3 som la ka för ordning och framsteg i to- H + Tidentisternäs målsättning i Sardi- > vigda krigsoffer kunnat räddas och fer ”upplys sningens ”årkundrade; som gick till ända med den franska revolutionens, skakningar, sekel, 1859, ett märkesår. ; För jämnt ett år. sedan kar Vas FT et är 50 år sedan — genom riks- dagsbeslut den 10 februari 1909 man säga att upp! år- följde natur och under dess händelserika skede , har ingen tidpunkt visat sig vara > "tr av större. betydelse för kulturens ; framsteg än 'det år, från. vilket vi å detta nu är skilda genom jämnt ett sekel. Liksom för två århundraden sedan - militära kraftmätningar pås gick I olika världsdelar mellan de : dåvarande : :sformakterna, kunde man även år 1859 fastslå, att krigs- ; furien' gick fram ' längs många + fronter, Kina skakades då av det : blodiga . Tapipingupproret, som ” ödelade vidsträckta annars bördiga områden och utlämnade Peking' åt ' främmande styrkor, och i Indien 3 nedslogs som bäst det s segslitna - t- mot > herravälde. Fältherrar sådana som : H "Charles Gordon i'Kina och Hugh "Rose" tf Indien vann "därvid världs- -, rykte; medan den förste. viceko- I nungen - över Indien, greve Can- i ning, skapade sig: ett namn i för« ” teckningen över dem som sökt vers ” Jerransens 'anda, Hur var 'det då beställt i vår. | egen världsdel vid denna ti n "Den "italienska 7 enhotsrörelsen med utgångspunkt från de;s k ir- nien med dess liberala statsskick en ."mönsterbild, som det gällde: att, för- "verkliga över hela: .Apenninska ” "halvön, men då gällde det i första 14 bryta det österrikiska oket, ninu vilade” över Lombardo- Venélien, Med” blstånd, av franska "som : förenat sig med:de sardinska vid Solferino nära Gaår- ” dadjöri vänn konungen' över "Sar. ' dinien ined de' bevingade namnen/ Victor Emanuele sommaren ”1859 en lykande "seger över österrikarna, " men de 'sårades lidanden ute på » ' slagfältet "väckte då hos 'den' ungé » schweizaren Henrl -Dunant; till liv » + en mäktig känsla av medömkan för dem och gav honom så att säga re- dan. på Solferinos 'slagfält. en' kraf- tig impuls, Hans verk om slaveriet : och" omr Iakttagelserna vid Sölferi: - no'kör till de främsta' inom den fi- » Jahtroptskä 'och" på det humånitäs « rå-inriktade litteraturen? Sedan Ge- nevekonventionen bildats, vår: ti-" ;'dén”snart'tine för en hela världen: genom: vilken. tallösa liv' sparats och hundratusentals till synes åt döden A-såntingen som;fullstindigt arbets>; dugliga. eller åtminstone som pars » tiellty, arbetsföra; medborgäres — .' kännat' sättas! på: lämpliga platser inom; den" stora" Vv arbetsgemenska- Dunant fick hälften av fö; ot fredspriset ss... Henrl'Dunant hörde till de män- niskor, som'offrade allt på idealens altsre till vårt släktes fromma. He- la hans ärvda förmögenhet strök med vid de tillkrånglade fiansiella uppgörelserna under en ty då Rö- » da korsets institutlon ännu" inte fått den spridning över alla länder, som > - ”Henrb Dunant, Röda Korsets a ' skapare, H ban eftersträvat, Hemlös "och näs- . tan utan medel måste Dunant' sö- ka sin utkomst fjärrap från' sin hemstad, En välförtjänt upprättel- ” se blev halva fredspriset, som. till- delades honom vid den första No- belfesten, då han befann sig i sin levnads afton, Det vore helt. visst skäl för envar att under detta nya år inprägla' den . självuppoffrande » idealistens namn, Därtill kommer helt visst den förestående utgåvan av rödakorsfrimärken till sekel- minnet av Dunants storslagna idé att kraftigt medverka, Amerikas näst Emerson främste tänkare, Ralph Trine, förk de en gång, hundrad gått till ända och att världen stod på tröskeln till ”naturvetenskapernas århundrar dej. Det året” utgav Charles" Par; win sitt epokgörande verk: om arternas uppkomst, vars” Järo- såtser