Ne : 1947"1'stort sett goda under efter- - dömdes 5; . alltför .:optimistiskt.: Man räknade . jordbruket våren -1954 : och 1955 ' med . en” totalproduktion,.. som, låg " å 8 procent över förkrigsnivån. . rum... + 1949/50 . sitt , maximum : för. ef- + mjölkprodukti ' « procent. > Fläskproduktionen Noa LAHOLMS TIDNING -” " or a ef LHR Lördagen den 29 november, 1958 >> pr manstimme se ” Utvecklingen av Jordbrukets pro- ! 7. duktionskapacitet kan inte mä- tas med utgång från enstaka års re- sultat, sade agr lic Sven Holmström i ett föredrag på försöksledarmö " tet å Uppsala på måndagen, Under tiden” 1920—1956 ' har den högsta (1938) - resp lägsta (1941) skör- desiffran ' noterats för inbördes” så nära liggande är som 1938 och 1941, -Totalskörden 1941 har av statistis- ka centralbyrån uppskattats till en- dast 56 proc av 1938 års skördevo= För skörden av spannmål per ” ha är motsvarande tal också 56.” .. "> Under krigsåren inträffade en stark nedgång i produktionen, Or. sakerna var till huvudsaklig del de klimatiska betingelserna, Tre vint rar. med början 1939/40 var ovan: ligt kalla och medförde omfattan- de'.utvintring för höstvetet (23,4 procent 1940/41). Tre år med böre jan 1940 karakteriserades av mye- lym; "> ket. torra försomrar "med ' dåliga road och gr - i stora delar av landet. Brist eller " knapphet på' handelsgödsel, driv- ” medel och arbetskraft torde ej ha varit :av avgörande betydelse för skördeutfallet : och ' produktionsre- sultatet under de första krigsåren. '; Enl; produktionsindextalen 'sjönk ” ”totalproduktionen med ca 22 proc >; då"den var lägst. För enbart djur- produkterna blev nedgången ca 26 proc åren 1942/43. Den starka ned- "gången 1. djurproduktionen "stod delvis 2 samband med' avsiktlig av p serna mot växtprodukter för direkt försäljning, i: 002 5t. ol N - Efter krigsslutet erhölls en snabb ökning av produktionen. Orsakerna är i'huvudsak. motsatsen till dem ; medförde « nedgången » under krigsåren” De 'klimatiska <växtbe- ingel: var med" undantag för krigsåren, .Tillgången på produk- tionsmedel' blev , i stort. sett: fri. Handelsgödselanvändningen +. öka- des avsevärt, Växtskyddet byggdes ut" och oljeväxterna fick ökad om- fattning i växtodlingen, "=" : "Alltför optimistisk bedömning början av. 1950-talet be- | prisrelationerna. +. . N a "cent måste arbetsproduktiviteten I det "egentliga jordbruket nu vara '90 proc högre än före kriget. Det innebär att man nu inom jordbru- 'ket' producerar nära två . gånger, så mycket per manstimme som före andra världskriget. Under slutet av 1940-talet, när< + mare "bestämt! från krigsslutet fram till :1950/ 'ökades. jordbruksproduk= tionen -som förut nämnts mycket starkt."Bilden ter-sig nu betydligt I Abiah (Från HN:s utstnde medarb Såndmolnen ligger som snö-" yra i luften över det 3.700 år gamla" Beersheba och tränger' in i öron, mun och näsa, när jag går till gamla arabstan i ' från den nya. stan,. -Moskéns ' minaret lyfter sig $ skymnin«- gen" över arabkvarteren, på . smågator bakom" -huvudgatan : med Butiker och 'småbodar på= -går k « frukt, grön= saker, ' levande ' höns i burar, 1 d israeler, orien- mera” ogy Pr - van är'av allt att döma på 'vig nedåt."De störa ek iska för- . bättrir y genom, I inskning ”i arbetsvolymen tack vare: mekani- » sering är nu mindre markanta än Effekten av eftersatta' ar= i jordbruket "blir efterhand allt' starkare. De 'ogynnsamma ef- fekterna "kommer delvis i 