Def glada 171 HÄNDELSERNA I VÄRLDEN N går med rasande fart, nya upp= - SMinningar förändrar människornas ”. liv, ger oss nya bruksvaror: och . nya nöjen, mén inte. kan "man " säga att det blivit lättare att le- . va för det. Snarare" mera hektiskt "och nervöst, trots alla” tökniska .. hjälpmédel, Tänker; man något -.. tillbaka; förefaller, oss-t ex -tju- - gotalet som en lugn och idyllisk tid, då det inte hände å mycket, Dock var def inte "så Decenniet Har "kallats det glada tjugotalet, då' människorna försökte övervins na sviterna efter första världskri< . Var: aldrig krig mer! '; « ”Men:,. i början .på tjugotalet hörde ..man i' Europa för första . gången talas om tre' trista män, såm skulle” kömma att åsamka : världen” olyckor av ' stora nått, Klan "hörde" talas 'om” Hitler - och +" Silin ”och "Mussolini, "Mussolini ” öcn hans fascistparti ryckte till 5 makten i Italien' 1922, Stalin é é-erträdde Lenin som de - ryska - gers och hade mumlat sitt namn, $$ i . sbalslevikernas ' ledare 1924. och i t tala om 'sig en hotem- ärldskriget "kom € nnirigvärdet" föll, att vara glada.” De blev aturliga orsaker,” R VISST år 1926 'som pA världen gastkramades av den för- "Chaplins filmer, världssuccé Deihade förstås varit kända län- ”Guldfeber” , företog + den Hille / mannen med de stora otympliga' t fötterna sin första segermarsch över jordklotet. Och som den sto- re Konstnär han är 'har han även i sina'senare, verk förstått att hålla s:g i centrum för världens int se. SEA lada" fågotalets Ameri- let en' del personer, som Si. dsrykte. För vår . Greta- GC undet: tamnét "Greta, Garbo slog 2 — igetiom i ett par: filmer, i vilka hor hade John Gilbert tili mot-. spelare och. därmed inledde er-, övringen av "den .position,. från ilken. :hon under många år be- - stämde" typen för miljoner kvin nor. runt "jordklotet. Året därpå kom'Disney med Musse Pigg; en - figur, som visat 'en alldeles eria-? stående" livskraft doch -glatt ”m ner människor. =. of ro 1' tjugotalets' Amerika utfördes: ” allt I rivande fart och i stort fof- . + mat Man har påstått, att då föd-'. des hetsen; som sedan "spred 'sig till Europa” och nu genomsyrat ” 089 så att-vi-hetsar-mera--— ty : värr! — än amerikanerna själva. I mitten av detta glada tjugotal - hade också Henry Ford fått sin masstillverkriing av bilar riktigt igång och sände miljoner av dem "viss hr Hitler var inte precis nå- a Den|' årligen ut över världen. Det var en riktigt amerikansk företeelse, - Vad ' serfetillverkning är för hå-" 4 got var det många som' fick veta ' £ +. oe e "Militära köttbullar på besök i Sverige. Höga" gub- bar med många stjärnor på axel- klaffarna. Män som vet hur man skall” föra krig. Generaler med bestämda hakor och. ögon: där ” viljekraften lyser som mynnings- eld. Men soldaten Kenneth Ny- « ström från Glanshammar var in= te rädd, när hjälten från Stalin- . — grad, armégeneralen = Krylov, + +. spände ögonen i honom 'och kom med frågor, som enligt uppgift var monster av. militär test. Det kom rappa svar från den värn- Pliktige som frimodigt och utan ”Eidomeningar redogjorde för sina åsikter, Förr on | Och gott och väl med det; > , ; Men. om general Krylov hade » börjat fråga om matstrejkerna, : "och fått till svar att dessa be- rodde på att köttbullarna var för stora. Vad hade då rört gig £ den " stridsärrige generalens' hjärna? . Han hade med all 'sannolikhet tänkt tillbaka, till striderna kring Stalingrad och marschen framåt till Berlin, Då hade hang solda= , ter sannerligen. inte tid att tänka på mammas köttbullar, En tysk general säger i en bok, där han relaterar sina erfarenheter från , öatfronten under senaste världa= kricet, att ryssarna var fullstän= "digt" hopplösa — ur, tysk sida