vållat upprörda menings- - motsättningar ända in i vår tid. Samma år stod slaget vid. Sol- ferino,' som gav Henri Dunant impulsen till skapandet av in- ternationella Röda Korset. ” Det året avlöste också Carl XV sin fader Oscar I som Sve- riges och Norges konung, Sämma år, som Henri Dunant fick”sin' geniala tanke på det slag- fält, där man "ännu inte kunde skymta Kristi kors mitt i' blod och flammor, och där ännu intet vapen sänktes, ingen . kula” hejdades, ' då vagnarna med Röda korsets: tecken rullade. fram, skedde ett betydel- sefullt tronskifte i. Mellaneuropa. Wilhelm I övertog då den preussis- ka kungakronan, men kort därefter följde, i rask takt tre -blodiga krig, varpå, han, "sedan kejsar Napoleon In besegrats under den tredje va- pengången, utropades : till det ny- grundade tyska rikets förste. kej- sare... Den franske regenten ; "hade =" som den”allmänna rösträtten serligen' en allmän rösträtt med modifikationer, men dock ett stort framsteg, i demokratisk riktning br förhållande till hur det var tidiga= re, två kamrar. = NOS Enligt .- 1866-års riksdagsordning: var rösträtten inte allmän, utan be- kör'eller s k penningstreck. Rätt att :deltaga i riksdägsmanna-valen hade endast i kommunens allmän=" na angelägenheter : : röstberättigade minst 1.000 kronors taxeringsvärde eller - var taxerad till 800 kr in- komst. I våra dagar hade ju ett så- dant -penningstreck knappast ute- infördes i vårt land. Det var vis= " alltsedan” fyrståndsriksdagen i 1866 blev ersatt med en riksdag om . gränsad av vissa förmögenhetsvill= . män som ägde en fastighet med : En unik bild från en'rös! man n dock "långt ifrån tala. Tvärt om gick stridens vågor mycket hö- ga, och då” rösträttsfrågan i maj stängt ågon, men med den tidens penningvärde , berövade 'det' stora I 1902 behandlades i riksdagen, de- i litiska rättig- ade stora art k heter, Därtill kom inverkan av det s .k 'skattestrecket, som innebar skyldighet - att ha erlagt de. tre senaste, årens skatter till stat: och kommun. Ännu så sent som år 1900 var 'av beräknade: 1.200.000 män över 25-år på grnud av dessa och vandfa diskvalifikationsanledningar endast 359.000 röstberättigade; Och kvinnorna hade ju ingen rösträtt SP r ganska naturligt att desc redan ti- tingat sig som belö med : Nizza, ' Nu måste han - avstå från rike och krona, sedan han/— därtill förledd "genom 0 ehållet i res Charles Darwin, utvecklings lör : målsman. digt. sväckte kritik-och ovilja inom vida ”folklager, men först på 1880- talet köm frågan" på" allvar upp på dagordningen. De första kraven på ;en vidgad rösträtt höjdes från bon- departiet' och - liberalerna: med SÅ Hedin”, I spetsen, . men ' "efterhand som 'sot kraterna började få 'or si- na krav genom" arbetsnedläggelser på skilda 'platser 'i . landet, .'vilka kulminerade i en allmän storstrejk med -160.000 deltagare. I Stockholm utbröt till och med kravaller, som med hårdhet, slogs ned av, polisen. Anhållanden gjordes, era vart des och t o m blod flöt, En "fråga inom ramen av röst- rättsreformen som: väckte mycken debatt . gällde själva valsättet .— majoritetsval . eller proportionella val, det sistnämnda alltså 'sådaria som låter partierna bli represente- rade i proportion till sin röststyrka i stället för att endast det starkas- te partiet inom varje 'valkrets får någon represeritant, De flesta tala- de. för proportionalismen; vilken, menade" man, skulle "ge även mi- inflytant lade" de sig givetvis till Fröströ ittsivrarna. « Det. första framlades i i augusti ; 1884 av August Palm "Det gick ut på allmän och som fyllt 21'år samt att valet skul- le: förrättas på söndag. Det var emellertid först.