«Det finns" sedan länge ett orda 4 tion. Detta är självfallet en häntyd- ning på att ekonomiska kriser ot)” - tast börjar I USA; och först sena4 Te når Europa, men då med myc= ket större kraft. Som alla genera= Useringar är detta en regel med : 'och' kan 2! ityskar. nu 8 i ”glens s kolgrävor. är de dyraste i sätt producera ' träntabelt bara "Undertecknad besökte e-töre- tällningen'på Centrum i Laholm går kväll men .skall det vara likadant i fortsättningen blir det |”. ' N nog lån; gt: mellan besöken. ' Det då bögpris råder på kol. Det ärt €X |y4dde i lokalen en fruktansvärd I ännu i Jag betydligt billigare att ita kol hela "den långa vägen från IUSA än från Belgien. Det är-ocka Jå enbart" USA-kolet, belgier och vill. utestänga. Det ' är "dock svårt att se hur t ex italiel narna skulle kunna vara med pål 'd ” något som så skulle försvaga deras! .b kraft, ' som; . många undantag, - "Den skanck a syd åk "Des nu på väg — över snabbt — att snart helt övervinnas.” En starkt bidragande omständig=, ett ängande av 'det ka kolet, Mot bakgrunden ä äv. att " . både Belgien och Tyskland 1 "under; het till detta snabba tillfrisk har varit teknikens oerhört snal ba frafnsteg, som, gjort att. USA: industrien plötsligt funnit, ”att' en hel del av dess "maskiner på bara ett år blivit föråldrade och därför ” l inte längre :konkurrensdugliga.' Fö- " retagen har därför måst skynda sig . "+ att förnya en del av maskinparken. långvariga kol- brist ransonerade” kolleveranserna kill "den italienska industrien, som utan "amerikanskt kol hade ' draby ; :bats av katastrof, kommer. italie- ” riarna säkert inte att ställa sig 'med- g - görliga inför det belgisk- tyska fe föj d slaget, = Is " Sedan engelsmännen” genom, na - Återhä i Förenta stat har alltså börjat som en kapital" waruinvesteringskonjunktur. - Den: sundaste av alla återhämfningar] : . Samtidigt som" omslaget sätter ', in 1 USA på allvar synes den vad +» kande konjunkturen ha 'nått Eu ropa. I England ligger stålproduk=> : tionen nu 25 proc:under kapacite- ten och på. kontinenten tilltar ar” betslösheten" överallt, , ehuru, t v i ' mycket moderat omfattning.: Värst utsatta är tydligen. kolgruvorna i, Belgien och Västtyskland, där det redan finnes drygt 40 miljoner to! kol producerade och osålda... I «. Detta kan synas som 'katastrof-! > artat och Belgiens. och . Västtysk-? lands regeringar har också yrkat] | "på att Euröpaunionens 6 länder skal : förklara, ' att ”kristillstånd” råder" pd för kol och förbjuda. all införsel utifrån, ' d-y s 1 detta fall främst) . från USA, Skulle en sådan 'ultra-'. protektlonistisk åtgärd komma ; till; stånd, mitt 1 allt tal om frihandel; ; skulle” det'svårt kunna hämma Ei ropas | övervinnande av den deprés. slonsunge, 'som "just begynt, här. En ”kolkris” , har / också ' sina : fördelar '..” om , den, lämnas att. rätta till sig själv. Det blir då. lägre ”kolpris, Oc på på, sätt. lägre produktionskost; nader över. hela” den linje där kol « utgör "en ' kostnadsfaktor, - Länder , som Italien och de skandi . rikanska kolet övertagit. dess ' roll: "att försse kontinenten med kol un .. amerikanska kolets konkurrenskraft . amerikanska gruvorna öppna; : te: bara "mycket bättre; utan kan ” också mycket effektivare utnyttjas .Vfriluftsoperationer. Följden är att ärets' slut: "119" lottor.. lottor.:” ; Västeuropa! sir fortsättningen "kunna | . Västeurop: lisering av kolgruvorna totalt, ki "tappade