na onta. De gick framåt utan. <.get och /den. allmänna- meninger | +. skulle kunna få presidenten att s egendomliga sätt att placera sina geis men först 1925. i filmen”. Det t.: varit ryska militärer - ub- > sista man, 'Deras underhåll med " ral Krylovs frågor, så kan man; " fattas... > fjugotalet' : bell Henry Förd och hans fa- ik on av” bilar på löpande . ADVOKATEN CALVIN COO- LIDGE valdes till Amerikas pre- Sident 1924. Han var mycket | allvarsam och ordknapp och Jev- de alls inte livet leende, men en "gång lyckades -man ändå få ho- nom attle >” j Några spjuvrar ordnade det så, att 'den tidens kvickaste förfat- tare och roligaste scen- och film- artist Will Rogers. sammanträf- fåde med presidenter. Amerika. nerna hade väntat 'på den stun- den och frågat sig, om' Rogers dra på 'smilbandet. . 7. Coolidge tog' emot, han tryck- te handen på varje" medlem av den långa kö, som väntade på företräde, och vid varje hahd- tryckning mumlade ' han fram ordet: > - : = Coolidge. . soc , När presidenten" kom till Ro- När Tage var ung . När Tagé Erlander var Hiten grabb i Värmland, råkade han inte ogärna i slagsmål med de andra pojkarna, I allmänhet kla- rade han sig bra men någon gång "hände det att motståndar- na var för stora. Men då stack mor Alma ut huvudet genom köksfönstret och ropade: = I ska inte klå Tage för möcke, Pojkar. Han ska kostas på tens a . . :- Ull men inte Nissa ; Sof släktnamn har av statistiska centralbyrån godkänts Alkholm, Al- Oxelsten, Pennevik, Savemyr, Skyl- lerstad, Tedenvall, Tidhult, Ull, öl. meklint, Berneteg;, Bjuvring, Gar- våg, Hasséus, Jervgren, Neldemark, Ogerius, Ranehag, Rindebrant, Starsmark. for Avslag blev det däremot på för- slagen Bjureving, Stasborn, Lartse, Ligarts, Lissmor, Lovits,. Livarts, Lexvarts, Lexvar, Rutgers, Rutger- man, Clasander, -Clasån, " Sporén; Sporell, -Sperén, Canny, " Canvy, Tornhills, Toniga; ' Angedal, Nissa och Starnemo, vr t ” i : Fätal femma : sade denne; ., . | va a ve — Förlåt, jag de, inte | - pisk avi Nyasaland Frank namnet! : - N ” - Då kunde Coolidge. inte. låta |; py oa varit på besök hemma bli att le, han log riktigt gott till och .med. Och Rogers hade uppnått" sitt mål — att inte bara få presidenten att le, utan hela bl Amerika — åt episoden, fo " CHAPLIN ÄR FÖDD I LON- DON och hade idén med fötter- na, med sig på båtresan över Atlanten." Det var hans .misslyc- » som gav honom idén, ',. -. RE Chaplin hade i sin ungdom gått arbetslös i"Paris men' en dag lycs kades han få arbete som kistbä- rare. Redan efter den första be- gravningen kasserades han. Hans kuriösa fotblad, hans'snubblande över ' dem och hans miner hade gjort-jordfästningen till en skan- dal; — processionen" hade gått och småskrattat hela vägen från sor- gehuset till kapellet, Chaplin pla- cerades på en av likvagnarna med stränga order att inte sätta sina ” fötter på marken, 5: . cc + Han "passade inte där- heller, Hans sätt 'att meddela ' sig med hästarna väckte allmän uppmärk- samhet. Han blev kär i en flic- ka och. spanade efter henne över- allt, varför han körde ouppmärk- arnt.: Slutligen klagades det: på tt. han .med, sin idiotiska min fått hela gatan 'att le, vilket va- it ytterst pinsamt. Och sedan han "kört till en kapplöpning i sin lik- vagn, där han visste att flickan var, och därinne spelat fin herre för sin tillbedda i hög hatt, fick han sitt avsked på grått papper, HÄR HEMMA I VÅRT LAND i också många glädjespri- å tjugotalet, främst: bland dem" var : Ernst Rolf och Karl- Gerhard, Rolfs bana avbröts has- tigt, "medan Karl-Gerhard ännu med ' spirituell elegans behåller sin position. Under det glada tju- gotalets dagar hade vi också Fri- dolf > Rhudin, Eric : Gustafs- son, Calle