Torsdagén dén 8 jantarl 1559 - " LAHOLMS TIDNING” . Tidni Iokal Redaktör: Sven hol 1 daktion: Markaryd; Villagatan B;' Jönsson. Tel 10150. SS 200 st. DAMKÄPPOR 85:— 05. : :400 st. DAMKLÄNNINGAR 1 De Massor a , 118 ” KAPPOR från föreg, år 29:—, 39:—;' . DAMDRÄKTER, sommar- och vinter-, .- 200 $t, "DAMBLUSAR alla pr DN AES Dampälsar och pälsjackor c:a 50 st: äl mycket "låga priser >= :: KOFTOR, JUMPERS, CARDIG "C:a 200 st. DAMKJOLAR 12; "ts Plisserade 'fr. 15:— krv: "C:a 75 par DAMLÄNGBYXOR billigt..." 3 te 5 : ””BARNKAPPOR, --DUFFLAR,' KLÄNNINGAR 20—30. 56 "STÄDROCKAÅR. 9:50, GRILLROCKAR 5:25, 6: DAMHATTAR 8:—; 10:—, 12:—' kr,, E DAMUNDERKLÄNNINGAR, nylon med $ orters DAMUNDERKLÄDER till låga priser.- ' :> TROSOR 1:23, bättre 1:75, CHARMEUSEBYXOR med 15 sår nedtill 2:75,” NS - t Alla 'sortérs KLÄNNINGSTYGER, '7 vv 7 GOSS-"och FLICKPYJÄMAS, blå trikå :4:80,. "större parti. lakansväv - blekt ' och , oblel Lo BOTTENPRISER, et enn I till verkliga PA DER till "mycket: nedsatta priser." ' "Varm; skön .LODENJACKA,; lång modell 4 år 1,5 8&-10,år. 1 1, 14—16 år-16 et Tr i Herrävdelningen: KOSTYMER alla prislägen Ir 69:—, bättre kamgarns 135:—"' "+ DIAGONALKOSTYMER, : en bra slitvara 125:5-;" 155 .' Markaryds Jandskommuns skogs- KAMGARNSKOSTYMER fr. föreg. år 80—90—100 : ULSTRAR fr, 75: kr. 008 gel se + Vinterbonade POPLINROCKAR fr. 55:—" ; , Diagonal JAKTROCKAR 49:—; 59:— >. Diagonal BYXOR : 23:—, 28:— krivi: : FINSKJORTOR /fr. 9:50: 17 : > Spun. NYLONSKJORTOR i höga" kvalitéer 25:— , GOSSKOSTYMER (bra vardagsvara) 10—16 år .25: "Äkta SKINNJACKO «a d:o 75: kr. Na - 'BLABYXOR ”sanfor” :8:50.. g i BLABLUSAR med kedja 9:50. 4 7 7.0 a GALONSTÄLL, Jacka och byxor 22:50,7:'. STICKADE VAROR, Cardigan 18 Over 18:— kr, .: + VÅR UDDA HERRVÄSTAR, 12:—, 15. . "se Varor? undänlägges till "den i "februåri' möt / ” Ut > Varor. får ej bytas. >) Se våra 9 skyltfönster. "> . "Vi börjar FREDAGEN DEN. 9 JAN. R, . svarta, "9; 15:— kr,” bruna 7 Slipover "BARNEKIPERINGEN "erbjuder GOSS- -o; FLICKKLA- . GALONJACKOR, -helfodrade, bra i' ruskväder) 24:— kr. : — :- hög procent'av den tidens i för att bereda de arbetslösa Vid ett kommunalfullmäktige- sammanträde ' omedelbart efter årsskiftet . hade ' ärbetslöshets- ba H tén och k Ina den ett förslag om att bygga en gata från. Hembygdsparken och fram till Skolgatan: vilket” även fullmäktige " beslutade. . De eko- nomiska resurserna var emeller- tid - mycket :: starkt begränsade och . vid "samma sammanträde bordlade fullmäktige en: fram- ställning ? från: »sex ”fastighets- ägare + utmed ' Hyltevägen "som anhöll:"om ”att-få ' hela" 'gällde "fy och Kostnädsber : de 'på' 278:50 kr. Fullmäktige var inte så rädda för. själva anlägg- ingskostnaden "men '; r d mot att elförbrukningen kom att belasta öpingen'” med 200, kr D de samman: "slutit sig till en. förening, "De .arbetslösas förening”; och hade genom denna begärt att i efter- » skott -utfå: julhjälp' med ;25'.kr "för. gilt, och .15 -kr förs ogift. Fullmäktige avslog |framställ- "ningen? efter; votering” "med. 3 «röster ”mot "'6 ” men! beslutade arbetslösa ett förskott. med ,15 "kr. Under. ärendets behandling i fullmäktige framfördes" även 710 "kr... som' lämpligt förskott mén efter votering tär ordfö " randens 'röst blev utslagsgivan- de. beslutade fullmäktige. att stanna, för :det högre beloppet. "Vid" årsskiftet hade” man "40 arbetslösa” i Markaryds -köplån och av dessa var 15 familjeför- sörjare. Vid de kommunala re- servarbetena hade sysselsättning beretts, /13' av de ' arbetslösa.v I Markaryds, landskommun var det än värre med hela 98 arbetslösa "vilka 39 voro' familjeför- re,' Av :déssa' hade 17 .be- !Stnareé steg siffran så att-man Värre var det för . Arbetstillgången