, D Tr Av blörkduängarna, och "asparna"” är Onsda a ggr | En den-22. okt X tänka, att "man bläddrat fel på på > gröna återväxt > : brurimed nästan gyllene skiftning- . . man trots allt inte läst fel i -alma- ” rande vacker fjäril; Det är "Blå Uf (vingarna "och med Bågöt av de «> ennalkande' köldhimlarnas bleka vingparets blå|' : q - gar . och förtär "därefter . hela --camevi .-självmordsi försök.” rv - " hämligen bidragit både" till vår tids "geografiska kunskaper och till mil oa Honers korsdrdsnöjen då han I östra [Å > i flammar gult som av facklor I ober 1958 - Det är dagar så sköna och var- Avatt nan nästan frestas miss- nD&gon månad: | almanackan, Står vi verkligen på gränsen till den tid, som brukar -vara köldblå skärj h 'Vintefaningar?; : bo Re "Frost har det förstås varit någon natt. Så skogen börjat få färg. Det rd "blodstärkta-uppät topparna, Men - den:fuktmättade och soliga luften .dallrar av kvardröjd sommar. Det . är till och med något av vår I-de tidiga morgnarna med deras dagg Och "dunststöjor. Jag har hört en " Yesorlenterad stare kvillra och prö- -;Va blästoner från toppen av en "gran. Orrarna kuttrar övermodigt, och tjädertuppen knäpper och si- ite på klövervallarnas mörkt går boskapen på dekorering, Det var med denna fjäril. Jag hade 'mina misstankar om, att den fanns i fag- gorna och hade planerat lägga ut något väldoftande lockbete åt den. (För.den brukar annars inte dras mot upplysta fönster som sina kol | leger'så här års.) Men så kom den alltså och anmälde sig frivilligt. Det skall bli roligt plocka in den i samlingen. ee? MN I morse när jag var ute och strö-" vade en stund, kom jag till en hage, vars guldflammiga slyen fullkom- ligt" vibrerade av fågelstämmor; Snöskator i tjogvis skuttade på marken eller flaxade — liksom 1 ett : egendomligt . uppskärrat till- stånd — bland grenarna. En och annan sammetsevart koltrast satte stjärten i vädret och klunka1e ner« . vöst. Det var som ett sorts Upprop, Ett räde eller kollegi inför en ny sorts termin. Kände "bete om dagarna. Bönderna har - fått åen mesta säden under tak och håller nu som bäst på med potati- sén.. Där blasten nyss stod i lum- miga skogar, ligger mullen bar och ”ar I solftimret! — Ajo, kanske mär- ker man ändå på ett och A&nnat, att häckan. om X : i På ett ”spännbräde” här I miti ”ärbetsrum sitter en stor, fascine- ordensbandet”, " Sveriges” största fiy. Det -knackade på på fönster- "rutan härom kvällen, och jag släpp- ;te givetvis in det. 'Nu sitter det här alltså 1 prepareringstillstånd: Mjukt gråschatterat - över fram- sken i det bakre rlighet > BB:sbesvä er. » Den franska tidskriftten ”Le Cra- poullot”.. har en stående spalt dä, berömda franska mäns och" kvin- ihors . biografiska Yata' fortlöpand: "komplett -1I spalten. ddel; nya fakta om politiker, koustnärer skådespelare och andrå kända per- åoner. -I det :senaste "numret sti tinder rubriken ”Brigitte' Bardot följande : korta och för allmänhe ten: viktiga biografiska upplysnin. a ”Hon är, under 20 timmar: - dagens 24 alltid hungrig.