi har. ,vår gamla kyrka kvar, och. hur. underligt det. än låter 1. dagens : läge, så har det sin orsak i att Veinge på 1870—80- talet hölls för att vara en myc- ket fattig socken, trots att för samlingen då :hade: ett" invå- många skogstorpen | mnades öde, och än i dag kan man på ett eller annat ställe ute i sko-' efter dem. För endast 30 å 40 (Forts. å sid. 3 - Sydhallands träkonstnär årgång 1700 Konstnären Johan Joakim Beckman från Göteborg, som omnämnes i artikeln här in- till, föddes '1697.:och avled 1787 i Göteborg. "Beckman har — som omtalas i artikeln '—" skurit altaruppsatsen för -Veinge kyrka. Denna /' altar- uppsats är tillsammans med altaret i Ysby kyrka och pre- dikstolen i Veinge. Beckmans främsta konstnö liga skapelse, Beckman: är ”en : representant för” rokokon,” men. en rokoko, garna träffa på några murrester . VEINGE KYRKA byggdes red vara den allra äldsta i södra H Ändringarna blir många epo — Den” största förändri N | Veinge kyrka kommer att neras, och vidare kommer Dessutom kommer det att "att” helt / avskiljas från kyrkan med en vägg och blir ny 'sakri- som mera "harmonierar. med de enklare landsöor tskyrkorna. Beckman låg långa: tider i fejd med målarfacket i. Göte- borg, vilket” fråntog ' honom arbeten, som han målat utan stia'eller kapitelsal som professor | ” Lundberg kallar' den. Här pla- ceras arkiv och skåp. för kyr) kliga textilier, skrudar. och antepen- dier, Utrymmet blir: så stort, att kyrkorådet kan hålla. sina sam. manträden där. Sakristian får an på 1100-talet. Därmed bör hon. alland, . väsentliga . men veingeborna kan studera ker i sitt tempel ngarna - vid. reslaureringen av AA ske i de båda korsarmarna, säger kyrkoherde Ljung. I den norra ”armen” har fukten trängt in i murarna och satt fula märken i putsen. Här måste drä- den yttre halvan att avdelas så -- att där blir dels panncentral, dels toaletter och, kapprum . för allmänheten. Det utrymme, som man förlorar, kompen- seras genom att det ovanpå de nya rummen blir en läktare. tagas upp:en dörr mot öster så "det blir möjligt för allmänheten att komma in den vägen. — Södra korsarmen: kommer gången, tin. "predikstolen. flyttas så, att den kommer, direkt från kapitelsalen. — Hela kyrkan får nytt golv --Å sandsten = det gamla är rätt -. murket på sina ställen — och i golvet inlägges enligt förslaget irmeslingor. , Altaret flyttas . längre ' in i absiden, och de : 3 tillstånd. båda fönstren på var sin sida inför. valdagens avgörande. Med: "talarna vill man k på den istnämnd reaktionen. nareantal, som” var omkring V Se 4 direkt intrång från öster: Upp: om”: altäret öres Bely dig t ' : ” >1000 personer större än det vi - ” - dro så der de slå y få Det började med välkomst- och Betala en "stor del av folk- skorna skall. använda sina in-| har i dag.. Då var: det också — —— - mindre så at de inte släpper in släpptes talarna lösa för inled- ningen i ordning Alvar Anders- son, Knäred (cp), Nils Nestrup, | Halmstad (fp), Eric Mossber- ger, - Getinge . (s), och. Danne Dellien, - Eldsberga (h). " ALVAR 'A. konstaterade in- ledningsvis, att de olika parti- erna under, senare år gemen- samt gjort sig skyldiga till visst politiskt lättsinne i förlitan på att — högkonjunkturen + skulle fortsätta. Nu fick man gå spar- samhetsvägen, även om statsfi- nanserna inte är fullt så genom- ruttna som högern påstår. Valets stora fråga ansåg han vara tilläggspensionen, trots att man i höst har landstings- och kommunalval... Detta motiverade! han med landstingens betydelse skattesänkningsförslag, som. får den, effekten, att. '.skattebetalar- nä: visserligen får en sänkning på . skattesedelns rad för statlig beskattning, .men får en betyd- ligt större skärpning på kom- munalskatteraden, alltså i rea- liteten. :en total skattehöjning. Särskilt hårt -drabbat blir fol- ket "i. skattesvaga - kommuner, genom att högern. vill ta bort de statliga skatteersättningsbi- dragen till kommunerna. Om 'tilläggspensionen sade Alvar A. vidare, att den borde vara . fullt frivillig, sedan sam- hället klarat grundskyddet ge- nom en kraftigt höjd folkpensi- on. Man bör inte som socialde: mokraterna och folkpartiet lag- stifta om hur de olika männi-' byggd: folkpension, ' men. säger nej till lagstadgade. tilläggspen- sioner. stora för den. höga” in- komsttagaren men små eller inga för den låge. NILS NESTRUP deklarerade, att. folkpartiet håller fast vid liberalismens grundidéer och påvisade produktionens stora betydelse för ”framåtskridendet, Folkpartiet vill därför i likhet med de övriga borgerliga parti- erna lätta på företagsbeskatt- ningen, som nu klaybinder fö- retagarna. Första försvarslinjen mot - arbetslöshet bör ligga inom företagen, menade herr Nestrup och företagen måste få resurser att möta en nedåtgående kon- juniktur. - (Forts, å nästa sida) - den” gamla "och: bygga . nytt. Kyrkan var 'på den tiden all- deles för liten för" det stora invånareantalet, och folket hade . sett hur Knäred hade fått en ny” kyrka, och kyrkbyggen diskuterades också i Hishult och Tjärby. — Frågan löstes dessbättre på ett annat sätt. Mestocka kapell kom till — ' det är i dagarna jämnt åttio år sedan detta inn vigdes av prosten Berg i Östra Karup. Därmed avlastades den mycket = folkrika skogsbygden och Veinge kyrka byggdes till med två korsarmar. — Så kom den tidens stora ”sjukdom”, och med Amerika- febern försvann en mycket stor del av Veinges folköverskott. De CEN SKÖLIDROTTSTÄVLING är en stor dag inte bara för. de tävlande utan även för kamra- terna. Man gläds ohejdat åt framgångar för den egna skolan, och man njuter av friheten från så mycket stämbanden håller kan en sådan dag tillfredsställas utan hämmande förbud och vi såg åtskilliga som utnyttjade den möjligheten . tills ansiktsfärgen skiftade i rödviolett. : , ANSIKTSFÄRGEN . 'skiftade också på den ' höjdhoppande Pojke, som fick se. ribban falla ner i gropen efter envist darran- skolsal och schema. Det moderna |” barnets lust att skrika rakt utl- - | plats, och även 'då regnet strila- teris"lika envist darrade men låg kvar. Då är det inte lätt att svälja klumpen i halsen — men det var det nog inte för Stepa- nov i EM heller — och frågan är för vem det betydde mest. NÅGRA SVÅRIGHETER att svälja den medhavda, matsäcken kunde inte förmärkas varken hos tävlande," åskådare eller funk- tionärer, Det åts och dracks: i alla hörn av Knäreds. idrotts- de ner smakade glass utmärkt. Att det går. bra att äta korv till glass — eller tvärtom — kunde vi också konstatera, de medan den efter konkurren- för första kammarens sättning. Då en förstakammar- upplösning efter andrakammar- valet 1960 inte är osannolik och en förutsättning för. regimskifte, ökar : höstens val ytterligare i betydelse, Han pekade också på |” pensionsfrågans ' betydelse . för kommunerna, som får vara med MN Högerlistan: s Skolorna i i Hök flyttade i går: för första gången utanför La- holm med sin årliga friidrotts-' tävling ' om iLaholms Tidnings" Färgstarkt skolidrottsmöte i Knäred Laholm hemförde LT:s vandringspokal " men inte kämpahumöret hos de : Under tävlingarnas: senare del . tjänstgjorde solen som” värme- prisernas mångfald på ' bordet ytterligare glans, » - SMALT GJORDE GLASSEN . tävlande, då regnet föll. De täv” lingsvana drog, efter kända, höga förebilder overallen av och på mellan hoppen, och koncentra- tionen. var inte: att ta.fel på. element, och gav, i slutskedet så mycket ljus. Iela kyrkan hälsning" av . arrangerande 'cen-]| pensionerna. .. komster.. Den friheten bör män- frågan om: en resturering 'avif ses mat AR 3 » | |. - skall också få bekvämare bän- terpartiordföranden i Laholm, | UR KOMMUNAL