Hagman, "Tutta' Bernt- zen, Ja, det skulle finnas många glädjespridare att räkna upp bå- " de från konstens och litteraturens värld under detta decennium. En .gon' glädjens ambassadör. charleston han dansade lockade ingen till något leende. H a , Fritz Bengtsson ga" och” uthålliga och stred till ; mat var i det närmaste obefint- lig. De hade en brödbit i en fic- ka och den fick de knapra på i flera dar. När tyskarna gjorde si- na motstötar och riktade slag mot " underhållslinjerna, så fanns där inga. Där fanns ingen tross, möj- ligtvis kunde man spränga någ- ra staber och signalorgan, men . något rov 1 fråga om livsmedel blev det ytterst sällan"... "na Det är lite genant det där med matstrejkerna för / det "svenska försvaret, Det ser inte bra ut, och hur tryggt och skickligt sol-; daten Nyström besvarade gene- ändå inte vara hundraprocentigt tillfreds. Det är något som ändå Löser sig problemet om man gör. de - militära köttbullarna mindre? Knappast. Men om man .gör dem så små att de i det närs maste blir obefintliga? Knappast. Strängare militär disciplin och hårdare övningar? Knappast. Me- ra dalt? Knappast. Bättre upp- lysning och orientering om vad maten : kostar? Kanske. Varför? En. svansk yngling är mottaglig för Gäl om de är sakliga. Han lär sig redan i skolan att tänka i England och därunder berättat en del" upplevelser itt biskopsdöme, vilka åtskilligt 'hö stämningen vid kyrkliga tebjudningar på sista tiden, a denna: Nasr / s Under en inspektionsresa tappade han en ring i en kanal, En tjänst- | villig inföding dök, fter den, fann den slutligen och fic] än: femma i belöning, "+ 134 siger li - Nästa, dag mötte "biskopen den svarte . mannen på bygatan där han struttade; fram. följd av två, kvin- nor, ; GE ME i >= Vad köpte du för gar? frågade biskopen. -—' En. ny bustru;: sir: dingen” och yngsta äv kvinnorn: - dina pe sade -infö- En" matros rådgjorde med 'en kamrat om vilket nummer-i jum- per han skulle köpa åt sin flicka. Han var litet tveksam på den punk- ten och ville därför ha ett gott råd av 'en som kände dem' båda, Efter mycket diskuterande hit och dit sa kåmraten: : i. ro .— Äsch, det blir säkert. bra hur du går. Om 'den är för vid, så kän- ner hon'sig smickrad. Och om den är för trång, så använder. hon den! —N u skall ni allesammans läm- nä ett kortfattat skriftligt svar på det jag nu kommer att fråga, sade lärarinnan. Vad skulle du göra om du' plötsligt fick: en miljon kronor? ' Alla satte sig att skriva, men den late Olle var färdig på ett ögon- blick, Lärarinnan tittade i hans skrivbok. Där stod endast ett ord: ; = år vi ju inte säga hi got förrän mamma har somnat. rtroliga stunder: ”Besviken”. Bli inte ond, kära ni, om jag säger. att -orsaken nog är ni själv, Ni är. tydligen själv så gästfri, »så duktig, så generös, att ni helt enkelt mäter andra efter era egna mått, Men människor är så olika och de flesta av oss skapar en idealbild som vi försö- ker leva upp till. Vi misslyckas, blir arga, inte på oss själva utan på idealbilden. I ert fall skulle jag försöka sluta att gräma mig oci framförallt skulle jag sluta att hop- pas på förståelse, Låt både svä- gerskan, släktingen och svärdottern sköta sig själva, Låt dem /sakna er: inte tvärtom, Ni ska” se, att även 'om de först känner sig lättade, så kommer snart den stund, då de saknar er. ”Allting kom- mer. till den som kan vänta”, sä- ger ordspråket, Försök det receptet å ska ni se att ni hemför segern. Med hjärtlig hälsning, . H : ”Gallie” ”Februarisvar”. Är ni arton. år fyllda har nt laglig rätt att flytta på eget håll om ni, kan. göra rätt för er. Och det är bara nyttigt för unga människor att lära gig stå på egna ben, Felet i det här fallet är nog faktiskt att ni är så rar och trevlig att ingen vill bli av med er. Men : om ni: vänligt ' men bestämt talar om att ni dels vill göra som ni själv tycker men dels ändå inte tänker ”överge” någon” av släktingarna ska:.ni se; att de: ger med sig, Och -till sist] man måste vänja" även föräldrar vid 'att bar nen är vuxna och att. bästa sättet är att låta dem utvecklas till vux= kritiskt, Det är 1-själva Varen han som frågar varför = inte ge neralerna , , .