Anm LT = . Vad CP vill i i politiken. . 1 den politiska debatten både - radio och' ute på valfältet belyses för att därmed markera utvecklin- gen till en betydligt bredare all- 4247, ik bas än vad det gamla ofta I första hand nega= tiva aldor. Politikerna över lag har den egenheten att de:aldrig..— el= ' ler I varje fall mycket sällan, -— ger bondeförbundet bekände sig fillun- ler: "uppbyggnadsåren. Det nydöp: H ita centerpartiet kastade sig in 1'en sitt erkännande åt något annat par- : joviss valstrid med ett eget förslag ti än det egna, Dettas insatser ro- "sas I olla faser; även de.som I all« " mänhet betraktas som mindre. lyc= kade. Och Hill lösning av en stor social fråga "= pensionsfrågan — som fick ett dt [samhäll ur skilda yr« klassas nér' eller misstänkliggöres. .: " Visst finns” det . åsiktsbrytningar mellan partierna, även om dessa i > regel inte är av den «storleksord= ning att kompromisser. borde vara uteslutna Dessutom är det :själv- "klart, att det förekommer fråge” " där åsikt står mot åsikt, som t ex ' tr frågan" och hög cr dn välvilligt" mottagande av esgruppér, I det förestående lands tings och kommu i ivalet kan väts — arna keller inte bortse från bety: 'delsen av. ännu en opinionsyttring + Just i denna fråga. ev? . Men: utöver: pensionsfrågan finns det en hel rad angelägna samhälls. "; problem för vars lösning partiernas H de spelar ' en avgö- "nya: attityd "till familjepolitiken, .I sådana fall bör givetvis partiernas 'jalesmän klart och otvetydigt mar- : kera rågångarna, ty var dessa” går . bör givetvis” väljarna 2 klart för - leg Inför ett val.-- sl I Men om ett parti för en nega- tiv politik" $ en 'viss fråga, så är negativt i'alla andra frågor också, Detta är dAvärtom. mycket osanno- likt, Men;i -konk tiets det därför Inte "säkert att partiet är ' un liksom ifråga om" skattepolitiken.' i '. rande roll; I det valprogram för centerpartiet, som publiceras i da- "gens tidning, deklarerar: partiled- ningen 'partiets ambitioner i dessa : frågor. Där lämnas besked om cen- terpartiets linje Lä socialpolitikern I » Istort, I ungdoms-". öch familjepoli= ",stiken ochi kulturpolitiken. ' Par- tiets 5 syn: "på. sarmhällsekonomin och det ” "fallet ik tillvuxit" i politisk och ekono- ”misk ” betydelse. ' De ' händelserna i Irak och Libanon visar med all önskvärd tydlig= " het att området numera är vi- leva, ' 72-åriga Katharina Larson, - en 'av Selma Lagerlöfs ”Ing«- marssöner”, som 'i” samband . leser MaE SinsRJDD Lr besöker: Sverige har upplevt - - denna explosiva utveckling på 3 första parkett. Här är ett sam- 7 mandrag av. vad den religiösa ; lemsår fått uppleva.” . -. x. Sedan ”Ingmarssönerna”; som be- skrevs av Selma Lagerlöf i hennes tern ständigt vuxit i betydelse, ' > När ujvandringsvågen" 1896” nåd- de Jerusalem var den nu allsmäk- de Meliorsta Östern har” sedan m första” världskriget oavbrutet senaste ” talt. också för oss, hur ' långt. från stormcentrum vi än tycks : med. Selma Lagerlöf-jubileet - ” kolonien under sina 62 Jerusaz +. bok ”Jerusalem”: flyttade" till-Den' Heliga Staden, har Mellersta. Ös-; . ” makterna, som låtit somliga av "de nya länderna bli fria till namnet, slöt ”avtaP" - med sina. lydfurstar - de: skande. kl blev tiga : oljan. : for t Israel” fanns ite; den arabiska na- de; och muh tmedaner; 'kristna och judar, levde $,! fredligt sida'vid sida under turkisk överhöghet. Turkarna var inte äls- " kade: av arab men de tolere= ”Tpropaganda "blir" gärna negativis? men generell, Detta. tillhör, politis Ikens avigsidor.. Just därför: borde ' NN med tillfredsställelse att centerpar.