N + >. vit sina lärares skräck”, v "Ovettiga kläder Nu har de "stora modevisnin- : Vad själva bysten beträffar har . garna" ägt rum och. givit, kvin- >-åntet . meddelats, men . eftersom norna "världen runt besked om" huvudsaken med ett mode är att här..de ska se ut i höst, Mode- ' det är tvärtemot vad det närmast + skribenterna har upplyst om att ' förut varit, kan man kanske be- det är idel ”vettiga” nyheter, och > fara, att den ska ha funnparin= + man får vara mycket tacksam för "kakseffekt, He att de inte är ovettiga, Hur skul- I le för övrigt kläderna vara be- t skaffade för att. anses 'ovettiga? Ha inbyggda. grammofoner som utslungar skällsord? Men till sa- ken! För att vara vettigt. klädd : under kommande säsong skall -man, om. man är en-kvinna, ha : midjan i empireläge, d v s un- "der bysten. Vad man ska ha ovan- " för bysten förmäler. inte histo-' "-”rfien, så det är. nog ingen hu- » vudsak, Jo d v s allra högst ' " uppe ska sitta en ”lustig sak” till ” : ett olustigt pris eller en ”dröm” till ett mardrömspris. , '- Mo. ;Modediktatorerna är. en smula ” . oense. om hur lång kjolen ska "vara, men i allmänhet tycks man : anse att 'vettigheten nedtill ska H > ta sig uttryck i kjolar som slutar :' > cen halv meter från marken; så ar som är svaga för knän” . knäsvagare än någonsin : de. konfronteras med höstens . kvinna." 1. synnerhet som : hon | . också ska ha svarta eller mulatt. ' färgade "strumpor. '. Precis som erat! Raff. är det -också :med ; kjolen: som medelst en knapprad å' fållen . kan .knäppas upp till modet är knäppuppigt. Vad sägs dt ex om: ”tunnbandseffekt” un- der bysten och vid kjollinningen? syster”, "Efter operationer finns det alltid en ökäd risk för sammanväxningar. i " buken och: därmed en ökad möjlig- het för tarrovred att uppstå, Under graviditet kan givetvis sådana -be- .&vär tänkas lättare uppstå, men de" "fihns ingen anledning att rö "med. denna risk, då den endast 'g. ” Btt konstatera — statistiskt hos et stört antal patienter”o.,' absolut in: går att fastställa hos den enskitd "At nå skulle åstadkomma bristningar i tarmen Eller blodkärl med blödnin> gar som följd är ytterst osannolikt | "Svår till ”Vegetariske: manner” Det finns ' ingen - möjlighet . att -s- här: efteråt fastställa :ett sambhar mellan er skada i barnasren de. rygäbesvär ni nu har: fått, "skilt vid” tyngre ”arbet€&Som ni är "ryggbesvär 'åv 'den”typ som - har : oftast > vanliga och. end ien del av fallen kan man faststä Jå "ett, säkert, organiskt. underlag > form”av en kotförändring; "ett dis! . bråkseller, dylikt. Om dessa” begvi " bar gett er, ett problem tycker ar det finns 'anledning aft söka k . het hosilälkaren på er hem irt soch, eventuellt. föranstalta om tZ . undersökning av kotpelarenis :hållanden, Därefter kan ni får ett . säkert besked huruvida” tungt: sar bete är skadligt för er eller ej. Det : kan. tänkas satt ni skulle undvika yngre arbete och Ja -sjukgymna- stik någon tid för'att störka. ryg-- 'gens: muskulatur: innan ni utsätter och kvinhör upp- (2 € än någonsin tidigare, De". föraktår svarje auktoritet och hyser” ingen respekt för åldern. Vår tids. barn'"har blivit tyranner” över oss, De reser''sig inte ens om en . äldre person träder in i ett rum, » de är uppkäftiga :möt sina föräld- rar och andra, de stöj varje