L förda, ; cr-1058 MEn 0 20 noventör 100” voro, ut'på slätterarbete. Det var 0 iden; r Byllene, tia då myrslåttera ännu "brukades och det. var just sådan; slåtter sont. de' bäda kum- banerna' nu åtagit sig att utföra. Nu hade de dragit upp. tili ITlåsen för. att. på ” myrarna "där uppe ' såmla så" mycket starr som möj- ligt. för." kommanae " vinter.” De Bodde ien gammal. ”busta” ovan. för Stormyrtjärnen och hade sitt "arbete på myrarna . där omkring. Maten bestod av tjockmjölk, för. ' Varad i'en ändamålsenlig träkru- ka och dessutom hade'de spicket fläsk och ärterbröd, så det tyck- tes inte ' gå någon nöd på dem där uppe i skogen. ' Gubben "An: ders var en skämtare, som' gjor- de allting -till spektakel och som' jämt och ständigt vizade ett strå. . lande humör, medan . "VästiJohan > däremot var den lugne och' säv- lige jämtlandsbonden.. Han fick "ofta vara pajas i Anders” i upptåg, men det förstod hän inte, ty An- .ders var. illmarig: när det gällde att driva spektakel. , , "I Som sagt; nu voro de ute på slåtterarbete, "Johan . skulle" slå, ty det: var ett karlarbete, tyekte han," och Anders : skulle räfsa; Anders nöjde sig därmed, ty han hade sitt i tankarna; gång efter . annén påskyndade han : Johans sa arbete, och sade att: «han inte slog fort nog. Johan ville haturligsvis vara karl, därför ökade han far- ten på lien. Han slog så svetten lackade utför hans kinder, men vad gjorde, det. Han arbetade gärna hur strängt som helst, ba- ra han slapp räfsa, Fast nog var det besvärligt att vara slåtter- . . "karl, allrahelst som han hade all möda i världen att” hålla” undan pr rs” snabba -räfstag, a måste xd lägg: ähop” det > han började ”räfsa vi slagit, för det blir snart regn! ropade plötsligt Anders, medan han plirade: med ena "ögat som han brukade då han .hade nägot, skoj i tankarna. Johan såg upp. "Jo, verkligen, i öster syntes någ- ra tjocka moln på himlavalvet, så nog” blev det regn ... RE ”— Det" blir nog äska Också, fortsatte Anders, under det att ihop höet i högar. och liksom, :skyndade på med detta för att få Johan i "bättre. arbetshumör, ot : Medah Johan. gick efter sin räfsa passade Anders på att räf- sa ihop en stor hög som han sam- lade mitt över en sank' kallkälla: Han , gjorde högen så” stör att ingenting märktes och inte heller . Johan tänkte; på, att just; där hö- ]' "gen låg: :fanns en "kallkälla. Alt ' nog — han började kämma fång , ur högen och "Anders fortsatte satt räfsa ihop. Johan . kämpade, ”av alla Krafter för att få till'ett | | stort fång cch flyttade. fötterna |” fram bit för bit för, att på så sätt nå Köet, Plötsligt hördes” en H rungande, svordom . från Johans annars "rätt tysta läppar. Han hade ät Der Å den sanka kall- "källan. — Men varför har äu lagt höet r över källan! väste han åt Anders medan han plaskade och hojtan-. de försökte taga' sig upp ur det allt annat än" varma elementet. Till slut måste" dock Anders h äl. pa honom” upp, fast "skrattet än: nu satt. kvar i hans hals, , .. ve — Sablar och åter :sablar! ro- pade Johan” sedan" han väl och a "vackert" korimit upp'ur källan. — Ja, vad gkulle du där att göra? äkrattade' den "andre och fortsaltp . att räfsa . hö. iv oc - Johan skakade av sig det n mesg- ta avlvattnet, varefter han forts gatte att bära fäng: Han tycktes ” dock vara rädd för att komma 4 närheten av kallkällan en gång till. Nu voro de bäda vännerna, ty de. voro i själ och hjärta goda . vänner, tysta en stund och arbe- tade av alla krafter, "men An- , ders kunde inte tåla .d den envisa den, ct tystnaden de e surt! Du får bör- ja slå igen, sade han och tittade frågande på kompanjonen. . . + Hm, var det enda svar den- ne gav, men han" slängde dock räfsan och tog 1 stället lien, - — Du slår inte fort nog. Kan- ske jag skall slå I stället 7. bör« jade Anders Igen, ot . Gubben Anders och Väst-Johan : folksgöra och”. passar | för dej; svarade. Johan och svängde, lién allt värre. :Nu ville han visa Ane |. dérs 'att han verkligen kunde slå och' det fort också. o Tjoij, tjoij”, lät: det när han svängde Men och: med kräft me. jade; av "gräset. "Om "en "stund kastade :han av; sig 'mössän,' ty nu tycktes det Ha blivit "varmt på allvar för honom. Om en "stund åkte bussaronen samma väg som mössan och då kändes det lätta- re för honom ”att röra sig, An- ders var honom dock: tätt 1 hä- larna; så han fick ingen tid,;att taga igen sig, Så' tyckte. sig An-; ders' märka att Johan: tappade len tingest ur fickan, och när "hah såg närmare efter upptäckte han att Johan tappat. sin tobaksdosa,. Kvickt som tanken, och utan att Johan märkte det, snappade ”An- ders upp dosan gom han hastigt gömde ; under 'en tuva, "varefter han fortsatte arbetet som förut. Johan hade inte sett vad Anders Haft för sig, men efter en stund kände han. sig "röksugen, varför han tog upp pipan..,c: X — Nu har jag tsppat den: elön- diga tobakedosan igen, sade han när: han märkte: att dosan var borta. o — Har du inte sett min tobälcs. döca, Anders? frågade han efter en stund. : — Nää, var har du tappat den? frågade Anders tillbaka" och gjorde sig så likvis som möjligt. > — Det vete sjutton, men 'tap: pat åen-har-jag! svarade Johan och: fortsatte sökandet, — Ja, du måste förstås förs ka hitta den, anhars blir "du väl tvungen att gå hem efter tobak, sade Anders litet spydigt. :— Ja, inte kan jag reda mig utan. tobak, svarade Johan, som nu blivit | trött på ' sökandet och sette” sig på en tuva. Ät — ”Hör "du! Vil du" att jag skall trolla fram din -tobaksdosa igen ' frågade Anders och titta- de stort på kamraten: : — Ja, kan du, så gör det, men jag har dålig tro på dina troll konster, svarade Johan: a Jo, svarade Anders, Om äv ger mig tre "här. åv ditt huvud, — Nej täck! Räfsa” är kvinn-' ..] behöver du lägga dig'i mina an- stråna skola vara ika långa:o som : det skall tyckas.” : ders' en ilsken blick." NEN "— Tig! skrek 'han: retad... vad Bel lägenheter? Inte. kan du "trol- Ia, -Göra spektakel är de c äv kant ic Saken, var 'den” att i total Avsaknad. av hår” på "sitt huvud... Inte så! mycket som ett enda hårstrå lade” stannat :kvar när” Johans flint "började ; krypa fram. Urider sådana förhållan- den [var. det kanské inte. så un- derligt' att han kände sig stött av "Anders spydigheter, '« 4; T- Jo; jag kan trolla. på ett sätt tilll Ska vi försöka det? frågade Anders med Silvarligare röst, : . on Zö Johan svarade inte," men Än ders . märkte, en liten gnista” av happ i hans ögon. Kaänske "han kunde få igen dosan?” Han: skul: le kunna finna sig i mycket för den sakeng skull. Visserligen var Anders ; en -gyckelmakare :- men ar ju inte så" högt vågat: - "Jag skall, ha sju, olika slags växter, däribland tre örter. Dem skall du söka reda på. Så skall jag binda' för ögonen på dig och 1 du: skall snurra runt i "sjuttiosju varv. Så skall du taga vissa steg som”jag befaller," Gdsan,. så: hittar