é : Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson : Lösnummer 25 öre Man hör: ofta” talas om de Jarkt tegrad .sjukv nad. i vårt land,” och inte minst i samband med det nyligen avslutade ' landstinget fick man konk . reta bil Vv av vad sjukvården drar av våra: skatter. När det för ett' tiotal år: sedan : var på u : att slopa sjukstugan i Laholm, framhölls det särskilt från halmstadshåll, att det var . .oekonomiskt "att driva en' så liten enhet som Laholms sjukstuga. : Då skulle det bli . mycket billigare: att flytta i in: allting till Halmstad, menade 1 man. - Om man. bortser från” trevna- dens "synpunkter : att ha: sjuk". stugan . kvar i. "bygden ' — hur : "stämmer det då med de krasst |. ekonomiska . synpunkter, som den., gången : lades på frågan? Vill man göra : sig litet besvär med. att titta på Hallands läns lands-' . tingshandlingar för. 1957, så kan "man ganska snart få besked på : den punkten. Det” som är : allra bäst jäm" förbart är kostnaden per. vård- dag för intagen patient, och "denna ' siffra "är. för Laholms - sjukstuga under 1957 kr. 37:22, "vilket är en. "avsevärd höjning | från; 1956; .då samma kostnad endast - utgjorde 31:25 kr.: De . övriga "sjukvårdsinrättningarna i Halland. ligger jämnt en tia högre: per ”dag,: sjukstugan'. i Kungsbacka har: 47:66 kr, Ealmstads' lasärett. 48: 41, Fal- 3 kenbergs : 47:71". : och + Varberg Se " högst på "skalan ' med 49: 79. Detta är ändå billigt, om "man >- "jämför . desså kostnader "med "mot. 305 under 1956... Här har - milj. . ” och Halmstad 25:99 kr... ' , | ; rättats. dem? på Lunds lasarett eller Karolinska "sjukhuset i Stock- holm," där. kostnaden per. åga « om" den totala "kostnaden" per' intagen patientl? ligger Laholm lägst med 348 kr Halmstad 577, Varberg 556 och Kungsbacka håla 593 kr. ': Den totala driftskostnaden för "La- holms" -sjukstuga : är "endast 244.142 kr; vilket i och för sig är: mycket nog för. den :lilla anläggningen. Halmstads lasarett kostade i drift under 1957 hela 6,2 milj. kr, av vilken. summa enbart avlöningarna gick på 4,3 kr. Avlöningskostnaden i Laholm var: 154.350 kr: . Tittar man sedan på. Låholms sjukhem;' så. ligger även: detta lägst i länet med en totalkost- nad per! vårddag” av 17:27 kr mot 15:20 under 1956. Men här är skillnaden inte så stor gente- mot övriga sjukhem, där Kungs- backa har en totalkostnad per dag av 17:83, Falkenberg 18: :42 Landstinget har också god-1- känt förslaget till ”utgifts- och " inkomststat för sjukstugan i ” tLaholm för 1959, och denna ' slutar på 276.858 kr, medan | samma. siffra för sjukhemmets "del slutar på 253.342 kr. Enda .: nyheten i det nya förslag är, "att en gemensam tjänst som ambulerande sköterska, huvud- : sakligen som nattsköterska, för rup, 2,7 (2700) i Ränneslöv,: 3,0 i Veinge. " LAHOLMS SJUKSTUGA har visat” sig. vara” förvånansvärt bil i' drift om man jämför med » i Hallands län. - ande. si ittningar mn fr 1 Taholms vårdhem i 1 höst Vid - sista landstingssam- manträdet i Halland bevilja- des i all tysthet ett litet an- slag 'som. säkert kommer: att I LT:s torsd tikel om Jänsindelningen REPLEXIONER KRING LÄNSINDELNINGEN: ” bli til stor” glädje för. pati- enteina på Vårdhemriet i Laholm, i varje fall för dem som är tillräckligt pigga och krya" för att. vara "uppe; Landstinget , anslog ” nämligen 2.500 kr till en .IV-anlägg- ' korporering av bland :annat Fjäre härad stympning av 'det redan förut lilla länet leda till att Halland delas upp mellan gr - diskuterats... En" sådan utveckling bör dock - framtida länsindelning kunna -bestå även .