i Net . Önsäagen den? 24 döcembe er 1558 fd IÄHÖLMS TIDNING — a” + Julen har sedan länge varit Ie- karnas tid och mängfaldiga är de Uttryck för den allmänna livsgläd- ''$en, som under form av mer eller mindre ordnade lekar satte fart på & « tillvaron i det gamla bonde-Sve- rtiges gårdar och stugor gångria » århundraden. ,är det väl tvivel underkastat att .de första lekarna verkligen kommit till just vid Jultid. Det är väl sna- , Fare troligt att ljusare och varma- "re årstider givit de första impuls ”,.serna till den. ordnande leken åt- . rvid ' skiftet " mellan ”gammalt, och . ter och lekar, 'niedan allmogen. i . utvecklingens. gång från dessa ti- ' "Miinstone på 'våra breddgrader, men "så snart en lek var inövad och lärd sen gång kan man vara viss 'om att : den togs upp igen under de göro- . målsfria "dagarna och särskilt "då «nytt år. Mest var det då förstås 'inomhuslekarna,' som man ägnade sig TOR ag rt oe " Oftést var lekarna förenade med "sång och därmed även präglade av ett visst erotiskt inslag, Redan från medeltiden, då den primitiva nor- diska” samhällsbildningen ' nådde: en "viss kulturell överbyggnad med " riddartidens förfinade, ”dygdigare” . livsstil, kan man härleda många av våra ännu populära och ganska ty- ' piska jullekar som 't ex ”Jungfrun, |. hon går, i'darisen med röda gull- band...” och""”Sven i rosengård” "I riddarborgarnas' åtminstone: pe- riodvis” och . tidvis, tryggade och lugna tillvaro blev det' så att säga ”tid över” för invånarna” att ut- veckla: behagliga, vackra seder och'|' bruk, att ägna tid åt andliga idrot- sin . mera. strävsamma ' och hårda tillvaro ägnade sig merå åt kropps- . liga spel och övningar, Jämför man der, och fram till våra' dagar skall man : se . hurusom den borgerliga ”Julstugans” lekar och upptåg un- der senare århundraden företer en rätt brokig blandning av romantis- ka. jungfrulekar och mera burles- ka-och grovkorniga upptåg, i det att idéer och uppslag från en läg- re och en högre samhällsklass för- enat sig. i ur Nu :. Kärlek "och spelar - natur- ligtvis/ea framträdande roll. Vi må blott erinra om sådana som -”Skä- ra hayre”, ”Fåglarna i skogen” m fl, vilka ”likvisst. torde vara” av rela- tivt yngre -datunt eller varianter 'på äldre lekar, soni t ex ”Bro, bro brille' +-”,”Munken går på ängen” och ”De stolta nunnor", vilka samt- "liga i stort sett bestå I några enk- under 7 Visserligen & ”Dra hank” — efter O gällande. Det var då förstås kar- larna som på olika sätt tog nappa- tag . med varandra, även om det dock berättas om en bondhustru som 'under lek lär ha kastat ut sin torpare genom: stugfönstret i nå- got som kallas '”krokhalsleken”, men väl mer hade liknelse av 're- na handgemänget, Ett typiskt man-' ligt utslag av. lekfullhet 'under ju- len var då ”nappa stek”. Därvid skulle en. person med förbundna ögon försöka med en rotting eller ”karbas” slå till den som försökte Mr ; ”Ta kragtag”.— efter teckning -av i, Bruno Liljefors. ;. komma åt honom. Efter samma te- ma gick lekar som t ex:”Daska Markus”, ”Markus och Lukas” eller ”Jakob, var; är, du?'; De' lekande — eller man kunde mången gång hellre. ha sagt slagskämparna ' — ställde sig på knä mitt emot vår- andra "med . förbundna. 