'efter- hand' och' med ackumulerad | styr- kal "Detta" betyder inte, att möj- ligh -: till :. effektivisering” i kare f bristande ”anpassnin; Balansen för enskilda varuslag” ; "jordbruket är uttömda, Långt där- = | ifrån. Men vi kan inte längre peka "] på "åtgärder. inom” räckhåll, vilka ' snabbt leder till stora och påtagli- ga' resultat, I fortsättningen får: ef- ktiviseri: i . sökas på dan” fram> går, att överskotten är obetydliga om ens befintliga. Skall” man .be= döma ” innebörden ' av dem ' måste årsvariationerna in i bilden. (+... Under de senaste: nio åren har håndelsbalansen för brödsäd; väx- lat mellan 345 milj kg nettoimport (1951/52)' och" 481 milj kg nettoex. port .(1953/54). Hela nettoexporten under "åren 1948/49—1956/57. utgör endast 398' miljoner kg motsvar de 77 miljoner kg/år, 1 ':e - Ifråga om "mjölkprodukter ”mot- svarar -nettoexporten ' under "åren 1948/49-1956/57. 390 milj kg mjölk per år; vilket "motsvarar 8,3. pro- cent-'av..den. totala mjölkproduktio-' nen "under samma tid eller 17 milj g smör per år. > - : Underskottet 14 milj 'kg per år; vilket utgör 8,8 ptöc av "den. totala. konsumtionen; under tiden, + .:us va - . Den, senaste tidens förskjutnin- gar i. smör/margarinkonsumtiornien visar,” att.k ionen ”på” detta på. kött "motsvärar |- fram. till någon .siffermässig :värde- ring.” Allt talar: dock för —' såväl, bredare front — under tillvarata- gande av alla. de möjligheter som ske förtjänar också att i.samman= hanget" understryka, att den fort- satta, effektiviseringen inom jord- bruket är ett jordbrukarintresse. i långt större utsträckning än man i allmänhet tycks tro och ett kon= sumentintresse i långt mindre ut- sträckning. än man :i allmänhet "| tycks tro. Grunden "för detta på= stående är, att de nuvarande' pris serna på jordbrukets produkter in= te ens vid de större och mest ra- 'tionellt drivnad enheterna .tycks ge utrymme för några vinster, a ätte produktions- minskningen? sr Det inte rmöjligt att komma erfarenheterna under = 1950-talet som; den syntes, vilken kan göras med; hänsyn - till de" sannolika: ut-' område är i hög grad beroende av vid en förskjutning av: produ r 12:34" 14” proc över förkrigsnivån, « Jordbruksproduktionen- har . aldrig | -- över] = kommit högre än 9 å 10 proc förkrigsnivån. ' Den” produk topp, som erhölls: 1949/50, har sei nare aldrig nåtts. Medan. man" 1954 + och 1955 i normberäkningar var in- - "ställde på en produktionsvélym 13 å, 14 procent över "förkrigsnivån, stannar en nörmalkalkyl nu vid 5 i Betydande produktionsanpassning , | »..: Under 1950-talet markerar ”pro- dukti betydand funhits, en' praktiskt taget Fullstän- r så” att "behovet äv tillgodoses, skulle. redan. vi dig utjämning ; mellan” produk! dch'konsumtion hä sket Vi torde kunna. utgå nedgång" i ”jordbruksproduktionen svagt ökad eller: oförändrad äffe frågar" på ' jordbruksprodukté Även det försiktigaste av.dessa'an-- . | taganden- står i . motsats - till vad. som oftast framhålles vid 'den of-' fentliga, det klingsl v— en icke en- dast "fortsatt utan även förstä totalt'sett, 7-1" te S "ifråga om Jori r = - En analys av orsakerna till den utveckling 'som ägt rum sedan för- krigsåren . är nödvändig som -un- derlag för slutsatser om framtiden, > Sedan 1937: har ” antalet hä minskat med 389.000, +: vv - Vid "en årlig 'foderförbrukni eg motsvarande 3.000 fe per häst bety- der "detta, "att: foder . motsvarande 1.167 miljoner fe friställts, vilket