hyf- sat'samtal mellan vettig; människor, "de har dåliga matsedlar och har bli- ren till den aktuella texten heter —: Sokrates. Han deg 'år 399 före Kristi födelse. Han uttalade sig om sin tids:ungdom på ovanstående sätt 22654 år (före - vår -egem tid. ” "a Jamen, älskling, tänk så myc- ket jag har. spart 'genom att köpa allt det här på realisation! cancandansöserna, Mycket raffi- . n ”haremmskjol”. Över huvud ta- / ; get kan man nog säga att det nya : .Författa- |. ss sionsapparaten! . Ja, nu vet ni alliså, mina da- "mer, vad ni. har att rätta "er 'ef- . ter! Vi har just läst i bladet att -den ' västtyska armén ska införa : jazzmusik i stället för militär- . marscher, då jazz anses motverka kadaverdisciplin. Man kän undra om det är sant, ty även' mycket "jazzbitna damer lyder ofta blint dekret, Det imodediktatorernas ” har sagts om en amerikansk pilot — - blev litet snurrig, så kunde det hända att han skickade en atom- :bomb mot London." Men hur skulle 'det gå om plötsligt en .modediktator blev snurrig, jag . menar riktigt snurrig, inte bara|. iså där trevligt, piffigt och Justigt som hör till yrket? Ä -' Skulle vi då kanske få se da: mer som var kobenta på det ena benet och hjulbenta på det. and- :ra, hade utslaget hår, inslagna imed benbitar å la” .läppnegrer, "bysten, flyttad till - midjan, : mid- ijan 'sittande under armarna, mu- |lattfärgat ansikte, haka med is- ; terbandseffekt, hatt som kan fäl. tlas ned framför "ögon och 'mun ;å la harem samt knäppuppkängor som går till en handsbredd ovån- för knäna? Man vet aldrig. > + — ; Och skulle mannekänguppvis- ningsrecensenterna ä även då skri- va att modet var "vettigt?" : . Camillo. . ans och rutig skjorta' se: prins.: Michael av Kent. när. han Åställer ifrån sig sin: cykel mot. en vägg vid ett ungdomshotell i Aa- chen innan han påbörjar nästa etapp iten cykeltur tunt Europa som han företar; med tre . Eton-kamrater, Charles Kerry, Nicholas Poileaw - : och James Fairbairn, . nder "denna rubrik” besvaras me ridiska frågor av allnänt intresse mot en ersättning av 2 kr, tfrimär- ilt vär. betingar ett något köyre atvode. Alla brev gädresseras till. Hallands Nyheters Juridiska" avdelning, Norrinalms= a mig. har viss storkommun påkikat mig -en avloppsledning, vilken -har rörlagts några meter över min rågång och även lagt en stambrunn: -Avloppet skall sedan gå i öppet dike genom mina beteshagar. ungefär 20—30-m staket i rågången som de satte upp i träden för. att. komma fram. Taggtråden - sitter: där ännu. Har klagat - förgäves » hos -kommunen. Vart skall jag klaga Vidare: Vad säger lagen? sv Mångårig prenumerant "SVAR: Ni kan tillskriva länssty- relsen i saken. Ni synes vara berät- tigad till viss skälig ersättning. "FRÅGA: Vi. äger en liten lägen- het, varifrån en bygata å 900 meter går. Nu undrar vi om vi kan få att få vägen i farbart skick? Vem "Iskall ploga den på vintern, när den är full av snö? , Na "Undrande SVAR: Ni torde ha möjlighet att få statsbidrag. Vänd Eder till Jäns- plogning, bör utföras av vägintres- senterna efter viss överenskommel- se dem emellan, a TV-sjuk / "Gamla mor Anna möter kyrko herden och blir tilfrågad, hur det i står till och hur hennes make mår, — Ajo, mej är dä inte någe fel » | med men gubben har inte vare sej lik de senaoste dagarna, PL Vad är det då för