- på: 90-talet . som frågan kom upp i riksdagen. Tal- ös runt om" i landet och agitationen allt mera energisk. Förslag tillfälle att göra sitt in- flytande' gällande och "förhindra ten förkrossande ; och förl | valet till landsting. och 'stadsfull- mäktige, vilka i sin tur valde För- sta öter, ' blev OCKHOLM AD, : "soc folket, köpte år 1957 "nya bilar för nära 1,5 miljarder "kr och begagnade bilar för in= te mindre än en miljard kr. " Bilhandlarna tog emot inbys tesbilar vid tre försäljningar av fyra mot endast två av fyra 1956. De inbylta bilarna såldes med en direkt! förlust av ca derstryka att un ledning alt ånyo utan rena marginalutredningar .| sammankoppling med lönsamhets-= frågan saknar praktiskt värde, sä ger direktör Rosenquist i Sveriges Automobilhandlareförbund me anledning av, pris och kartell nämndens utredning om bilmargi- nalerna, Den fare marginal=, 141 lertid na- ' 2,3 procent på det. Pålögget på nya bilar — minskat. med förlusten på in- ' bytesbilarna — har jämfört med 1956 stigit "med närmare 50 procent. . Detta framgår 's "av en undersök- ning, som gjorts” av statens pris- och kartellnämnd: rörande struktur och - marginaler på personbilmark- naden hösten 1957 och våren 1958. nämligen nu begränsat genom den s.k .fyrtiogradiga röstskalan, .: som gav högst 40 röster åt de' större inkomsttagarna,. . ' Med rösträttsreformen, 1907-1909 tog man ett stort steg framåt mot en verkligt allmän "rösträtt; Men ännu återstod mycket, innan ver- ket skulle ' vara fullbordat, Det saknades därför inte nya önsknin= I gar sedan . riksdagen nu, som det hette, accepterat ”det stora ”okän- d kningen "har omfattat 18 bilmärken och dessa svarade för utv turlig med. tanke på att 1958 — utvecklingen .—- ur lönsamhets- synpunkt var ett dåligt år för bil: detaljhandeln. Fortgående -omkostnadsökningar " och ett ofrånkomligt krav på rim= liga ekonomiska resultat ligger så= lades bakom: den redovisade mar- ginalutvecklingen. -Å andra: sidan; måste understrykas "att denna: på ” intet sätt säger något om den eko=- verkligheten av i dag. Ef-' drygt 95 proc av registr na 195. Prisuppgifter för mer än 10.000 bilar har inhämtats från ett rep- resentativt urval av. äterförsäljare som svarade för 75 pre . 7 för- | säljningen 1957. Vid. försäljningen av nya bilar utan inbyte, då detaljhandeln läm- nade i genomsnitt'4 proc rabatt på viktpriserna, uppgick det ' uttagna Ital till 16 proc på da”, som varje. de för- fattnligsändring måste vara, innan den prövats i verkligheten. Kra- vet att de tre senaste årens skat- ter till stat och kommun ' skulle vara erlagda, fanns ännu kvar, Den fyrtiogradiga röstskalan gav allt- jämt de förmögnare ett inflytande |P' över "landets ' öden "som ' ej stod -i proportion : till » deras ' antal, den kommunala rösträtten var ännu, ej allmän och :kvinnorna hade ingen rösträtt alls; Först genom: den s k ensidighet ”i' rådslag ' och beslut.” Man hoppades också att proportio- nalismen. skulle mildra :, de, ko; flikter. mellan, ”samhällsklassernå' som. senaste, tiden fått "allt" större skärpa och ansåg att ehdast detta: valsätt kundé göra ' rösträtten. till en i verklig ihening allmän röst-. rätt, "medan däremot" majoriietsval äl ycket. stora mino- riteter; orepréseäterade Även två- dh, dag. efter riksdag ' med följd att Andra kammaren” vid flera tillfäl-, len fattade beslut att utsträcka val- rätten, | men” värje gång föll försla- å Första kammarens -mot- den "beryktade Em tagit risken att förklara det. vapen-' starka Preussen krig, Vikterna flyt- tades. hastigt, om i händelsernas "vågskål,” de; många krigen i Mellaneuropa ' och ; på Frankrikes "slagfält . främjade" tanken 'på Röda: korsets utbredning. Dess 'andå vann alltmera gehör bland folket och stärktes ytterligare, ' då :vid', det gångna seklets slut den ryske tsa- ren ' föreslog inkallandet av den första, fredskongressen, Inför