di sade "den: oförbättorlige +» Johan for hastigt upp från tu- Ivan” där" han | sått och"gav”sig |] genast bort att söka samt kom efter en stund till Anders med sjä slags gräs; — Nej, du har bara två örter, sadé Anders. Du. måste ' ha en till, i kommando- fortsatte han i' ton. sofa ” = Johan rev ä en hög med gräs och "plockade "därur ” ån tätört, Ir som han gav Ander Penne:tog.. emot örten och ; land.” de "andra: skull användas. : skall. ha 'den att binda”för dina ögon med, befallde Anders. ';' Johan, gick villigt efter; buössa- roten och lät. ina ögon”: "förp das” med den./7vvs — Och så skall du, håla då sju växterna i högra handen medan du &nurrar, sade - Anders. och räckte dem till Johan. Denne tog emot dem,'' ställde sig mitt på myren och börjäde”; snurra "runt. Onmr-en stund förlorade han "bar lansen och föll då backen, "men. reste" sig genast igen och: fort. så skall jag göra det. Men här- "Mot mörkrets . makt, Han kallar o oss till helig strid - | säll den hans maning följa vill, MT . Ty honom hör. Guds rike till.” VV | | varofter han tög upp; pipan Voch för ljus och. fride” . i Pe 46:4 fallde. . . hemliighetsfull:ut men sade ing- Forts: Men” hon kommer fort att fngra sig och : innan Olena komm” hem. Modern < | undrade; . värför' ej. En var med. Hon hade” redan börjat att ordna till en bra middag till; hans ära, och så var han ej ens med. — Nej;" sade Olena;. i dag har det ' blivit slut. mellan 088, ock det är inté en dag för tidigt. Jag här Järt känna” honom till- räckligt för att'förstå hans tän- kesätt -och att vi ej alls passar för varandra. Det är endast min kropp: han eftersträvar, och - då "han inte fått den har'han hotat att gå till andra fala kvinnor. Någon . förbindelse oss emellan kommer" "det, aldrig att bli . led Det kommer du att få ång- ra, sade "modern, men "jag -hop- pas "att ni sedan ni” fätt tänka på saken blott haft någon liten tvist,” som. fort glömmes så' det blir bra igen.” För ett, så bra par- ti som med honom bjudes. dig aldrig mera. ta någon man ' eller Inte; så honom vill Jag i iralla gall. inte" gifta mig "Så började Olena tala om a deras morgonäventyr och tidiga gädd- middag, som -Johannes.hade bju- dit på.; fon jämte alla' de andra, uton idel lovord om hur bra denne en- störing på egen: hand hade lagat en. gäddmåltid." Hon hade aldrig förr smakat en. så delikat sås till fisken.: Och .för övrigt hur, han visat sig kunna med all ing. Hon nämnde hur händigt han låstrat och bundit om såret på det gädå- artig ”och belevad,: så han: hade säkert varit mycket ute i världen, ” Jag tror, sade modern, att han nätte- ha” förvridit. huvud; ti på dig flicka. kan 'väl säga vad en tycker Big se hos 'en karl utan: att bliva kär i honom för det.” I Ja, jag, höppas; gade mo- devn; att du inte alldeles förlorat förständet, "> > .t Bland annat arbete: had o-F hannes även fällt. några” bokar och fått dem: Hemkörda -till.'så- gen, 'då' han skulle" försöka få satte snurrningen: Anders: ; stod ett stycke "därifrån och skrattade ivsmyg?at den lättjurade kom panjone H z ohan: kom "fram tin e: Jay nu har jag snurrat runt sjuttiosju gånger. Är det bra nu ne Så” SJU, "rätt fram "och fyra it baklänges, fortsatte .trollkonst- nären.' ” EN "Johan hade sett: val; att taga : jag här ingen brådska, ” Olena sade: Antingen” jag får iän hennes föstman,. hade haft|. bitna fingret. ' Han var också sålp, Sass - SS RE FÖ SS EE "gånt bokarna innan