i Markaryd är mycket god AN frols a "eftertryckligt, på marknaden. För 25 år sedan var läget "januari 1934 redovisade imyndigheterna inte per dag. -fullmäktige "att i' stältet. ge del" i församlingen hade 160 "arbets- lösa era Ik «4 I sön” Elof: Del igheterna | haätshat 4 mindre" än 1 befnll. >S d: LL t' det stramat till ganska tt helt annorlunda och 'i'mfiteh på 60 årbetslösa "vilket utgjorde "eri "arbete med bl.a. vägarbeten, . än | ytterligare 40 arbete och kon- tantunderstöd utbetalades till 20 arbetslösa "varav 9 'med 'familj. Detta understöd utgick med 1:60 per familjeförsörjare "och 30 öre, för "varje barn” och. dag dock högst 14 kr per vecka: Ung: karlar fic ki understöd 1:05 kr i. För att lindra arbetslösketer : hade ortens myndigheter före- slagit att man skulle anlägga vatten: och avloppsledningar , i : köpingen men AK avslög fram- ..ställningen om statsbidrag." Or- ; saken härtill torde ha varit att "AK" ansåg 'att köpingens ;och landskomminens ' 160. arbéets- "lösa var ett för litet antal för > tilldelning av statsbidrag i den » omfattningen -som 'ansökan in= | nebar. Statsbidrag hade begärts ” med 50 procent av totalkostna- : den "190.000 kr. Nn "Styrelsen för Markaryds länt- mannaskola framhöll med tanke igheterna gjorde allt > till Jantbruksförbundet att kurser skulle kunna: bedrivas ett”. sådant; sätt. "att? elever . [vana "och, företagsamhet . m jordbruk så: att”de' kunde åtaga "|. "man I: skulle,. bereda : vissa : arbetslöså möjligheter, att" genomgå” vissa körser vid 'skölan och "aft. den” praktiska undervisningen i dessa skulle". förvärva äg illricklig nys sne kjuten i mer ars ; LM på na I; ed ”djurét varit utsatt: ben i trakten av Oderljunga sedan oktober har b friats ” - sitt lidande sedan ett stort spaningsuppbåd påträffat djuret. Det var fack vare snöfallet som den "skådade älgen blev - - upptäckt. Man fakttog cgendomliga spår i snön och kunde : därav dra den slutsatsoit att det var en älg som dragit sig fram på tre ben.: Djuret ] « 1 ikiat skott. Ena” benct var 'sönderslitet av den boskjut- | Ak a te sed Ae Iovliga att skjuta. (Oderljunga i dag TT) En skadeskjuten älgtjur som släpat sig omkring på fre iats från fälldes efter upptäckten med ett för under oktober 'då älgarna var sig" avlönade anställnin tidigt '. igångsattes .- grundgrä vägshotell där en del a fick'a inom jordbruksnäringen.' > -Kurserna skulle" bi; a. omfatta ett fullsfän- digt "program för tortläggning dock anläggandet av' betesvallar, ev arbetslösa” i Markaryds blev det en liten" lind- ring: i slutet på januari månad då schaktningsarbetet igångsattes av: Strantgatan "från: Hembygds- parken och frari'till skölan: och |: Lewi' Carlssons bilverkstad, Tio |: män arbetade härmed 'öchk”sam? ningsarbetet för Markaryds Järn- tell” rbetslösa SEEN v . I > PARIS, (TT-AFP) ce : Ingemar Johansson blev nr tländske boxare 1958, +=: : Ingemar 6 röster. På delad and- ' son fick 1 röst liksom världs- + rer, italienarer ”Duilio Lol och . den "franska -boxningstidskrif= - "ten Rings omröstning om bäste ' + Av Paris" boxningsskribenter +. ' "som deltog i 'omröstninfen fick :"raplats kom Sugar Råy Robin- I son 'och Archie' Moore med 5. t':> Världsmästaren Floyd Patter- - +. ' mästaren i flugvikt Pascual Pe- ' | Snart -jämyikt :- "..eméllan' könen eo fe las . ” 1 "studenten ' STOCKHOLM (Press) : , En sfudentårgång höll sig för tio år sedan "omkring 4.000, 'nu är den .Uppe:1 ungefär det dubbla." Elev> "| tillströmningen till läroverken ökar ju” kraftigt varje” år och därmed även 'studentproduktiohen, "Ifråga om dem som ' avlade godkänd stu-' dentexamen 1947 :— de var 7.307 at "+" föreligger nu 'en”statistik, som belyser linjeval, studenternas me br 4. på de