Laholms Tidning Smedjegatan; Laholm, Redaktör och annonschef: STIG JONSSON 7 < ' Kedaktionschef: " Prot : OLOF ASS-PETERSSON D. ryhets-' och an- : Dagligt nyt för . Laholms stad och södra Halland, Markaryd samt angrän- gande delar 'av. sydvästra . Onsd. . 8, Bfbji " Doris "Day i Janne G MÅN VALLBERGA-TEL.87. . MED TRUMPET «= Sönd. Cabirias nätter." ' Kirk "Douglas : &T "UNG "MAN VÄXTORP-TELIO9 MED TRUMPET . Sönd. Barn 212.” Småland och nordvästra Torsd. '8 B.-till, 'Ake . Söderblom' Skåne. ”"felofoner: Felton RÅdaktionen :. ärad , 300 : "” Expeditionen och an- nonskontoret KR 299 Annons tigJons- - sons bost. anknytn. 299 ” Kamrer J. Janssons. ' < bostad 2.v.seos0ser 199 Annons; riser: .; an ? Före text 35 öre pr mm Textsida — 37 öre pr mm. 2 , Särsk. begärd placering - ånordnar” 20-års. JUBKEUMSPLSE med ”Gåsamiddag i : Bygdegården lördagen den 8 november kl, 18.30. Anmäl-' . ningar; mottagas före .den 25 okt. på tel, 62018, 62026 IYS- 0 iby Obs.vtiden ” KOSTERVALz EISHULE - Tel.6 "> .tSönd. Vi-ilar 'och bil [aria Bio 2 Barntillåten 15." KOSTERVALSEN. . Fred. Det omringade fortet, . ” Sönd. Smultronstället." .Ide "bygder i Skåne och Småland "naturliga förbindelser:-.mot Hal- ;Joch obekvänj väg «till: sin: egen AF orts, £ föreg. sida): k j EN men också i Västergötland: sina land, 'och' de -har därtill en lång résidensstad, "Vi börjar. med "Västergötland, | Älvsborgs län med "Vänersborg som residensstad är 'mycket o- formligt. Från residensstaden är det till socknarna mot Halland, femton mil och mycket "dåliga förbindelser. Järnvägar. och vä- gar går, härifrån ned 'mot Hal- land. +" ö i RESER ! Mot - denna bakgrund kan det finnas anledning att till' Halland föra åtmi Horred, Kungs- Da "å textsida 39 öre -pr.mm. ” Önskas hyra, platssökande 'o. borttappat 30 öre mm, . Förlovnings-, " lysnings-, Md -vigsel- o. födelseannonser å "7 kr, För hänvisning till "Ua och -svars , emottagande "+" deb/ 1:—, Annonser plac. ej på första sidan. erationspris "> <> -Prenum kvartal 10:50, mån. "te Postelro 17 57. 58, . Lö: 25 ö sn "+ Entré: äldre: ig barn 50 "Soaré anordnas : | Söndagen < den 26" okt. kl. 15 å å Medborgarhuset. : Sketcher, ' tombola, fiskdamm.;.; - z Stewie - Eyre; MWahlsten. | Kaffe med hembakat "dopp. SK Laholms stads, SLKF-avd.” - här : haft ett. välbesökt ”må- nadsmöte hos Annie Johansson, Lagerslätt. Förhandlingarna led- des" av. ordf." Maria ' Carlsson, Hagströms Musikskola börjar sin . bopulära musikunderyisning i (DRAGSPEL: anordnar: KAMRATTRÄFF. i Häss le 23 oktober: kl. 19; 30. Förhandlingar,” "Kaffeserverin; FEN Ne tå ST Musik". av Bob” Stevens. orkester; + bygdegård "den : 22: november, och still. kommitté för densam- i ma utsågs Nancy Jönsson, Sti- len i. Sjögren, Beslöts hålla ' en fest .i' Ysby na" Johansson, Annie ' Persson, Elin Karlsson, Elsa Pålsson, He- " Maria” Carlsson, Gully : Lagerberg, . Helga 'Elias- Ison, Maja: Elström, ' Carin ' Ja- h och Stina Nilsson. Näs- på följande Platser VALLBERGA Torsdag: den" 23. okt. kl. "18. 