vakt- : lombytet i Preussen' för. ett sekel "sedan betydde tronskiftet i Norden vida mindre. Där följde vid samma idpunkt Karl XV sin hädangå fader Oscar I som. Sveriges. och Norges konung. Darwin "och Arterna uppkomst” Ett formligt jordskred i fråga om vår inställning till livsproblemen 1 största allmänhet. innebar Chaår- les Darwins epokgörande verk om arternas ' uppkomst, ' som !' utkom 1895 "och inom kort förskaffade sin då femtioårige författare världsryks + te, Darwin hade i sin ungdom: va-” rit med"om en världsomsegling och under trägna studier: bearbetat det . rika material han samlat, Först ef- . ter moget övervägande ' utgav han en. sammanfattning av alla sina rön " och iakttagelser. Han kom därvid . till. den slutsatsen, att alla levande livsformer är grenar eller kvistar "på ' ett och samma "träd; Darwin blev ”naturvetenskapernas Koper- nikus”; liksom Kant. blivit filoso- fiens. Till sitt. väsen var han flärd- fri och trodde något i stil med vår Linné på en allting ledande och i tingen inneboende högre makt; som sörjer för att hybris följ mesis, Darwin rönte i början stärkt motstånd från teologisk sida,: men med tiden bröt sig en friare syn på livet sin väg även på kyrkligt håll, och här och var kunde man be- vittna, att biskopar och naturveta- re räckte varandra handen i ljuset av det. ordstäv, som lyder: ”Jag älskar Platon men ännu högre san- ningen”, » Mycket av vad Darwin att man brukar resa ärestoder åt . dem som offrat sig för mänsklighe- ten, och inte åt girigbukar, som man glömmer. Detta gäller helt visst också för bankiren Necker som sökte avvärja revolutionshotet 4 Frankrike, Laharpe, som sändes till" Ryssland för att uppfostra och undervisa kejsar Alexander I, och den store har dock, måst avfärdas av senare tiders natörforskare, men alltjämt lever neodarwinismen kvar. " Under det att Darwin lade sista handen vid sitt standardverk; före” tog ä sk banbry- bi tid i allt. hösta grad bli" en ange- lägenhet som stod över partierna. Enskilda individer ur alla politis-' ka-riktningar och sociala skikt bör- jade inse nödvändigheten av en re- form 'i 'demokratisk riktning, Wer- fier. von Heidenstam ' gjorde "som bekant, en god propagandistisk in- sats i kampen med-' sin ”Medbor- garsång” ;y ingående i den 1889 "ute i diktsamlingen ”Ett folk”: och ' därför vilja visrösta fritt | som förr bland sköldar och bågar, - I men icke vägas i köpmäns mitt likt penningpåsar på vågar, . vilstridde gemensamt för hem och härd, «0000 ox då! våra kuster förbrändes. Ej herrarna ensamt grepo till svärd, när varnande vårdkas tändes. : Ej: herrarna ensamt segnade ner men -också> herrarnas - drängar.; Det är s & skam, det är fläck på Sveriges banér att medborgarrätt heter pengar. Ej lika känd är nästa dikt i sam- ma samling, , ”Röstsedeln”, vilken slutar med orden: Svara, hellre än att knyta näven om den rätt du kallar din: Giv åt Stål.en sedel även + <" eller tag. ock min, : > ” konversationslexikon trycktes vid sekelskiftet, var han ännu inte alls des hans iakttagelser och slutsatser som riktiga... Det skedde genom fle- ra.;av varandra helt oberoende bio- loger, .och därmed Kunde mende- lianismen "liksom darwinismen räk- nas till de viktigaste nya företeel- >i'-kulturhistorien. Man har metrien;, så att t ex en person, vars mormor är fransyska, inte kan:sä- gas vara till en fjärdedel fransk, eftersom” arvegenskaperna blandas orå värändra liksom femtiotvå spel- kort i fyra färger med en svit för var och en av våra drars för- äldrar, så att till äventyrs genom släl tare Johann Gregor. Mendel sina undersökningar av växternas fort- piantningsmöjligheter, Xx där; han granskade blommor och örter bor- losofen, är Henri Dunant att in- rangera bland staden Geneves Tyktbaraste