s : Många är säkerligen bercdda >> Oringes «stora villa«" Md ot oe H : | , ' | . S 4 Y > Nästa vecka 3 NER 276, I ARG, 270 000N "Läholms Tidnings Tryckeri, Idkolm "öv oss N - AN .". Slutlig skatt för skattskyldig, ] — skyldige om: möjligt den 10 december under taxeringsåret. Den > förhållanden sådäna slutliga skattedebetsedlar vara utsända" "> > Det är häradsskrivare E. Lin: N att debetsedlarna avseende: samt of ”ton:i Laholm som upplyser "härom när L, FT; vänder: sig till ”häradsskrivarekontoret för att "efterhöra öm: 'man där med "hänsyn till. det myckna arbetet - så här. års kan: hålla de före- skrivna tiderna," . : /Så är nu emellertid fallet, Re- dan på måndagen avses” debet- sedelupplagorna. postas för bl, a. Hasslöv;. Ysby 'och Veinge samt möjligen även Tjärby, och 'un- der nästa veckas 'lopp torde så följa" Skummeslöv, "Knäred och Hishult: Man räknar i år med liga församlingar i fögderiet skall vara utsända före den 10 decem: ber, > rs en DN Få ey kvarskatt, Andra blir mer la sedlar: ute före "eller m'ndre oargenämt berör- da när de'nu får en sådan skatt står för denna detalj. Varje de- kommer de vilken har påförts kvarstående Den är högst ovälkommen strax ' innan julinköpen, 2,362,242 kro- nor ' i" kvarskatt för fögderiet, visserligen fördelade: på tusen. "tals skattskyldiga, är ändå inga småsaker, Glädjande nog är det dock många som i julklapp får en". överskottsskatt, ' För hela fögderiet uppgår sådana återbe- talningsmedel tiil 1,377,437 kro- nor, Checkprotektorn, som be- handl återbetalningskorten har i dessa dagar Varit i livlig verksamhet på häradsskrivare- kontoret... 000 Liksom föregående år medföl- jer en folder debetförsändelser- na. Med hjälp av denna har man möjlighet kunna kontrollera sin skatt. : - mena : Checkprotektorn är för övrigt en mycket sinnrik maskin, vars skötsel kräver allra största nog- grannhet. Det är fru Maxe, som :Skagerberg: och kyrkokören : medverkar i adventsmässan . Ci Vi är framme vid första söndagen i Advent — därmed "framme vid ett nytt kyrkoår. é . . Jas menigheten för att lyssna till :adventets evangelium - och : därmed inleda den: väntade: julhögtiden. I Laholms. kyrka. hålles söndagens högmässa klockan elva, och därvid me verkar: kyrkokören, som ledes av "vår nye kantor, musik=". " direktör Erland Skagerberg. Kören sjunger Voglers ”Ho- Nsianna” samt ”Högt lovad vare Davids son”. av Praetorius. NN I södra Hallands kyrkor sam- « till de skattskyldiga” . -: y linventarier. . i; , / vå LÖRDAGEN DEN 29 NOVEMBER 1958 ' > Ta Ansvarig utgivare J, betsedlarn. | 'Hasslöv, Ysby och Veinge först 10" dece mber Enligt bestämmelserna i uppbördsförordningens tillämpningskungörelse skall debetsedel ås skatt översändas till den skatt 15 december skall under alla MN betsedel" är" försedd med ett:å. terbetalningskort men är det så, att man inte får någon skatt till- baka, så 'måste” kortet stämplas med nollor. Det är mycket vik. tigt att inga sedlar går ut vtan att korten :är nollstämplade ' då det annars kan göras försök att fylla i dessa och folk på så sätt kan få ut: medel obehörigt: " Häradsskrivaren. omtalar till sist, att debetsedlarna i år skic- kas ut minst en vecka tidigare än som varit fallet under sena- re år, : AES es inspekteras Stiftelsehuset” Breidablick ' på Altonaområdet "i: Laholm':är. nu färdigt, och byggmästare Anton Jönsson har överlämnat sitt verk för. inspektion." Inspektionen" av samtliga. lägenheter; ekonomiut- rymmen .m. m. skall äga rum nu på "tisdag, Grovplanering av området ' 'runt Breidablick” har satts igång,' och man har'bl, a börjat plöja 'upp vissa delar av den intilliggande ..tomten,.: Den affärslokal.-" sor.» byggtssrintill Breidablick,:' är i! det närmaste klar, .och .man är .Å full: gång med. att. forsla . dit Iager. och "ingenting av den: gången, .