« > Gill testedt, Billestig,'Dagerfall, Notfors, |” -Jatt man i tankarna går tillbaka till s Bör, en. sarhmanfattning av dessa: 7 pekade stolt på "den | 2 a : h | Allt, vad FRÅN GAMLA TIDER Vid en årsskifte är det ju ofta så, det gångna årets händelser och har. .det varit ett gott eller dåligt år i.-allmänhet eller. från någon särskild. synpunkt sett? Man gör upp & okslut för det gångna året — och "inte "bara! från-+ekonomisk synpunkt; cv 3 "Men ännu hellre låter man nog tankarna 'gå mot framtiden — ny-. år är ju de goda föresatsernas tid och man gör det så mycket hell- re som framtiden -oftast ter sig lju- sare än" det förgångna: Ty det är ju så,'att glada förhoppningar kan förgylla upp tillvaron; som kanske blivit” mer: eller "mindre 'skamfilad gånget ” års -missräkningar. | ss i" framtiden har också en viss tjusning, som lockar till kulationer i. 'olika "rik mande” året 'skall "I. gamla! tider hade” man många "ordningar” för" sig; genom vilka man vid nyår trodde. sig kunna lyf- "ta på, den slöja som skymde utsik- ten "mot framtiden. De' vanligaste sätten var att ta tydor vid nyårs- nyet eller ”ta upp? för: nyårsnyet, att slå upp i en psalmbok eller att ”gå årsgång”. i; osv 3 NN Om' dessa seder skall ur olika källor återges uppteckningar från 'södra Halland . och" angränsande trakter av Småland: ,: > om Nin , er - < Nyårsny : "Vid första månskiftet på nyåret lästes: enn BOREN . .; Välkommen nykonung, i xv. välkommen - måne . Ny «, 1" Halland "och. Skåne”. "med . korn och kärve med" sol. och värme - ok dröskarne på logen, " "Fiskarna floden,” » för ko, ko i bås. (Halland, Skåne) ', vo. Vid samma tillfälle läste man i västra Småland: "st sho. Fd - Välkommen nye Herre ' med korn och med kärve med svin och få Vin » och med god äring or hösten. När man hälsade nyårsnyet skuls le man-ha en stenkaka med sovel på i handen; man hälsade med föl- jande rim. a : så Jag hälsar dig, Nykung! > i "Jag hälsar! dig; Herret ' ' Med korn och käl "med fläskeböste, : med öl: om : höst (Småland) oc Om ' nyårsnyet gick. efter afton- stjärnan, var det bonden som gick efter drängen och bad honom stan- na, Det betydde, att det stundade ett gott år. Och tvärtom. (Vein- ge) ”enom händer nyårsda- gen, tros hända hela året. Får man penningar. eller skänker, blir man därmed hela året överhopad. Mås- te man giva ut penningar, tros att utgifterna det året bliva dryga. Får man förtret den dagen, tror man, att ledsamheter skola räcka till he- : Jublande, folkmassor drog genom Havannas gator efte; göra helå året, (Västbohd) 7 man" upp sin psalimbok på måfå Den” psalm som” då kom: fram a tydde på sådant som skulle hän en det året, (Harplinge) ju r .- Andra seder”. i Gårdens" drängar och pigor br kade skrapa grötgrytån juls; ny ärs=- och . trettondagsafton, ”Syftet | var ”att få så mycket i ka”. (Våxtorp) Fr é Mån sköt på nyårsaftonen på samma sätt som man helgen. (Veinge) Om man "så kunde, årsdagens morgon, Då denna kom, tog husmodern fram dem och gav ett eller bara ett halvt, om förrå: | det inte räckte till mer; åt var och en i familjen/ Äpplena skulle ätas på fastande mage. Det. betydde häl- sä, friskhet och lycka för det nya året, påstod man. (K h äre dö "Nyårsafton skulle; tf nya året skjutas in." Men" denna . gång: sköt man hemma vid: der egna