'ögon ? och hållande varandra i vänster hand. I den högra handen hade, man;en karbas av hopvriden halm, en. duk eller dylikt. Ett samtal utspann sig nu som t ex'”Märkus”, — "Jai ”Vill du "smaka på min daskus” = | Kanske det! — Därpå skulle” den "Jare. ,danssteg; syftande, till. att sam- anfö ter av motsatta könet, "Ta livtag” — efter Bruno Liljefors... allt -under "avsjungande av ofta : ganska, många verser, på lod: frågande träffa” sin ' motståndare, som" försökte på bästa sätt undvi- "ka slaget. "Efter visst antal sådana försök från 'den enes sida:blev: det den andres tur'att försöka. Det sä- ger sig självt att alltefter de lekan- des kynne kunde ”leken” lätt ur- arta till rena slagsmålet. Alltsam- mans utgör emellertid variationer på" den urgamla ”blindbocksleken” som kan. spåras tillbaka. ända till den hellenska kulturkretsen; - Dragkampen är en mera idrotts- ligt betonad lek, som man syssla: de mycket med i olika former även i gången tid. Den här'helt visst ett nordiskt ursprung långt tillbaka il vikingatid. På Island' kallades en variant '. därav . för . ”skinnrättr” (skinndragning), varvid de käm- "pande fattade i varsin ända av en rå djurhud, som .man skulle dra med typiskt nordiska. klanger. Vid dessa , omvandlingar av de gamla lekarna förefaller det som om le- kens själva innebörd först fallit i glömska . eller : övergått till andra Hormer, medan orden eller :för- vanskningar av orden bibehållit sig längre... ... oc oc : Som en mera utvecklad form av "jungfru lekarna” får man välbe- " trakta pantlekarna, där det erotis- ka draget kanske är som mest för- - härskande 'och : där själva pantin- lösningen oftast gick ut på att man "> fick .så "att säga officiellt tillstånd att kyssäs. Det är framför allt 1700- och 1800-talens jullekar som inne- sluter det myckna pantinlösandet och ”det är rent otroligt vad man . kysste varann under dessa lekar”. säger Troels-Lund. — / «7 sön I den svenska bondstvrgan domi- nerade emellertid under de senare århundradena deÅ mera uppslupp- ”na. och" 'bullrande :iekarna. Ilär gränsade -'leken ”mer- till! idrotten från åndaren. För att göra leken farligare stod man 'ibland”på ömse sidan om en eld. I den forn- isländska litteraturen omnämnes även dragkamp med rep,. ”Dra hank”, Samma lek omnämnes även av Saxo, då Erik den vältalige drar hank'med Vestmar i kung Frodes sal, vilken tilldragelse finnes av- bildad i Olaus Magnus historia. Me- ra ' vanliga julupptåg av typen dragkamp var ”att dra gränja”. Två personer gick på alla fyra med hu- vudena mot varandra. Över nac- karna hade de ett rep, och när det- ta lagts tillrätta, försökte de kry- pa bakåt och dra medtävlaren med sig.” Andra namn på denna täv- lingslek är ”dra oxnacke sö "dra kattestrupa”. Det kunde också hän- da att de tävlande var vända ifrån varandra och häde repet över nac- ken och skuldrorna samt på så vis kröp framåt. Det kallades att ”dra tasketåg”, «= sole ol 0 oh Slutligen kan man erinra . om brottningslekarna, 'som livligt om- huldades och utövades av våra för- - och tyvärr. inte alltför sällan fick råhet och brutalitet också" göra sig LÖ 'Daska Markus” - efter € "a vsk ROTA n teckning av Hi. Arleman. ,. | fäder, även -om . de . kariske inte r gr laus Magnus historia, —; kunde betecknas som särskilt ty- piska för julen. ”Ta livtag” och ”Ta kragtag” var väl annars van- liga sätt att roa sig själv och and-. : ra med under helger och ledighets- . dagar, då det ju närmast bara gäll- de att mäta varandras krafter. Bru. no Liljefors har från 1800-talets uppländska bondgårdar fånge ett par situationsbilder ' från . dylika former av -allmogeunderhållning, som ' förvisso inte fallit i glömska '' i våra dagar, ehuru de kanske in- « te utgör så mycket lekar som me- ra slut på lekarna, ' ev ” . Torsten Thalberg Kunderna kräver ;.en. vederhäftig varuupplysning u STOCKHOLM (Press) 1 3 Kunden har obestridligt rätt. att ställa krav på korrekt men fram- ör allt sanningsenlig varuupplys- : ning, både i den personliga kon=-:, takten med försäljaren och i -re=' slamen. Försäljaren är för många ; konsumenter något mer än en de- ör och paketi e, han - (eller.