- tet värnar om en effektiv kommu. | jnal -skatteutjämning, strävar "efter ; avskaffande” in- det vara alla politiskt i " Ide medborgare angeläget att inte'” dera” partiernas” allmänna grund satser. I MR |” Centerpartiet har under en n följd ” » jäv år stått I brännpunkten för det ” ' politiska i Under koali endast lyssna till den politiska po- lemiken inför ett val, utan även stu- . "förande av kommunalt förvärvsavs fårag för gifta kvinnor och resuli! systemets eliminering står” ålltjämt "i på dagordningen. Lägsta: "dyrorts«! gruppens slopande -, var endast ett första steg på: vägen. "mot rättvisa | regeringens: tid fick partiet uppbäs ta åtskillig hård kritik för den por liti . Men för centerpartiets del, har : | tiden: efter - koalitlonsregeringena upplösning varit synnerligen 'bän 'delserik' och därtill I positiv" rikt?” « partiet. då ' var, medansvarigt . Genom att ägna detta valprogram 'en. stunds studium. kan. klarhet & ”eentergartiets ' positiva strävande i "betydelsefulla samhällsfrågor. nås, Det är väl använd i [betydelsefullt väl." "EKEN PÅ. TÖLBIGNIN ”. romån av' Samnel. Shella. : barger, . 'Bonnler: os 24:50, Inb, 29:50-- Om man. av, den berömde: . ” Eattaron väntar sig något tv stil med ”Brövraren från” Kastilien” ller -- ”Skälmarnds"' furste" blir "man . besviken; meh «tar: "man: :vEken: på 'Tolbeckem"; som "den är, så finner "man en” utomor- tentligt,. förnämlig . roman. från seklets början, Boken ' rymmer = en god del amerikansk samhälls- bistoria från en Iten "stad där . Tolbecken' var den: tongivande familjen, Den yngste i famtljö. kretsew finner sig: inte' riktigt tillrätta, när staden börjar växa, och ej heller. finner han. någon . gomonskap med sin ytliga hust. Krigsupplevelserna under första världskriget ger. hondm bara. besvikelse, men en annan kvinna ger hans Nv mening. Bo- ken har getts ut 'först efter för- fattarens död och är en familje- roman från hans egen tid, plig- lad av hans ypperliga mlljör och människoslkildringar; - M ” "BREVET FRÅN PEKING”, «ct roman av Pearl Buck, Bon: nlera. Pris 15:50, inb 19:50 ' Liksom 1 så många av "sina tis digare böcker sysslar Pearl Buck även I sin nya,roman med 'de "mentala och sociala motsatserna mellan öst och .väst. I detta. fal- let utgöres huvudpersonerna, Av en amerikanska, gift mea' en halvkines, som . har åmerikanskt påbrå. Hon stannar I USA me- dan .han arbetar 1 Kina under en regim, som' han inte gillar. Han är -professor vid universitetet 1 FPöking och betraktas med miss. erna. St sist söker han fly och blir då skjuten, Det är en charmfull och sober bok, skriven på det kyligt klara och stilla vemodiga sätt som' är Pearl Bucks" främ- sta kännetecken. Vad hon kan- sko främst vill ha sagt med bo- kön är att öst och väst inte bör "mötas, I varje fall inte i form av blandrasäktenskap främst ge- nom de problem, "som barnen i sådana äktenskap. skapar, "STJÄRNORNAS DAL”, ro- man av Mary Lee Setttv, Wahlström & "Widstrand, Pris 17:50, Det har :skrivits "mångt och mycket om Amerikas Plonjärtid, och förvisso kommer det att skrivas. mycket. än. Händelserna 1 ”Stjärnornas dal” koncentreras till mitten av 1700-talet och plat- sen är Västvirgina, där engels- män, fransmän och indianer stred om herraväldet. Pionjärer. na hade oerhörda strapatser att &å igenom, innan de kunde bre- + da ut sin civilisation, och i star ka penseldrag ger oss. författa- rinnan deras kamp i arbete och Det är också ett färg- starkt ' persongalert, som möter oss I denna fängslande och un. derhällande roman. Den är som gjord för varja läsecirkel, | spets.. Han: - daglige rasoroligheterna i" USA; främst 1 Little Rock, och detta .har. gett. upphöv till ånga, förnämliga romaner.» En: av 'de-: främsta: är ”Lynchad :av Jagen”. Huvudper. |: sonen är: inte neger utan"en mexi- kan, .vilket ställer. saken på sin inklagas för. att. be gått. våldtäckt mot en. vit-flicka >, vilket inte är fallet; — och se: dan rullas” ett ohyggligt-dranmia upp. En neger ,blir 'domare;. en kommunistisk: 'advokat: försvara- re, Pojken: blir bara en :bricka. i ett maktspel, där. kommunister / na inte vill ha honom frikänd]. — det gör sig bättre i propagan- dan om 'han blir oskyldigt dömd. Fullkomligt beklämmande ; jär, det, avsnitt, som 'skildrar ett: kom: munistiskt ”partiledaremöte' med ledarnas utnyttjande av: männi- K skornas dumhet; blindhet”: villighet till fanatism. Boken "är ytterligt. skickligt Vskriven" och vidrör vitala västerländska, sam- hällsproblem på ett ''brä men underhållande sätt. : roman" ev ”Elle- ' Lindqvists 9:50, i ” ORKAN» : Författaren » har ' tidigare & t ut-ett par bra detektivromaner och återkommer.nu med en 'sjö- roman," som bjuder på Spänning och dramatik." ”Atlantic Whip- per” förliser "under: en” ” häftig storm på Atlanten och de -om- bordvarande räddas i sista stund av tillskyndande fartyg: Timmar- na dessförinnan är oedhört lad- dade eftersom .' ångarens : radio inte "fungerar. Kaptenen. lämnar emellertia inte sin post "utan stannar kvar:till slutet. :Berät- telsen bygger på en verklig hän. delse, de flesta minns väl Flying Enterprise-dramat för några. är sedan, Kapten Carlsen vägrade som bekant också att lämna sitt sjunkande skepp, .”Orkan”? hör otvivelaktigt till ge bättre sjöro- manerna, Man känner sympati för den kunnige och djärve kap- tenen och bland besättning och Passagerare finner man en del väl tecknade typer. En kärv m men tjusig skildring från havet. SPARTEKNIK. : Två jämtgubbar sitter på tå- get och pratar om läkare. . Gubben Ante: — De ä så hemskt dyrt te ä va sjuk I Jämt- land. Har käringen rena lakan: å fint i rumme, där en ligg sjuk, så får man punga ut med 30 te 40 reksdaler åt doktor varje Bång, > Hakvin: = Joo, dä ä nog sant hä, men käringa mi brukar dra lakana I Pärlanna (portatislan- det) '& möblera bär vi vi på vinn, när doktorn kom, när i hopa. si (tatutjämning, Men även ” dyrortsé i | at! Tegera sitt' drömda: " rades:. deras religion var densamma och de lade ' sig inte i'befolknin- gens liv utom för att uppbära skatt till-den. Ottomanske ' härskaren "i Konstantinopel, -;.” > Orosmoln började eräellertid snart .. Ungefär vid samma tid som f:”Ingmarssönerna” "inflyttade började den första judiska: koloni- : gationen:av Palestina: Till ;en "bör- :jan'fäste ingen något avseende vid den,:; men så småningom ledde den fråm. till tillkonisten av Israel ch striderna kring detta land. Kaiser ville göra Jerusalem till världens centrum ove = Första världskriget förde för fi fa"gången i i'modern tid in Mellers= |' Östern i ”intressecentrum;: Den e kejsären hade vaga "planer på snabbt över alla gränser, rika, och fick ett definitivt intresse i att det sociala "status 'quo inte” rubbades. Paschornas marmorpalats växte upp i de dammiga ökenstäderna och den | d: lyx som "utvecklades blev 'allt mer överflödande' och barbarisk.:: : Så förflöt tiden: fram till andra världskriget. De allvarligaste" in- cidenterna , inträffade i" Palestina, där den judiska" invandringen fort- sätte — med: Hitlers gaskamrar på ena sidan och Dét Förlovade: Lan- det på den andra hade judarna inte något val.' Araberna :blev: mer' och mer fientligt inställda. både: till in- vandrarna och deras förmenta be- skyddare bland västmakterna. - :"Ingmarssönerna” levde 'ett stilla liv. :Koloriien uträttade. ett. storslåc get barmhärtighetsverk under för- sta. världskriget: och mellankrigsti- d i från: Den: Heliga" Ståden där han låtit bygga ett palats