- Hon ger. om dagen grillat ki; bert-östar'som:hon gärna och :var je: gång. sköljer ned med en' ha! Eter': Beaujolais. ' Hon älskar. si, éockerspaniel : mer. än den: ma som hon tillfälligtvis är" gift elle: Å hon tål inte ensam: ins under fentton' huter;”Hon brukar då' och äå'o med: 'e rekelbundenhet bå; Frgl då ree Aa 26 sjöar fick namn efter ':alfabelets-.boksläver .. Den” österrikiske ' forskaren och universitetsprofessorn Gustav Strat- hi-Sauer har I Wieri valts till he derskorsordamakare. Professorn här Anatolien,-å Turkiet, i närheten av 'den gamla' staden Trapezunt (Träb- zon på turkiska) "upptäckt 26 sjöar på omkring 2.000 m höjd-bland otill- . " gänaliga "berg. > Sjöarnå döpte han ”. efter: alfabotets' bokstäver. A eller CK för sjö I Turkiet, liksom Q för Al milimeter bredvid, där smärtk fåglarna vinterbudet tvärs genom dunsten av övermogen sommar? Planerade man en resas första etapp? Eller hade man röstat på att sätta sin lit till solflimret och stanna här ännu ett tag? . 2 Det lät som små bösskott, då flockarna lyfte framför mig, Jag mindes, hur jag för ett Par veckor sen såg svalorna svärma som mygg kring telefontrådarna och diskute- ra sitt reseproblem, ' >. ; Just nu-lder det mot afton. - Citro”gul börjar solen dala väster- ut' mot havet, Det har kommit något vlolett borta över avlägsna delar av slätten, Men inne I all klar. heten finns fortfarande något av. en uppropeté oroliga och föränd. ringsbådande ton... : mo be ven Rosendahl 1] Under denna rubrik besvårar "en svensk. legitimerad 'läkare - + kostnadsfritt snedicinska frågor, ; från läsekretsen, Mar örse frågorna mplig ignatu? och uppgiv helst ålder 3 och kön. Det är givet att envars - anonymitet obrottsligt . bevaras Märk breven DOKTORN SVA-. ” RAR och sänd Jem till redak= - skionen 2 ne fre Ga . Svar till ”51-årig fru med tand- tikarskräck.' Vid :' alla : injektioner även vid insprutning av: -pedöv= H seck åbeh g: a vid” träffar spetsen slumpmässigt "mer eller; mindre känsliga punkter på slemhinnan eller på huden. Det är möjligt att i förväg beräkna detta och 'de upplevs av känsliga patien- ter ibland 'som ganska smärtssm- ma; då. "spetsen råkat träffa en punkt, där smärtkänsligheten "är stöpre' än om spetsen träffat en an- nan punkt på slemhinnan någon dling ligheten kan vara obetydlig och jektionen "sålunda. mindre besvä- rande, Detla har alltså i och för sig. ingenting med skicklighet hos vederbörande tandläkare att göra. cc En'ärlg själ. « Läst i en schweizisk, tidning: ” ” "Duktig affärsman söker dam för religlon privatsak, pengar huvudsa- ken, allt annat bisaker,” — Kära fröken, "sade professorn, visst jär, det sant ' att människans kropp till, omkring nittio” procent består - av "vatten. Men jag måste tillstå "att ni' fått. de” övriga tlo en annan sjö I. Anatolten,”blir nu Mm ingen svårighet längre, . . procenten 'arrangerade på ett högst rätt lustigt "| äktenskap.” Diskretion' ' hederssak, |. behövde en, kulspetspenna. och ef- "I tersom ..han inte ägde någon själv ör a? : - ii Stor Provryttarför! g på > LAHOLMS" TIDNING: || IDebuifa + Omtänksamt ” ett järnvägshotell.. K. Karlsson, västgöte, blir opasslig men lyc- kas dock klara sig upp på rum- met, som han delar med Jocke, , även: västgöte och Provryttare, När Jocke kommer in i rum-' met och 'ser eländet, säger han:! > —. Kalle, du sa la ta &å däk kläderna! ', scvoA ; sIntet svar, | | ;— Sa du ente ta å scherna en gång? . :: Intet svar, «00 00 z — Sa du inte dra opp klocka? ' Då svara Kalle! . - Poste galo- däk et göra! Förtroliga stimde : Svar till ”Tveksam yng Ni är bjuden "en vecka till en flickhe- kant, vars föräldrar äger en 'stor herrgård Ni vet att det ska bli dans på flickans 18-årsdag,- men ingen- | ting om klädseln. Nu är ni i beråd om ifall ni för säkerhets skull ska hyra smoking — eller om det är onödigt? 