- "mot sommarens ljuvligheter - ken går gärna dit, Några, . "dessa dagar, tänka på Mell ' holms fe och säkrare för alla bad : Sedan många år tillbaka har Laholms -Rödakorskår haft. be: redskapstjänst vid stranden: Som högkyarter har de haft sin stu- ga 1 dyherna -rakt nedanför Strandhotellet.: Denna beredskap har: varit till stor; nytta och Rö- tid beredskapen haft sina svag- heter. "Medlemmarna ” i korskåren 'har' inte" varit: så många att man kunnat 'ha' be-' vakning annat än på söndagarna och inte heller har man kunnat" betjäna -helå stranden ända ned mot södra Mellby: ; : Össkemålet hos" de ledande i Eödakorskåren har i många "år varit en så pass rymlig stu- ga, att den även innefattande bostad för någon. kunnig Rö- 2 e,. så att. bevak : kunde "äga rum” varje' dag. Detta önskemål ser nu ut att kunna. bli uppfyllt "4 >> — Lagalunds koloni har tidi- gare haft en större omklädnads- byggnad nere i'dynerna inte så långt från. Snabbköpet på :”sö- der”, omtalar ordföranden i La- holms: ' Rödakorskår, ; fabrikör Tage :W. 'Karlson' för” Laholms] Tidning. allandsdistriktet: av? Svenska” R orset köpte Lagalund sen” del år: sedan fick vi ett halft löfte att få om- klädnadsboden,' men det blev ..- Det är iår jämnt hundra år sedan Öringe slottsbyggnad se i Veinge socken kom till. Det sydhalländska slottet inte så länge tjänstgöra som 'säte för ”herremän” — redan . byggherrens son blev den siste ”drotten” där. I stället kom slottet 'och gårdens nybyggnader så småningom att bli hem för hjälpbehövande — först för barn till tbe-sjuka föräldrar, ' sedan för psykiskt sjuka människor, I denna artikel berät. , tar LT-medarhetaren ”CHARLES "sta slott och dess tillkomåt: . ” År 1855 inköpte kommerserå- det Carl Hammar av flera bön- "der i Öringe deras hemmansde- lar — tillsammans närmare fy- ra mantal — för 69,333 Riksda- ler och skapade därigenom en ” mindre. herrgård. på 365 tunn- - land åker, 400 tunnland betes-| mark (naturäng får man förut- sätta) - och med 6, senare sju 7 ”anlagda .torp”. som det hette, På 60-talet blev största delen ; av åkerjorden märglad och täck- dikad, vilket visar, att det fanns skötsamma och framsynta jord- brukare även på den tiden: - Hammar var em modern jord. brukare, och han förstod även skogens framtida värde och be- tydelse. Av. den anledningen bl. a. planterade han, 200 tunn- land med tallplantor. I hjälpa till med körningen — till fick ” om södra Hallands yng- även för hundra år sedan, och man «förstår, att den förmögne och myndige Carl Hammar här gärna ville skapa en ”sommar- bo i Halmstad. Uthusen på Öringe byggdes 1856 — av sten under tegeltak. 1858 — alltså för precis hund- ra år sedan — lät Hammar bygga Öringe slott, ”sommar- nästet”. Det var ett stort före- tag. den tiden. Den pampiga byggnaden på tre ' våningar "byggdes av röd tegel, som man på häst- men troligen mest oxskjuts transporterade från Slottsmöllans ' tegelbruk i "Halmstad. . sa Alla" Hammars underlydande arrendatorer och torpare fick Öringe gård i byn "med sam- : ma namn och belägen i Veinge sockens nordvästra del var allt- så en gammal bondegård. . Det märkliga med den är, att den: först i senare tid blev ett -— låt vara mindre >— men ändå gods. . rt tillkomst hör "annars '£ Godsens tidigare sekler till — i synner- 2 het till 1600-talet. Om Öringe ' gård behöver blott tilläggas, att det blev ett strålande. bevis på . märglingens och täckdikningens stora betydelse för det sydhal- ländska lantbruket. 