arbetslösa 1 ett ytirande". ; |. ungraren Lazlo Papp. delålder, ki mm; > Det året var det första som stu- denter ut H på allmänna CH I ; byn; där. jag föddes ligger, tre små' sjöar i en triangel med korta avstånd från varandra, Gårdsjön, ligger 'all- en bit söder om vid sathma sida öm vägen: och Igeltasjön en bit västeri om: vägeré" På" norra si dan om 'Gårdsjön ligger en hög backe, som 'kallas' ”Bjäred” den har en brant sluttande dersida.. Fråre Gårdsjöh här jag 1879; fick? jag sort femårig” se! den : stora gårdens ägare Lars Erlandsson-- och-rhans -'13-årige' c fiskas upp med ”en hade inte mycket pengaratt sätta i-reservarboten. Kommunalskat- telängden som förelåg. i » början på Januari "månad utvisade” att med 8 kr, uttaxering beräknade man . få: in 83.000: kr. "Denna gumma skulle räcka till hela den kommunala ' budgeten. under, ett år. Följden blev, den alt många arbetslösa fick beredas arbete på ånnan ort. Markaryds landskom- mun som I slutet på januari 1934 hade, över 100 "arbetslösa hade fått +45” försörjningspliktiga och 5 icke; försörjningspliktiga pla- cerade vid' statens reservårbe- ten' med '. byggandet av Lam- hultsvägen, .Vid kommunala re- arkaryd.-Tel; 10068 | servarbeten hade man berett "Yngve Olson, M Markaryds. kommuns | kommunalfullmäktige sammanträder torsdagen den 15 «>. Jan, 1959 kl. 19 & vanlig lokal. » Obs! dagen, Mrs rate | 8 Olof Sellden i Mi ldare och tiederb Nu Dominerande Inslag "av för. års tiden" milt. väder 1 södra, Sverige och riklig nederbörd 1 hela riket NEN . hk örd: och beräknas medverka till .upp- komsten av riklig nederbörd på he- la” den skandinaviska halvön, Eng= ' land och Nordsjökusten. Bl a under oe "förutser den kanska väder- av högtryck / Ordf, z byrån 1 sin långtid: för | över Medelh förutses blidväder ” K; - Ad t pt J nuari. : 2 | komma att dominera I hela Västeur | Char om It ländalgd . she "fö : 4lropa' och 1 Sveriges :södra hälft. har omvalt landstingsninn' Al- Lågtrycksbanorna :' förutses Bh ämtär ages Södra häll . Bot Lundin, Ekh - " skolkassöp ult till kyrko- och Hr Lundin kh omvalta tjll har även Vv, ordf. 4 skolrådet ö ägande grad blir förlagda' till "Nordatlanten » och; Norra Ishavet" ende kartbilder, : " och kyrkoråd, kassör I Mari Mlmänniggsa Skogsauktton + > sve eta hållits i Markaryd varvid Ne et samt till ordf, och karyds sockens skogs se SK allmänningsnämnd » försälde "en tående virkespost t Amot om- | : « fattande 514 träd äv både gran | j och tal innehållande tillsammans 259,02 "kbm. Skogsposten inropå- des av trävarufirman Bröderna fyvensson, . Fjärholma för 10,000 Pet | Markarydsfru med tur, I sparbankernag spartipstäv- som nu blivit avgjord, erhöll fru Sara Johansson, Östergatan, Markaryd ett pris på 50 kr. - - ng Fd : MAX HANSENS LILLE SON - hade för en gångs skull fått löfte SME TEMPERATUR 192 UNDER JANIS Alt titta på sin pappa från kulis. serna, men med sttänga order att Ål” Milla sig undan scenen. När MI- Le - sa itsik Om Limax fick se sin pappa I en öm Anmärk Pcer med Lena Granhagen biev är ingen förutsögelse I vanlig me- på kortare sikt kan f£ n endast de dog- liga rapporterna : lämna : besked, IA emellertid för mycket — teorologisk mening utan en pålpra säkerhet är :' störst in- gnosens Pojken gick' fram så längt att d be- tur= och" nederbörds- sä blev. synlig för pubilken. Och globala observationer grunda om Area trala delar samt un- så han: : di av - sor kycn ör Jag trodde att du bara | gerlekstypen under den pvseddalder periodens första 3 veckor, | Ya mori >: ae - . - | var han ute och skaffade förnö- : |hade han beslutat att bjuda > I vid världens början gift sig med ."JOxarna skulle .stekas samtidigt ut sjön, där: båda drunknat från land. Jeg' kan aldri