fel? vs — Jo, han har fått fel på televi- ; tänder, : stora fladdrande läppar] : I som: passar er bättre då denna” ju de är |- potens och detta är ju alltid ett alar— orsakar er impotens. . från huset, Jag hade”ett taggtråds- 1" kommunalt eler statligt bidrag för b styrelsen. Vägunderhåll, vari ingår |: Det hände” under beredskaps- | åren, att chefen för ett mycket Västgölskt kompaxi en dag fick | en skrivelse ihopplitad under svett och möda: nr + — Undertecknad 426 Svens- son, ber härmed att få Permik- $jon i åtla daer för at visstas «hemma under min hustrus barn-. ssäng,” : : SVARAR inder denna rubrik besvarar en ' svensk legitimerad : läkare -, kostnadsfritt nedicinska frågor . - ifrån läsekretsen. "+ . Förse frågorna med lämptig : H signatur. och juppgiv helst ålder '- och kön. Det är givet ätt.envars' anonymitet obrottsligt bevaras Märk breven DOKTORN SVA-" RAR "och sänd dem till redak tionen. sx Svar tid ”Anna 62 år”. Meå angié na - pectoris menar man vsmärtor i bröstet av en typ, som uppstår: vid |: "en försämrad cirkulation i hjärt- muskulaturen. Dessa, smärtor upp- står" ofta vid ansträngning och ge sig vid vila. I svårare fall kan de köra-. ma utan ansträngning. De "orsakas av en försämrad genomblödning av hjärtats... kärl; de: sk kranskärlen, och. smärtan kommer då hjärtmus- kulatui en. är "otillräckligt. försörjd i" Svar till ”Kungshackabo”. .Mebro= ban, vilket ni ordinerafs 1 en; viss dos, ' "innehåller icke några 'gij ämnen; som 'kan "ha en skadlig ef- dosera: mediciner i 'allmänhet, och detta gäller? även: för denna nerv- Ni. hänvisas till den "läkare som ni tidigare konsul- terat för att ev. få annän medicin, icke tycks-ha önskad effekt i ordinarie doserna, ..- "var till ”Fö tvivlad förlovad”; Ni besväras" tydligen” av :en viss im- merande symptom för den; som bes sväras av, det, I er ålder, 20 år, är praktiskt taget, alltid ett sådant fe- nomen -betingat. av. nervösa spän> ningar, och ' jag tror att. nickan luånt : avvakta utvecklingen” äver förlovning . och i förhållandet. till er fästmö, för. att sannolikt kunna konstatera om någon tid att: besvä- |A, ren har gått över. Skulle” detta ickel inträffa hänvisas. ni till” psyklatri- ker för att noga diskutera igenom hela' er situation och försöka kart- lägga de:nervösa. spän i in Tumlare och Walse': a Statistiska centralbyrån bar god- känt följande namn såsom släkt- namn, nämligen Nordanåker, Malm= tegen, ' Angelstedt, , Arkebro;; Aspe- borg, Jönegren, Palmeholt, Ramne- lid, Tumlare; Walse; Hindér,- Blix- mo,"'Jonsvreten, : Elebjörk, : Junge- bratt; Arlebro, Egerius; Tyvander, |i Juvén,” Nareus; Kaltén och. Park- rÄvslag blev det av: v- skilda anled- ningar 'på namnförslagen . Rejford, fekt: på : några av. kroppens; organ. -| Det är emellertid olämpligt att över- Ihade till. specialitet satt sätta Gu lade man och talar. än om perso- ner som kunde -”stämma blo”. Så- dana. blodstämmare -troddes kunna få blodet att stanna även vid den svåraste blodstörtning utan att ens komma till den som behövde hjälp, den" blödande kunde befinna sig miltals från hjälparen. Andra mås- te komma till platsen men be: hävde: endast se på ”den sjuke” för att få blodet att. stanna, andra åter använde sig av t ex spindel- väv för att stilla blodflöde. Några. exerhpel från Halland: ” H En man 'skar