1858 gav gården 400 tunnor säd, i början av 1870-talet gav, jor- den mer Öringe är, en naturskönt belä- gon by — naturskönt :var där N och , i — Omkring 7 än tre gånger så myc- - och med lassens storlek bestäm- des, Den, som körde med kor, 2 a Nybyggnaden, m landstin 7 draäriga slottet, slottet, som . hövande =, oc 1 4 a s gård” — vintertid brukade han | vad Den 1 år hundraåriga: slottsbyggnaden på Öringe. skulle ta minst 200 tegelstenar, ox= och hästskjuts mera på var- je lass. ” mö Under : mycken ' möda "och tungt arbete växte så den im- ponerande' byggnaden upp. Ar. kitekten var dansk — Seidelius. (En författare — P. von Möller — skriver så här om slottet: ”Platsen är väl vald, på slutt- ningen av den landhöjd, som be- gränsar Veinge slätt- och skogs- bygd, men främlingen, som be- söker ” denna täcka gård”och lustvandrar i at fe ädgården, anar ej att här för trädgårre Arte, & sid. 3) t hun- get byggt, kompletterar de blev ett hem för många hjälpbe- v 2 2 + a : , den 'omgivande | motsvarande höst. Det' har till " der.” Visserligen : är det mer gäster där ute. ';: dakors-folket har varit livligt | . - | anlitat," Samtidigt har emeller-" Röda-” >» jen. lägenhet m | valla, och detta har slagit väl . IDetta köstar pengar. — vi be- Kr Det kan faktiskt ha sina fröjder att när ”hovemberdim- .. Man vilar tung över den sydhalländsk; ndska bygden tänka fram ute. vid Laholmsbuktens strän- än halvår till dess, men tan- som har direkt -anledning att i bystrand,. är medlemmarna i La- RKEödakorskår. De arbe ; a ij bätte. tar vidare för att göra det bätt- Nu ' har . vi "emellertid ja tt ”Onsrätt så: länge: vi" behöver, och det är meningen att efter vissa: nya Jinjer lägga upp ena , södra delen av Mellbystrand, — Först -skall. vi - emellertid | | göra en hel del ändringar i stu- gan. Den har nu fyra rum, var- av tre varit ”omklädnadsbodar Dessa skall tas -bort, och 'av de fem". dörrar, som nu. finns. skall tre sättas. igen och två' bibehål- "llas, Därtill skall vi sätta in re- jäla fönster "och: vidare tänker vi ta upp. dörrar mellan tre av rummen, Cr KR — Ett rum komner. att bibe- hållas sådant som det är och 'användas: som behandlings och vaktrum för 'rödakorspersonalen, -och den övriga delen ' skall, bli med ett .rejält till- taget rum, ett -.3 vrum- och litet kök. "i Denna. lägenhet;"skall sedan för rödakorspersonal från and- ra orter inne i landet, 'och det ”enda' de i gengäld har att göra är att. upprätthålla: beredska- denna byggnad med dispositi- | . beredskapsverksamhet även för |. och ett. använts för "toaletter. . "ställås "gratis > till ; förfögande | . B, Bengtsson tt 25 öre, - Effektiv strandbevakning komme [d rand-stuga g "Detta "hiad te. att” de: självå -kan ? bada 0. dyl. under den tid, som : beredskapen itthålles, Så "har" man i flera år gjort på andra / ställen,” bl. ' a." i - Udde- ut. = Stugan har'nu stått öde i ett'par år, och den behöver fåk- tiskt tittas till och snyggas upp. räknar att kostnaden skall upp- gå ' till c:a 2.000. kr. Vi har emellertid ont om pengar för detta ändamål, Av distriktet har vi fått 600 kr, och stadens rö- dakorskrets' har ” bidragit” med 409 kr, men de beloppen räcker bara till halva kostnaden. ' Vi stad men fick bara-200 kr, och de pengarna skall användas till an Olof Bengtson, "som tar ång i folkskol kommande badsäsong. Ung laholmare i väntrum kän man kalla den här bilden, De er set, j r unge” laholmspojken | ”efter "ef" hård bord- iksal. I söndags käm "igen : lingens' Laholms-avdelning, . : finalen, Där fick. han 'emelle . kompisen Lennart. Svensson: än som. vi tidigare talat om med den, äran i" -1i.-den -stora- Sverigetävlingen.' Han «och "hans" finalkamrat'. Svérigetäv-' "spel nådde : : rtid ett bakslag i matchen mot |. nn ; Jan Olof går emellertid vidare där han efter finfint a påläggskalvar”; . som, man, hoppas mycket på. ”Ung. la- '-holmare i väntrum” var det.— Jan Olof och hans mycket "unga årgång väntar på matcher mot ”de stora pojkarna...” . Lennart är två av: BTK Serves verkliga” hopp, — ett par: hade begärt 400 kr av Laholms| : :.. .. CR i ”skenad igt äventyr; Ett som vår vanliga kursverksamhet. Vi hoppas att: välvilliga donatorer eller föreningar hjälper oss. I o— Jag tycker nog, att'intres- set för kårens -, verksamhet "är stort, säjer fabrikör Karlson. Vi har i höst haft en del övningar och inför förra söndagens hem- är gammal och dålig, och när den skulle köras ned för Ba- och ej heller gick det att få (Forts, å nästa sida) "den kunde” slutat mycket illa, här”. Laholms stads vägtrumla jämte. förare. varit ute för. Trumlan ' | garelidén : tog : inte. bromsarna 7” i: växel. utan hela ; den trumla 207 or -Jr Nå oo: er + é- ut: på 'riksivåan ” - " tunga trumlan. ”skenade” rakt. !