gården, (på julafton s : r grannarnas . fö ) örmodligen trodde man ursprungligen att skjus tandet drev bort diverse otyg; som särskilt under ”heliga affiar"; så- som ”påsk-, juli "ock. nyårsafton; förmodades vara i, fart; Et Nyårsdagens väderle ga iakttagas. Den ansåg: "våra ' förebådande', för skördetide; sön varslade: om trevligheter! och tur med vad man företog sig, Fick man t ex pengar på nyårsdagen, skulle man få gott om pengar under h Ja året. (Våxtorp) Uörcot hå Då man kom upp, på' nyårsd. gens morgon, såg man efter 'T' spi. selaskan, ifall fotspår syntes, ty om någon under året komme att avli- da i huset," skulle" fotspåren äv denne teckna sig”där.” (H 3 Innevånarna i . Rähneslöv by väcktes vid :12-tiden -på nyårsnat- ärsnyet först synes, får man mest | "Vid månsken i nyårsnyet slög större styrs sköt in jul Om e, gömde man gärna undan några äpplen till ny |; "Pistigande I uppstå, i'samband ined att tarmens 3 "och ra | elasticitet ."och:' fuhktion: blir :ned< .J under hela året, Motsatsén' däremot. I TI FI) allvar, På sätt som un Att reformförslag bubblar upp så här åra är naturens ordning, men jag tycker en reformator i bekantskapskretsen, som hörde Harry Martinson nyårstala, går lite för långt när han föreslår att M, så slitstark och användbir vid: alla tillfällen då det gäller tala folk förstår, kan få etsktta både manliga och kvinnliga Präster. Helst som präsa "térsköpet; rÄklsnde av inbördes Vapengny, irfté På vägar har fol= kets öra I samma ttstråckning som I forna dar, anmärker denne tänkare, MN " "Låt vars, svatar jag, att M:s I så fall övernaturliga arbetsbörda kunde underlättas med' en aecid » |, Snygga bandinspelningar. alt lags re Under denna rubrik besvarar - en. svensk legitimerad läkare ” kostnadsfritt .nedicinska frågor sfrån läsekretsen. is. > ov i. Förse. trågörno: med lämplig matur och uppgiv helst ålder . och kön. Det är givet alt envara . ; Snonymitet obrottsligt bevaras ” Märk br ; : .+ ”Undrande man 36 år”. gal retard är en medicin, sym. ges vid "diverse tillstånd, där en ökag benägenhet för reaktioner från ve- getativa : nervsystemet , föreligger. Vid tendens till "rodnad, hjärtklap- ning, vissa mag-tarm-besvär: och mänga andra” symptom från orga=- nismen, dämpar, denna medicin de nervösa impulserna, som åstadkom- mer reaktionerna, Just hos sångare; I stränga ;stäm- bänden på ett särskilt-sätt och har en "icke helt: perfekt ' teknik kan knutor :. (uppstå ' på imbanden, ätt, äl Dessa kan behandlas" på' olika” bl a med soperation. För under: 'a & dessa i förhållanden fu Karin 1958”.' De, betvär.n: NE haft mot hjärtat är ej..ovanli I behö ji vara stecken. 1 så av” gaser,: som! liksom: tränger:upp | V Tas i både täta och gleså bygder, men vad hindrar Prästerskapet från att självt resonera sig fram mot, jen . bättre "Tesonansbotten? ven denna fråga besvaras den : KVA PA ac ” NN sn "a oc (Lara å St-T) i Budord för tonåringar + Amerikas tre främsta rock n'roll« sångare; Paul Anka, 3eorg Hamil« ton IV och Johnny Nash, har ge. mensamt talat in en skiva med "ton. åringärnas budord”, vilken sålts i större tpplagor än några av derm , tidigare sång- och musikskivor, Den har just kommit till Londons skiv- bland rock'n. kn: roll-bitna tonåringar, Härvid bör amerik märkas att en kvinnlig "rock'n' roll gelist" just" varit här och hållit stoFa ung= domsmöten; vilka väckt intresset, "”Tonåringarnas' budord” lyder: "Tänk. dig för innan du tar ett glag, Svik. inte dina föräldrar; de har ju uppfostrat dig,, ' + -.Var tillräckligt ödmjuk att lyda Den dag kommer 5 ge order. "0 ove N Ö : Slå bort örena tankar — omedel-« bårberl na a NESS : " Stoltsera Inte med att köra fort” Vill 'du göra det; kän du deltiga 3 - en kapplögning, X s