sig svårt av en lie 4 "foten. Han höll pår att förblöda. -” | Då sprang en annan till en "klok . gubbe” och bad honom :stämma. ':blo- det. Det gjorde han. Samma ögon- blick budet" hann fram till gubben, "I så stannade blodet. (A bild) b ” ”Knut i Bröden” kunde stämma blod utan att se skadan, men det fick inte.” vara . rinnande ' vatten emellan" honom och det. Blödande djuret, (rönnersjö). d st SS oe « Bråtadoktorn : Andreasson, ”Bråtadoktorn”, var "I skicklig i att stämma blod. En gång fick. han ett bud att genast kom- ma till en bondgård, som låg en halv fmil'från hans bostad. Bonden hade skurit sig svårt i ena: armen, och antagligen var det en pulsåder som . skadats. ' Bråtadoktorn "spände "Inom ki t var han framme vid gården, där den sjuke bodde. Man- nen var mycket "nära döden, det |. insåg. ”doktorn”. strax." Inte en mi- nut var att förlora, 'om den sjuke skulle kunna 'räddas. Han gick fram till sängen, där. den sjuke låg, och såg honom några sekunder. "rakt i ögonen, 'Så' började han läsa upp en del mysliska ord i viskånde ton. Han” fortsatte, därmed under någon , minut; :men tog'inte sin blick från den förblödandes. ögon. Blodet som rent forsade ' ur der iskadades sto- ri) ä : Bråtadoktorn hade. lycka ma blédet endast. genom att se: på den: sjuke och genori: att läs mystiska orden. (T vå åke Dö Bofink var en RAR sot kände stämma blod.' När dom skar sig: eller. fick näsblod, så' blodet höll ”på att 'gå ihjäl dom," skecka "tl dom båd ;efter. Bofink, Han läste och muttra; men det var nog inte några granna ord. (En slöv) : MöllecPellens Nils; Nils':Persson, stämde vid; ett” tillfälle : blodflöde, Det När: ha gått så, att. han lade : oci tänder; ; Han försökte medikament från apoteket och " Ärte. Petterris slutet: av: maj 1877 "begav han 'sig till--doktorn i" Kungsbacka, ” men denna lyckades”. inte dra 'ut tanden. Efter; några "dagar" gjorde : doktörn ett nytt. försök, med påföljd att pa- Här och var ute+i socknarna ta- j | man sa, och man blev. botad" verkligen hjälpte, , På den tiden fanns det en. sk mal gumma här och där & byg- den som hade iglar. (I Skäggered) var det två, och jag att det fanns" en I dagligt tal sade man ”ilakäring”. Dessa gum. Toor hade iglarna förvarade på en' butelj .som till. två tredjedelar var fylld med. vatten. Över,, » buteljen hade man bundit en tunn klut, 'så att luft skulle kutmerkorhma dn. > Kom man. till en ilakäring för "Jatt låta henne sätta iglar; så törnde hon av buteljen i en skål, tills, så många äglar kom Ä skålen som hön | behövde. Jag hade -tre eller fyral; varje gång. Om iglarna skulle sät- lan fingrarna och" höll tdem tills [ bltit sig fast.- Ibland "kunde 'igeln krångla 'och då ;strök- hon grädde bitit sig fäst, så, släppte, han Inte; :kände' man ingenting. dec larna. höll. på. en 15—20. minute strök "dem "med fingrarna” och kra:” made” på så sätt" ut” blodet, "vare! ter: de: åter åkte "ned 1" butelj. En fläkäring tog fyra skilling per styck. för: hon satte: iglarna.: Dessa gumnior- samlade iglar under som- | rarna, "dels tll" eget: behov. och dels till försäljning" på .: NY värk, och jag. måste: säga att vän +r 1 i Alafors mings . på tandköttet, inen hade. han ;bara I än & man ett par Sting, men” Sedan "här | Vårlalion på hänt | — = minen ILL Re ” tema . | SAG. T och. t förtroliga