är 13—14 : procent "av en nuvarande svensk årsskörd. . K iffrorna — den produktionsanpassning :, som. «ägt. Mjölkproduktionen "nådde ”terktigsperloden — ca 4,9 miljar- der:kg — vilket var praktiskt ta- get sammä produktionsvolym som "> närmast före kriget. Sedan dess har. Oavsett vilka reservationer man måste omge dessa: siffror med, så kvarstår det faktum, att traktori- seringen friställt mer resurser för djurproduktion . än” som. motsvarar den: nu befintliga produktionsök: ningen sedan förkrigsåren. =. 44. delssädselförhmilning ki Jutk nl med ..ca 20 procent, medan produktio- nen ökats för varor, som lättare -kunnat avsättas, Antalet mejerile- verantörer har minskat med 14 har «samtidigt ökats med över 30 'pro- cent och äggproduktionen "med 11 procent, Inom lakttas en klar tendens till ökad uppfödning av storboskap till slakt. « . Sverige förefaller vara det enda indestrialiserade landet i : Europa som har en obetydlig ökning ay — livsmedelsproduktionen sedan för- krigsåren, Medan vi tycks kunna . räkna med endast 5 procents ök- . Ring av jordbruk köttproduktionen = kan |" br per år är nu omkring 2,6 gånger så stor som före kriget." Vidare har ett modernt växtskydd byggts upp se- dan förkrigsåren, -'Traktoriseringen börde. ha medfört möjligheter . till bättre brukning av jorden samt bättre möjligheter att utföra arbe- tena i rätt tid. = 0 - sz Fortsatt förädling av växt- och djurmaterialet har under en tjugo- årsperiod tillfört ökade resurser för en: effektivare produktion, som vid i övrigt" oförändrade ' förhållanden skulle ha resulterat i produktionsr ökning, . i ng d faktorer : brukets avsättningsutrymme, Bok'om kronprinsen ec Prinsboken innehåller hundr < N ". bilder, ”Gör glömda barn till glada barn! läst och hört flera gånger i höst. Så. lyder. mottot för Fölke 'Berna= dotte-aktionen, som startats för att samla in medel till hjälp åt barn med cerebral pares. Denna kate- gori "handikappade barn lider av en. sjukdöm, som är orsakad av en Skad. ingen Ar är vv även ionen vid normalskörd, har Europa "exkl öst- i . staterna 25 procents ökning. I Sverige har folkmängden ökat 16,3 Procent och produktionen av livsmedel från jordbruket per per- son har minskat med 9 Procent. : "Den obetydliga produktionsök- ningen i , Sverige ' sedan för- krigsåren resp nedgången sedan > 1950 är anmärkningsvärd med hän- syn till förändringarna ifråga om vissa produktionsmedel:. 1. ökad tillförsel av växtnäring, 2. ökat an- tal traktorer med minskat antal häs- "tar som följd, 3 kt d sådan den framträder i .statistiken — tillräcklig för att förklara en del av. den uteblivna Pproduktionsök- ningen. ån ÄR En annan. produktionshämman- de faktor är extensiveringen i sam- band med övergång till- kreaturs- lös jordbruksdrifi. Vi har” närma- re 20 proc av antalet jordbruk -som saknar nötkreatur. Den starkast produktionshämmande faktorn tor- de emellertid -vara 'den extepsi- vering - i. jordbruksproduktiorien som gör sig gällande på grund av len "minskade fö Ppby ett modernt växtskydd, - Särutvecklingen för Sverige kan emellertid förklaras genom den i : särklass höga -:avtappningen av folk från jordbruket, Denna har varit så stark, att de produkti främ- av . rrekryterin- gen, nn "Starkt förbättrad - arbetsproduktivitet . : - Om vi utgår ifrån att produk- jande förändringarna motvägts. Det torde mot bakgrunden av vad som ägt rum här i jämförelse med ut- vecklingen i andra länder vara