Han fick: pen- tilngår för. sin möbel hadé det nög fått vara så länge." Han' hå: de, kommit : uhderfund med' satt "bräderna till golv: och : "loft. som han, anskaffat och nu ; Var: torra ej kom att räcka, varför han föl ytterligare några furor. oci sporterat till sågen och lagt upp för torkning under skydd av når "gon: täckning. Han fick" nöja 4 med att få halva byggnaden fär- dig, först och den andra delen til ett annat är, då böäderna tin den it hunnit. bli. torra : Det var. hu dagarna" re jul, | och: det hade blivit hågra” köld>| grader." Johannes ko hade .kalvat för ett par” eckoör seda; så nu Hade ; hän åter” MJölkA 1 huset, Hans" kviga: var: nu: tva är och Kåde: flera ;bånger” "visat brunat, så” hän mäste en dag leda' henne. till" tjur, : ;som: vär tillgänglig? för hanngs lämnade". n tia, till bes täckningsavgiften” och skulle" förr ja med in och få Pengar tillbaka kän; fastän "han i visste; Te "det 'var ”önödiga”, tankar at! yssla med, dä” hon ré dan, hade fästman. Då han aldrig / förut ägnat : en flicka en - tanke . -för,. . giftermål 'kunder han” förresten” Anses: för att. vara utan” intresse” för kvinz nor, Men han 'kände något” gen"' Och det var” "inte utan att Olena A sin sida "kände något liknande. Det ”hettade i kinderna och 'hon' u till vid; kaffebordet)” Modern: hade aldrig förut sett ohannes' och sade att" det väl var den: nye” bonden på Kullen, vilket han bejakade.: Hon undra- de "varifrån" Johanneg var -kom- men och hur han trivdes på Kul- len: Var det inte trist att bo ell- deles. erisam så långt från andre människor 2, Johannes sade,” att han -var född längt norröver," där | I 'det -vår "mycket" längre "avstånd mellan : bebyggelsen. : Så: därtill var han vand, och, hån hade haft 'så mycket att göra s& han hade' t | fram och tre åt.- höger. Johan tog fyra. steg. men , sedan ramlade han 'omkull över den” "tuva; under vilken . Anders : gömt ”dosan,, Johan kuncp :inte undgå att utslunga en svordom när han föll, men ännu hade han : iate blivit arg på allvar, Humö- "I ret satt långt inne på denne man. tl, Det är bra nu! ropade ”An-- i ” derg. Tag bort bussaronen från ögonen, fortsatte han,.. där han : stod med händerna 1. byxficko; na och skrattade av full hals Johan rev bort blusen. «Sök hu runt'tuvån!” befall- Je Anders med hög röst, och för- sökte göra, sig så allvarlig | som om trolikonstnär anstär.”.', Johan rev. och "sökte" överallt. Til ”slut fann: "han dosan, eo ce '.— Här är! den! /ropade han gled och höll, upp dosan i Juften, stoppade den ”med. duktig, ladd- ning "tobal. Anders gick" 'och såg enting i... Johan" såg beundrande på honom, ".. ct > De '— Gäibben Anders I är nog inte så” dum. att trolla han, sade Jo- han, när han” en' gång senare be- rättade händelsen. sot - Och det är inte utan att han har en smula respekt för Anders sedan den' där trollningen..'. | skade hålla sig Undan. för 'rätt- aldrig haft Hd att känna. någon ensamhet. — : Jamen, sade moran, nu "håller ju Johannes på att nelt bygga upp gården, som. "synes. ända hit. Och sen hämtar Han väl dit, sin kvinna så -vi får, .bröllop byn. —' Nej, sade Johannes, ärav blir nog inget, "för jag kän" ner Ingen > flicka, :som jag tror go! fram”. från. hans ' förflutna” hage nog tänkt få honom att. berätta rag. Trots, att Ingen, hade' "något att anmärka mot Johannes sedan | han (flyttade till Kullen, ville man dock i hans person, se er som ön- visan, för -nägot