på” Olje- berget! (' nu" sjukhus” med ; svensk ledning), men; engelsmännen; un- der; general: (sedermera' Lord)" Al- lenby kom före och ock de sta= söm. idag är den främsta' politiska 'kräften tiMel- lersta' Östern, Dels gjorde” nazivän- liga krafter under Rashid Ali upp- ror i:Irak: och: -övértog, fören tid makten; dels visade. den egyptiska den; De häde' god hjälp av-araber- na under ledning av Sherif Hussein av Hedjaz:(stamfar till Hussein; av. Jordanien och den mördade Feisal ev Irak) och den legendariske Law- -rence of; Arabia: Araberna hade förmåtts: att” delta 1. kampen; mot centralmakterna med löfte .om full- ständigt oberoende "efter kriget, och deras jubel kände inga gränser nä segern var vunnen.” £ 2 Man dansade: på gatorna;” brände av: fyrverkerier: och sköt: i, luften, berättar Katharina” Larson, som lik= gom :-koloniens :' övriga ; medlemmar ägnat sig" åt sjukvård och. fattig- hjälp (under ' krigets" svåra : dagar, då den' turkiske befälhavaren: Dja- mal : : Pascha ; förde > "ett " formligt skräckrägemente med” ”häktningar "och. hängningar” som "dagligt: tids- fördriv, : Men: Englahd och Frankrike hä de- med: ryske tsarens "goda" minne Ingått én överenskommelse om. upp- delning av: Mellersta Östern i ”in= tressesfärer”, (dens ko ; Sykes-Pi-= förde Upr delningen. delvis penmakt, = - > Ungefär vid samma tid inträffa- de tre politiska händelser som skul- le få den största betydelse för den framtida utvecklingen. .. 7... . 1. Engelske utrikesministern Lord Balfour lovade i ett privatbrev till en brittisk. undersåte,' Lord 'Rot- schild, att ett ”nationellt hem” skul. le upprättas i Palestina för det ju- diska fölket," +, .; 2. Lenins. bolsjeviker, som över= tagit” makten ' i ' Ryssland, publice- |! rade ur.tsarens-hemliga arkiv Sy- kes-Picot-överenskommelsen, « .. : : É tmakternas främste bunds- förvant," Sherif Hussein, . fördrevs från sitt rike på arabiska. halvön och sin "position .som- de heliga platsernas: (Mecka och . Medina) r och utgjorde stundtals” ett. "ganska" all- varligt: hot. i ryggen. på -den allie- rade Nord>Afrikä-fronten, T - Efter". kriget. "Vann: de rien >och' Libanon: fick full sj ständighet efter'den frarisk; :kollap- sen; och England tvingadé i sa: eftergifter gentemot in; punkt; en” såmlingspunkt” i”gåmen- samt' hat, : kom "i: och "med "Israels skåpelse.” Ar: 1948 :utgick-' 'Englands mandattid "över Palestina ' och" den brittiska "regeringen" förklarade”; att man, inte tänkte, gå med.på att åta gandet förlängdes, '.Natten 'innan mandattiden ”utlöpte. (den 15 maj) prokls staten Isråel Tdet'k gZ. som "omedelbart följde kämpade man med? yttersta bitter- het. Judarna var "emellertid. mycket överlägsna.' De hade under" den' tid sd aviterror och ' mord, 'som' föregick skapandet "av" Israel, upprättat Ha- ganah, i: praktiken en: armé, och slog snabbt tillbaka de iivaderande arabiska arméerna,. sl uni Politiskt; fick judarna , stöd från USA, som genast erkände den nya staten, men också från Sovjet, som var nästan lika snabba med sitt er- kännande; ;' och ' som ' smugglade mängder av vapen till judarna — allt i akt' och mening att säkra den judiska statens tillkomst, som sam- kt för -arak västfi lighet 3 7052: nav. se Under" detta ' "krig, : som judarna kallår » ”befrielsekriget”, och: -ara= berna: ”ockupationen”, delades Je- rusalem 'i, två. delar. och den del- ningen har bestått alltsedan. :”Ing- väktare av den puritanska Wahabi- tiska krigardynastin', -under Ibn Saud (Sauds fader). Arabernas förbittring" mot väst. makterna kände inga gränser när ”sveket”. blev allmänt känt; Men arabländerna var helt beroende av stormakternas goda : vilja. En del arabiska statsmän (t ex den mör- dade