SE älj en pojk= eller flickvän som ' kan bif én bra kamrat, > 00 oc Gå regelbundet i kyrkan, Gud ger g'veckari; ge' honom en timmé på , indag. : na cv men oe äsentlig. allvarlig sjukdom... Med ålder brukar sådana besvär satt; -tarminnehållets.'transportering mindre effektiv och därmed ten= f sprungliga Tio Budorden”' H Sångaren. hade" sjungit på ålder- domisherimet; Efteråt hälsalle han” På hemmets äldsta, en' gumma av ' i iräivirke på 105: år; satté sig på sängkanten, klåppade henne på harts” densen till, jäsning. blir -större. Vanligtvis kan i sam- bahd med.sådana gasspänningaren . uppstå, : som: oftast ögonblick gaserna del hjärtbes viker: i. samma, försvinner, . Det finns ' mediciner, som 'tillsammans' med lämplig diet kan. hjälpa upp: tarmfunktionen och ni hänvisas :till läkare för att a nav en kraftig 'nyå väll. I en: fastighet” "hade fyra” krossats och i en annan fastighet tre. Husen är belägna. omkring 100 meter från varandra, så det måste ha varit fråga om en mycket kraf- tig dynamitladdning eller också fle- ra: mindre, Det enda som, vid !un-. dersökning kunde. påträffas " på platsen var en utbränd stubintråd. (Ränneslöv1944) , ss vr Man kappades från kyrkan ny- årsdagen. liksom. juldagen" och i samma syfte som då, nämligen att den"som kom först hem skulle först få sin skörd inbärgad. (Veinge) . En speciell sed för städerna var "svara sig'genom att han haft så för- ä nävärk, att han måste ta. en tår whisky, för att döva smärtan, är domaren .»fännatt mannen icke hade en enda: tand: munnen |utdömde -han genast. 50: dollar i böter, AZ ör nad " bil spritpåverkad: Han försökte för- | [den och frågade, hut hon mådde: > |. —= Jo tack, sa den gamla. Det är ara "så besynnerligt det här. Innan” jag fyllde bundra, var det inte en enda katl sorh titta åt mej. Men'på | de; här. tre” sista åren har det varit n:operan korrigerar» > > norhaltoren : Wiens filhärmoniska' orkesler har, : sedan' ”ganimalt använt en: egen "| kamniarton och inte "den normal- ton söm: pianon och instrument an= " nåtioriella kammartönén' A, det LJ k' ettstrukna A' med 435' dubbel ”svängningar i sekunden. är musis kens d Oo efter den abe ar han; tfö Å ret i en :enhetsprisaffär.; Varje. sak kostar en shilling... MoNepp - går in i varuhuset, :- Tre — Är det något si frågar ett biträde.” de s k nyårsvisiterna, mot vilka en och: annan emellertid örjade 'rea= gera redan så tidigt som 1845, en? ligt, en tidningsnöti: från Hal stad: . , De som vilj Ja året. . sor -Vad man har för händer, då ny- dare: deltaga i de vanliga nyårsvi” för, detta ändamål tillgänglig "lista instruméntfens = tonhöjd I bara inte i musikstaden Wien. Hös Wiens ' filharmoniker resp för mu: sikerna i Staatsoper gäller ett Ä -| på. 440: svängningar i sekunder. Gästspelande "sångare i Wien har ofta proteslerat mot detta, utän att : ändring skulle -ha -skett.. Nu :har - shéfen Herbert von Karajan å Kongl I -" Arsgången, vid, nyår Hk kommit ännu "vid slutet" äv" 1800- talet på flera håll inom Sunner- härad: CENT te siterna,' forde anteckna sig på en 1. Konrad F Ekdahl; låtit utreda problemet. Han-har ut- lovat att reformera Wiens musika= lisia tradition och övergå till den internationella tonhöjder på 435 svängningar för ettstruket Av : ; änniskor. Med hjärtlig Häls- ning OT ” +oh ”Gallie” butiker och har. strykande' åtgång . > | då du själv får fännande av riktigt'snyg- nanstäns stämmås efter, Dén inter=" överallt, ' ” > alt tänka på förläster. De vår se=" d Mm M 4 - or 1 å pr i ston at CCDE FLESTA OCH BÄSTA ORT SNYHETERN am. | | rn ent Å ; i få V | | | den Ls / NYTETYTTEYVYYN ind, ”V FESTEN ' sx FIVEYTEFTWYTYTN ; AMAKAAAMMAASDISMAKAAMA BADAAAAARMA a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.