00. Lokal: .Föreningshuse KNÄRED: Fredag den 24 IK kl; 1 > Lokal: Svenssons Café : " MESTOCKA: 4 > Eredag, oden '.24 okt.” kH 19.30: ta möte blir: hos ”Annie Pers- son i samband med Luciafiran- "Idet; , Hjälpvärdinna blev Nancy Jönsson. Mötet avslutades med Scöutsoaré i Medborgarhuset. : - Som: framgår av annons kom- mer Laholms flickscoutkår och Laholms ; Blåvingering att" an- ordna: 'soaré i; Medborgarhuset, |" Laholm, ; på : söndag em. Pro- grammet upptar sketcher, tom- bola; 3 fiskdamm, anförande . av ungdomskonsulent Eyre. Wahl- sten,. kaffeservering 'm:”m, En Loka] H Bygdegården, " Brogatan 29,' Halmstad Tel, 16711 — 17547 | Föreläsningsförbiing. 'Egernahults' skola, torsd. "den |: trevlig och välb ökt soaré kan föra tspås. Å Ön WE Lyckad. ljustestning på IC- 11 -Laholm.; vv fader 'månidagen och tisdagen "gratis: Jjustestning: av: mn- tortorägn Varit anordnad vid IC:3 anliggningar, på” ”Värnen "i La: holm; Dessa har” blivit "mycket | upp cattade” och "under. a: två dagärna har inte mindre "än 173 bilister utnyttjat tillfället att få sina” ljus justerade. Sk bilorientering.” Tävlingen 23 okt, kl.' 19.30, fru : Ingegärd sr Levén, Göteborg." Ämne: ' Frö- [i - sång” och + uppläs- . ST ” 'Dr. Bo' Ahlberg: . eos Knäred, . nstledig 26/10—1/11 var- under mottagn. hålles' stängd. Vikarie: Dr Hallberg; Laholm ; Anbud infordras' härmed : se- nast den 2 nov, å -Krogshults> samt . Våxtorps . västra ”mjölki skjutsar för nästa år. Fri pröv- förbehålles, 1 : " STORGATAN Na : TRIKÄMAGASINET Tel, 314. ? gåtts": av! btslägningstävlingar, i de olika kretsarna, och nu åter- a 21 ekipage, : som möts fi i start och : mål ä; agdå tin ötto Johanssons kafé.1 Edenber- ga," och första ekipaget ' släppes i väg kl: 9.30, "Banan,' som" mä. ter c:a 8. mil har 'strängats av kurt2Alan” Gunnärsson,' "Alstorp. Ragnar : "Carlsson; "Laholm; / och Idealhastigheten är "30. km; "och den första bilen beräknas ha av- verkat ; banan vid 12-tiden. : Skörden Sön (Förts: fr: föreg. "sida) ” Höet "från odlad jord är årets klart bästa: gröda. Det ” ger i néslöv 4,0. (5200), Laholm " 4,0 (4500), Hishult 3,5 (4000), Räni : Styrelsen, ;' N "ELDSBERGA. KOPPAR; MÄSSING, zink, , bly och slominiugirkrot textilavfall, tomfat, Comflaskor, : KOMMUNALFULLMÄKTIGE högsta dagspris. Dp och järnskrot köpes till träda i kom 1h > Vat (Ural), tvättbaljor, , rör, smidbart j järn, | ba den 30 okt. 1958 Kl. fedning oto sn Leh korgtillverkning, N-färn till stallin-" " Ordföranden. å rs menn laget TAFFAR - I HALMSTAD P Diverse > dr ; e. (3300) : Höpressning: (Fort öreg, sida) I | vet vi inte "Ineslöv ” 4,0 (5200, Laholm ,4,0 (4500),: Knäred :3,8 - (4000), Ve inge 3, ,2 (4006) och Mestocka 3,0 Ööjligt är att det | hänger. samman. med hur” moger vs Fargaltar därav en "Passande för står till tjänstgöring, ALFRED NILSSON Astor, tel. 59, gyltor, | VID DÖDSFALL HOLMS ) BEGRÄVNINGSBYRA avs > Tel T0234 Båstad - —Ombesörjar allt. — , Elmtar på dödsortea. Egen modern likbil. Moderat taxa, = - höet var, Vid: ; Pressning ' mäste det skördas senare än vanligt; "Hr Håkansson: framhöll också, att ' det. kommer" så mänga goda |: råd "och: forskningsrön . i radio och press" att det: inte alltid är så lätt för den” enskilde” joråbri- karen att hitta” tätt i dem alla: MORBR OR” folkmängd på. omkring: 