vuppklar: vet, Johannes bröt upp så 'kade för, trakteringen;, hör, - sade” han, att kvigan 'stär 'och ifryser, jzg får skynda på och leda henne hem,- Han sade” kh adjö och gick.; Men.i det! andra: rummet stod, Ölena och såg vid fönstret hans” avfärd. Modern som fick se hen-/ ne stå vid fönstret. ochå se. efter] mannen undrade vad hon såg för] märkvärdigt. '—'Jo, sade hon, i det ser så' tokigt ut, för kvigan vill inte följa med hem. Det är en riktig dans, men Johannes är Han anskaffade tjock. .Väggpapp R terligare”torining;” Köket" tänkte | sens räkning, vilket” folk .skrat- t vintern ej vär, vidare sträng kun- Jen rs "strålande > uppenbarelse av skaperna sjunger : hon aldrig. vara” på gott och ont: : väl Alexanders som Arkimedes” Paséal, den tredje "storrhakten: heten tillbaka och så brusto bå- då i skratt: Sedan återgick båda till sina: äräpter, rhen "modern styrktes i sina ankar, att det vår nägot Iohannes' "ville. dölja och väl unåviket att: "ge: besked om. Det vär underligt, att hän kunde både leva och betala 'för' hjälp med: körslor.. ch" ”Vvad som" var sport. han gått inköpa. Det var väl Ängen” 'nämhvärt ända han haft: att. sälja från” Kullen,, Så han hade: 'nög. haft” fler pengar än vad han, gett för Kullen. «<> "Johannes hängav sig ej åt näåg- ra -kärleksfunderingar. Han arbe- tada intensivt på: sitt bygge med att hyvla och plöja” bräder” till golv och" "loft, avdela”. rummen och”. uppsätta > "skiljeväggar samt lägga unäre. loft till trossbottnar mellan, källare ' och loft. Så lade han: . golv över: frossbottnarna 4 i två tum, till Vilket de första bräderna ; räckte, insätte han ny ”költsspis, i vilken han” kunde. börja" elda. vid :behov. och " Bnygga tapeter, vilka han: dock "ej : ville': uppklistra' "Förrän efter :.vi torkan fan” "väggarna skulle sätta” sig/ något efter. yt- så gjorde : jen- "prima: köksinredning. Blagans dunk ; för hang Ulla grö- da hördes vinterkvällarnä "ände ner till byn. Kärnan använde han helt: till: "hönsfoder; han hade nä över"50- talet iitiga värp are, och | lysande. fotogenlampa..: för. kön- tade; en, del" ät. Men de kunde ej undgå att. ”fössta ; att. Johannes FOSRENAE I piss oåda tt be NO Modern kunde ej hälla nyfiken- tiet inköpte han. en snygg upp- sättning "möbler till båda rum- men, ett par sängar med madras. ser och täcken samt ett större väggur. ”Ävensom ' kökskärl - till Gen nye spiseln m. I dock ej' skulle levereras. förrän. han fått rummen riktigt färdiga. Först efter våren, trodde : att plankorna torkat in fullständigt, så mycket. som de åraglt sig. samman och b:fidkläddo huset, sedan hen ' först beklätt ' ytter. . väggarna med tjärpapp. Så det ' skulle, säkert bäva ett lungt och varmt hua. spränga bort några åv de' stör. sta stenarna på. åkern före vår. bruket; men det Var omöjligt för honom att hinna med... Men fick han bara bostaden”, i ordning - skulle han sedan ägna sig Å åt 'od- iingsarbetet ned al iver, Något besök 1 ”bygdetna .hoa dem, som varlt vid gäddfisket hade han ee haft, tid till, men då det. åter blev . midsommar '. beslöt . han att : gå och se 'hur,Gustaf hade ordnat” det "med sina, bihus, Hän blev mycket 7 välkomnad" särskUt ” av den tälförå flickan > systern till Gustaf" som "råkade ut för. gädd- bettot: "Där: bjöds ; på. mat. och . kaffe, och, Lisa underhöll med. ett ' livligt .. tyckte vilja alä 108k för öronen, ; Då Johannes efter Tägra" timmars samvaro fått atillat sin