ymen i jordbruket alltjämt normalt ligger 5 procent över för- krigsnivån och att denna 'produk- tion upprätthålles med-en arbets- styrka som reducerats med 45 pro- La h; . De har svårt för att gå," använda armar och händer, att ana '» omkring | 4,000 svenska: hem t CP-barn och varje sådant hem är fyllt: av oro och' problem, Dessa”barn har länge varit efter- pengar, så att man kan intensifiera forskningen, -. utbilda , specialister, inrätta; sjuk-' och skolhem' och hjälpa mödrar, som behöver vistas där tillsammans med 'sitt/barn, 7, - Aktionen" har hittills givit 174 finns ett bra sätt att hjälpa dessa handikapade barn. Man kan köpa boken om Sveriges kronprins, en charmfull bildkavalkad med hund- ra sidor i djuptryck, Kar de Mum-=' ma "har skrivit texterna, - Boken kustar 5 kr: och behållningen går helt till. hjälp åt CP-barnen, : EE - Prenumerera - ” står till buds på olika vägar. Kan= ' "är det kämelmarknad här. Men det + -kerna Några betalar "skatt ch har . Ii samhället, att sysselsätta. dem. De - i för att lära sig vårt officiella språk, > ini .såg” själv "de”'hya :husraderta. :; Från Yarkonfloden, som rinner ut ">; norr” om Tel Aviv, går en ledning + pen görs i Ashkalon. Vatten, vat- a sidor ' Den uppmaningen har ni säkert - .» melerna gungar fram, Ja, vad lever satta. Aktionens mål är'att. skaffa. miljon. Målet är 514 miljon, Det. en levande höna i kassen, en . binder ihop benen på den och hänger den med huvudet ner . . på cykelns .styrstång. Asnor, : småhästar, mulor, trängsel, dof- ter, ruckel i fotogenlampors : of Negev, byggt för tekniker , " och specialister med :74 rumi'/ Modernt, en ståtlig hall. Ut-' ländska ' donationsmedel. har möjliggjort det stora komplex=,. et med duschar i rummen och . luftkonditionering när öken-' värmen är het, +. .s . : : — Beersheba har nu 40.000 inv — det var bara 3.600 år 1948 — " och det som pågår här och i Israel I övrigt är precis det som skedde - E Nordamerika för 70—80 år sedan, säger borgmästare David Tuviahu, .vid kvällssamtal i Hias House. Det är - bara den skillnaden, betonar . han, att vi är avstängda från större områden på grund av arabringen kring oss, 300 immigranter har kom- — mit varje månad i 10 år, judar från Nordafrika, Rumänien m fl länder. Över 10.000. beduiner bor i ök- nen' omkring stan, och. varje vecka är ingen romantik Jängre med shej- tombilessv” SN "Vi -har 10.000 skolbarn, och av budget går 42 proc till under- visning och kurser för äldre immi- granter! "Vi får inte ha problem, de. måste lösas: Vi”har svårigheter med att få de äldre.att inpassa sig kan 'inte hebreiska och har f ö svårt +Vi här ett fint. kulturhus. med bio, ibibliotek, vi har sjukhus mm, och :Vi måste ha, industrier här för, att 'ge;folk arbete, och industrier kom- «mer efter. hand. Trots. sanden. här, vi ' också-kibbutzar i trakten, men |'bara "ett fåtal kan leva på. jorden. -I 'stadsfullmäktige har' vi '14 leda- i möter — nästa val blir det fler ef-. tersom' folkmängden växer — men :vi har inga kommunister, Skatten? "40 "proc på 30.000 kr inkomst, om några nu kommer 'så högt upp. ==" Men! vi har. ”ökentillägg” på lös nerna — det är '10—20"proc dyrare här -— och skattelättnad till staten för att locka hit folk. "= = 4 : >” Det är mycket han fört många frågor han besvarar; denne B5-årige borgmästare, född i Gali- .tien och utvandrare från Wien re- dan 1920 med nära 10 år i Beer- sheba. Här är det inte: minst fråga "om