exportsugen har det ame-; der bristtider. Förklaringen till deti i trots en 8 gånger högre 'lön nivå, ligger i två faktorer. Del de man behöver inte gräva sig . hundratals meter i jörden: följa . smala kol-”ådror”," och dels är den maskineHå utrustningen" in- . kolproduktionen i tex Virginia är 15 gånger större per man än i Wa- Jes i England. + ; Ett införselförbud för ämerika kol mot dessa bakgrunder: är direkt skadligt. ' "Och; hur ; skulle kKandelsväl undanbetf; 7 kyla beroende ,på-att::man hade inte mindre än tré fläktar igång på en gång. När 'jag "sade till vaktmästaren att stänga av åt- minstone två av fläktarna fick jag: belt.. tvärt - till svar att det skulle: vara "Juft "Juft I lokalen. "Bara et'inte blir :så: mycket luft att esökarna följer med av. bara luftdraget. . Gårdagens kyla var tjinte, uopmuntrande.. i i har haft årsmöte. Ordf. fru In- rid; Känhler, 'Agård, hälsade. väl- kommen och tackade styrelse och medlemmar för det gångna året. tyrelsen. - konstituerade. sig så: Kårchef,. fru.. Ingrid .Kähnler, v. årchef, fru: Edith ' Einerth, sekr, fru Ingrid Kullving, Andersfält, kassör Annä Johansson, Klastorp, vå | smeden var flitig och hans yxor var brå. mon NV sagt na el [ iPer Nilsson-Tannér:' SN fees äl ee -Blomstrande industribygd "grundades. på sparslantar . Han kom en afton om "våren och :såg sig omkring. Han gick och tit-' fälttjänstehef -fru Nella Jönsson, Klastorp; övriga 'styrelseledamö- ter fru Ella Svensson, Trönninge, fru :Viktoria Johansson, Ahlsl fröken Pirgit> Esbjörnsson, Trön. 'ninge Coch Em Holmgren, ., sjAnna' Gustafsson, Stjärnarp, som sig 'återyal. s.Till ny Ä ratt tunglottaledare ' valdes fru” Ingrid > Holmgren; des fru Emilia Eriksson,: Halm- stad' och fru, Ella-Marie ”Anders- / son; Trönninge. Kårén 'har under det. . gångna 'året' arbetat i 2,670 timmar: Medlemsantalet . var. vid nyvaldes fru Ingrid «Eldsberga, - efter. fru Till revisorer omva!- h 6. ung- Sommärtest hår. hållits i Lax- vik och julmarknad: i hemvärns- gården; båda med. gott: resultat. | - Julpaket har. sänts till Österrike, N p Fagered;-och- . penbarligen' inte bara kortsynt, utan lit: bidrag till julgåvor. På riks- stämman .i';Stockholm erhö'] för- .utvärande i kårchefen; fru Edith Einerth: ört fanr nedan i sil- penshult.har erhål-. själv. hugger” "till" med totalt” inför: |' selförbud? Om belgierna' och i viss 20; "mån tyskarna tvingas nedlägga drifé en vid. de mest” ockonomiska - -gru= vorna är det. ett: ringa problem j jäm- fört, "med det som skulle” "Uppstå om . Europa ålade: «sig 'självt-'övetdri nä” . kolkostnader ien' tydligt ned; desk ktur. och i ” länderna: som "importerar kol,.skul- le få andas ut efter de 't Ipri: Mö lorade amerikansk good: will. Väst de var tvungna betala för kol der överkonjunkturens dag Nu hör det till saken; at! ' Europas konomi skulle då ;kunnha |” drabbas: av” den lunginflammation; vi "JHAR.N NÅGOT ATT: SÄLJA NSKARSNI KÖPA +NAGOT'] - CN 2) om ”tade i backarna efter en bra bygg-'. "nadstomt och hah frågade om tåg-"> tider och bussförbindelser. Det var: : förresten första året busslinjen exi- "-sterade, så det” var nog en hel del som undrade om mannen var en 'rysk spion! | Han. var smed. "Han talade. enis” annän dialekt än vår och han ha=+' de i mångt och mycket andra syn> - punkter än vi. Någon herreman > var han inte.: Händerna var grova "och knöliga och ansiktet 'såg blekt Söch utmärglat ut, Men när han änt-.. ligen