Nuri Pascha es - Said) insåg detta och etablerade samarbete med England för att gradvis kunna lös- göra sig, men i stort sett medförde detta endast att de ansågs 'som för- rädare avi ätt folk, . c Oljelynden, fröet an en ny tid, " När " oljerikedomiarna började Jupptäckas och "utnyttjas 'i början "och mitten på 20-talet medförde 'dettå att levnadsstandarden steg Lör somliga av araberna. Kolonial- ” och deras .kolopi låg under lång tid i den direkta strids- linj d ett tillfälle gick trupper i sti ning i trädgården, Flera av koloniens medlemmar sårades under striderna” av förlupna kulor. Den blödande gränsen na > > > Idet heliga Iandet ” När : stillestånd ' småningom slöts (efter bl a-mordet på greve Folke Bernadotte, FN:s medlare) gick den nya statens ”gräns” genom en stad, Jerusalem, och flera byar: Maka skildes från man, fader från son, byar från sina livsviktiga brunnar, I den stora tr tu- den heliga staden. - av huvudena och" sugit.i sig blodet, sidan. utan: fatt riskera: ett skott, ösv. För Kathörina Larson "och de $y- ra. övriga kvarlevande: ”Ingmars- sönerna” skars vägen till deras kä- ras sista boningar ' av. Koloniens kyrkogård ligger på $ [anmaugarioker" |A — fin lösning” av SC ransgortoroblem STOCKHOLM (Press) . Konstruktören måste ha haft en dammsugara i tankarna när han kom på idén till 'det åtskilligt ori- ginella lok, som drar fram malm- vagnar ur Tuolluvaaragruvan och ut på det fyra km långa spår ' som Man brukar: ibland "säga: till:en särdeles dum människa: Du är en” åsna. Det är en grov ärekränkning.” Gentemot åsnan, -som--1 fråga om - intelligens 'står: på 'ett vida: högre; åsnan anses dum beror. väl närs-/ mast på, att den besitter "en stor. portion envishet och dessutom ha en egen vilja, som människan" all: tid har svårt att bryta.” r Jr kommer ' nu en historia om kap! teet byggts " mellan Kir och gruvan, Loket hämtar vi hade några' stycken" åsnor på sin kraft ur en. kabel, som rullas ut efter det! - : ” Spåret "började "användas i juni, berättar SI-nytt. Det tillkom sedan Tuolluvaara »Gruv, AB funnit ' att järnvägen kunde erbjuda den mest ekonomiska transporten av järn- malmen. Under mer än' 50 år hade en” linbana .använts för att forsla malmen från gruvan till malmba- nan. .I december 1955 lades denna trafik ned och transportuppgifter- na övertogs av lastbilar, vilka allt- så :nu-.avlösts ”av "den "nybyggda järnvägen. Arbetet" på denna på- börjades under hösten 1956 och av- slutades vid senaste årsskiftet, Lokkonstruktö, är ingenjör Elov Sahdvärn, och idén fick han av sin TGA-kollega ingenjör K. E Seller=- grén. Loket "byggdes sedan i bola= 1 gets där” judarna bitit sig fast -på'j kt område, och ett besö ör livsfara, Så har pilgrimsfården ör .62 år sedan genom, världspolitikens för- sorg' ändats 1 bitter "besvikelse, i stillasittande” väntan i en liten stuga vid Nablus road i Jerusalem, Men de' fem "klagar inte; De har fort- farande ' "kvar. sin tro, som hjälpt dem genom många svåra” år, och som så fascinerade Selma Lagerlöf, — Någon mening måste ju finnas, Vi tvivlar Inte "på' vår- Herre Och vi. minns med'tacksamhet de un= derbara dagarna här i Den Heliga Staden, de' underbarå dagärna för många, många Sr sedan, då närvaro kändes så stark r- där att rävar. vandrade & över. Djurgårds- brunn: vatten ': :upp' till" Skänsen:'och - där anställde "blodbad bland fågelda 3 neln: och rullas upp på trumman . vändningsområdet är” alltså. starkt . Underredet till" den originella ska- pelsen, har man tagit från en gam- mal malmvagn, och växellådan blev över när den. gamla linbanan revs; medan ”oljeturbinkopplingen in- köpts från England, Av dessa delar, en elmotor,-lite plåt och en myc- kenhet