stunder UNVELSAG 2de sor + Svar till ”Okunnig”. Om ni ser- verar osten direkt efter kötträtten ; rödvin utmärkt till. Det, är måhga Forn Föredrar rödvin framför portvin till ost, och kombinationen harSkömmi Iener på' modet, Det är både onödigt kostsamt och onö- flott” att bjuda På två sorters vid en enkel supé för den inti- ma vänkretsen.” Med bjärtlig häls- Ce l ””Gallie" ar 6 "E P 190 "Finnar & SEihört - -vanligt under puberteten; men detta slags finnar brukar för- svinna av sig noggrann hygien över hvad tage Och så riktig diet, Alla Ek EVSKRIVET — Den ”ärsta "lyckan. för en Kvinna är att få den mån hon vill > a. sell — Prat << 2 ån Största lyckan för en: kvinna är nit få den man som ' alla” andra vill-ha, '. Kvinnlig files) 7 Kan i övrigt nämnas det höger vv år toppas av hr” Teservlöjtnant Na- : poleon (Nappe) Jonsson, som efter= träder pin fader, br varuhusdirektör : Jonsson, $ Som första namn. "Förkla- rar . sig hr reservlöjnant J, vid tt so be vs tera de alldeles. "vanliga - vardags. ' människorna, således icke i förstå ' I Går han i övrigt in för slopandet av « barnbidrag till första barnet, skatte. sänkningar m m; Hr fölkmag. Lud= : vig Hagwallj'”still: going : strong” 3, d. h. numera, kandiderar även"t > år för folkpartiet, för vari pensions. n | förslag han säger sig vilja' kämpa, ehuru det ju dessbättre doke berör. folkskolrärarkåren. ibriterande så fala med läkare "helst | 5 | hudläkare. Med färg hälsning?" d alliv Svar till Yvonne”; Eftersom fär Mmörkhårig med gröna ögon — en väcker kombination — bör ni passa utmärkt i de flesta grönä toner samt även i sck. höstlövsfärger, Man bör nämligen "välja. färg i första hand efter ögonen,-i andra: efter hår och ky. Mörkblått och svart tror jag in= te. klär, er; särskilt bra, — däremot Hatärligtvis, vitt, i i syhnerhet nu när man. betalade rätt brå" förd vattenruggen söder .om ;'Råsj Skäggered brukade finnas gott öm iglar. I-min barndom :såg jag ibland. när en ilakäring som hette Flinka« Nora gjorde sig i ordning vid bjö för att samla iglar.' För en tio't lar kunde hön:få 2,50—3 kr, d:ome) Zz En:dag när gicl is .olan (ber. f, » 1860) "svullnade ena. benet ' upp, trumskinn,, Benet blev” svartblått! kommit: med. det. benet till Jasaret- tet, hade, dom säkert tagit av "det, jag, bra. igen och. benet, var . |dat. (Enslöv); ; Blodiglarna : fick - tandvärk, ronsprång”: och: ögon- sjukdom: De fästes två t Xx på vars dera kinden vid ögonen; varpå '”i sög u' det dåliga -blodet”, så: sitt lidande. (Knäred)... . Det. vore intressant” veta MN läkare och apotekare tagit -bort. ett gammalt : blodigeln, hette, det 1946 i en tid- ändare ' från, Halmstad, tienten' efter "hemk höll på att. förblöda.. Han, måste vara säng= liggande flera” ; dagar, Marjana . på x. Ingejer' på SBjörntan konkurr rade med: ortens barnmorska och ” hj pte en, kärring från ”Björntan råig.. Hon satte ..28 ilar” på ryggen på mig. Då dom blev stinna, släpp- te dom.' Men. bloet ville inte 'stan= na,'; utan? vi, måtte 'ut'i.lagårn å hämta så möet spindelväv, vi kon- ne få fatt i, å lägga på. Det var brugelet 'att använda sånt där. "Jag fick, ligga i 1 dagar. (ber £ 1866 Enslöv) : + På 1870 -80- tlet begagnades ig- lar 'vid åtskilliga "sjukdomar,. men i.synnerhet vid svår tandvärk, Ig- lårna :$attes antingen på tandköt- tet