'Vet ni, i ert ställe: skulle jag helt enkelt ringa upp flickan nant och bra mycket bättre än att gå och grubbla i onödan; "Troligen är det inte smoking, annars skulle hon säkert ha nämnt det i sitt brev. Men hon kan också ha glömt denna detalj... så fråga ni rakt på sak, Till smoking kan ni. mycket väl ha svarta chevreauskor. Mycket nöje! sot ET SA " ”Gallie”.. ' Svar till ”Dum och villrådig”. Ja, nog var ni bra obetänksam,; som lät len där pojken, som ni knappast kände följa med er upp efter dan- sen. Trots at ni var klok:nog att inte ge efter för hans närgången- het, går han nu och sprider ut i trakten, att ni är ”med på vad som helst”; Säkert gör han det för att hävda sig och för att hämnas för att han inte fick som han ville, Men eftersom han bevisligen var uppe På ert rum efter midnatt och 'stan- nade i ett par timmar," är det iu svårt för. er: att . vederlägga hans prat, Det enda ni kan göra är att vara mer försiktig en annan gång, att genom ert uppförande visa att ler saknar grund. Bry er framförallt inte om att bemöta ho- nom det ger bara ökad näring åt pratet — utan att ni kanske själv blir trodd. Med hjärtlig hälsning. : a en vo Gallie”" Amerikaner: ser gärna TV: ” er "badar sällan ”I.sin senaste . utgåva . meddelar amerikanska ”Television Fåctbook” att det numera finns 42,5 miljoner amerikanska . familjer ” som äger televisionsmottagare, . varvid. dock en femtedel äger fler än en appa= rat. Däremot finns'i USA” bara 41,5 miljoner badkar i hemmen. :; Av världens 1164 televisiori dare utanför ” Sovjetunionen ' och I Kommunistkina, arbetar 532 sända- re' i USA." Rörande radioapparater är USA-marknaden mättad, Nyan- skaffningar förekommer endast som ersättning .för: g: Amerikanerna : radiomottagare 'i sina resp / hem, vilket motsvarar mer än 2, kanske 3, apparater pr." hushåll, -Därtill [kommer att mer än 40 miljoner' bi- lar är utrustade med var sin radio- mottagare och 10 .miljoner appara- ter finns uppställda i offentliga 1o- kaler, restauranger, barer," kaféer och liknande," Således finns 1 runt tal 210 milj » radi tt och fråga. Det är inte ett dugg ge-, "fgen fö Den första bemannad, midnatt natten till torsdagen. D. digare endast kunnat ses på ski rymdfarkosten Xx att Cå de; etta är den första I kommer” så småningom, ut i världsrymdeni ss, X-15 publicerats av föra. den -fö frän st PEN Angeles för första gång rst nov farkosten; som: ti srymdmannen' fd , Å a. a NN NRA NR bid SAGT och OSKRIVET. man till storms” mot utökad ka- ' tekesundervisning i skolorna, I - de öppet i debatten att han in etrodde så rmycket på Vad: sån "stod i densamma. Som motstin. dare hade han 'bl a den. stridba. Te prosten. Pehr Pehrsson,] Gö- ta upp denheé ganska grundligt, : ; vilket föranledde prosten att ytte ”ra som följer: , eta oa «> Jag, skall tala