män, ta 1 ädgå utanför Bränn. Medan Darwins rykte steg mot stjärnorna, förblev Mendel "länge "ena okänd” man, Då Meyers kloster bl äktens egenskaper helt kan komma: bort. liksom intrycken . från: gångna släktled, knutna som de i regel va- är alltså en produkt av' arv" och uppfostran, tilsanda och milj : sb : Fil dr Eric von Börn "lemot endast ett utanverk, Om någon, verklig enighet kan : upptagen, men på en gång erkän- |" | en fått ta avstånd från bio-]' Livsstilen förblir dock' bestående |: rit vid hem och härd.' Människan - rättigande” isom; Pp blott: emot. ”förstav kammaren; , Vicke själva grundvalen "i venska kohstitutioh”;. håll hävdades ' att det proportionel- la 'valsättet-5 var: "”främmande: för folket", kunde befästa ””dualismen i vårt riksdagsskick” samt att val- resultaten :' genom" : : detta": system kunde bll' oberäkneliga och miss- visande.” Såväl frågan ' om ”propor-. tionella '"val : eller-. majoritetsval som om enkammar-. seller tväåkam- . mäårsystem är som bekant aktuella debattämnen' än”i. dag. Till | 1907: års! riksdag framlades . äntligen ett förslag, byggt på” prin- cipen om allmän rösträtt i fö utan mot medan från annat; il evisionen, . 1918—1921 blev även dessa krav :gehomförda. Då genomfördes ' allmän 'och- lika kommunal och politisk rösträtt för | män och kvinnorsefter fyllda 23 år, 1941, sänktes rösträttsåldern vid korärnunala” val. till 21.år och 1945 val till Andra” kammiären. g kan frågas till: råds i viktiga ange- .| lägenheter av regeting och riksdag, a | antogs år. 1922, Parallellt. med" det successiva '» genomförändet” av. den -l allmänna rösträtten. gick. väven" en detaljhandelns inköpspris. Pålägget skall täcka försäljningskostnaderna hos återförsäljaren och uttrycket pålägg får sålunda inte försväxlas med begreppet vinst,' Vid de för- säljningar, där byte förekom, var pålägget i genomsnitt 22 proc. De inbytta bilarna åsamkade emeller- tid återförsäljarna. —' utöver för- säljningskostnaderna — en direkt förlust på i genomsnitt 2,3 proc av anskaffningsvärdena. Om denna förlust dras från det uttagna påläg- get på samtliga nya bilar, kvarstår ett pålägg på 19 proc av inköps- värdet på de nya bilarna, Jämfört med :en '1956” företagen" undersök- ning innebär detta en stegring mied ungefär 6 proc, motsvarande när- mare hälften av tidigare” pålägg. Ställes totalöverskottet i rfelåtion till, de sammanlagda anskaffnings- värdena för sålda nya' och begag- nade bilar uppgår det i genom- snitt till. 11,5 proc; Uttrycker man överskottet på detta sätt visar det sig att totalpålägget setsn 1956 sti- git - med” omkring en "fjärdedel, Ev på båda ; omgärdad av ett flertal be- fier vilka även den "till €å bör-" jan" bilar, i' lager :kan i begränsad: ut- sträckning tänkas sänka de angivria il totalt liksom vid för- J ikligen 'av eko- nomisk: art. ' Kampen för: den all- männa rösträtten som alltså varade ända från slutet av 1880-talet till början av 1920-talet, -var hård och seg samt fördes ofta med mycket stor: hätskhet. Men :' det ;saknades inte heller skämtsamma inslag, Till dem "hör -historien "om: svinuppfö- daren :som' hade ett mycket stort | grisbestånd och tack vare denna förmögenhet och den fyrtiogradiga röstskalan hade många röster .vid de allmänna valen. Så utbröt svin- med proportionella val, vilket an- togs och 'med' vissa ändringar fick vila: till nästa riksdag, som efter nya val till Andra kammaren sam-> manträdde på nyåret 1909, då: det åter antogs grundlag, .Denna innebar i stort sett att penningstrecken för röst- rätt till' Andra kammaren: föll, bort, | varigenom ” rösträtten = till denna kammare ' blev "allmän ' för " män. Även valen till första kammaren och ::därmed-. blev | : pest ' och 'svi födaren "förlorade alla sina grisar och därmed