-hon) är. en rådgivare, "som / sig till och bör kpnnå lita på, me= nar . tidskriften Herrbeklädnads-= Sranschen.' Detta är; en ansvarsfull , uppgift och ett förtroende som för- pliktar.l toa CCS lg CK Nn Att" det- har funnits" och alltjämt florerar osanna och>dörmed osunda reklammetoder blir inan' snart var- se då. man, läser .dagstidningårna :. och där finner braskande annonser . utförsäljning: av, inköpta. kön=... 'curslager och'restpartier men se= H dermera erfar '>— vilket framkom , vid de olika textil- och bekläde"' nadsorganisationernas nyligen hål i na uppvaktning inför handelsmi- nistern — att de utannönserade va- rorna endast. i mycket. ringa uwt-. sträckning ve:kligen härrörde från ' konkurslager jutan i stället ti! tydande del representerade utlä ska överskottslager.” Detta gör saren minst 'sagt illa berörd, sp ciellt i dagens trängda textilläge. Att uppvaktningen. hos handelsmis” Inistern med begäran om ' sanering fav - realisationshandeln .:: kom " till stånd är tillfredsställande. . I detta ' sammanhang torde ett klargörande. i skillnaden mellan realisation och annan utförsäljning vara påkallad. Avsikten med reali- ' sation är ju att man efter. säsong- slut utförsäljer de varor som inte | hunnit avyttras och därför. exem- pelvis riskerar att komma ur mos (let och bli inkuranta, Detta sker . utan tanke på vinstintresse och nånga gåner till priser under in- 'cöpsprisen; Syftet är bara”att få in likvida. medel och skapa utrymme ” för nya varor. ' oder Re Vid utförsäljning av inköpta kon-" kurslager och restpartier däremot säknar . affärsmannen” med : vinst,” Om ' det påståendet är riktigt att | vissa detaljister speciellt för reali- sationerna köper in restpartier till försäljning men ger sken av att det är fråga om från säsongen överbliv= na varor, då är affärsmoralen på . Dagens läge inom' textilhandeln ' är kärvt, det-:vet vi alla, men vi är övertygade om att det blir än värre om dålig affärsmoral tillåts” utbreda sig i frihet. Låga omkost=" nader är en sund bakgrund till lå-:. 3a : priser, ” » men 7” missvisande: ach oriktiga ursprungsbetecknin-: gar liksom osanna varudeklaratio=? ner tillhör. de: otillåtna vapnen" i kampen 'om köparen. vu. Hjälp '..: flyktingbarnen i världen +=" Rädda Barnens postgirokonto 9200 100 v Ya ebeote s X AX se 2 > , - . Jen inom modet osäkre vill. hålla. slska Då BE | AVRBÄENINGSNOTERING Klass Kor Kviga Ung- Äldre Göd- Pr kg över ovanstående notering. k: 350 or + För får och lamm, som levereras Livkalvnotering (för förmedling) kr 3:75 pr kg levande ke levande vikt SRB Petr : HALMSTADS SLAKTERIFÖRENING tällande den R/12-2/12 1938, Mell. Sräd- ulliga, betalas för köttet 10 öre pi HH m 35—49,5 kg 440 440 440 - Ex pr Sw 335 50—54,5 440 440 430 "Klas Löooocooc + 330 55—55,5 ”, 457 452 '424 "404 >, I - 315 60—67,5 » 464 457 424 404 IM 2305 88—72,5 >. ..: 457 452 424 404 - Äldre ome, flådå - -- > 290 73—79,5 » 449 439 422 404 — Hel och halvgalt > 7 350 80-—89,5 . ,, 434 424 409 394 : Do 90—59,5 ',.- 419 409 399 389 " £ : 100— = > 409 399 389 :384 mös tt te " Smågri: ing: Nc levande vik :s gri '50 För ; varje kg utöver 20 kg 2: 25. " ta kes ert 50 För vikt, tåg: N sö dann Suggor och Svin över "150 kg utan ister) oo. ar n Får Lamm "oxar Stut tur (större) kalv kalv kalv Fast Ung ur | Prim Ex pr 455 525 5SI5 435 905 : ä " 14 445 515 510 425 565 0 > 40 30 mäss 1 "> 435 495 495 420 815 520 460 375 95 315 : , 1—- 430 490 490 415 745 500 P5 455 2+ 25 äs. 475 "665 475 > Föl 2 405 405 405. 565 . 2 "ns 2 5 MO, prim 3 360 as 2 ” 4. 