KS ättens nl rg TY —=L1IT Arbetslösheten och: - - vårt kos tnadsläge oo I - " Arbetslishöten just n nu är vårt ” jand större än vad. den vi varit på ' NH mycket länge, Delvis beror den- - på nedgång I sysselsättningen på DEN 13 NOVENEER. : IT = betslöshet på sanma gång. Kom- | mer vår handel på den gemen- samma s k sexstatsmarknaden på - Europas fastland att försvåras där- . : igenom att denna marknad byg- de fördröjda återverkni; av” Jågkonjunkturen i Förenta Sta- terna men till stor del på andra "orsaker. Vissa industrier dras med nh årigh att kunna ger tull mot andra länder, så rycker shardrömmen närmare, Vi befinner oss alltså i ett eko- nomiskt läge, som är minst sagt besvärligt. Man kan'ju alltid hop- . sälja aln produktion. Dit hör främst textilindustrien, som inte « torde kunna komma på säkra eko- nomiska fötter igen med mindre än att industriens hela struktur . rationaliseras. En annan och all- '— varlig orsak är det höga kostnads- pas att den lågkonjunktur, som . nu brutit in även över våra grä ser, skall bli kortvarig, men nå- . gon garanti härför kan ingen läm- na. Vi är på grund av vår myc- ket . omfattande utrikeshandel” i starkt: beroende av hur den eko-' g5- I övriga ” läget inom det svenska livet, Produkti d har ständigt stigit på senare år, men trots detta har exporten kunnat ' hållas I gång jämförelsevis bra därför att inflation också rått i de länder, dit vi säljer våra pro- dukter. Kampen mot inflationen har emellertid nu hårdnat utom- lands och tendensen går mot en ' stabilisering av pris- och kost- nadslägete "co vt Inflati 1 har visserli iska länder och Amerika ”" kommer -att gestalta sig. Vi kan inte i någon högre grad påverka ' - denna utveckling men vi måste .' göra på vad oss själva ankommer :: " för att möta verkningarna av låg=-' konjunkturen. Det är givet att de: arbetslösa måste tas om hand ge-' nom igångsättande av' bered- skapsarbeten, men det är åtgär- der på kort sikt. Åtgärder måste också vid som på längre sikt mattats av här hemma i Sverige. men den har inte stannat och fa- ran för en ny utlösning finns. Se- ittliga . dan i fjol har de kan stabilisera vår ekonomi. Först och främst måste alla klutar sät-' tas till: för att hejda inflationen , S dni: av årets lönerörel-: ” lönerna inom industrien ökat med sex: procent. Fortsätter lönesteg- ” ringen I samma tempo medan den avstannar utomlands måste våra exportmarknader komma att hårdna ännu mycket mera än vad de redan gjort. Det blir allt svå-. > rare att sälja våra produkter och företagen > tvingas ' till driftsin- skränkning med ”fråställning” av . arbetskraft," som. termen numera. " lyder. Det. vore' kanske ärligare att säga rbetslöshet och i inte" för- ”gylla enjotäck företeelso med ett finare, namn, Går. utvecklingen. iv denna” "riktning hamnur vii alla. " ars och företagsted dröm, Inflationen och ' ar-' res F " vara definitivt beseglat såvida inte nya" orostider kommer :'och detta ger skäl till ett fördröjande av flotz tiljens'upphörande som aktivt flyg- H:s ÖDE får väl anses förband, (up: At F 14 skulle bli anser. sHallands-Posten se är ett' gott tecken, vi fåp hop: pas att nya Töneförhöjningar; som" ytterlig; driver "produk kostnaderna i höjden, kän und kag iår, 000 fra "Läget är nu så pass allvarligt. vilket även tidigare understry- kits på denna 'spalt, att det inte. bör få finnas' plats för' partitak-. tiska spekulationer. inom den eko= I '. nomigka : politiken. Så bör vi alla” kariske också lära" 055,” ”att det in- te är någon, given sak. att vår lev-: nadsstandard framdeles skall 'sti-, » ga med flera procent 'om' året. "Det kan mycket: väl hända, att” den. för” den' närmaste framtiden? i stäliet kommer att sjunka," | , flyktingar med en 'sådan preci-7, '. förvissade om att de gjort ett Vist val. "VAD HAR MÄNNISKAN på må” nen att'göra? frågar