vatten. till stan ' och trakten. med "1,5? m rördiameter '107 'km | till Beershebas närhet, Ytterligare en sådan pipeline skall byggas. Rö- kn igen, och man borrar också ef- . er den åtrådda varan, + dot Sinais berg till rulnstaden sie VA MAR St Subata ” rn. Tidigt nästa morgon, när. solen går upp röd över den röda sand- oceanen omkring Beersheba,. rullar 'vi vidare mot söder till 10 km från Sinaiöknen på vägen till Kairo. Si- nais berg blånar i fjärran. Vi har Döda "havet i närheten och kör ut "| väglös öken till ruinstaden Su- bata, som grundades 300 år £ Kr - av nabotéerna. 'Nu dyker beduiner upp med kameler, åsnor, svarta get- ter tätt i'en rad som en luskung. Beslöjade, svarthöljda kvinnor. Ka- djuren på? Förtorkade krypbuskar, tamarisker,' 'akacior. Längre bort stt beduinläger, längre bort en en- Jam beduin vandrande med stav i öknen, Varifrån och varthän? Ne- danför Abder, en annan nabotéer-, , stad i ruiner, står välbevarade res- ter av romarnas badhus och vat- - tenreservoarer under en kulle; Nya beduiner "med kameler, åsnor, får "och gelter "kring romarnas brunn, kvinnorna har vacker gång med vattenkrukan' på huvudet, : de" är skygga för främlingar. « > + . ere a : Terassodlingar vinpress i "golvet - Vi går omkring i: Subatas ruin- gator, där utgrävning pågår. som iobb för immigranter, från Orien- ten..Tystnaden över ruinstaden med Härael 10 års - . KART AN SN Ni ams stad -Beersheba Runo C:son Igrell) ofta taler. En husmor kommer med ': ". karl väljer ut 'en' höna och en göla sken. Jag letar mig senare - "hem till det fina Hias House :;' ox SN M a " Så här ser en del av det nya Beersheba ut, och med nyplanterade' träd försöker man få Ftet grönska i ökensunden och skydd för det + virvlande sanddammet, . Med vatten går det att hålla träden vid liv." kyrkgolvet, är djup. Vackra valv står kvar av husen, i ett 'ses en c port av brittiska trupper. Nu är Elat- ljuvligt, men 'bevare oss' för 48 gr i'sk på ent ' vinpress som en rund ur; i golvet med rörledning . till en vinbrunin djupare ner, Ett runt hål i en husvägg visar, att man här band kamelen.- I 2:dra århundra- det e Kr 'kom Subata i bysantins- ka' händer och ' förstördes' så av araberna för 1.300 år sedan. Strax uta er: det som: en 'gång .var odlad jord inom stenmurar i terrassering med små slussportar för regnvatt- net, sam kunde'ledas dit man ville. Dessa odlingar. var i bruk ännu då Subata: upplevde. sitt ragnarök. Då växte vindruvor, fikon, majs. m m. Det är en sällsam upplevelse aft gå omkring .i den några tusen -år gamla ruinstaden, där kultur bloms. rat medan våra landamären ... I Till kung Salomos koppargruva :'Så följer vi-den' nya vägen till Sodöm ; ett stycke, och erinrar oss ITots hustru som” blev en saltstod. är £ ö jordens lägsta” punkt, nära 500 m under havsytan, men har nu intet : samhälle, "250 km rullar bil len frår'Beersheba fram till Röda havet, 'serpentinvägar ibland med hårnålskurvor' över ökenbergen,. vi ser: Mohabs berg i fjärran, Denna asfalterade väg genom öknen blev färdig i början äv -året.. Här i den ödsliga delen 'av Negev kan kanske 10 proc av arealen utnyttjas för od ling, om vatten, vatten ,.. Här finns naturtillgångar, såsom marmor, koa- lit, magnesiumy gips, boaxit m m, och vi dröjer oss länge kvar vid na;; där" ännu rester kan ses efter ugnar inom 'murar, där man med trä från skog på den tiden eldade och smälte : malmen och "då 30.000 svarta 'slavar: förde ' kopparn ner