ma:änkans. förtvivlan: N " Men det ' var -egentligen inte: detta jag skulle skriva om "utah den gamla sagan om de tre sjö g glöm- ungdom , halt / tjänst "på "både gårdar: och där blivit ' fullprop> gott. Hon var mycket vidskeplig ta söm berättades hade hänt i forna tider. Nu berättar jag vad jag minns att hon berättade om dessa tre sjöars tillkomst: ”I BJÄRED BODDE en väl-' digt stor jättefamilj. Jätten själv”. hette Snorke och hade överna- turliga- "krafter liksom hans” något 'ohägn för sina grannar, och lånade 'de någon gång nå- got av bonden som hade sih lilla gård på en backe — eh kappe -'salt eller dyligt — så lämnade de alltid dubbelt igen. Det var alltid något av jätte- barnen som «skötte om, låner, Själv visade sig jätten aldrig vid dagsljus, På natten däremot denheter — han såg lika bra 1 mörker som vid fullt dagsljus. När jätten skulle fylla 300 år hem sina släktingar, som bodde 1 andra ””Bjär” vida omkring och även 3ådana släktingar som trollmör och nu blivit ägare till trollens gods såsom Trolleholm, Trollenäs m. fl. Det skulle bli ett' jättekalas som skulle fylla salarna” i ”Bjäred". Jätten hade beräknat att det till middagen skulle åtgå sju gödda, helstekta oxar" och en massa smådjur. i en jättegryta som han icke ägde, och inte heller” kunde de få plats i" familjens jättekök, Jättefrun visste att det var omöjligt att få låna en gryta någonstans, men han, fann på råd. ' et : deles' öster 'vägen mellan His-- hult och Knäred mitt emot byns ' & största :gård. ,Balkeresjö ligger" ' ett tragiskt: båtridårnsminne.” Ar j . knappt . fem ' meter H arnas tillkomst” En "äldre änka: berättade i min barndom sågan : för" dem som var. intresserade ' att"höra 'på. Änkan hade + sth : påd' med spökhistorier'och his- . torier' om jättar, "troll och mån- : ga andra andeväsen 'på ont och ! Få och trodde' blint på att allt det-!: 7 ” i 4 ÅN Cd I | ec : Sjöboholms och Oxhults' herre=" KD Lamnia 'har räddats undari' glöriskan mnakarén" och bygdeberättaren — han en gång själv för många; - av en gammal kvinna i Hish tressant som exempel på hur det mystiskas — Jättårnas och trollens I hishultssaga RM av C',O, Nilsson — trätoffol- " som här återger den saga,', nånga år sedan hörde 'berättas hult. "Sagan är inte minst in- mån förr 1 världen levde näta och feernas —- värk kvinna. De två gjorde aldrig | några. ofantliga säckar lern' och började forma till en jättegryta på tre kollosala en, som han först format, På'ett "stycke" i bokskogen, där -urberget gick upp till en slät yta i jämnhöjd med marken, satte han Igång med arbetet, och efter några dagar var” grytan fördig, Så brände han "lergrytan ' på ett väldigt bål, och det visado sig sedan grytan svalnat, att den ej spruckit, så den skulle nog bli bra att steka oxarna I Om niit- terna hade jJättefolket mycket att' bestyra med allt som:skullo skaffas till kalaset. Bonden, som var närmaste grahne, hade hört det stlindiga nattrampet och be- slöt ligga på lur' för att upp. täcka ingången till Bjäred. Men hur: han kikade 1 mörkret fick han:inte se ingången;:men hah tyckte sig se att» jätten: gjorde en viftning "med. handen ' mot honom. Av vinkninger uppkom ett så kraftigt vinddrag att bon den stöp omkull och "skyndade sig hem. Teva OXARNA VAR KOMNA från ett skånegods och blev fort slak- tade och alla kropparna lades i grytan, där det ändå. blev : gott utrymme, Så tändes ett. väldigt bål både under och runt Erytan. Han gick ner till Skåne efter , J tan -'och vända på stekarna' vid behov — jätten gav sig: själv åstad tll havet för. att hämta en tuhna salt, Snart spred sig en härlig stekdoft genom skogen, Kvinnan 'låde' mer ' bränsle på elden, som 'flammade högt över td ( | från. försvarets "läroverk: till 93,3 Rn op to F Posten .1. Båstad ökade 1 jul. " 't ligen ökning överlag. Antalet in= '. | lämnade paket unger, tiden 15—' "| gäller jul.” och nyårskort &r res linjen — det blev 1.450. På real > linjen examinerades med godkända fesultat”. 