också sin "rösträtt. Han gjorde då följan- de filosofiska reflexion; :-- "— Var det jog eller var det svi- nen som hade rösträtt? PA "0 Carleson . ' Som” flyktingar kom - till ”Väst- tyskland: under « det" gångna året 204.061 östtyskar mot (261 622 under säljning mot inbyte. t Nya bilar utan byte Nola bättre affär för detaljhandeln Försäljningen ' äv” nya bilar utan byte tycks trots rabatteringen ha varit en betydligt bättre affär för detaljhandeln än den övriga bilför- säljningen, Utiryckt i kronor per bil har detaljhandelsmarginalerna ' — enligt undersökningen för mars 1958 i ge- nomsnitt för. hela landet utgjort: vid försäljning av ny bil utan" by- te 1.125 kr och: nya :bilar . med återföljande . inbytesbilar 660 kr i "| medeltal per försålt fordon 720 kr. Generalagenternas marginal upp- gick . vid undersökningstillfället i genomsnitt till 970 kr per ny: bil. Den nu utförda undersökningen har icke berört Kostnaderna inom branschen, ". Som en komplettering till" mar- blev' i' viss "mån ' Det dominerånde inflytandet som de förmögnare haft när det gällde skor i Syktinglö er i Vä stt skland, GTDPA 2 ästtysklan ter det besvärliga året 1956 fick huvuddelen av 1957 en stark för- säljningsstimulans " av Suez-krisen och envisa rykten om ökad omsätt- ningsskatt. Ätergången till norma= ' 1a förutsättningar och den volyme minskning som på sistone inträtt för flertalet återförsäljare å kome' bination med ett ökat inslag av bee: gagnade bilar, som medför stora' kostnader i distributionen, här haft en negativ effekt på det ekonomis= :; ka utfallet för bildetaljhandeln une. der 1958, >. Aa ann Sovjet gör bensin i i ”tegelstensform'” MÖSKVA (AEP) '. nomiska experter tillmäter stor b2=. nyligen tillkännagivna förfarandet ' vid tillverkningen avs k: bensin”, d V:s flytande bränsle" tegelstensforma . Professor. Lossev vid sovjetryska. akademietis insti. tution för: bränsletillverkning ' har till det flytande] bränslet: blandat en sorts "specialtillyt sa som" lägger, si skyddande". "hinna "kring bensin- dropparna utan att uppta mer än 5 procent -av'blandningens volym och. 3 procent av 'dess vikt. "Den '” således bearbetade "bensinen pres- sas i fast tillstånd till: ”tegelsten, av lämplig storlek; omkring 25 pr styck. Bensinstenen är lätt. att transportera på vanliga bilar och kan lagras" då den tål temperaturer mellan 50 minusgrader och 60 plus= grader utan att ändra sin volym el" ler sin konsistens. Enkla och billigt framställbara = regeneratorer kan monteras in i biler, traktorer, flyg=' plan och fartyg av:alla de slag, Re- generatorerna kan snabbt-och med ' | säkerhet : förvaridla ;stenärna till flytande bränsle, =, Professor Lossev sysslar nu med vidgade experiment"i syfte att få fram liknande 'konserverings-: oca härdningsmetoder. vid lagring. och t t av gaser, dik nt och skall dessa varor uppta mindre vo= lym”. än vanligt. och. genom den hårda konsistensens' tålighet mot fuktighet och temperaturväxlingar får Lossevs uppfinning stor stra= tegisk betydelse vid försörjning av stridande trupper ”i fält;"flygplans=« år 1957, yske flyk- |å unde ökningen har pris- och | och + undervattensbåtsbesättningar n Oberländer.: Fortfa- | Kar n 2 därför ut- | samt för civilbefolkningen som vis= " | rande bor. oråkring 400.000 männi |föra en av I der | tas i' närh av, strid och lönsamhet inom a bildetaljhan- deln; > åden i krig eller bor” av strid. hotade trakter. "ui0 3 MILJONER MÄNNISKOR ASÄARS ASS IAAN 3.5 mu. " ånvånare | invånare "Emil öd vv ids invånare [> året närmast före den redovisade - "hård: - > Rent principiellt finns det ane ” Sovjetunionens militära och ekos Db tydelse det. av professor Lossev - a födoämnen, Genom Lossevs metod . .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.