till Röda havet till väntande skepp. Alldeles intill ligger nu den'mo- derna koppargruvan. Några tusen år ligger mellan då och nu. På en platå gick Salomos krigare och vak- tade slavarna i den heta dalen, Vil- ket skådespel på denna arena mel- lan de röda bergen! Le in . + ” : En blomsterkibbutz, stad - Som ej fanns 1948, : Vi + stannar .till : på kibbutzen Yotvata, där långa rader iris och gladiolus står — leverans i janua- ri — dadelpalmer, tomater, pum- por, en'äng med grönt gräs, Jo, här får -man vatten från egen -borrad brunn och ger också Timna vatten, elljus - finns, Sprinklervattnet spe- 75 milj kr investerats, skadeständs- pengar från. Tyskland; 28-ton malm är 1u drygt 20 km från Elat, och de 300 man som: rbetar.i den 'mo- derna "gruvan ' bor i' Elat och. åker buss fram och åter, Så började: Sa- lomos' gruvdrift åter 'år, 1956 och ger arbete åt fria människor. «+. + I Elat' — obefintlig 1948, 1.200 inv 1952, nu 5.000 -— berättar: börgmäs- tare Henoch Nenner, född i Ams- terdam,.Om fém år- är det 20.000 inv,"det kan bli 50.000 med tiden, menar, han, Problem? Jovisst, 500 skolbarn, många gamla människor. 40 proc av invånarna är från Nord- afrika. Rader av nya hus, flott nytt hotell, .34: gr i skuggan, 27 i Röda havet,' Ett bad innanför korallre- dammet, Utanför Akaba, den jor- danska staden — viken är bara 4 km bred och staniväl' synlig — lig- « kyrkomurar, välbevarad mosaik på - få bo ger fariyg och väntar på hemtrans- 'murrester kring stan lig-1' ”Ihet” i BARN. Den föder. mycket Salt "utvinns" där alltjämt. : Sodom" Kung Salomos koppargruvor i Tim-| lar, det växer; I Timna: gruvor har: bryts pr. dag. ur kopparådern. Vi. vens sagovärld sköljer bort: sand" I nästa artikel, den sista, om Is- rael som turistland och priser = ORDBLINDHET : - INTE OBOTLIG! . Det har. tid:gare- liksom betrak- tats som något fint och märkvär- digt att vara s k ordblind. Etiket- ten '”ordblind” har i' mängder av fall ktistrats på barn och har av såväl lärare som föräldrar använts sem ursäkt för varje misslyckande, som -man inte kunnat förklara på annat sätt, Det ligger något ödes- mättat över der. beteckningen, skri- ver docent Eve Malmqvist i en ar- tikel om s k ”medfödd ordblind- lätt" känslan, att det inte går att göra någonting åt det hela; och där- fär följer lät en resignativ inställ- ning. ”Det lönar sig inte, jag är ordblind”., ' Man menar emellertid numera, att det i huvuddelen av:fallen av speciella 'lässvårigheter ges'goda möjligheter till påverkan i positiv riktning, ibland i mycket stor ut- Psiräckning. Under alla förhållanden ILLAVARSLANDE BUD - har kommit norrifrån, Högertidningen Nordsvenska Dagbladet i Skellefo teå upphör vid årsskiftet. Den är visserligen ingen : gammal tidning — den 'startädes 1951' genom sam= manslagning av två . andra hö: gertidningar där uppe — men den har haft. goda framgångar både upplagemässigt och . beträffande annonsmängden; skriver : Norra Hallands Veckoblad (ep): . oc or cc Jämsides . med tidningsfram= ställningen - arbetar ett förhål- - landevis modernt affärs. och :ci= viltryckeri. Och redan för nästa år förelåg bortåt 1.500 nya pre= numeranter.s sc oc och sporten När trots dessa framgångar det ekonomiska läget framtvingar tidningens nedläggande, borde det stå klart hur. pass allvarligt läget är på den svenska tdnj dä "fronten. Orsakerna skall här ivie analyseras, men "men 4 skäl fråga sig, om det inte på ,del håll finns anledning "att ” eftertanken få säga sitt, iunan I. slut och handlingar är en ver lighet. Detta må gälla både. tid- ningårhas egna 'örh de anställdas " organisationer - det :måste ” vara den ledande' normen för före- tagsledning och anställda, . Darfssituationen för svensk press kräver mer , än någonsin eko-. nomiskt förnuft i varje detalj,: till=" lägger NHV. a å pr . KATASTRÖFHOTET ; mot. Löd-. öse kommun har. nu skingrats se=. dan sysselsättningen vid varvet där. tryggats en tid framåt 'genom, nya beställningar, 'skriver Ny Tid (s):' Inte minst. glädjande är det att" + "kunna konstatera "att detär, en aktiv insats från arbetsmark nadsmyndigheterna som här ge resultat. Det som nu skett i Löd- » öse är ett. gott: exempel på den - aktiva" politik, som arbetsmark= : nadsorganen numera tillämpar. betslöshetskris- kunnat a vid Lödösevarvet, men det är ge- nom” ”konstgjord 'andning”.' Oron N "> Annonsera -. ESSEN född ordblindhet” ger vid handen, De goda "resultat" man ' nått vid behandling av fall av speciella och skrivsvårigheter i våra 1 klasser, vid våra läskliniker och ? den. vanliga undervisningeh ifvåra: skolor "måste ' vara' till tröst och uppmuntran. för. såväl barn som föräldrar till barn, som ansetts va= ra ”obotliga och hopplösa fall”. Bå- de erfarenhet och forskning här visat, att det går att lära praktiskt taget alla barn med normal intelli= har lässvårigheter visat sig mera korrigerbara än vad termen ”med- gens att läsa någorlunda accepta= belt le eos en 2 d Hed med make, 'rikti Kerstin Fn fingrarna stelnat till sä HN En prosabok av Kerstin Hed är ett ovanligt evenemang, När hennes förra, Kvinnorna vid älven, kom ut 1955 skrev Barbro Hähnel ' att "kring Kerstin Heds prosa doftar det så friskt som av getpors:' eller en gammaldags kryddgård,.,.” och det säger en del om den uppfriskande och haltrika stil som kännetecknar Kerstin Heds alster, ot > I år avbryter hon åter raden -av lyrikböcker med en volym, som bär namnet ”Glimtar över Sotdalarna”, en som innehåller både memoarer, kulturhistoria och hembygdssbild- ring, Med osviklig intuition går tör= fattarinnan direkt på det väsentliga för att karaktärisera en person eller beskriva en situation, och hennes språk är så koncentrerat att hon på ett par sidor kan måla upp bilden av en hel bygd, .:;' > ” g un I små expressiva kapitel, som skär £enom århundradena, berättar hon Gli mfar över Sotdalarna ttviksspelman utan noter, fast i : ast der årens hårda arbete. ” ! om sin hembygd — södra Dalarna med Hedemora, som, centrum — en trakt rik på minnen och stora ber-"' sonligheter, Där står den myndige Skinnars Lisa Jansdotter, som 'på sin tid betydde mycket för väckel- serörelsen 'i” södra - Dalarna. Där snabbskisseras författarkollegerna Erik " Axel Forsslund, Martin Koch, Carl Lars- son”i By, Paul Lundh, Owe Husåhr m. fl, ne VR a NR rad efter mönster av de många ge= . nerationer smeder, som hon så fint skildrat i sina dikter, Det är klang av stål mot 'städ i det hon skriver och därför lika hållfast som njut«=" bart, Texten kompletteras av tidsty=" viska, roande och 'ofta' unika foto= ater, - EN 10 LYS förlag. Hält. 15:50. Inb, 19: 50 för framtiden finns kvar alltjämt, "7 mMyntmästaren Marcus Kock i 1600= talets Säter och Avesta vid sidan av ”t Karlfeldt, Karl-Erik SS har ala > en £ 4 4 Visst är det glädjande att en ar- undvikas av Kerstin Heds prosa är hårt ham=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.