20 445 385 "NS 25 . . Åker blir skog I sin utredning om limpliga åt- gärder för snabbare överförande av sämre jordbruksmark till skögs- mark har lantbruks- och skogs styrelserna bl a sökt klarlägga I vilken omfattning jordbruk ned- lägges och kommer att nedläggas. Undersökningsresultat föreligger blott för åren 1951—56, Under den- na tid har 11.520 gårdar med sam- manlagt 48.700 hektar åker" utlagts till betesmark, skogsmark m m. Största omfattningen har nedlägg- ningen haft i Svealand och övre Norrland samt I Götalands skogs- bygder, därvid överföringen av åker till skogsmark varit kraftigast i mellersta Sverigés skogsbygder. Huru omfattande nedläggningen är fn vet man ännu ej men det råder intet tivel om att nedläggni Änglar höll dubbelvakt Pit tragiska Intermesta, som > kunnat få mycket svira talj. der, utspelades på Mmåndagrs kvällen, när cn bemmansägare frin Helgum skulle kära hem efter att ha firat en lyckad. hästa fär, Strax före en lära- Vägsörergång mellan Graninge och Helgum ramlade mannen av släden och blev liggande På vägen där han somnade och snart nog täcktes äv nä Hästen fortsatte ut NAN järnvägsa övergången och följde sedan räls sen, vilket höll på att sluta med katastrof, Efter att ha Promene- rat ett par hundra meter mötte nämligen hästen tåget samtidigt som t av odlad jord fått ökad frekvens efter 1956. Ämbetsverken håller ej för osannolikt att vid opåverkad utveckling 15—20 proc av den nu som åker redovisade arealen skall ha utgått ur produktionen år 1970. Genom den intensifiering av ned- En dag 1 oktober 1531 styrde ' ” en anseulig krigsflotta .ut till havs frän Zuiderzee, Högste be- - . fälhavare .var den avsatte kung-' en Kristian II av' Danmark, som nu. med inte mindre än 30 skepp. och 7.000 knektar, ett "ansenligt "antål kanoner och mycken krigs-' 'smateriel var på väg att återta” sitt välde. Mänga är hade han "”"tkämpat för att få ikop' denha . åstyrka,' Han hade först tänkt "tåga landvägen mot. Danmark, ' "men dessa plater fick han skrin-; Stormen vräkte sig över fartygen själv lyckades med några skepp = - "med ett nödrop ta sig in till”en norsk hamn, Här. reparerade man det nödvändigaste och tog i en paus. Kristian skrev ett brev ' och sände' till Oslo. öch lovade-- komma som en befriare, Men på 'vägen' till. huvudstaden räkade han ut för nya stormar och han "anlände dit med Bara fyra far- " Erövrarens överman . => - tyg och 1.000 man, Några skepp N låg nu i Strömsund, ändra I Mar« strand och det hela var skäligen i .som åsyftas beräknar ämbetsverken, att man skall kom- ma fram till att statligt anslag till skogsodling erfordras för ca 10.000 hektar nedlagd jordbruksjord årli- gen under de närmaste åren, Ifråga om Hallands län är för pe- rioden 1951—56 redovisad en ned- lagd åkerareal om cirka 240 hektar, I verkligheten torde den nedlagd arealen vara större, då bl a bolags- marker ej är medräknade, Drygt hälften 'av den nedlagda åkerarea= len kommer på jordbruken av min- sta typen med 2—10 hektar åker. .> Ifråga om Älvsborgs län är för perioden —1951—56 redovisad en nedlagd åkerareal om cirka 700 ha. "I verkligheten torde den nedlagd arealen vara större, då bl a bolags- »marker ej är medräknade. Drygt hälften av den nedlagda åkerarea- len kommer på jordbruken av min- sta typen med 2—10 hektar åker, . drabbar: blonda + STOCKHOLM (TT) Ivö .., Den senaste tiden har till medi- fastnade i rälsen, Lokföraren såg trots snöyran den Snäggande hästen och lyckades bromsa in tåget så pass att bara släden fick sig en lätt törn. En bilist lyckades 1 sista stund Fkn att köra över hemmant- aren, som amåningom kun ruskas till medvetande, Lekbiträdet på tiget fick en bes svärlig uppgift att återförena häs« ten med ägaren, Först ledde han hästen utmed rälsen I nordlig