3.149 och på latinlinjen : 2.708. Man lägger märke till att de kvinnliga studenterna ökar krafti= gare Vantal än de manliga; medan - tedogörelseåret de manliga studen-" , lerna ökade med 342 till 4.023 blev det för de kvinnliga en ökning med 112 till 3.284, Privatisterna har bli= vit färre än förr om åren. , : ” Medelåldern vid studentexamens avläggande är 20,1 år, för männen 20,3 och för kvinnorna 20. Bäst i examen klarar sig de allm Järover- kens elever; för dem stannar kugg= ningsprocenten vid 6,5, medan man- fallet som vanligt är störst bland privatisterna, av vilka drygt 60 Proc ”kör”. Eleverna från privat= läroverken 'klarade sig til 88,4 och proc, '. Överhuvudtaget var kugg« RR ningsprocenten "låg ifråga om 1957” års ablturienter, I det att av de till examen: anmälda männen klarade sig 87 och av kvinnorna inte mind- te än 93 proc. Totalt sett var kugg- - ingarna talrikast på reallinjen. Bå stad: ” Jultrafikeh' vid postköntoret i Båstad har: gått. väl 1:lås;trots ökad trafik. Siffrorna visar näm- 31 december vid båda postanstal- terna I köpingen var 826 (Båstad 1=397," Båstad 2—=229), Under samma tid 1957 var antalet sam. manlagt 648, Årets siffror vad det ' kordartade, Båstadposten'” har sänt iväg 16.878 och tagit emot 18.228, Den 22 dee; var den brå- dasto dagen med 8.041 avsklcka. ' do medan julafton var värst när | et. gäller an ommande, I.980-, Rökning av juls och nNyårskort ”E sker vart tredje år och siffrorna för - 193535 visar avgångna 16.494 och" ankommande 15.348, on ök. ning jämfört med detta år med nära tusentalot kort. .: : . Kura I släktforskning I Båstad? > Vid ett av Bjäro Härads Hem- bygdsförening 1 höstas anordnat möta I hembygdsparken "i Boarp . . med ctt föredrag av skriftställa- ren Herbort Larsson I Råå om släktforskning visado det sig, att Intresset för en kortare kura härl var mycket stort. : över 20-talet antecknada. sig för-deltagande i en sådan kurs. " Under samarbete med Samfun-' det" för Hembygdsvård i Stock- grytan, :vilken "snart ' började pösa över, Elden tog fatt i det myckna flottet i grytan, Kvin= nan kunde inte släcka med den tjocka björkruska hon haft I'be- redskap: Hon samlade alla sina krafter och med ett väldigt ryck fick 'hon' grytan ur' fyren; Men ställts » tilj nuark värvats gen Ppplands-Nä: holom hat föreningen beslutat att förlägga kursen - tin Båstad, där församlingshemmet > " vllviligt - » förfogande, lördagen . söndagen deén' 18 Ja- Som kursledare har för- ealogen G. Norman, sby. röva | den 17 och benen : under grytan "lossnade alla tro vid det hasliga rycket och. flög bå tre olika" håll och hamnade just där de tre sjöar- na nu är belägna. Då benen ivar glödheta antändes jorden på al la” tre ställen. Jorden torkade upp efter hand, och. hålen blev allt större, Det höll på att brin. na ända tills hålen fylldes med vatten. Då släcktes elden”, + . « Så var i huvudsak kvinnans saga om sjöarnas uppkomst, Om hon själv,- trodde På sagan vet jag ej. Jag frågade henne hur det blev med gillet, men därom visste hon inget, Skada blott att ingen var !nog fyndig. att upp- teckna, några av kvinnans his- torier och: sägner, om: herrska. E vi d del 1 » atl man tagit itu med en edningsgrävningar "på "Te- ruksvägen här i Daholm. - att stadens sandningsbilar ar ute tidigt på morgonen. Och et behövdes; för det var or- elbi Jättekvinnan”' skulle Passa gry- pen hos vilka ' hon tjänat." = Id entligt glatt på gatorna,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.