4 > hö > "TESS ysterdans. [673 .s Na, som plockat fram siha met- YYYYFEFTYTY TP FET I 7 LÖRDAGEN DEN 4 APRIL 1959 eo FK Allt fler läser mer i Laholms Tidning - ortstidningen YT | HÖL Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm Biskopen tillsämmans med pa storatets präster, kyrkoherde Hal- . Biskop Giertz hjärtligt välkomnad : till visitationen i Hasslöv-Våxtorp Biskop Bo Giertz inledde i går sin visitation inom Hass- löv-Våxtorps pastorat, - Dagen inleddes med en andak und : de” syföreningens ordförande fru Rut Hallind välk ett besök på Våxtorps ålder- d och uttalade sin stora glädje bisk 1 Hasslövs kyrka till med skolb över - besök. Efter kaffi kväm gjorde biskop Eft dd; till "med kyrkoherde gen ägnades åt Våxtorp, där Hasslövs-Våxtorps kyrkliga sy- föreningar, söndagsskollärarna och kyrkobröderna var sam- lade i Bygdegården. Också Våxtorps ålderdomshem ' fick . biskopsbesök, = 0. - Barngudstjänsten i Hasslövs : kyrka för skolbarnen inleddes - med Sv, Ps 102, varefter bisko- pen talade med barnen om påskhögtiden och den första påskens under. - Gemensamt "sjöngs sedan psalm 106, var- efter biskopen förrättade altar- tjänst. Psalm 63: avslutade gudstjänsten. , SOLEN SPRÄNGER fram ge- nom möorgondiset, Breder ut sina .värrmestrålar över markerna. Den . vinterkalla ' jorden | ångar och styvleran blir "cementhård ' och + Ån; som slingrande äter sig igenom samhället; . är full 'av vårflöde, som: smutsbrunt rinnér . ut mot havet.; Avblåsta' trädgre- "har och. svart fjolårslöv” följer Nu är det vår över Genevad 000 Men textilverken ; står stilla - Men ännu är jorden kall och ogästvänlig' för igångtagande. Den ' styva. lerjorden är alltid värmesen, och :ligger, betydligt efter övriga jordarter... Men där jorden är lättare och mera ftjän- lig har vårbruket kommit igång. Gödselspridarna är i full aktion och åkarna har bråddagar .med leveranser.av konstgödning och É . kalk, I Våxtorps Bygdegård hälsa- dagstidning på. stationen.” Där man: sedan slår sig ned i vänt- salen. och -- byter tankar : med varandra och. studerar sitt tid- ningsblad | och " . kommenterar händelser, hemikring ' och " utan- Hallind, kyrkoadjunkt Palm- gren och Våxtorps socialnämnd ;h där biskop för- rättade bön och talade med de gamla. - ” . Första visitationsdagen av- slutades med gudstjänst i Hasslövs kyrka. Hishults mejeriförening .på smörmarknaden är till ost. ' | Vid stämman framförde ord- föranden ett varmt tack till den avgående "styrelseledamoten, fi landstingsmannen Karl Johans- son i Dansbygget. Denne har under ett 40-tal år lagt ned ett mycket stort och hängivet arbete för. mejeriet," därav. den . mesta tiden som kassör. Han ' blev också utsedd till hedersledamot i mejeriet, ” INA . Styrelseberättelsen,, tidigare återgiven i , Laholms Tidning, godkändes och ansvarsfrihet be- viljades. - Årets vinst 383: kr, överfördes ' till reservfonden. Karl Johansson i Dansb: gget hedrad av Hishults mejeri” ordförandeskap av Oskar Johansson, Prästgården. Stämman var talrikt besökt och förlöpte lugnt och stilla. Något som som helst tal om uppgivande av mejeriet och uppgående -'i någon större enhet förekom inte — tvärtom meddelade ordföranden att styrelsen i den händelse att det kärvar till beredd att lägga om tillverkningen hade i går årsstämma under Löner och "arvoden blev före- mål för smärre höjningar. Till styrelseledamöter för två år omvaldes de i tur avgående Oskar Johansson, Hishult, Ake Brorsson, ' Bjälkabygget, Ivar Bengtsson, Linghult 'och Nils Karlsson, Dansbygget samt efter Karl 'Johansson, 'Dansbygget, som. avgick. på grund av hälso- skäl .nyvaldes Assar Sjunesson, Långalt, «co cc 20 Revisorer: Otto Hansson, His- hult och Evald Larsson, Fälle- berga: Ombud till VMC:s/ di- GUNNAR SVENSSON: . Småfåglarna i allt färre i s PASKEN INFÖLL tidigt i år, men trots detta var flyttfåglarna redan komna, Särskilt anmärk- ningsvärt var det, att den lille lövsångaren hade