sytiken. s het "och, även fått många tips om hur "bina skullé skötas och deras. anspråk, skulle” han. Bter. gå mot i bör hemmet, varvid Gustaf och Lisö : gjorde honom sällskap ett: istyt ke: på vägen. ko m., vilket sedan > han ifyllde' han "utifrån - ' Han hade tänkt : pladder Bom, I ohannes höns' -värpte. betydligt mera” "än hönsen. på: andra”. ställen, där" in gen bestod" "dem "med ' ljus, « Då säh le, vindförhållanden: såga. upp ett: eller” annat. hundratal :stavar av "sinä" bokkubbar. Före” vären hade, han: ett. lika "stort parti står var; uppsågat' som; förra” vintern, och'när han fått pengar för: par: "Blaice Pascal; den kristne lingen, talar om tre stormakter Det nakna våldets stormakt, vårs regent tronar på 'bajonetter : Det var "det enda ”rike 'som |- landshövding Pontius? Pilatus räknade med och. böjde sig för. |ä Rom. vi ldshärskardömet. / Ett påtagligt 4 ”med enormä' Vårt är väldet ä "däg i Värje, näcke, och; rygg , : gör som "vi vill. fx iden mjukar vi "upp a knäcker. x : Alexanders "rike: fisar blodiga triumfer. I det ri- ket svingar sig lätt en Himmels- töss, den samvetslöse underhug- garen, upp i, sanden. 7 Över > Alexanders > rike satte Pascal den andra stormakten: rkimedes? rike. "w.: et” "skapade andelivets, intel l:gensens! srike;' Kristendomen måste betrakta" detta 'rike som den levande, nyskapande Gudeå. Det lär khappast existera en. en- da” vetenskaplig doktrin, en en- da ideell strävan som inte Jånat eld från kristendomen. -' Välsignad -vare - det”. nde soldater! + - 7 Kämbanfe 5 sak är att kristen- domen alltid, "varit. på vakt, mot en; kritiklös och slavisk dyrkah "Arkimedes! imponerande 'Te Deum till veten" | rikets av stormakt., Kunskapens. ;.:: mångbesjungna träd har sannerligen visat sig Större och mäktigare än så- . Augusinius” rike. Den gudomliga kärlekens stor- den starkaste. Kom själv o och se. makt, Låt oss på f I'det riket: är. Kristus” dikta- ma |iorl med; skall” vittna för obeskuren' makt och' imyndighet. 'Adventets Herre gär ger själv till den s,-.k, zeålpoli- sariningen/i, , N "Adventets rike har tre ofrån- | komliga. kännetecken, ;'".. ,' ' Det präglas av sanningan;' "Den sanning som Bonaventura - I pekar på, när man: frågade hö- nom i. ' Sorbonne ur. vilka vis- hetsböcker' ha; ; derliga lärdom nes Son!” Sanningen bakom, al- la . delsanningar . vi erfar "med mikroskopens; taleskopens, deg- lars, och mätares hjälp, Di: mande och upprättafide.. Kris- tus-sanninigen. : ; "Adventets rik av enkélheten. öste” at: vidun- i ”Se Människo- en dö- gles också Det; var "naturlighetens. och , enkélhetens majestät: som drog . in i Jerusalem under folkets ju- bel. Med "enkla . medel, här ad- ventets. rike propagerat . och på de enkla vägarna har. det gått fram i världen, sg ta Der tredje stormaktens” ired- sta advens-" --- je kännetecken är ”saktmodet. : PSe, din konung kommer till dig, saktmodig”, Regeringsskicket, rike är. visserligen diktaturen men Kristi diktatur regerar un-, der saktmodets stjärnbild. Den". krossår I inte. det, brutna "röret och utsläcker inté den rykande . veken. Denne sällsamme dikta- i : Itor Kristus kommer oss att kän- na lydnaden som en lycka. Kri- sti kärlek tvingar oss. N »”Välsignad vare han som köm- mer, i Herrens nåmn, Hosanna . i höjden!” > Text: Joh. 18: -36, 1. H 1 söndagen, 'också ge det' ett 'an- nat namn: -.Adventets. rike.” ve ärr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.