av tekniskt kunnande bygg- des detta säregna lok. Det skulle drivas elektriskt, men .en kontakt- ledning i tunneln från malmfickor- na: till” pålastningsstationen kunde det inte bli tal om. Då kom idén med dammsugarsladden, Bakpå 1o- ket hängde -man :en trumma med cirka 200 meter kabel. Kabeln rul-| las ut:när loket” kör ut ur tun-]- igen "när . loket ; återvänder, An- begränsat." Tröts: denna begränsning öppningen,” Skansen i Stockholm. De 'gick om- kring i en hage-i' vars: mitt deras hus var beläget. På" nätterna och när vädret var ruggigt. höll .de till) därinne. Huset hade .två dörrar och åsnorna lärde sig själva öppna och', : stänga dem. På: vintern när Iylan, var stark stängde” de, givetvis' igen: för. kvalmigt: därinne;bet de fast t dörren och öppnade” den så: pass mycket på ' glänt, att" de fick: till räckligt med luft utan att-allt. fö: mycket värme släpptes: ut, "7 Och nu kommer. historien om” nehingsten. Petter, På Skansen: fick” barnen. varje söndag åka i vagn. el-, ler:rida på russar. och åsnor; "Lika ra. Skumpa-:omkring« timme” efter. timme med -tunga - ungar: på ryg-; gen var inte något: eftersträvans- värt, Det var:en tung;och- hård lott, "tyckte;han.: Så en dag. råkade kan få en sträckning. i ena benet och började halta, Givetvis togs han, från . Gästgivargården. och" deddes upp till sin hage: Under-veckan som” kom syntes : inget fel, på - honom,” ned ' till " Gästgivargården .: haltade han om: möjligt -än : värre, än; hän gjort föregående söndag, varför ha slapp ifrån "sitt tråkiga jobb; ånyo. Även påföljande söndag söpprepa plan än till exempel hästen. "Att. vt men på söndagen: när : han: leddes «vo sen: I det: längsta försökte" har hir; inalave snara där : : Men det är. inte: "bara. kraften som 'k "genom; "kabeln till 105 marnas invånare...En vintermorgon' saknade vi inte, mindre än) tretton trutmåsar:. (en ganska sällsynt bås- tardart). Vi fann 'sedan, de : döda kropparna, räven :hade. endast bitit pi vare att ”katorna” satt i träden vid Is 7 Hyndplätserna” 0:; skrattade; som' del? för: sed: hava. Men det: Vär, som sagt lyfta ' de "rätt tunga": fåglarria ur dammen, På den tiden hade Skan- sen eskimåhundar' jämte ”en rävho- na > Lisa "kopplade. vid: hundkojor några hundra' meter från fågeldam- marna. Någon av dessa kunde inte vara våldsverkaren,'. de stod. varje morgon ' bundna : vid . sina. köjör.'| n | Inte” heller, kunde man' misstänka någon illvillig : person för dådeni En av djurvårdarna uttalade. dock sina” misstankar mot Lisa; men blev givetvis utskrattad. Hon stod ju bun> den varje morgon. Men envis som djurvårdaren var, beslöt - han 'sig för att spionera på Lisa. När skym- ningen föll på gömde han sig därför i ett buskage i närheten av hund- kojorna.. Så småningom "' lämnade den sista besökaren Skansen och tystnaden började' sänka ;sig och det var endast berguvens' dystra en rörelse vid Lisas koja. Vid kojan anns en stor. jordfast sten och mot sensamma strök Lisa först 'ena si dan av huvtidet och sedan den and ra sidan. Så. omväxlade hon -och .| småningom strök hon halsbandet av sig och var fri Snabbt: Jöpte hon bort och i mörkret hade djur- vårdaren ingen möjlighet att följa henne, varför han beslöt att av- vakta hennes återkomst, —-. -: Efter någon timme kom också Lisa tassande tillbaka 'slickande sig om munnen. Hela hennes röda varelse lyste av belåtenhet, hon hade Påter] tagit sig en' läckerbit ,bland dam- mens fåglar. Men nu började. det | mest besynnerliga, det som visade l: Lisas slughet och finurlighet. Hon|; stack nosen i det tidigare avskav- da halsbandet och körde. nosen mot den jordfasta'stenen. Än- vände hon 'den: ena kinden till, än den uppåt