blivit överens med en bonde i, : . tvåtusen ' kvadratmeter jord i intill landsvägen, kom . den första ; h betalade-k Kontant : betalade : han , också. när han köpte en gammal: taklö uppe i skogen,” Denna' sommar: blev. Toycket. tressant; Mannen. röjde tomien "och? H han. boden: till tomten och inrättas." de smedj å ena: :ändan och: rum och . kök iv den "andra. Om hösten I; h -kom hans familj, tre pojkar, en flic- 'sin' egen, 'så kom han till. byn och ka'och hustrun'” Alla: talade" en an- köpte jord:.Han betalade älltid kon- nan dialekt än vi. Och" alla var 'är- tant. Han” köpte stål och” kol: för ”betsamma. När härden var uppmu- kontanta pengar. Han gick med när rad börjadå 'det "komma maskiner inte med. ändan > före; sa med järnvägeny: de monterades: int: et och: försågs med ”dragremmar' och motorer : och 'verktyg' hängdes: upp i'rader längs väggarna, & En R börjäde maskiné na brum. "maj: - jan” elödde; S och" "pojkarna ätt fortsätta sin yxtillverkning, så är det möjligt att hans lilla fabrik" i it stor eller; åtmins- [tone större änden. gången han-in= É, redde' smedja. och bostad i en game ”visäde att: det gick att förda med något i. en hård och gensträvig tid. Han visade att: bra karl hjälper sig själv.; ' Smeden: från: kusten sådde' ett frö i jorden. Kring, hans” lilla: smedja Växte det pp en rad småindustrier. Det berodde inte' på att det kom pengar till byn,” utan” att det kom förtroende, Det var andra som bör- jade: spara :en slant, lägga undan fören” hammare eller hyvel, för | en sågklinga eller en elmotor; <. + "many: han. blev tunnare och tunna-. re och efter bara några år var han borta.' Pojkarna var för” små att hugga "ifatt där: fadern: slutade, De sålde smedjan” och reste till Ame- ” Men det” kom Smed som smider ä än. : I byn säger alärig någon"; i om inte. smeden kommit "och slagit |? sig ned. För här har aldrig funnits något kapital Ingen har sparat el- ler trott sig haft något att spara. Det hade väl inte heller smeden från kusten.' Mänskligt ' att döma hade han" lika störa utgifter: som ånga av sina grannar, Men han Sparade. Han? sparade metodiskt, jenträget. När han fått den summa torer i byn. Motorer som blivit köp ta för arhete, en 'smula försakel- ser och en hel del framtidstro.'; Järde OSS s dett Konstajord jättesjö med ekonomisk hjälp - från .världsbanken” Sedan Världsbanken' 1946 stärta? de sin låneverksamhet för ”ekono- .Imisk uppbygnad.och industrialise- ring har banken deltagit i finansie- ring”av kraftverk i medlemsstater na, som ökat kraftproduktionen" i världen med i; det närmaste 10 miljoner kilowatt, fastslår" det se- [naste numret av. UNESCO:s (FN:s organisation för undervisning, ve- tenskap och : kultur) : : månadstid- skrift ”Courier”; Vattenkraften.. i flera av världens största floder. har ) utnyttjats i dessa projekt. :. ”Courier” Inga1 flera självmord ” : nämner : som exempel banken någon- sin har givit till ett enskilt proiekt, | mycket egendomlig kvinna, Onora- -I det några dagar, då en av furstens vlmisia- Geniiteschi är en annan ita- i | under "sin största framgång för att . | följa en äventyrare, som utgav sig I 'denna dag" 'sturrar många mo-|' i: Det var smeden från kusten « som | - Ita får ju sägas vara att ganska egen- . leksroman.” Hon levde under. 