kommit hit. Den brukar annars inte åer- vända förrän i början av maj — i själva lövsprickningen. Han livnär sig på insekter, och det är därför förenat med livsfara för den lille stackaren om väd- ret skulle slå om och bli kallt och blåsigt och kanske bjuda på nattfroster av det hårdare slaget. Därför har vi bara att hoppas, att kallfronterna uteblir i våra bygder för den här säs songen.,. Även trädpiplärkor,+ ängspip- lärkor, rödhakar, sädesärlor och storspovar har återvänt och pig- gar nu upp naturen med sin sång och sitt drillande. Särskilt lägger man märke till. storspo- ven, denne eminente flöjtspelare, som påminner en om vackra och lugna vårkvällar." 'Tyvärr får man nu för tidep vänta förgä- ves på en fågel som kornknarren och det är vil. uppriktigt ledsna över... Nu — sedan. maskin- tekniken ' tagit herraväldet över naturen — har denna fågel bli- vit allt sällsyntare för att inte säga - totalt försvunnen, Från barndomstiden minns jag korn= knarrens sträva” ”arp, arp” men hör det knappast aldrig numera, trädgårdarna ödra Halland Den allt tidigare höslåttern har ödelagt hans bo år efter år, Under sådana förhållanden kan fågeln Inte härda ut... BETYDLIGT » VÄRRE är emellertid det öde som ser ut att drabba trädgårdens fåglar, Jag har lagt märke till att de minskat I oroväckande antal, Förklaringen är enkel nog, De många besprutningarna på fils ten går hårt åt fågolstammen. Detta är ett faktum Bom ej kan förbigås, Rupslältens skadoeln« ” sekter till exempel bekämpas med preparat, som är likvärdiga med de. giftigaste av stridsga= serna. Bladmögel på potatis- blasten angrips med gilter, som visat sig vara så farliga ntt till och med stora djur som kor har dött sedan de ätit av den besprutade blasten, EXEMPLEN ÄR tydliga nog: vi är på god väg att utrota våra nyttiga småfåglar I samma takt som vi försöker ta död på ska= delnsekterna, Fåglarna var på sin tid trädgårdarnas och tings= markernas renhållningshjon, Den kemiska industrien” är nu på väg att överta dönna fåglarnas naturliga "roll och 'gör det så grundilgt att. flera fågelarter redan står. på gränsen till ut= döende, När fåglurna — dessa "(Förts, å sid: 5) « spön och kastspön, prövar fiske- lyckan 1: höljarna och stillvatti net ns son 2 oh Luften" över. byn. är tunn och "ivisaktig. | na ' Mörktonad i 'horisontkanterna för att sedan upp mot himmels- "centrum. förtona till något ljus- blått och eviglhetsborta. a Det är endast tidigt om raorg- "narna, som diset ligger påtagbart : . + och :vattenvått över markerna. Det är då som dimbankarna sti- ger upp från samhällsån. Dim- bankar som "oroligt. vaggar av och an över. åbrinkarna och. för tanken till lätta älvdanser över markerna, TN Det smutsbruna: åvattnet' hål- ler -kvar, dimgreppet längre än de kringliggande åkerfälten, Men så småningom: har solen lyckats i sin sprängverkan och så ligger vattnet där blankt och dimfritt. Någon ensam: gädda står och lurpassar invid - åkanten, Står "där . träklumpaktig och . lapar . aprilsol och drömmer sig kanske hän till försommardagar, . då vattnet är kvalmigt trögflytande och : grodorna: håller kväkarmö- ten i aftonskymningen. Se Vårluft: fs Vårtecken. - I + Lärkan har varit långgäst nu. Den lilla fågelns drillsång bre- der ut.sig trevande och. öövat. » Går, upp i gråsparvarnas, talg- oxarnas i och de. andra småfåg- larnas försök till vårserenader. STAREN HAR KOMMIT och går färgförnäm fram över gräs- " mattorna och :pickar i sig de första vårprimörerna av små- kryp och vårväckta daggmaskar. Och påskdagen fick vi besök av citronfjärilen, Cdlias Rhåmni, :. som -våryster dansade fram över trädgården och som fick barnen att förtjust ropa ut: . ” + Se en fjäril, se en fjäril! ' I deras rop låg all den som- marlängtan vi burit på under det, sista halvåret Och deras handklappningar över fjärilssy= nen var en applåd för varen. Bina har vaknat ur sin vin- tersömn och går på drag bland krokus, snödropp "och vinter- gäck, De andra vårlökarna hål- ler på att spränga jordskorpan och sträcker, aningsfulla upp småpojkar« I: DE - HEKTISKA : vårdagarna med långt utdragna arbetsdagar är på väg. Dagar med sånings- maskiner, över 'fälten och . då jordröken . ligger "som 'en tät slöja över markerna, >. ' Men "ännu: får. vi vänta. på den, intensiva : våren. Den" där intensiva, då : körsbärsskogarna, som” det är så gott om här i utkanterna av samhället, står i full. blom, - Då : Öringemarkerna ligger vitklädda av 'körsbärs- blom.' För det är just där uppe vid det anrika Öringe' slott — numera Öringe vårdhem — som de vildvuxna . körsbärsskogarna har sin hemvist. : => - : Och den ljusa vårluften och den, ljumma solen ; lockar. ut människorna." De drar ' sig lik- som ”ättare fram till. samhället nu. Småärendena' till affärerna blir ej så långvandrande. Man går gärna någon kilometer för ett hekto snus, för en' paket DET HÄNDER att det i radi- kala tidningar skämtas litet ö- verlägset med våra .syförenin- gar... Ingenting kan vara mera malplacerat. : Våra: syföreningar bär upp en”mycket stor del av det ideella" arbetet 'i .vårt land. Ämbetsberättelsen ' till senaste prästmötet visar, att enbart de kyrkliga syföreningarna : här i imponerande belopp, som betytt ofantligt mycket både för stif- tets . och : för rikskyrkans stora gemensamma” .uppgifter, ' inte minst missionen och! diakonien. 'De konstskatter 'av bestående värde, som de tillfört våra kyr- kor, kan inte ens tillnärmelsevis "uppskattas. Att den - svenska textilkonsten står så högt — när det gäller kyrkliga textilier tor- de 'den- vara den förnämsta i världen — beror inte minst på våra kyrkliga. syföreningar, som hör till dess trognaste upp- dvragsgivare. På sex år har i det- ta stift anskaffats mer än 300 nya skrudar, och ett mycket tobak eller: för att hämta 'sin stiftet under perioden ' 1951—56 4 arbetade "ihop 5,404,087 kr, ett Biskopen ' började « kunskaper, > - Le Y : Sa I SITT TAL till de frivil” liga medhjälparna inom Hass- löv—Våxtorps- pastorat gav biskop Bo Giertz bli a. flera mycket intressanta siffror om det ' frivilliga . kyrkoarbetets stora betydelse. Talet; 'som hölls i Våxtorps Bygdegård i går, återges här. : spelar en mycket stor roll för vår kyrka, Församlingarna har möjlighet att taxera wut. skatte- medel till sina nödvändiga be- hov, men både stiftskyrkan och de rikskyrkliga organen, t. ex. missionen, sjömansvården, dia- konien och diäkonistyrelsen 1e- ver till allra största delen på frivilliga gåvor. Jag har gjort ett försök att beräkna, vad som här i stiftet har ”skänkts under en sex-årsperiod. Enbart till kyrko- byggen och kyrkornas prydande har det: givits minst 3,750,000 kr. I denna summa ingår stora be- lopp från syföreningarna och ä- ven vissa kollekter. Hela sum- dagen med ”att + yrken. 'Det är ett ”aktningsvärt är "kontroFera skolbarnens Lekmännens-a rbete är storartat LS SS ”Csa biskop Giertz i våxtorpstal år 1951-56 någonstans mellan 15 och 20 miljoner. 3. > cs TILL DE beundransvärda och omistliga frivilliga insatserna in- om vår kyrka hör också söndags skolan. Antalet söndagsskollära re är över 1.000. Omkring 209 av dem . är. präster, 55 prästfruar, 150 lärare i: vardagsskolan och de övriga fördelar sig på andra uppbåd av, frivilliga medhjälpa- re, som söndag efter söndag vil- ligt ställer sin fritid till förfo- gande. Antalet är ändå alldeles otillräckligt. Det .har ännu icke riktigt gått upp för vårt lekfolk, att det icke finns någon möjlig- het för prästerna att ta” hand om ' barnens kristna undervis- ning... Endera måste lekmännen rycka in, eller. också måste bar- nen bli försummade, sådana som hemmen nu'allt för ofta är. Det är sant, att inte alla kan ha för- utsättningar för en -såden upp- gift; Men det finns en reserv av goda förmågor, som är outnytt- jad. Vad som behövs är kärlek — nade kropp i sina händer. Al- (Forts. å sid. 3) . JAG VILL LÄRA känna Je- ” sus och 'hans uppståndelsekraft, säger Paulus (Fil. 3:10). — Vem skulle inte vilja lära känna Kri- "sti uppståndelses kraft? 