rikt= ning (ett gott stycke men där hej« dades ekipaget av Ledingebron so] var för smal för Passage, Han fick då återvända till utgångspunke" ten och gå ytterligare några hund= ra meter söderut, där polisen jäm= te hästens ägare stod och väntade, En obetydlig försening blev hes la följden av Intermerzot, Loklös raren körde vidare till Helguma station där tåget inväntade lokble. trädet, (Sollefteå TT) . — , Nio tunisier dödsdömda TUNIS, (TT—Reouter) . -. Högsta domstolen dömde på tisdagen nio mlin till döden ef- ter en rättegång vid vilken 5? Personer stod åtalade för stämp= lingar mot president Bourgulba. , Fyra av do dödsdömda dömdes » isin frånvaro, . : Tro andra åtalade fick Ivs- misslyckat, 1. 'synnerhet;,, som ..: kri och illägga, Först tänkte-han. erövra; :'INorge;. sedan 'skulle han anfalla «i. "Danmark, i etan ” 1; Kristian IL hade mött många : fiender, men denna gång” mötte, , -Ahan,' ändå en "av de. svåraste: . : Stormen! Ovädret brakade loss - . med en våldsam intensitet över lorats i sjön: Kristian i lät "sig : emellertid inte avskräcka, trots ., ro föres det eländiga tillstånd hans här. ,; befann sig 1, Han” tågade in i Bohuslän och noterade en hel del framgångar. Men ute till. havs hamnade flera av hans fartyg, i - I flottan, Männen kä dé till det .. på da »och 4: ". yttersta, men ingenting hjälpte.' "Dag efter dag fortsatte stormen, " "och småningom. skingrades den: i "stolta armadan. ' Några" skepp . drev in til Danmark, ett par da upp" till” Skottland, Kungen sitt skriftställarskap försökte : sig på litet av varje, Att han en gäng prövade sin lycka - som tr e i Kalmar reg tes orkester torde vara mindre " känt. Aren 1890—91 konserte- rade Kalmar regementes musik- ” kär I Sundsvall, Strindberg, som samma är besökte Sundsvall, be- "kantade sig 'en kväll med musik- direktör 'Lundin och berättade vid ett glas punsch att han trak-" terade flera instrument, bland andra” trumma; Strindberg som ”. var en smula misstänksam tyck- te sig märka att Lundin tviv- . lade. Och när Lundin anmärkte — att trumman var ett instrument svårare än mången trodde, så i replikerade Strindberg, att han - skulle slä trumman åt honom sä" skulle han fä se...! Nä, Lun: dn samiyckte och senare sam- . mi "väl steg Strindberg upp på Pudel uch tvg hand om pnar vi '-:Kristlan II — i. Sverige: « > förliste och andra 'slungades än- ls " Strindberg "arbetade frenetiskt som trumslagare. juni togs Kristian tillfånga. se- dan han misslyckats É erövra Akershus, . :. ” gina känd. som Kristian 'Tyrann —' hade : spelat ut sin roll Na > + å NN « + es ” RR PAT ES Strindberg som trumslagare; - ” Strindberg var som bekant en -:och sk'nn.. Lundin höjde :'tak H mångfrestare som vid sidan av ' pinnen och så tät" Kalmar rége-" mentes musikkär höra sig med "författaren ; August Strintberg som trumslagare! Vilket: givet-.."- vis väckte. berättigat uppseende... ” Strindberg skötte sig bra, tyckte ; i man, och Lundins vänner fräga- " de. senare musikdirektören 'om -: ;- hans mening. Det'blev inte nåä-” : got" direkt utlåtande. Lundiri. - smälog bara ” och vidhöll att trumma inte är nägot' lättlärt instrument. ' När den ordinarie. trumslagaren återtagit sin plats - - på estraden spelade musikkärer Reverie av Vieuxtemps, varefter. Strindberg sände fram sitt kort på vilket Lundin täste: Revert'en:- ' var utmärkt, men det var för litet bastrumma! Det bör till historien, brukade” Lundin småleende tillägga när han berättade härom, att I Re- erie skall det tnte vara nägon bastrumma alls! T + Ra RE En sy dh allänning kan inte gärna vara utan. 3 : - änny kär om denna sjukdom, - > vy Sjukdomen förefaller att huvud- «'sakligen uppträda hos . barn: och ungdom. Det har också påståtts att ljuslagda "personer skulle "mer än « andra : vara” utsatta ' för ' infektion, men det föreliggande, materialet är I, -alltför”ringa för att ge stöd åt den- na förmodan, uppger medicinalsty= relsen" «tar 5 ibland även inflammationsbesvär i . häsan, Feber uppträder under 4—5' , dagar, upp till 39 grader,' och vi- dare uppkommer tät sittande hu- vudutslag med viss likhet.