13.000 "TI personer, - .loch . därmed också ha : råd" att som” går" om söndag har före-]- .Jatt Hjärnarp, Barkåkra, "Munka >; |Örkelljuhgå : och Skånes Fager- | Förutsättningen: fö ) |ställa :dessa' problem” under :di- - nödvändighet.: Det: blir. en' re. säter, Svansjö,. Högvåd, och Kin- daholm, med : er.; sammanlagd Går man :sedan' söderut mot : | Jönköpings län finner -vi här - [samma förhållande - med dettal' läns västra : kommuner, Burse- ryd, Villstad, Reftele, Hylte och Unnaryd "bör: föras till Halland, som därmed. skulle få ett folk- : Kronobergs län 2 flera" kommuners förbindelser ö- ver Halland, Här. finns givetvis olika: alternativ : satt. välja. : Man kan tänka 'sig att:hela Sunner- bo" går till Halland; men hära- dets 'hordöstra del'har utan tvi- vel ansiktet vänt mot. Växjö och Värnamo, och det kan givetvis diskuteras om det: är Jlämjligt att till: Halland 'föra- Berga och Ryssby 'storkommuner, Däremot har Lidhult, Annerståd, Traryd och Markaryd huvudparten av sina förbindelser västerut. Även Ljungby stad, Hamneda och Gö- teryd bör föras till Halland. Tar man "hela Sunnerbo skulle Hal- lands. folkmängd få ett tillskott på 37.000 innevånare. S " Återstår så . Skåne. Här är il. synnerhet Malmöhus Jän överbe- folkat, och en omdisponering 'av skånelänen är utan' tvivel'befo- gad. Detta gör.att Kristianstads län, 'som nu har'260,000 innevå-]' nare mot: Malmöhus 600,000 in- nevånare; bör. kunna få .en hel del folk från sitt södra, granhlän avstå 'en del åt: Halland. VI BÖRJAR med Bjärehalvön. Den hör. organiskt ihop:med Halland,:. och så där: vid sidan av kan. det :ju vara” på. tider, att - Hallands : Väderö ' blir” häl. ländskt 3 mer än till namnét Här har Västra Bjäre med 4.000 Ännevånare; Förslövsholm med "3.500 | och” Båstad : med "2.500. + Sedan börjar ' det ' att bränras på allvar, men ingen "kan påstå," att "Kristianstad är 'en lämplig "residensstad ' för Norra " Åsbo. "härad. ; Häradets södra del har sina vägar väster » och "söderut : mot "Hälsingborg och Malmö, medan : den norra gas. hä''så "många" barn ihop med Halland men' dock i'av- stånd. "och! förbindelser ganska |; tik in nå Hålmstad. | « Y gå radikalt till- väga "och '- förlägga : den” södra hallandsgränsen en bit söder om Ärigelholm. Det:skulle innebära, Ljungby; Ängelholm, ö, Ljungby, hult fördes till Halland med sina omkring 32.000 innevånare, el Sammanlagt :skulle” då? etta ”Storhalland”: få ett innévånares antal på drygt 250.000. och alltså | utgöra: ett bärkraftigt : län: med Halmstad '' som "Vett ' ”näturligt centrum, ”d vståndet från residensstaden "länsgränsen ': tilletio' "mil Cett län som detta,” är." "givetvis, ” dels; att: de i denna artikel: antydda "inotiven för att; inkorporer; delar "av grannlänen verkligen” håller, och delssf'att.. ett: ”Storhalland”.; jav antydd: utsträckning - kan: 'inord- loka" vidare med dessa” Srem och: försöka : åstadkomma -:. hållbar' bevisföring.” Alla” dessa -Ibevis kan givetvis inte göra: an- språk att stå sig inför:enh ”sak- kunnig - granskning,: mening" med : artiklarna är att skussion: :::En. ny länsindelning förefaller nämligen inom en'inte alltför : avlägsen. framtid - bli en form ' som kommer, att beröra över ny länsindelning o och läne - 2 da rationalisera plan eu! e) Jandshövdin, estalar, mag Sköve pg r. Vad. skall". 