lektor .Toré Hall. i en artikel: Svenska Dagbla- det (h), och svarar bl ar. vet. i nn 7 "Visserligen har:just astrotomin lärt 08s hur' liter och' obetydlig : > jorden är — en' elektron i den alomära värld som bildar ett pla-. -netsystem. Mens denna" kunskap «har, trots vissh om de svind- sement föll sig ganska Matunllat och vilka skolor som eventuellt skall hit har :man också varit på det klara mod. Och så får de bul- lerstörda äntligen sin oro stillad. Ökad oro får emellortid alla de som berörs av flottiljens förflytts ning, Just nu går de flesta och hoppas att alla skall få stanna kvar, men det är nu en gång en omöjlighet. Hela den flygande personalen får förflyttning till ndra orter —iI många fall med]: ; lande avstånden; inte isolerat oss ,t från » »universums, Övriga : partik- -Jar, Det är inte sannolikt att j jor« den och dess varelser utgör nå- ' > gon sorts kosmiskt bisonaxreser= I vat eller att vår kultur. är ett” slags bakteriekultur, igenkorkad i 1 ett provrör, avstängd från alla kasmiska sammanhang, Om så vore fallet skulle vi som männi- "skor stå vanmäktiga inför univer- +. sums obarmhärtighet och kom-: - : pletta meningslöshet. Men den. och skolmöjligneter för barnen, Den kommer I samma predikament ete, Hur alla dessa problem skall kun- na lösas tycks vara en hopplös uppgift, men man har en känsla av att det finns en bestämd vilja hos försvarets ledande att på bäs- ta sätt söka tillmötesgå flertalets önskemål, Men trots detta kan man inte komma ifrån att det blir mycket som går önskning emot, att det blir många kom- promisser, mer eller mindre go- da, många familjer som splittras "under stora delar av året och mycket annat, som det inte blir Jätt att komma ifrån, NOBELS FREDSPRIS kan vän- tas föranleda betydligt svagare po- litiska reaktioner än litteraturpri- FM tror Ny Tid (s) på goda grun- er Annars borde det till sin natur vara mera eldfängt, vilket Carl von Ossletzky på sin tid fick er- fara. Men när man numerra tycks undvika fredspristagare, som gjort något slags politisk insats, åter- står det tydligen bara att belöna människor 1 humanitärt arbete Tard motivering att en sådan verk- samhet tjänar freden, Onekligen måste det vara svårt att I dag ut- s "peka en politisk gestalt, som gjort ” väsentligt mer för freden än and- in på empirisk grund pekar inte i den riktnin- gen, och det gör inte satelliter och månraketer heller, De an- Pp. tyder i stället att lösningen på människans problem kan få vä- sentliga . bidrag från områden långt utanför jorden, : Därmed är inte sagt att svaret ligger gömt på månens baksida, Det finns säkert inte där, och det finns nog inte ens på Vinterga- tan, Naturens djupaste hemlig- heter kommer troligen alltid att : iligt att gradera hjälparbete bland | sion, att prisutdelarna:'kan' vara; 3). te, t England för 20 å 30 milj "Svenska robotar. tillverkning på: licens? Eobotar är aktuella inom det svenska försvaret -— : beslut Jar ju nyligen fattats om inköp av de första Tuftförsvarsrobotarna från r kr I ätskilliga Linder lägger man ner | ställ; 9. | dessa k och svår- "väldiga. på att fri - producerade vapen och det 2 dern, dock endast i dess början. är tydligt aft vi nu lever i robotål- . Majoren Pp Björkman, som varit å, har i Sv under- : 'hef inom flygför "vapnet. -. fordras. "De industrier som "synes ligga" närmast | tillhands soma projektz = befälstidning lämnat några uppgifter och synpunkter på det nya 5 Mängder av robotar måste pröv-" H skjutas och komplikatignerna un-= der utp är legio, I sam- ""Jedaré" och huv givet Saab och Bofors. Det behövs : Efter kriget trodde man sig kun- ; na efter tyska mönster på ett fåtal år framställa användbara robotar men dessa förhoppningar har: inte infriats. Ecbart i USA har "man ” investerat 20 miljarder kronor de "sista tio' åren i robotutvecklingen. "De