huvudet, Långt om länge fick hon halsbandet över ena örat och, sedan över det andra. Hon. stod bunden och som hon trodde trygg sentals individuella tragedier: en miljon människor blev hemlösa och lever fortfarande i fångläger, fadern på ena sidan ett taggtrådsstängsel kan inte tala med sonen på andra för inspektion. Att hon kunde ta sig ur sitt koppel var väl inte så märkvärdigt, men att hon hade förstånd, att själv gå i detsamma för att säkerställa sig för alla misstankar, det visar en slughet | vagnen: först får. ket." Även” impulserna'' till" ”fram” | och back? > går "denna väg. "Loket är "näniligen 'obemannat' och Då geras- från ett; "tangentbord i: lastningsstatic nen,” vars invecklade maskineri är' så långt gut "sig" till, att få. slippa. Han. halta och ' haltade,” tröttnade; att halta på BER ben och bytte” Men. när han märkte att” "ingehtin; era ärbete' fick” han en sni + blixt och 2 v: eridast en . man, som. alltså 3 även är lokförare. ;. + vart och ett med plats för. 35/ vagnar :— och ' drar in" dem; eln. : Vagnarna fylls ' sedan | med? "malm å så sätt att den sista in last, varpå 1o- ket skjuter. fram: tåget en vagns- längd tal Vv. Lastningen. dirigerås av x ”) - söndag. ; Mer snörna hage jävel den > förut - från” en. -manöverpulpet, som « för varje vagn lämnar. ifrån sig ett kort j5 méd . kopia, vilket upptar vagns- nummer och vikt. Hela lastningen av en 'vagn. tar .endast fyra minu- ter, och på denna tid har 40 ton malm runnit ut ur gruvan, :' - SJ:s lok hämtar: de fyllda vag- narna fre gånnger: om dagen..Det är sammanlagt ett 60-tal vagnar per! dag som lämnar gruvan på det nya spåret. Hos det nämnda gruvbola= get: är .man mycket nöjd med det nya transportmedlet, som är billi- gare och : smidigare än hittills an=- vända metoder. ov a ho-ho som hördes, Då förnam han' ! =" När en man inviterar andra. Bit för bit steg halsbandet , ; | UNNA ANNAN SAGT och SKRIVET : = Vad vi behöver i i denna värld är fler kloka människor och. inte €n massa idioter på "väg till må- nen «os = (Författaren J B Pristley). . — Den enda skillnaden på en : demokrati och en diktatur är att i ”demokratierna får idioterna rösta, ;- medan de i en diktatur får bli re= "ering: : (Bertrand Russel). När « en ung -dam till' middag, så väntar han sig att hon skall bli desserten, . (Diane Dors). — Man måste tänka på vad man Säger, så att man inte plötsligt säs ” ger, vad man tänker. Me (Og Andre). . - som man knappt drörat om. « Nåja Lisa fick tillbringa sina åter T- stående livsdagar i bur och fågel dammarnas invånare fick en fre» dad tillvaro, åtminstone. sommartid, Diurvårdara a A Kelsjuk, som hop var; blev ”hon" omklåppad av de: medverkande; fick? massor, av” "socker: och kakor. farit 'upp i kölisshisse släpptes hon lös och vandrade] bland "sina" vänner bakom ridå Före ” fu -reställningen :" gjorde''. hc besök 4. "te. loger som"låg i sade hon: kvinnlig svartsjuka, : ST hör, till historien, a i'solistlogern; finns speglar som 'gå "golv till tak) Hon "stod fram n sådand, spegel ach smektes öch”fick: :socke; .sch andra godsaker. Men så råkad '0n kasta en blick i spegeln. Oc vad fick hon se? Hennes egna vi ser, de som bon trott på, stod och selade med: en ån ”åsna,; Det.-y, l2ek till i hennes É ZH öronen / bakåt, ga "ett ”skåp vände sig blixtsnabbt” om ?öck" slog ut." Den - stora "spegeln gick fy" "Skräré inté barnen för trafiken) Lär dem a: resp:bu och välsguades av iden: kåtolska 'bi, skopen , med ivigvatten' öch .bönej 300 trogna' närvar ' vid" den: heliga tillställningen, ; ; varefter "hjörtarna fick gå”sina resp "öden'.till. -mötes som” fria Eogsiny vånare. vTakteri på jan
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.