« följande skall vi se på de faktorer, ' ning. Visserligen är detta an< slag upptaget först” nästa, års stat, men vi hoppas" att «installationen blir ' klar > till jul nu när den svenska TV sändningen börjar.” SN : (ÖR . på :fioler | > för våxtorpsbör ; "Hallands Spehmansförbund, "som i går gästade Våxtorp, kom spelade och segrade; Folkskol- "lärare Henning Holmers, IHe- » berg gav först en introduktion ”” delskörd. Detta framgår av. > Per hektar. östvete. ger 21 (2900) i Ka (2400) i Laholm och 2,6, (2600) Höstråg är bäst i Hishult med 3,0, (2000), medan siffrorna, för övriga socknar är: Karup 2,0 (1600), Våxtorp 2,3 (1200), Rän- neslöv : 2,2. (1800), Laholm 2,0 (1500), Knäred 2,7- (1200), Ver inge 2,2 (1600). - Vårvete ger i "Karup 29 (2200); Våxtorp 2,1, Hishult 2,5 (1500), . Ränneslöv ” 2,5 (2300), Laholm 3,0. (2200), Knäred 3,0 (1400) och . Veinge 2,5 (1700). Korn anges för Karup: med 2,5 (2400),- Våxtorp 2,0 (1400), His- hult 3,0 (2000), Ränneslöv 2,4 (2200), Laholm 3,0 (2000), Knä- red 2,9 (1300), Veinge 3,0 (2300) och Mestocka 3,0 (2000). Landskommunens . . Zz ” Linihys började . Samtidigt "som « ABF:s ut- ställning ”Hem i Laholm” går :mot den verkliga jättesuccén och visar 'hur trevliga Lini- villorna är "och kan bli, har «firma = Skandiabyggen - satt igång med att bygga tio lik- nande ' hus i: Laholms lands- kommun, närmare bestämt”vid Fridhem intill Bröderna Olofs- sons bilverkstad och :pensio- närshemmen. I detta fallet blir det endast två friliggande hus, bägge inrättningarna har in- medan" åtta bygges i form: av radhus, "7 , Höprossning. framtidsmetod: et Tio försök i i sa Halland | : ” Hässjning av hö är det ” denna gröda men " tet, fastslog Jor mantride, ” gagården. I sitt intressant som för övrigt följdes av en liv- lig diskussion, påpekade talaren, att man sökt sig nya och minds re arbetskrävande vägar. Sålun- da” hat akulltorkningen börjat allt mer användas och den har lyckats. bra i en del fall men " sämre I andra, Denna metod som ” är ganska ny kräver en god tak- nik för att by riktigt lyckad, a anförande |, bästa” sättet att tillvarataga det är tilllka det mest arbetskrävande sät- dbruksinstruk tör Bror Håkansson vid det sam- som Laholms hushållningsgillo I går höll på Las pressa höet I balar. Denna me- tod är helt mekaniserad men har både goda och, mindre Boda sidor. ma vä '' Den förutsätter. bra bärgnings. väder, varvid det på marken Hg- gande , höet vändes .två å tre gånger dagligen , under nägra dagar Innan det pressas tlll'ba- lar I pieck-up-preesen, , Vid proven 1 södra Halland 1 är blev hiälf- ten av” det pressadj' höet. bra, SH 1 södra Halland : > till medelskörd — alltså siffran! 3,.—' men för: det" allra; . mesta höll den sig mellan Zoch 3, vilket ä är klart under me-' : den 'årsväxt- och skörderap-.. port, som utgetts av hushållningssällskapet och är daterad den'15 oktober. Siffrorna inom parentes anger skörden i kg: ” Me Jar i Karup. .s omnå 13, 2,0..(1900), "Våxtorp 2,3. (1500), Hishult ' 3,0 + (1800), : Ränneslöv 2,0 (1500), Laholm -2,0 . (1200), Knäred ' 2,8 (1200), Veinge 2,5 (1800). och Mestocka 2,5. (1700). Blandsäd ' ger. i (2300), - Våxtorp 2,3 (1500), His- hult 3,0 (1900), Ränneslöv 2,0 (1700), Laholm 3,0 (1600), Knä- |” red 2,8 (1250), Veinge 2,7 (2000) och Mestocka 2,8 (1900): ' Potatis ligger bäst till i Knä- red med siffran 3, så följer Mes- tocka 2,9, Karup 2,8, Veinge 2,6, - Våxtorp och Laholm; 2,5, Rän- > neslöv 2,4 och Hishult 2,0. - Sockerbetor är bäst i Laholm och' Hishult” med 3,0,-Ränneslöv |: ” och' Karup har 2,9, Våxtorp 28) och”. :Veinge 2,4. > > Foderrotfrukter ” ligger. bäst till i Knäred med hela 3,5 