/ . ut på rikstvåan där den stan- nade. Trots' den mycket livliga " trafik, som alltid råder här,. ' hade föraren 'av" vägtrumlan tur, då det just vid olyckstill-' fället inte kom: någon : bil, Så ' .småningom' fick man bort. det ' . -farliga 'trafikhindret, men! fö" " raren drabbades aven lindrig, chock, ; ran ua z BREV FRAN KNÄRED: : ” om väder och vind, för vem ”Väderbitna”, 'något till åren komna « människor, -kan knap- past i.sitt minne leta fram en och med ' från några håll talats om att brunnarna. börjar ' sina. Och detta är väl ganska unikt vidden här årstiden på vår ne- derbördsrika västkust; . En .' fördel ' med. det stadiga vädret är ju den att jordbruks-.. arbetet i kan fortgå obehindrat. Mossjordarna, som annars bru- kar vara ett problem för sig själv, har denna höst varit med- görliga och plöjarna — vare sig de: kör med traktor eller häst — .har kunnat utföra arbetet ”torrskodda”, Betupptagarna t. ex, har kunnat jobba utan att vilket ju bara är tacknämligt, oe N "VÄDRET BRUKAR VARA ett pålitligt samtalsämne och något som man i många sam- ' mankang kan rädda situationer med. Även en krönikör kan ta till detta och på så sätt få ' något att inleda en krönika med, Nåväl, nu kanske man har en liten 'anledning att prata: j har väl skådat maken till höst som den vi nu upplever. IDET TORRA och vackra väd- ret har också hjälpt till att hål- la vägarna fina. Men vad hjäl- per det: en vägsamfällighet om denna håller vägen i aldrig så utomordentligt skick då man anordnar : bilorienteringar ' med deltagare som saknar varje hum öm hur man uppträder på vä- agrna,, - MÅ . ” Så kvalificerade” förare som släppes ut på en bilorientering NA SA , nattorientering som. bl; a..gick genom Knäred för någon tid se- dan tydligen varit road av djärv kurvtagning med "åtföljande sladdningar; Spåren dagen efter förskräckte:” ' r N " Det är väl ändock meringen att dylika tävlingar är upplagda i syfte att främja trafikvett och körskicklighet och inte' buskör- ning; as sl ” ANNARS KAN MAN bara borde veta bättre än -att ”blå- körning” inte . lämpar sig på småvägar. Det är inte trevligt för 'väghållarna att dagen efter en bilorientering behöva gå. ut med spade och skyffel och läm- pa tillbaka vägbeläggning som farit långt ut i vägkanterna, .” bli nedsölade av jord och blöta, 1" Särskilt hade - man. vid 'den konstatera, att årstiden är så mörk och kulen som den skall, "vara, "men att knäredsborna detta : fill trots lever ganska ”upplyst”, För det är bara nå- gra veckor sedan Knäreds El- andelsförening lät sätta upp ny (Forts. äå sid. 3) Xx PRAT EE i Ernst Rolfs son' i Knäred fick: el-ljus. «' Bilorientetrare förstör småvägar - : |holm. Det är modernistiska sa-- ' : utställer konst: =" id Laholms-boutik: "En liten men' intressant ut-. I ställning är i dagarna anördnad' i välkända ”Ingas bod” i La-' « ker man får se, som inte är så ” lätta att ”förstå”, men som göf- ett tilltalande intryck; Den mest kände av konstnärerna är Jör-' gen Fogelqvist, som varit repre-. senterad "med en större olje- målning, som; dock har sålts, En lovande förmåga är Lars Rolf, son till den store sångaren Ernst ' Rolf, som utställer ett par saker ' i lackfärg av vilka den ena, som föreställer någrå blad, bjuder på klara färger, medan ett land- skap mest påminner om ett väl- använt käskpapper. Ett par minst sagt funkisbetonade skulpturer fullbordar hans utställning — den ena heter ”Symfoni” och den andra ”Järnsol”. - En tredje konstnär är Torsten - Andersson, som utställer ett par utmärkta träsnitt, medan slutli- . gen Bo Ahlsén utmärker sig ge= nom vackra färger i sina verk. OooSO0-5HO0O IT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.