om. för her= rarna att'jag en gång som ung . Präst i Österby konfirmerat hr Kilbom, ' och han' vår då den av mina lärjungar som hade de bäs-- "ta" insikterna i kristendöm och > kunde katekesen bäst. Jag "fia te. vid honom stora 'förhoppnin< ” gar, -Men nu ser herrarna, här ett svikelser som kunna "drabba en : själasörjare på hans ålderdom : (J-pennan i Kvällst) FRÅN GAMLA TIDER: - När förr. i: tiden . något ovanligt inträffade — vad det nu än' var frå- ga om, — såg man ogärna därtill en naturlig förklaring. Man ansåg i stället, att: det -skedda kunde härle.- das från mystiska" krafter. De: na: turliga - cirklarna . hade '— menade man" rubbats av trollkarlar eller häxor; ' senare sa man hellre kloka gubbar och gummor. | SK Om en ko började ge mindre mjölk än vanligt. eller kanske' sinade helt, sökte -man alltså inte orsaken i 'att kon kunde ' vara sjuk eller att'den fått för dåligt' foder. -Nej,. då me- nade man hellre, att. någon illasin- nad grannkvinna - känd. för. att ”kunna' lite mer än andra” .— gjort sig en: mjölkhare, vilken” skaffade henne extra mjölk' genom ”att'suga den från korna i'trakten 'och sedan bära den till henne, "> så PR . Mjölkharen kunde ganska enkelt material; gammal väv- solv och några pinnar, brända i:ena eller; båda ändarna ,(A billd, Faå- gered, Källsjö).. Man: aktade sig därför att kasta bort solven. utan brände i åtället' omsorgsfullt upp' dén (Svartrå). En: vanlig .hare. blev mjölkktare; om” han fick tillfälle ' att slicka i sing: utspillt: mjölk (Gunn: arp).”Torsdag var 'lämpligaste da- | illverkningen (Vär ö). Man borde läsa en trollformel, ar jer sol- i" [ven och stickorna (Källsjö, Rän- neslöv Slättåkra) i "Man: kunde "inte se skilltad' på en vanlig. hare : och :- mjölkharen : (F'a- gered,: Knäred, Stamnared. Korna kunde skyddas från att bli tjuvmjölkade" av ' mjölkharen -'ge- nom att: man ;:blåste, ”på ”juvren (Valld; eller” genom” att i man hängde: vitlök : i" kosvansen »(A r- stad). :Smör 'efter mjölkhavemjölk avslöjade man genom :att skära i det ånj te (Värö,l Zz Slättåkra, ibland "tog. ; en silverknapp -till' kula: få sj Id åla, Karl Gustav). Man kunde; ock- så lägga i litet" skav från: kyrkkloce kan (Skällinge, A bild ö, Le 'Solv och stickor, r Mjölkharen troddes kunna ', r korhma - ända in. i mina-smor-" och farföräldrats "levnad; ber'.£ 1888." De gamla i förtalte,: : att”; de... kor som mjölkade : med - mjölkharen' brukade vara raggiga och syngna; d v s såg eländiga ute ev dun nod NME Mjölkharen. stöp: inte 4 vanliga skott, utan: det skulle vara silverku- 1a, med hur liten flisa som helst av vigda malmen. Min morfar" (£ 1829) drift,” medan - befolkningens antal bara uppgår till 175 miljoner, AEP, .+ ” Tåpper gosse!" i ; När Inlandsbarlari byggdes, blev barack" i. Dorothea,, En av de .del- tagande, Skrik-Josef kallad, fick sig . Jen dagsedel, så att han åkte under en säng, där han somnade; /' Mos När ' han: : nästa morgon "kröp den liten nypa gammal vävsolv, - det en kväll fest med slagsmål i en | le om, att har 'en gång blivit vis sad vad som -var kvar "av en sådari hare,' när .han. stupat:. det. var. bara Och hur: gränslös inlevd foltkron var på sådant, visar. väl detta, att ännu när jag var: barn (1890-talet) var