4 statsråd? > 40) göra av "alla act a. ningiv för: alla-sätt. fandera-ren N mula'4 vårt samHälles, alla” medborgare, delen' väl inte direkt kan .sä-j- men . vår) ' såkn ; SERA dd te =” Har ni varmt Då er "Har ni stängt "fönstren? — Är..yrumstemperaturen -tillfrédsställande? Fint.-Då här. ni «.kanske -Just.«att läsa lite om isti- derna. De, liksom klimatet och sam- bandet -dem -emellan, är just nu fö- ”remål för "intensiv forskning, Det man hittills kommit: fram till är , lika «intressant 'som oväntat. Bl.aj "tycks 'den gamla föreställningen att! kometer bådar olycka ha ett visst for för siger: ”e . act + etenskapsmännen har i st och framst konstaterat det som vi and- ra länge ' misstänkt, nämligen att jorden f.n befinner sig i en av si- ”naxsällsynta och, kortvariga. kalla ' perioder. Perioden har hittfils om- fartat, futtiga —,ur geologisk syn- ;bunkt! en miljon år, Så är t ex Atlantens ”teimperatur . nu tio gra- der -lägre -än: normalt (alltså jäm- fört med hela den tid — drygt 4.000 miljoner år — som vårt kära klot funnits till): ocj. RE :Istiderna uppstod när Arktis CI "massor började röra sig ner mot de tempererade zonerna... Atmin- stone. fyra, sådana. nedisningar: har ägt rum. under den sista:-miljonen :år,” vardera: omfattande. något- så- dant som ;50 å-75.000 års den sista slutade för ca 10.000 år sedan och herörde förutom Sverige bv a Dan- mark och England. - ni 7 Na sind En meteorologisk gåta : ”” Den'!sista fstiden slutade mycket « plötsligt, det, tog bara. 2-3.000 år för Ismassorna att smälta, Den nor- ra tempererade zonens klimat för- + ändrades under denna geologiskt]: sett korta tid från utpräglat istids- klimat än vi nu har det tvivelak- klimat än 'vi nu har det tvivealk- tiga nöjet att vara utsatta för. Hur - kunde en så förbluffande omsväng- ning i klimatet ske så snabbt? Det är just den frågan forskarna grubb- lar så intensivt över i dag. En gans- "ka bestickande förklaring, som just sett dagens ljus, jämför jorden m med ett växthus. . " Det är ju ”så att glastaket på ett växthus låter det mesta av-sollju- set och "värmen "passera fritt in i huset där det till största delen ab- sorberas av växter 'och andra för remål, som blir alltmer" uppvärm- da, När sakerna nått en viss grad av . upphettning börjar.' de förlora lika mycket energi 'som de mottar "från! solljuset —' dé utsänder infra- röd "strålning. De båda processer- . ha uppväger delvis varandras verk- "ningar, Men — medan glastaket lå- ter solljuset fritt rinna, in i huset släpper det 'inte' ut den infraröda strålningen, "eller nästan. ingenting av den... Glaset - tjänstgör som "ett lglags. värmesluss.? Detta är anled- ningen till. ätt. temperature] i ett "växthus stiger. | . här växthuset, I' stort seit släpper den igenom solljuset samtidigt som den haren benäghet att stänga i in= ne -den strålning som " ; gävbrutet » fimnar jordytan. Och var glada för att det är på det sättet! Utan denna sakernas : ordning z 'skulle vi” inté kunna existera - och; jorden skull ha ständigt arktiskt klimat. ltså "växthuseffekten vår: atrnosfär förstördes eller avtog i större skala skulle" snart .en. ny istid komma krypande.” träffar. "om: koncentrationex..av -de gaser ' i atmosfären = huvudsak> ligen" våttenånga :— som : hindrar de infraröda strålarna att: -svämma mt; i rymden minskar I Stor: m- setar. ibland ON droppar som stör- dar” ner på jorden som regn. Här- "igenom förtunnas' naturligtvis vat- ”tenångan i luften, men ; samtidigt fylls "den' på" gehom avdunstning från haven, och normalt tar de två processerha :så att säga ut varand- -ra.. Men "nuiär det inte otänkbart "att: jämvikten. kan : störas så att HI av" vatt geriom stt den' + "av någon anled- ning. får större benägenhet att kondensera och falla ner'som regn, . Vilken dnledninat Jo, citerade forskarna; tror de genom att svär- mar av, små Partiklar, — meteore dras in i atmosfären, Sådana par- »tiklar finns i enörma Massor i sval gen mellan planeterna, Under jor- dens”. kretslopp. runt : solen kom. mer ständigt sådant, ”rymdgrus” söm, i: genomsnitt har en diame- ter av' någon hundradels ' millime-: ter — in i atmosfären. ”Grusets” rö- På så, där en' 000 meters höjd ns: det en :ävsevärd koncentra- "tion "Vattenånga, somraldrig störtar "ner som Tegn "eftersom "ångan inz te har någon chans” att. bilda 'storå fn JBncny: istid Kan : strö: stav: ligt stora droppå attraberas av: - jorden). ee k antal stoftpartiklar från ovan"s le" vattenångan . börja” köpgonsera kring partiklarna och 'ett I våldsam intensitet och varaktighet utlösas. Samtidigt försaka. g . vetvis Juftens vä växthuseffekt. ”/ i RK - Hål i atmosfåren "Otänkbart är det inte att ett Is-. tidsklimat skulle inträda om ett . tillräckligt stort antal meteorer föll ' | ner i amosfären och på ovannämn-. da sätt slog ”hål” i vårt växthus-' "tak; Hypotesen får stöd av en färsk - undersökning utförd av E G Bo-. wen. Vid analys av det från de'sis- , ta 50 åren visar det sig att det finns ' en". världsomfattande . tendens för | åpeciellt "kraftig nederbörd vissa '. bestämda dagar under året, t ex den 12:é. och den 13:e januari. Bowens förklaring: Någon tid före dessa dagar 'passerar, jorden genom ba- - nan för en sedvanligt . tät -me- teorsvärm. Md ' Meteorerna skulle alltså vara a bo- s ven i:stycket, Meteorer anses nu= . förtiden"uppstå när en komet upp- löses (upplöses, inte exploderar .— kometer består nämligen av hopar av 'små partiklar, kanske is). För ' varje meteor som — likt en flock raherande inflytande borde, tycker man, det mellanplanetariska stof-' är det inte. 7 Gasfloder mellan planeterna ; Man. -har nyligen konstaterat att ett väldigt flöde av gaser äger rum sar metéorerna, så att de inte i lik- het med jorden (som genom sin tyngd blir opåverkad av gasen) rör sig i en ellips runt solen utan i stäl- . let. faller. i en spiral mot den för att slutligen förgasas i stjärnans" oerhörda hetta. ' ett slags reservoar med ett tillflö- de (kometernas sönderfall) och ett utflöde (uppbromsning i den in- terplanetariska gasen och” förin- telse i solen). Nu är det tänkbart att en ' ovanligt stor komets plöts- liga sönderfall