me- dan Ränneslöv har 2,9 och. Ve- inge 2,8 och alla de övriga 3,0. Höstraps odlas endast i'Ka- rup och ' Veinge och på bägge ställena ' anges' den ' med : siffran] 3,0 men Karup har 2100 kg pr hektar medan "Veinge nöjer sig med 1600. Vårrapsen ger i Ve- inge 2,8 (1400). : ec > (Forts å nästa sida) om all och höjde sedan : taktp! nnen, : fiolstråken sin, och hans två. kvinnlga och nio , manliga' spelemän ”troEade "med, ”. verklig: konstnärlighet "fram sina 'sprittand lada me- : "lodier på felorna;' Den - ena brudmarschen.” :pol- | skan, « :valsen 'efter den' andra |". härstammande från” . Halland; Västergötland, << Värmland > och andra" svenska landskap tonade ut över -bygdegården; allt. un- der .. det + Holmers i, taktpinne svängde, snurrade och dallrade. åt: "åhörarnas sto av vad. som bjö De” "talrika" åhörarna: satt! eri pna . framtida" storlän. : A Blir Halmstad huvudstad i i Storhalland "genom inkorporering från grannlänen? berörde signaturen "Göteborg och den -” N som sannolikt kommer att äga rum, Den Halland, som därigenom skulle äga rum, kan annlänen, Detta har också i vissa kretsar redan inte vara nödvändig, utan Halland bör i en om” länens antal minskas väsentligt, I det som talar för och emot ett framtida Storhalland, "Låt oss först . slå fast, att den nuvarande befolkningssiffran ' inte räcker till för ett eget län. Halland' kommer med sina om- . kring 160.000 innevånare långt ned i de svenska länens befollk- ningsstatistik, Av de. syd- och mellansvenska länen har endast Uppsala, Kronoberg, Gotland "loch Blekinge mindre folkmängd, Man får nog räkna med, att - ; de framtida länén måste ha en . . folkmängd: på omkring 250.000 innevånare. för, att administra- tion o. d. skall "anses .räntabel"; Topporganisationen, som inte är billig; är ju i stort sett densam- "I ma för stora som små, län, ETT HALLAND som berövas Fjäre och, inte får något i. stäl- let har således inga chanser att bestå. Det 'måste vi hallänningar vara på det klara med; Enda fullgoda: bevis för att Halmstad : är. en lämplig ' .fentralort. i: ett AKaän man "då få fram sådana ” bevis? Vi - skall i det' följande" försöka | peneterera agan och se Jhur -saken. ligger ;' Låt” oss «| först . konstatera rr man" inte : kanzsé .Halland.isolerat i detta ' Karup 25/6 der' or av. b går upp. 80 öre nästa & till! -sammanlagde ” Å Drätselkammaren i Lahobi hade i går sammanträle. u med 89 öre.” a "Tillsammans med ' landstings. skatten skulle Laholms stad: så: lunda til nästa, år få en utde- bitering på jämnt 14.-kr "mot 13:01 kr under innevarande är. Till oförutsedda . utgifter . - finns ett belopp: på c:a 75. 000 k "Trots höjningen med 1 kr blir skatten: för. de "mindre. inkomst- tagarna nästa år mindre, ' än ti- digare ortsavdragen, " Vv gaste ärendet var givetvis att kommande år, och trots att” man . jakttagi "het på alla områden beslöt, kammaren att föreslå en" höjning || ' "Irande. Stora och Lilla S beroende - "på de” höjda: 12.900 kr. till fiskeristyrelsen för 4 - Etnar” "Lindgren." "Vikti- orientering . Den Nivaktiga" tävlingsnämn. den inom södra Höks. SLU har med uppd t att sva- ringen. för "sträng: sparsam" . Ta för SLU:s distriktsmäster- > fRärte' Al näetd sida” ” Varje, förändring ” av'ett län i ena eller andra rikt- ningen påverkar givetvis grann=" länen i motsatt riktning. — a :EnligÉ min menirig måste man vid: en framtida länsindelning i största ', möjliga. utsträckning se bort från de traditionella fler- "| hundraåriga. gränserna och dra nya enbart med hänsyn till na- turliga > geografiska, komersiella och kulturella betingelser. « Det "sista är . det inte" minst" viktiga: Låt mig som exempel ta nordligaste delen av Kalmar län, där innevånarna är andliga öst- götar, inte bara med hänsyn till ' att de'tillhör Linköpings stift u-. tån också beroende på, att de” lär" ' Efter besvär av. "kammarkolle-. giet över. syneförrättningen. rö- av 'lax-. ohjälsande och komplettering och laxöringsproduk- sänkningsföretag i Våxtorps soc- ken. har. Söderbygdens. vatten” domstol. förpliktat . företaget att innan grävningen företages utge |: Jol Laholm: GÅMLA LERGROPEN, som uj ; i Laholm, har som bekant un pptar ett helt kvarter i vinkel der årens lopp fyllts ut med tt snabbt. Det är särskilt en mängd In Kristianstadsvägen-Tegelbruksvägen diverse avfall, Särskilt de sista två, ' halm från L "lax och laxöring i:Halland och tkr. Härtill. kommer 'att..en till ; åstadkommes genom fårans för- tionen i nämnda vattendrag. 5e- dan avgifter erlagts får arbetena igångsättas utan .hinder.”av” att domen. ej vunnit laga kraft. Från - fiskerikåll har upplysts att, Stensån. är en av de vikti- gaste. produktionsområdena för det får: anses klarlagt att upp- grävningen av fåran skadar lax- och havslaxöringsbestånden"” un- der tre år, Därvid får emellertid ett år anses hänförligt till rens- ning . av det gamla företaget. Med beräkning avr värdet: av skadan till 1,000 kr. per-år bör alltså utgeå ersättning med. 2.000 900 kr. uppskattad skada, som djupning vilken ändrar botten- ser ötska tid låter sis" Ina barn gå i östgötska, skolor 0. utvandrar norröät. : HAR HALLAND från ovan= nämnda” utgångspunkter , några ” förutsättningar att/utgöra kär- nan i ett. framtida storlän? Låt oss -först konstruera upp ett tänkbart sådant län, och därefter : undersöka i vad mån' detta upp- fyller fordringarna. ' äre förlorar vi alltså än ” Göteborg. Det innebär, att Lin- - dome, Tölö, Särö, Fjärås och Löftadalen samt Kungsbacka" med. sammanlagt 20,000' inne- vånare försvinner, Återstår så-' ledes omkring 140.000 innevå- nare. Värö skulle då bli länets nordligaste kommun med knap ' pa nio mil till residensstaden Halmstad, Med de goda kom- ” ti som vä nan och den blivande motorvä- > gen erbjuder är detta inte av- skräckande, Fjäre är alltså vad vi förlo- rar, "Vad finns då chanser. att beskaffenheten och hindrar Jax- leken. : vinna. Utan tvivel har betydan-: (Parts. å nästa sida) Me ””Laholmskonkurrenten” Gränna får industrier vID SENASTE årsskiftet låg Laholm . på = 126-te bland Sveriges städer, orm man platsen . Gränna, som hittills" ”Jivnärt” sig på polkagrisar och Grän- napäron, sér nämligen ut att dera. Just. den här vec- ” räknar "efter folkmängdstalen Åtta städer hade lägre invå- nareåntal, Steget efter Laholm låg . Gränna, med sina 3.257 invånare, hade polkagrisstaden 85 invånare mindre än ZLa- ' holm, Det ger sig, om den in- bördes ställningen skall hålla". kan öppnar man till exempel en ny industri i 'staden — den första egentliga industrin för "den delen. Det är Mircona= fabriken i Gävle, ' som flyttat till Gränna. Dess tillverkning utgöres av 7 härdmetallverktyg. möjligheten är att :kunna' lämna '. Å ; I PA ett total mydhallindska : utfyllnaden gå i 1” gåtdar hur man utter amor 9 den andra, hälften, dag. Varför] far tom! hjälper till att fylla ut den stora gropen. Man kan gott säga jatt en my bit Taholm "| det — kommande årsckiftet. . . ” kanskt mönster också" börjat (Forts. A nästa 'sida) växer "fram på, donna grund.av ”soper”. .". See no M Pa oe SN . ” S 2 . s s MN ! . Ne and mn os , | - | Ar AAA nan a v vå , 2 — k iv a AN a ——- NA = — ——— 1 . «AA AN Vd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.