min mor, som vävde allt i kläd- väg. hemma som behövdes, var &å noga, med att aldrig. ett solv. fic komma utom husets väggar, utan 2 det' utslitet och odugligt, så 8 ulle det i>. elden + ned | detsamma, (A bild) un kadis tvinåg- fram, uttryckte en av kk medkänsla för'honomt : "Muse — Jag tyckte 'nästån synd om dej, Josefsson, att. du fick en sån smäll att du svimma direkt, = sar. "— Va säjer du, tog Skrik-Josef 1, Somna jag? Det. var tur för dom, att jag inte visste dets = 1. «sv 1 Lille Sven tid i så tog .han' påppas på skrivbordet, Män då blev det uppsträckning, , — Så gör man inte, Sven, sa pap- pa barskt, Vet du inte vad det är för skillnad på mitt och ditt? +. o- Nä, sa Sven, är det er sån där rolig vits igen? te ra trästicokr, 'som blivit brända i tillverkas' "av li ligt 'en: annan, meddelare; "Stickörna] skulle omlindas med gårnla solv, 'som måste "vara stulna. Dätför "Var > älla i kvinnor ytterst roga att brä våp eller 'på ”annat. sätt fullkomligt för- störa alla 'gamla utslitna -solv, så ätt dessa inte: måtte”råka i händ £ Ag hän sf tillstånd 3 = till S = rispatfymer: MRF a re Tegeringen har: givit | I 5 till: import ': äv franska skönhetsmedel, bla parlym,"puder, ögonfransar och annat som är nöd- ändigt för-en ordentlig imhake-up ungerska kvinnorna har: enlig överensstärnunande vittnesmål ' un- der kommunismens magra år på et! någon ills! ahnkö ästé män så en besvärjelse, blev det" Lillh 'n$&- solv "levande och" fick "dä förr” öch, utseende av" en hare; Likheten med ligen . kunde "skilja en ; 'mjölkhare från en verklig hare... SS » Sedan var det' bär: trollharen "att tjuvmjölka "grannär- nas okr. Man” behövde inte ens föl. ja hönom, När 'hari kom till. &n diade, han dennas spenar och åter- vände sed än, dan "ut på en ny 'expedition,' om" så behövdes. Den "kvirina. som. ägde sen mjölkhare "måste: sörja för att den- na varje: dag fick föd. ; hon bort. och tanet äv brända stickor" och" utslilna! en sådan var:så' stor, att. man omöj- | i S ; gelind; Gö ; Sävervik, Tä ar bneker Ebbem ö, : Klämmeberg;' Mo-! bratt, ..Modling,” Perléus, . Stjernrup, Å Bor» nsby, 'Videsäter, och Myrevall: a sän- er kunde som. blott: En gång: då /jag bodde: i 'Ekedal, därintill. "Hon Tor. förresten till Bli kulla vart. år och träffade Skam: o fick order av honom, Hon É stås ' fått. -haren "av. Skam... (G sådana "ssom::Kusbonden var; osams |. med. Om. en, stund kom' haren igen och spydde upp mjölken: i. kärle; ( 1sjö Skydd. l En dräng såg 'en' hare. springa: Så ”talte' han om det för sin gårbodräng om haren," få SR '— De. kan”ja tro; för bonden sät- ut kärl var kväll, Om morgonen är .de. fulla med, mjölk; Då ska skjuta haren.- ; äl B . Han la silver i bö: ren: Då" var det "inte annat" sölv! 0 fe syr SIR Re Sö På en annan gård band de. vitalök om -svansén” på kon; .så kunde inte | haren. komma. när. kon. (Arstad) +1I början av : 1800-talet :. bodde en bonnahustru, som: hette Tora, -i när- heten av Egås rös, När hon mjölka äka,. blåste hon på jura,' så. inte mjölkaheren” skulle; ha > m kt mjölka dom. (Vallda) ” : Jag hade en morbror, som, en angeruddakniv av spetsar > och. järnredskap, som de hade ångrat att de” brutit” av.” Mén han sa, alt en sån gör -han aldrig mer, för