indirekta kostnaderna torde uppgå till samma belopp. England manhanget nämner, major, Björk- man, att styckepriset för pansar- : värnsrobotar går upp till 10.000 kr, . för . jaktrobotar ' till. 100.000, för mark- och luftvärnsrobotar till. 1 miljon och för fjärrobotar til mi il- jontals kronor. ' H Man kan fråga sig om "det vaks ligen lönar sig för ett litet land som Sverige att starta inhemsk ro= t | botproduktion. ' De robotp: : Tan går fram: och tillbaka med händerna på ryggen, Den yviga hårmanen slänger litet, då han hö- jer diktarpannan och sker ut över | sjön Sillen, som skymtar genom cen rödgula sörmländska höstlövs- . Så stahnar han framför mo- terna : till de” egyptiska fartyg, icm är från tiden 4.800 år £ Kr. Med sjömannens kännarblick tit-' tar han värderande på det gedig- na" arbetet av Karlshamnsmästaren XA Strömberg: Men så får klic- ken något fjärrskådande och dikta- rer Harry Martinson tar till orda: — Vi skulle behöva en evighets- «kongress, ; säger. han. Ett, männi- skomedvetandets ' bevakande av kuliurens - utveckling." Vi 'skulle också behöva en fredens armé, en: världs : och Frankrike har också i stora belopp på robotområdet och » fått fram olika typer. Det står fullt klart att tillverkning av en allsidig . robotbeväpning kräver minst stor- maktsresurser. Till följd härav och för att undvika kraftsplittring inom "den väste iska för skapen har det föreslagits, att Eng- , land: skall svara. för luftvärnsro- botar, Frankrike för ' jaktrobotar, "Västtyskland för markrobotar etc. "Det är ställt utom allt tvivel att 'Tobotärna kommit för att stanna, Ombeväpning från " eldrörsvapen, "ostyrda , och bemannade ' flygplan till” robotar . konimer' dock : att ta H avsevärt längre tid än man, i all- ;'mänhef föreställt sig. :-"-För en liten naton i "likhet med Byerige kännetecknad av. högt stå- » ende. teknik och !vetenskap torde det inte erbjuda svårigheter att mo- bilisera" den vetenskapliga! och: tek- 'niska'hjärntrust som behövs för att planera och leda forskningen” men det , blir! svårt att. ställa upp:-den stora massan av 'tekniker som: er- göra anslag för" tobotproduktion; att "någon indus "Sverige skulle I ga hundratals miljoner från nu-: robotförsvar: Han upplyser sålunda, . att inte ens i USA fanns något ope- rativt användbart robotsystem före": 1954, i England och Frankrike ej MN före 1957 'samt att marknaden & rande länderna börjar nämligen re= dan konkurrera om avsättning av. sina produkter. och för. övrigt är. det inte tänkbart annat än att vårt behov för den: närmaste 10-årspe= rioden måste ' säkerställas "genom inköp. För sin del pekar major Björkman dock på att vi i läng= den inte torde kunna förlita oss vå utländsk produktion. i ett skärpt utrikespolitiskt läge. Lämpligt. sy= . nes honom” vara, att vi startar. li='; censtillverkning 'samtidigt som, vi börjar konstruktionsarbetet på eget projekt. Skall en: «inhemsk röbot- industri/ startas måste det ske med särskilda statsanslag ty att ta: mån= - varande försvarsbudget är omöjligt. , "Till sist: har major Björkman ». passat på att säga några ord om den kritik. som i viss, press: riktats i mot våra myndigheter . för "deras ' underlåtenhet "att skapa ett svenskt ' p- "orka 'med; den saken är uteslutet. nades för köpare först i fjol..: T sög ry ovjets.. ”drasilätfoka tittare skottgluggen: De "kritiseras o uttalanden av teaterdirektörer, par- , tisekreterare . och: jordbröukskol- lektivens 'ordföranden.' Kritiken är inge teaterpjäser: om de aktuella händelsér- som sysselsätter sovjet- folkens. ve kommunistiska -! sinneri. Dramatiska författare har. tidigare "Visserligen skrivit pjäser . om : det ””stora fosterländska . kriget”, ” om andrå "världskrigets hjältedåd, men de har sedan dess inte upptäckt | - något ämne ' eller en enda händel- ..se, söm var värdiga att behandlas "på teaterscenen. .Den välkände' le- "daren. av ett stort dordbrukskolr Iektiv har hb a yttrat: ' vt Varför inte' ett drama om nytt | NN gruvmaskineri? i > "Publiken lämnar teatern. Mi in, kvinnor, ungdomar, arbetare, med- lemmar , av' intelligentsian är på väg hem. De kastar en blick mot himlen och där lyser sputniken. Då tänker” de: Varför får vi inte höra och se om sputniken. när vi går på - teater? Teaterbesökarna fortsätter hem; Väl hemma skruvar de på radion.” Hallåmannen berättar just om amerikanska provokationer. mot vara dolda bakom sju- faldiga slöjor. s sork Monty har nu bett: Italen' om ursäkt ROM (Tf — — Reuter). Fältmarskalk Mongomery har korrigerat de orättvisa anmärk- ningar han gjort om italienska ' soldater, tillkännagav det ita- tisdagen. =. I Montgomerys kritik av de italic nare, som deltog I andra världs-] kriget, gav upp till en väldig upp ståndelse 1 Italientidningarna pro-] testerade häftigt, två itali ut-| lienska utrikesdepartementet vå | brödrafolk i Kina, Teaterbesö- karen undrar: Varför får vi aldrig . höra om det stora Kina och om krigshetsarna i Amerika, när vi sitter i en tebtersalong? Teaterbe- sökaren är trött och går till sängs. Tidigt på morgonen tittar han i sin tidning. Där läser han med rodnan- de kinder och klappande hjärta de senaste rapporterna om de stordåd com kamrat Mamais elever nått i Donbas, (Kamrat Mamai är 1958 åre nya hjälte; han har uppfunnit .e0 ny arbetsmetod varmed kol- - brytningen kan ökas). Gårdagens teaterbesökare läser segerrappor- terna — från = kraftverksbyggenas front, han slukar de upplyftande bestut av centralkommittén om den manade fältmarskalken på duelll och Italiens ambassadör i Londan få — om nu Dag H kjöld inte kommer ifråga. Men måste försiktigheten drivas så långt, att man letar fram en pristagare, som torde vara totalt okänd för den överväldigande massan av män. niskor utanför hans hemland? In- get ont sk den katolske prästen Belgien, som antagligen är - förträfflig man. bara om det är möj. Georges Pire Man undrar de hos brittiska regerin-! Sem : Montgomery avslöjade på tisda- £en att han personligen hade skri- vit till Storbritanniens ambassa- dör I Rom med anledning: av de kommentarer I bans nyligen utgiv- na memoarer som avsåg it dukt, han Iovar sig själv att arbeta mera då han erfar att studenterna frivil- ligt 'skall arbeta i fabrikerna och i lordbruket Denne . teaterbesöka- re från i går kan inte undgå att tänka: Varför får vi ingenting hö- ra och se på våra teaterscener om . desså dramatiska händelser?” Jo så talade ordföranden av kol- ilter på landsorten: ochi berättar kvällstidrdaden I Modeva i En lång rad: inlägg i denna frå går i samma: tonfall.” Teaterexpers.: » fabrikerna påpekar i' pressen: ”Industrirefor=:- men "enligt kamrat. Chrusjtjovs di- rektiv, erövringen av jungfruliga marker” i ' Kasakstar,' sputnikarna, : kampen för freden och” avslöjar: det av 'de imperialistiska intrigerna, i allt detta och mycket annat till är värdiga . ämnen att. omfattas" med . lysande” entusiasm 'av sovjetfolket, som » med ” hänförelse stridit för” fosterlandet under kriget; "=: '” i . Våra dagars kamp för fosterlan det ' är "just kampen för freden, rymdens erövring, hjälpen åt. våra vänner .i Kina och 'de andra natio- nella och folkdemokratiska' frihets- staterna. Varför tiger den" sovjet= ” ryske författaren, som ' har=”oin=' skränkt frihet och fritt får välja si- na ämnen; formerna och konstår=. terna, då det gäller 'att skildra fol- lets . hänförelse. : Våra - författare : får skriva dramer, tragedier, kos | medier, ja, t o m operetter och satiriska spel, men det bör skrivas om oss, sovjetfolket”, heter det i den ledande tidningen 'i.Tiflis, ty” piskt för landsortstidningarnas an= - grepp på de dramatiska författare na so er jBöttre ot förarga en snäll TANT] ratt fördärva