SYNPUNKT niskorna' få behålla kyrkan, . och mycket stärka : ; bä > Ernst: "Lagerberg, och sedan |tog Älvar A. också upp högerns terpartiet stöder därför en ut- |. krafter var igång för ait riva nn Sett och siktat från sargen.” Nar. Nuvarande bänkar har on .dast ett avstånd — 64 cm. från |” varandra — medan de nya skall stå på 80 å 85 centimeters av= stånd, — Nuvarande orgeln och orgel- läktaren skall inte röras. De till- kom vid 1886 års restaurering, och professor "Lundberg anser, att "varje epok skall lämna -.nå- got bestående 'värde'kvar i kyr= kan., Ett minne från den stora restaureringen 1799—1801 har vf i de "stora murklackarria uhder orgelläktaren. Den gången bygg- des tornet om, och kyrkan för- längdes, men 'murklackarna fick N bli kvar. ” -— Några medeltida konstskat- ter "eller : medeltida målningar har vi tyvärr inte kvar i Veinge kyrka. I. mitten "av: 1700-talet hade 'vi en prästi församlingen; som gjorde rent hus med alla gamla saker, Han hette Lauren- tius Kierrulf. Han var född 1716 och 'dog 1776. Hans far och farfar hade före honom varit präster i församlingen. Är 1764 sålde Laurentius Ve- inge predikstol till Ysby kyrka för 40 riksdaler specie, och den utgör nu den främsta prydna- den i Ysby. Fast .ysbyborna har själva "gjort ett fel — det vandringspris. På Kunäreds . .” ” a 1764 på prödikstolen, ne be a Avi nyinvigda idrottsplat: kunde . ” . et :år som den förvärvades, 1 Ränneslöv SÅR Nrotteplats ” UTAN TVEKAN pglänste' det | medan: den i verkligheten är Laholms folkskola för alltid” gjord på 1620-talet, - : av stolthet i. pristagarnas ögon, :.> när de stegade fram till prisut- delaren, men oj, vad alla an- strängde sig för att verka obe- rörda.' Långsamt och med bibe- hållande - av "värdigheten gick man över gräsmattan och mottog pokalen. Kamraternas livliga bi- fall värmde gott, och glädjeskutt hemföra priset efter tre raka' segrar, Kampen blev dock hård ' i de flesta ' grenarna och i fråga. om förstaplaceringar fick lands- .. Vid det stundande kommunal- fullmäktigevalet i Ränneslöv och Ysby har högerpartiet beslutat att gå fram med följande lista: Lant- brukare Oscar Ahlgren, Fred- köaunerna arton mot Laholms” -rikstorp, f..d.' lantbrukare Ernst i Bengtsson, ' :Ränneslöv, lant-| Ett kraftigt regn såväl un der” :mästare:." Karl-Axel — Klinker, natten" som ' morgontimmarna : — Även det gamla altaret sålde kyrkoherde Kierrulf, och det hamnade "i Steninge kyrka, I stället skaffade han ett nytt, som skars i trä av konstnären Johan Joakim Beckman från Göteborg Det är detsamma, som finns kvar än. Det fördes en gång I Åkesholm, åkeriägare Kurt Jöns- son, Ränneslöv, lantbrukare Jo- kan Olssori; Värestorp, folkskol- lärarinnan fru Kerstin Svensson, Ränneslöv, folkskollärare Henrik Sunesson, : Ysby, kommunal- nämndsordf. Karl Jönsson, Mun- kagård,, fru Gunborg Sjöholm, Ränneslöv. Lantbr. Gunnar Jöns- Eon, Hjörnered, äventyrade tävlingarnas genom- : förande, men framåt förmidda-' gen tittade solen fram, och även om banorna var tunga och ett: par: skurar 'vätte de tävlande, : klarades arragemangen med fart: ' och - precision, och deltagarna ' tycktes inte nämnvärt 'generade,. En viss resultatförsämring var ' (Ports.' å sid.” 3 po tee ske 2 i Föpningarna bjöd på många hårda aueller. Här slutspurten i en av flickornas finaler, i själen syns inte utanpå, även om ögonen förråder en del siasmen är härlig att se och i ivern att hylla dagens hjältar DEN. UNGDOMLIGA entu- tiden "på båt från Göteborg till Båstad och därifrån landvä- gen till Veinge. Det har disku- Y terats, att det skulle ersättas med ett stenaltare, men den sa- höll man till sist på att stjälpa' både ? prisbord och utdelare, . ken är inte med i förslaget, och det får bli en annan fråga, San- (Forts. å sid. 3)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.