temporärt kunde öka réservoaren av meteorer så att vi åter fick istidsklimat på jorden. om --meteorreservoarens: - utflöde minskades genom en. tillfällig för- tunning av gasflödet (i stället. då för variationer i sönderfallsfrekven- sen "hos - kometerna). Vad själva gasflödet beträffar' härrör det en-- ligt en. teori från de: väldiga moln av förtunnad gas som fyller rym- . den mellan” stjärnorna. Solen skul- le ständigt attrahera enorma kvan- titeter 'av dessa moln med en gas--" in mot solen som följd. Jorden en | smörkliop NH Det föreligger ännu en våldsamt" omdebatterad teori om 'istidernas uppkomst. Låt oss till sist, i objek-. föreköm istider av en mycket ovan= ' Nig'typ; istäcken bildades inte in. båge från västra Australien till In. dien, 'sedan - till :Madagaskar och Centralafrikas' högland och därifrån :. till västra" Brasilien, Förklaringen v tiska, tropiska och tempererade zo- nernå' hade ett annat läge (bevis: getation i Spetsbergen och i; På Grön. länd).' Betyder . detta 'att ”polerna' här rört sig, som en 'del | antar? Nej- sar att jordaxelns lutning .(axeln> bildar en vinkel av 67. grader med det plan i vilket jorden rör sigrunt solen). inte kan ha ändr | nämnvärd grad sedan vi födelse; ” v ” planets ” Enligt teorin är rv det i i stället jör- dé lande «till sin : rotati en smörkula Genom en halvflytande 'onsaxel . (som uppträdd på en. nål). omfördelning ;: av den . materien "i - jordens skj därför tvingats att. vrida sig i för. hållande till sin rotationsäxel tills ett: nytt stabilt jämviktsläge upp=.. stått. När jorden vrider sig på det . gamla hordpolens islager välla: ner över” "angränsande områden. och: på. så sätt ge upphov till istider. . För närvarande" tvistar "de 1ä, . om"':vilken av. dessa båda teorier .. (växthusteorin. eller smö;j teorin) som är mest realistisk: da. hypoteserna. räknar med möj ligheterna "av kommande nya. I tider, Efter den gångna - sömmar förefaller: slutsatsen "inte" år ren äventyrlig. Vi skule : nog Int skilt alldeles förvånade om Vetensira bli. männen i mörgon jacddelade” at” enny istid redan pågiek att. och. det finns därför all. anled. över" den,ii Fölkarn tets täthet oavbrutet ökas. Men så skulle; enligt teorin, vara att de ark= . knappast, Nya undersökningar vis > n bli följden: ay "bål i jorden ns gästat - -Om det däremot föll in', cit stort os egn: av : - z "| fåglar — skingras genom solens att »"Meteorerna i | solsysteriet " bildar s tivitetens ” namn, skärskåda . också - den! För många miljoner år sedan ' än i dåg ' fossila fynd: av tropisk: ven ” len själv som Vridit sig i förhål- | inre har" klotets tungdpunkt 'för= 7 / jutits. Torden-smörklimpen har här sättet ' måste naturligtvis den” inom. solsystemet. Gasfloden brom- ', om "den nuvarande arktiska 'zo- | nen utän sträckte sig. i stället i er " / Laf NA - Re —Z—R = Z nl AJ — AA : N . ”n 1 , " ” -s : ; | I i yr = SN en H N Ah. ; ot . N vu . KÖ . . SS i 1 . i st d s N na - ; i - , SM sd ch a , ' + l , DÅ . 1-4 : ee i ”. "Onsdagen den 22 oktober 1958 , | As ; . ; , E' Alternativt kunde" istiden utlösas ---— ats.i någon + + |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.