1700- "Uihemnee a make var brännmärkt. som tjuv, Man kan väl knappast tänka sig något värre än denna stackarf - kvinnas öde att. bli fångad skurks, snaror. "-Hon var nära att dö av skam ho smärta. Goethes vänskap gav hen= ne senare en smula tröst och hon kunde återta sin pensel" som länge: vilat. : ;? Italien har vidare. haft Rosalba Corråera; Hon var en mild o. skygg " natur. Medan- hennes rykte allt-' jämt var i stigande träffades hon av en färfärlig olycka — hon för- lorade "synen och hennes förstånd förmörkades ' vid ' denna ' katastrof. . Det är ödets ironi att hon skulle leva" eit långt beklagansvärt. li, i fullständig overksamhet. efter ' att förut ha varit i Europas alla städer, ..I Frankrike leyde, Elisabet Ché= ron, som varit medlem av franska konstakademien och: -vågade sig: på en stor serie historiemålningar. Hen- nes kärlek till konsten kom henne , att uppskjuta. ett giftermål. som; hor” gått in på. .”. ' En afton blev, hon överfallen; spå Pont-Neuf 'men ' räddades, av en” modig förbigående, en ingenjör Hay. : Detta utgjorde början till ett kär leksäventyr, och -hon förlovade si, med sin : räddare. "Men denna för=, lovnidg räckte i det närmaste hela Den första kvinnliga målaren a ordets egentliga bemärkelse är Ka- tarina Vigni, av vilkens hand man återfinner en Sanctx' Ursula i Bo- lognas ”pinakotel. - En målning 'in- tressant därför att den' besitter en grace, som annars i allmänhet sak- nas i femtonde, århundradets stela verk. ÅA ' :Men låt oss betrakta en annan, ta Rudiano. Hon hade inemot 1450 uppnått tillräckligt rykte för att Gabrino Fondalo, Cremonas tyrann, skulle anförlro henne. dekorerin- gen av' sitt :palats. Hon påbörjade detta arbete och hade hållit på med förtrogna blev för närgången emot henne. Onorata drog" sin dolk och dödade honom, varpå hon : flydde iklädd en mansdräkt, som hon upp- bar så väl att man upptog henne i ett kompani kondottierer., Hon .| fann så stort behag i krigarlivet att hon avböjde den förlåtelse Fon- dalo ' ville gevhenne;, Hon fortsatte att hantera värjan' ända till beläg- ringen av ” Castellino; där, hon blev dödadir" ' Därpå kan: vi busti;- dotter: ti to, som var Ti "lärjunge. Irene av Spilimbergo, född' i Udine, och, Susahna, om vilken den store tys- ke konstnären Albrecht Därer fö- | hennes liv, ty hon fick inte tid at ga artigt sade: ”Det är förvånans- | gifta'sig förrän -hon var "63 är. In värt att en kvinna kan äga en så- | genj dan talang”. i Italien har vi "vidare. Lavinia Fontana, elev till Garache; Elisa- bet Serani; av vilken finns. en Mag- dalena i Bologna. Hon var lika be- ryktad för sin skönhet som för sin intelligens 'och dog plötsligt på ett mystiskt sätt av förgiftning. Arte” mna Maria Hos "Madame Vigée-Lebrun ä är. en an: nan fransysk målarinna, som port rätterat den olyckliga Marie Antoi-;.: och följde gärna en omedelbar! in för henne, 2 - ”Hur tycker ni jag sjunger?” frå. gade han. ”Som en furste!” . svara: iienska, som skapat Judit i Palaz- zo Pitt i Florens. A JF Teddand har vi Maria Schu- mann, söm övergav sin konst mitt Ett tragiskt öde träffade Con=" stantia Mayer. ”Hon var lidelsefull älskad i målaren Perie. -Prud- för att vara en 'ny' Kristus... Det- domligt levnadsöde.” En annan 'tyskas, Ångelika Kaulz mann, historia utgör en sorglig kär- henne en våning i Sorbonne. Man behövde ' emellertid "lokalen "oc Prudhon "måste" flytta. Utan bak tankar omtalade" han för 'sin 'vi inna.hur svårt det var att finna en. annan bostad, som kunde hysa dem, > bägge. Constantia Mayer såg i dess, sa ord en undermening att. bryta” med henne och då hon inte