den tredje torsdagsnätteri hän smidde på Tr föll "endast några! M också vi givit sin'själ. till. ipillo, (KnäreM| ber £ 1855 så sprang: där en :rälier |" mjölkahare. Den hörde. till en -käring I. |. Följande -nämnförslag ' avslogs. av dubbelt "så. högt eller, var I olika anledninger,-hämligé Angne- ä myr;: Anghemo, orneklo; i Hasser: lind, ine och Hi in. is; ryggsädl maste stad, vängen, , därifrån under. färden, frun 'T.hälfenisom;avled innen hon kunde nå fran till:sjukhuset i I er. ken oci «sätt. kunnat. bi- ; behålla" sina välskötta Arisyrer och röda: näglar. De hoppas nu.på gyl: 3 de tide; : ' Harry Belatonté Kar under ling Je tid. sökt lämplig bostad i New ork, : Hyresvärdarna "har 1'värje fall” vägrat då de erfarit ått han idan längre tid i Waldorf-Ästo; Hotel; Änkan éftér president Roos | velt, mrs "Eleanor, her 1' dagarha erbjudit” Belafonte' att” gernerisamt inköpa en rymlig' villa. "Harry täe- kade nej och motiverade dettå för Isenom" fru Réosevelts vänliga" till ötesgående ; Utan.” som fri och tjämställd,, amérikarisk, medborgar "Harry: Belafonte berättade : kt. varje gäng då kh gått öJönel lut” och. tittat" på till - försäljning avklint," Önnerot, sAl- anionserade, villor eller förhandlat med". hyresvärdar. , oc skulle hon. lätt fått kontrakt; Men jade, änspelningen., fim, som hår arbetsnamnet SEnöga de Jack”, Vilket, å andra sidan ty (Oo; På att. Ania skött väl.om' ho= in am under det. år de: varlt-gifti Tv -” fåv udden'ipå é sedän var det so sj den, fick'-han så många hjälpare. ena ändan, eller "bägge ändarna en- Han skar i' Sisselas' smör med: de gon hade" skuri sen ångrade det.” De elvå' | smiddes" så. ihop till "en 'käiv” som kalltes Angerudd. En käl man brännä. (Vär s Om:de sålde. smör: efter mjölkha- rar, så var det en herre i, Göteborg, im;hade en kniv, som var gjord äv ngbruddar, och. när. han skår med' den i sådant smör; så rann det blod.” Det. var” en", gubbe. härifrån, som 'kum ut för det, .och han visste, vilket fruntimmer det var som hade ski nom. smöret, (Por Pa ik gerudd” och skar itu smörbiten 'med; fick, en, veta" vad” simö; "det var, En 'ångertdd fick en om en bröt "älva" knivar? sora "hå- sin nästa med och "elvå ' uddärna ing” H rollsmör. r eri från. Värö, sor säl- de 'sådant till en. handlare i-Lahda, men" han ' skar isär" smöret, :. å blev: det en blodrand. Trollsm Konrad F erat os Ekdahl: till Ab- (ol 7. —' Ja, 'nog finns det” gubbar som är rika! Di säjef att:denne hä- va, så riker,.så bara hunnskatten värk vägen? -— Nej, jag tyckte" bara att'det var litet konsåigt att dom fått åtälla : ” ver så många" gärdsgårdar "tvärs den. Mart lg a nist, gick .en gång som riksdags= " tämligen ”"hädiska ordalag utdöm= ; de han katekesen och deklarera= =. Svar "neger? Calypsosångarén : bor” imed 'sin vita 'kustru, och sön, se-: pressen, Han vill inte 'få sin villa , ägenter, : då” uthyraren såg honom; negern : |] alltså, blev priset "dubbelt ”peh tri ringen Wallenberg I Stockholm ska : ni Inte. att ni kört av. . i teborg. Kilbom hade lyckats.te= ' sorgligt exempel vilka bittra be. . a + förtjusande sätt oh I oe E FLESTA OCH BAS Sett oo köa TÅ CRT SNY HETERNA- 4 FINNER NI €A <A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.