- med ”Röda hund”, Utslaget är starkt kli- ande och, påverkas inte av antihis- . taminica, Efter 5—6 dagar är pa-' i feberfria. K 1 omfattar sedan 4—6 dagar, ' Uppgifterna från utlandet tyder på att sjukdomen hittills varit god- -artad och nu är på tillbakagång. Inga säkra fall av' sjukdomen har " redovisats i Sverige, I CL ses SCANS AVRÄKNINGS- :. s. NOTERING V:s "> för. veckan 22—27/12 1958 I Priserna gäller för boskap inklu- sive hudar och skinn och för svin inklusive huvud och fötter men utan istrar. 2 . Kläss Ko Kviga Ung- Äldre Göd- Stut tjur tjur kalv 430 905 420 875 415 — 810 410 — 745 405 — 665 — 615 — 565 2 3+ 405 "430 425 — 530 3 147885 430 4250 — 520 365 430 425 ”-— 470 4. 350 430 425. — . 430 | Klass Mellan- Späd Får Lamm Häst 2. kalv , oe kalv er Epr "565 530 430 560 330 IE... 540 ,— 7400. 530. -— 15. , 510 460 370 485 310 2 ATS | 3300 440 — 45 So — 45 - - - 405 385 370 220 1325 295 "5 —- - 4. 365 ”— 185-275 -280 Föl: Ex. pr. 435. Unghäst: Ex. pr. — Gödkalvar vägande över 80 kg =-10 öre pr kg. . Slakterisvin: Ex pr I ped — 912 kg pa 10—1112 kg. 12—1432 kg 15—34340 kg 35-—4912 kg: 50—5436 kg 55—5914 kg . 60—6712 kg 68—7212 kg 13—7912 kg 80—8915 kg 4 SERSASR I Ul SPSLERAGEbaees rn Rn BESNETReDRase: FERSEEEEEEEEEL :" Suggor under mm L Patienterna har i regel inflaromé= |, :]' rat> svalg med 'svälgningsbesvär ned , att ,. cinalstyrelsen. kommit uppgifter om | tids straffarbete, va a den ”nya” sjukdom som först upp- Av de övriga åtalade fick en del trätt i nordtyskland, och styrel: indrigare: frih aff medan res ' här -till "landets läkare sänt ut''de | ten frikändes, -- : . , k phändiga' inf Å : man Rättegå började, den 24 no= . , vember och svarandena var enligt åklagaren anhängare till Salah Ben Yussew, neodestourpartiets. förre generalsekreterare och cn av prå- ' sident Bourgulbas främsta motstån= - dare; Ben Yussef flydde till Egyp= «ten efter" Bourgulbas makttillträde . och blev sedan dömd till döden in ' contumaciam, sas Dagens namn ' kl. 15.25, 00 Morgondagens namn Solen . går upp kl. 8.58 och Fredagens namn ned kl.:15. 27. ” Lördagens namn "JOHANNES Solen 'går upp kl. 8.59 och ned kl. 15.27. - : , ver 100 kg. "Ex. pr. 20 150 kg över klass, 1 325, kl. 2 310, klass 3 200. = + > + Ornar (flådda). Ex, pr 305, Halvornar 35 kg och däröver 355, under 35 kg —20 öre å resp. viktgrupp och klass på svin. Avdrag, öre: Ko, tjur och ungnöt. B-mellanfeta —10, C=feta, 20, D=överfeta -—50. Ungnöt: —30, —45, —55. år: —L110, —L150,.—180. Förmim: —80, —60, —T0. 5) Tillägg för stjärnstämplat kött: +. Kvigor +10 öre pr kg, stutar 5, ungtjurar t. o. m. 275 kg +5 öre kor, kvigor, ungtjurar, re tjur, gödkalv 3+/4, anellankalY, spädkal å a Ex. pr 335. Under sx kl. 2 310, kl. 3 v, får, lamm, ornar halvornar... . : sr” 3 Må 'Solen går upp kl. 8.58 och ned . Solen - går , upp kl. 8.59 och Nr JULDAGEN - ned KL. 15.26, . Ulliga får och lamm 420 öre pr ' pr kg s Enligt Jordbruks nåent voit | mi kr. pr nötkreatur vägande ide ke. or nötkreatur vägande ke kr. pr kalv vägande under - | 2 kr. pr svin vägande minst Bö rhfrörgeln föregående vecka 18.838 sa hörd för gödkalv ex. pr./2 samt sänkt för vissa grup | | [ | | ; i | ; ; H i I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.