kunde» ' uthärda tanken; skar. .hon Halsen av: sig med en rakkniv, : Det var 1821, Denna hemska' dö gjorde" Prudhon så förtvivlad : att han inte på länge hämtade Sig.: talet. Under sina resor i Italien för- följdes 'hon av en hög engelsk her- re, men hon avvisade: honom "stän- digt. Några år senare försökte han åter att vinna henne, men: Ange- lika" visade . bort . honom på” nytt. Mannen svor att hämnas 'och' han tog hämnd på ett grymt och raffi- herat sätt, . : : Han betalade en äventyrare, "som skulle följa henne överallt och med infernalisk konst spela förälskad 'i henne och "samtidigt låtsas som om han skyddade henne för engelsman- nens anslag; Hon "lät dåra .sig, gifte sig med äventyraren och fick dagen |, efter bröllopet motta ett brev från den: försmådde engelsmannen, vari han avslöjade den avskyvärda in- de madarne Vigée-Lebrun ironiskt: man har. kvar brev från henne av N den mest rörande, hängivenhet, Hon var . samtidigt "ofantligt. svartsjuk, Prudhon bebodde tillsammans med. +7 ' nette. Hon var tålangfull och” kvick nämligen .. Karibad: . Zambesifloden 500 km sö över trigen och-bevisade för henne att Hon, som skulle överleva mig, finn: Victoriafallet ig m söder om . $ j inte längre . till! Till: graven, min: - 1 rr Me nt RN vän, gå nu alla Ra leat hög som mn kommer 'att blil ytterligare kraftanläggningar, Hans enda a nes rborda, | York: och bi NE skyskrapa i New| Fyra miljoner. hektar kommer attien tavla, som: Constantia" Mayer - Å 4 | från floden i en I vattenmassorna | förvandlas från: ökenartade slätter | lämnat ofullbordad, . att återvän i blir världens. stå Bjorn 0 till bördig åkerjord i.Syditalien, | till ;de linjer .hoa dragit upp o a kommer det front He u när det kanalnät, som de italienska |de färger hon pålagt. Då tavlan shit=,. ” Th förs i samband med : dammen än myndigheterna för närvarande hyg- |ligen efter ett långt arbete var full= nder årens lopp kar inte mindre producera i a ger med Världsbankens hjälp, blir |bordad, gjorde :Prudhon! oupphör in 250 personer sökt döden i Isars jarder kil anrmaste fyra St färdig. Banken har lämnat 240 mil. |ligt nya kopior bv densamma. vågor genom att kasta lowattimmar - om året. ljoner dolla ” ” - Frosshesselerbron i Minchen. jankens lån till detta "projekt be- projekt. " ni Jän, nbart till fetta Från denna tid: har, antelet, är ” ar myndigheterna äntligen beslutat | 3. SE till 80 miljoner dollar, r Indien deltar, vä ldsb veka dlltjärat varit i ande; att förhindra självmördare att an- : 13 mil utanför Wien uppföres närvarande i. fl ärlds' anken” för yrke, alltjämt varit i ant 1 1 vända sig av bron genom att läta|"ed Världsbankens ekonomiska! annat väl inansieringen av ett|ru många namn försvunni glöms= Mppsätta ett skyddsgaller kring den, |Stöd för närvarande ett annat be-|D at värdigt vatenkontrollprojekt, kans natt. Den kvinnliga talangen. Den höga. järnkonstruktionen är; tydande kraftverk; och i de öster- kom odarfloden.: 400:000 ', hektar jkommer utan tvivel'att med tiden som det framgår av. bilden redan riska alperna förvandlas . ett an- diga öve att bevattnas och" "de stän- skapa sig de ärofyllt rykte på kol ; .. tal mi ver na i ådet tens områ CR | - N a . or mindre sjöar till rese, vvarer för latt kunna förhi ras, ERAN EE Karsten Wimmer ark Ko DS DE mV TA ME FLESTA OCH.BÄSTA-ORTSNYHETERNA FINNER FERTRNAe FRA ANN in nen "=tnnmrnan. ——
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.