en fia AND soldaters stridsegenskaper under andra världskriget, = > VÄLKÄND "oc Chaplin — blivit Innan Charlie världsberömd ko mhan varje mor- gon in i en tobaksaffär, tände ti- gande sin lilla cigardimp på gas- ligan och gick vidare utan ett ord. [är Efter fjorton dagar blev ägaren arg och Topade när Chaplia var på! väg vu — Hallå, nå där! vi gentligen? em är t Nie acharlie vände sig om och svara- — Känner NI inte igen ? Det är ju jag, som kommer pit Det morgon och tänder min cigarr! va + + 4 "TEXAS SIZE. Det talas så mycket om den nya , småbils-flugan i Amerika, men: man skall” ju för den skull inte tro att man over there helt har mistat intresset för vagnar av det större formatet. Dessa fö- fortfarande t, ex. av olje- miljonärer 1 Texas, Ta dylik — således en texas- har stad med vändskiva så att den kan vända av sig själv även på minére torg och öppna platser. t Groucho Marx begärde sitt ut- Träde ur den - hollywoodska ”Munkklubben”, I ett brev tin klubbens ordförande ' motiverade han sitt beslut: — Jag vägrar i enL uppgltt. beställt en slängdil utru- a tillhöra en klubb som kan odta mig som medlem. F » Länniv nått mårien. "I gav sig iväg från” en 'str tjänst, Poet och: rymdåldersmänniska "Den som läst Aniara skulle kun- na tro, att man skulle möta en plå- Zad man, en man som tygts av si- na egna atombombsvisioner, av .si- é på 3.5 milj man i FN:s na rymdsyner:; Som kan. pinas av : & ven jättestjärnas tunga -höje, dess onda dödsmadrass av nedkylt vä- te”, Han som. i Aniara skildrat atom= ålderns "skräck, då medpassagerar= : na i .rymdskepps-koldondern kän- ner sig! ”överlämnade ' åt skräck- stel rymd”... . : ; Men man ser ga sådana spår hos Harry Martinson. Man möter en diktare, som är en ovanlig kom- bination av poet och tekniskt be=" läst: rymdåldersmänniska, av lyris ker och praktisk människa. Ibland ”kanske det finns någotkvar av sjö- , mannens sökande blick, då han tit-" tar ut mot sjön Sillens vatten, Kan= ske längtar han ibland tillbaka till de sju haven och de passadvindar,. . Men; nu: har; Han resan. till de. sju gånger sjuttio bil-'- | joner. haven dd zymden. i goldon= dern Aniara. "; : Det var en 'pjudande dlikt att göra. den resan, sia om" och varna | för, en- Aniaras -färd,' säger. Harry Martinson; Han har redan gjort sin rymdfärd, : innan "någon " månraket Han, vill inte gär- na tala om den färden: Den var för smärtsam... Han :vil elst: glömma - de' skräcksyner. den” gav, när han giftad'jord. «: an "han. nu; "efteråt "småle "Jag vill nog ändå be” hålla den" gämla drömmen om en röd fin ostmåne, Jag skrev faktiskt en ' traditionell ”måndikt häromda-= gen, då den amerika st ten skickats upp.” - Man kan inte låt- -— Tjänar "det någow: <- till för en 1 diktare att värna? Kan han väcka något världssamvete ' genom. ett så- dant epos som Aniara?: 2 vc Så säger han: ” — Det var en mig att skriva Aniara. Den trängde sig:på med syner och visioner. Eu- roparådet har erbjudit sig, att över- sätta Aniara till engelska och kan- ske franska. Det tycker jag visar, att man tror den har något att sä- : ga "nutidens människor. Kan den göra något för att påverka män- niskorna för att leva i fred, vore mycket vunnet. Men jag tror aldrig att krig blir omöjligt, förrän gene- raler och politiker får erfara en sådan skräck för kriget, som mån- ga i gondoldern Aniara kände ef- ter att ha lämnat en strålningsför- giftad jord. . Min form av 'pacifism för att för- hindra ett nytt världskrig "vilket måste bli oerhört ödeläggande är en världsmilis, en FN-armé på 3.5 milj man... En världsorganisation måste ha makt bakom sig för att kunna göra: sig åtlydd, inte: bara verka” som" en' ideellt förblödande organisation, PRE Överbefolkningens problem = Harry” Martinson är -bekymrad | för männis korna. Han vill att män- niskorna skall förnyas, att kultu- ten