mitt för den värkande tanden jen ej längre finnas | är det finns så FR Tblodiglar: gl iderlåtning höst" och . vår. Jikaså min gamla mör, som blev RS i”Hälmstad: Blodigeln har. numera ingen som helst” pråk- fisk änvändbarhet, förr stod den ju i. åderlåtningens tjänst,' och härför är indikationerna numera helt and- ra än de var under 17005 och: 1800- : Det finns nu”oerhört mycket” ef- fektivare sätt för åderlåtning "och dylikt. För. övrigt. är ju den, upp- fattningen, ; att - man ' för. att: bota vissa åkommor skall tappa -ur blod, fullständigt - felaktig, men jag ' vet. att för' exempelvis, 100. år sedan. an= vändes flera; hn blodi det var "en god dagspeng.” (Lin TES så att. huden :blev: "spänd. som, ett | ända upp: till ljumsken. : Hade jag, så fult .var det.;: Nu blev det i stäl 2: ga gånger, om. "Efter, ett halvår. rar - ”v100-årigt'; hjälpmedel, Sa ni Visst kan man' ha erlade rind. Visst Je Det fihns förtjusande” remsandaler med låg éller sången; klack; som gjorda -för kört aftonklänning, . Med .bjärtlig rmatiskt du:med, varandra, Likaså föreslår : ni "naturligtvis titelbort- läggning med. kusinens make, Med ig hälsning. - En Hens isrunt tal 49 miljoner invåna re rönt senaste året - -utgivit har för justéiser" kostat, onkring 1.5 shiljarder kronor. Biograferna. n terade 113 miljarder lire I brutto: komster; en-hel miljard kronor, 'Ita- lienarna betalade 11.8 miljarder, lire ; för biljét ivid idr och 8. 5 miljarder vi fånn. splonsändare: HELSINGFORS" (TT-FNB)'- : "Säkerhetspolisen. håller. "enligt Uusi Suomi på att utreda 'en spion= ä som "uppdagades i i somras.” Det rör sig inte-denna gång om något gränsspionage"-utan 'om- en fy tbar radiostation. ”” sö 4 Det var en börslockare" som kom på saken. "Han fann en egendomlig Jåda. i skogen och vid närmare un- varje år på svenska lasarett.” Konrad F Ekd eller också på kinden. Själv. hade jag några gånger iglar vid tand- : viken Tbakt radiostationen på visade sig lådan vara en, och" ti D vits. i största hast.” TS Hj i famil] visar i vås ra dagar, sin vn levnadsnivå inta genom lyxbilar. och. hermelinpälsar . - utan; genom at alla fnmiljemedlema mar ha" egna sovrum, "Tyvärr, kan ; genom": folkhemmets '. "bekånla ; bor stadsbrist," vinte > så, många. komm upp tjl denna ”ståndard. och måste ; de då försöka hävda sig genom an». skaffande av "diverse. .nog;så. dyrba= sa ra mek form av. dölj ing, I TV-apparater, i fimkarmeror : neongrillar mm; (Intervju i Grönk. retard Störa familjer "I den kända "franska, badorten Chatel-Guyon ; skall :.inalles': 1822 valmän rösta om; generål de Gaul= 1es nya författning. Av valmännen heter 416 Levadöux, och 237 Ravel, De sistnämnda är släktingar. till dei.» ” store ' kompositören;, med. summa namn, Ytterligare 108. valmän helår: Grosller.; Dessa tre fämiljer ;omfat» . tar omkring hälften av stadens: Erling, har" nyligen " til Bemestervecka, på satnma ställd Inerid, Bergman; : och vid återkol : da vänner, vem av de”två darhörna Ejordé starkasté intrycket på. dig? fn Absolut Ars, Roéspyelt!, svårå tänka mig en karl, $0ö) henné,” jer nämner i Tulles, Canils, Angsta, Jubert' och Tegvander.. : sd ned Se: upp! Nu stänger jag dör) samtal med Gr..V. vilja, Tepreson« <> hand officerskåren utah beväringen... ”” : J
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.