inte skall överflyglas av ma- skinbarbariet, Han är speciellt be- kymrad för att jorden. börjar .bli för liten för oss människor. Inte bara så att vi söker oss ut i rym- den med olika slags farkoster. Jor- dens befolkning som nu är ca 2.5 miljarder växer för fort. — Om tio, tjugo år har vi inget gott att vänta här på jorden. Då kanske folkmängden stigit till upp- åt 6 miljarder, Vi måste på något vis få en effektiv födelsekontroll, innan jorden blir överbefolkad, så at: det inte kommer att finnas mat till-alla hungriga munnar, « Diktasen tysluar igen, Han vri- H . | svälta ihjäl: Hän pläderar för: milj man i FN: SS ids människor. i ett” järngrepp, Ingen diktare har som; Ha y: "Martinson trängt in i och: skildrat” denna skräck i sitt” "visionär diktarepos Aniara, som på samma gång utgör en: symbol för män- niskåns evighetslängtan ock: honnes litenhet 'i' universims -gänd. :Men Harry Martinson är inte bara ' dil tervju i sitt, Ghestahem fram sin syn . på vårt jordklotsproble; r vår utsände medarbetare Irving Rudberg. Han varnar” "för att vi måste lösa. överbefolkningsproblemet inom tio år genom en ef sfektiv: födelsekontroll: för att hindra” jordens "befolkning från att : pasifism men inte bära: genom ord. -Han lägger fram ett konkret förslag om 'e are; Han lägger i en Idsarmé på” 35 der huvudet. och titt dell aven egypti: fKr. Nya tankar tänds-sorh skott bakom diktarpannan.- dare häromda; in; på det här topp- ; |läntévingade skäppet, säger han. En [1 a | sjätte av de femton rparen under den adertonde: dynastien av det nya I Han kommer tillbaks: till: änder- gångsmotivet. Mi "En kulturell evighelskongr ess "— Människomedvetandet måste.be- vara « kulturens utveckling, . säger evighetskongress. Vi måste skapa en. legering av kultur ; och civili- sation nu när vi för första gången har en global, situation, då alla kul- turkretsar i ”hela' världen "skulle kunna” samarbeta. : Tegnér sadé en gång: att inom Sveriges ' gränser erövra - Finland åter, Med en lätt travestering skul- le man kunna säga, att vi måste inom ' civilisationens gräns erövra kulturen åter. Vi har inflation - på kultur — in- flation både i ord och tankar och bilder. Tidningar, television, radio, skorna fulla. Ordet används i våra dagar med en frekvenstäthet, som kanske är tio miljoner gånger stör- re än för ett par århundraden se- dan. . änniskopsyket blir så lätt avtrubbat. » Vi: måste försöka förnya själva människan; Den förnyelsen kanske kommer snarare än ni tror. Vi vet inte hur generösa. naturlagarna är; kanske" vi nått en gräns nu, så att vi inte kan göra fler uppfinningar. förnyat upptäckande av människan själv, +v Eposet o om Doriderna « Vi kommer in på kommande verk. Eposet om Doriderna i Doris dalår och eposet om havet, Martinson vill inte gärna tala om det som Ne ger framför honom, - — Man känner sig utlämnad på n dikt om, en: rod='|] Martinson. Det" skulle" finnas "en 1 filmer matar och stoppar "männi- |. Så att det också kan bli tid till ett s in: säger, han. Toddslöp 800 Man Kan. tappa ins icalionen: Epo? 1130 sånger. Det ska. arimhärtigheten och "dd uppbyggaride Martinson ' mött i; sin ungdom, : pratar om skepp, och ett skepp är Martinson” särskilt "intresserad ' av på "Strömmens | e den var på väg till en ballastö för att hämta sin ballast, Det var ”kan- han. "Vi. talar. om hans" astronomi ne le tresse,' hur han läst astronomi än= da sedan sin ungdom; En strof av Aniara får stå söm >stutvignett på vårt besök:" sta ”Stjärnhimléns eviga mysterium och den celesta mekanikens under ' är lag men inte” evangelium, 2 Barmhärtigheten” "gror. på livets - - grunder”, + — Är det resebyrån — jag vill” dig! något vis om det skrivs.om ett verk we ve ; | gärna aävbe :tälla' biljetten till Vene- . Uv 1030 . > Irving Rudberg" — > 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.