'Man märker. av apostelns ord, att uppståndelsens kraft är något som man kan lära känna här i ” denna världen och under, detta livet.” Det ' framgår : också, att ”uppståndelsens kraft är något, som man behöver lära känna re- dan nu, innan döden kommer, - ” Aldrig behövde människor lä- ra känna den kraften så väl som få den första påskd "Jesus NÅ ”SOMLIGA människor ser på kyrkan: ungefär som: lär-' jungarna såg på 'sin Frälsa- res döda kropp: med djupas-' te, vördnad och kärlek, men utan hopp ,om att den döde skall få liv igen...” Sade bi- skop Giertz i den predikan, som han på fredagskvällen "höll i Hasslövs kyrka, Bi- skopen talade medryckande om förhållandet 'mellan män- niskorna och kyrkan. Hans predikan återges här. UT Å var verkligen död. Det visste bäst, . hans sörjande: lärjungar, som hållit hans kalla och stel- drig har sorgen varit så djup "och . förtvivlad . vid någon be- gravning som på långfredagens kväll. Aldrig har så många gru- sade förhoppningar och så oer- sättliga' värden sänkts ned i en grav som då. Aldrig har männi- skors kärlek varit så maktlös som när, de stackars kvinnorna offrade sina fattiga slantar på att. köpa välluktande kryddor och gick åstad för att smörja ho- nom. Men då uppenbarades upp- ståndelsens kraft. Det är Guds kraft att skapa, att förnya det som är dött, att skänka liv o. ny gestalt. Först tvivlade lärjungar” na. Det var för stört för att va- ra sant. Men deras tvivel över- vanns, när Herren gång på gång kom tillbaka fill dem. Den apo- stoliska kykan kunde åberopa mer än fem hundra vittnen, som hade sett honom. Man hade ätit och druckit med honom. ' Han hade givit sina befallningar, trö- stat, undervisat och lovat att va- ra med de sina. Man hade lärt känna uppståndelsens kraft. DET ÄR DENNA samma kraft, som vi behöver erfara,, när det ser ut, som om Guds kyrka vore död. Somliga män- niskor ser på kyrkan, ungefär som lärjungarna såg på sin Fräl- sares döda kropp: med djupaste vördnad och kärlek, men utan hopp om att den .döde skall få liv igen. Man slösar sina omsor- ger på den arma kyrkan, mån pryder och restaurerar, men te med att' församlingen skall kunna vakna upp till att leva samma liv som förr. Vad som här behövs är att Ordet förkun” nas med kraft och blir mottaget i tro, Då är den Uppståndne åter mitt ibland oss' Han talar till oss' och handlar: med oss. Vi be- höver inte göra oss bekymmer. Kvinnorna, som undrade vem som skulle vältra bort stenen åt dem, fann till sin häpnad, att den redan var. bortvältrad. Alla de, som idag gör sig bekym- 4 (Forts, & eld. 3)” Uppståndelsens kraft” var ärnet för biskopens Hasslövs-predikan mer för kyrkans fromtid, behö- ver lyfta upp sina ögon och sc, | "att stenen redan är. bortvältrad, Kristus har uppstått från de dö- - «da; Han har all makt I hlmme- len och på jorden, Han dör Icke, därför att gamla fromma slök= ten dör, Glesnar skarorna I ett land, så tätnar de I ett annat, Och till slut skall hans seger bll uppenbar för alla. SAMMA UPPSTANDELSENS kraft är det som räddar en män- niska, när hon uppläcker, att' hennes cgen själ är död. Ingen, >) som uppriktigt vill älska Gud över allt och sin nästa lika myc- ket som sig själv, kan undgå att . märka, hur vanmäktig och död hans kärlek är. Här kan ingen hjälpa, utom 'den. Uppståndne själv, han gom blev uppväckt för vår rättfärdiggörelses skull och nu vandrar omkring för att förlåta synder och skänka 0s$ . del i sin rättfärdighet. Stenen är redan bortvältrad, ty skulden är redan, betalad. Nu får du leva, icke i fruktan för straffet, icke I känslan av din vanmakt, utan I . (Forts. & sid. 3) " Glöm ej alt . ” bord, sekretärer, " Egen tillverkning — Lägsta "tyger — Fria PS Ni deltager väl I Möbelutställning' Få utställningståget visar vi soffgripper, fåtöljer, bädd- | -" soffor, matrumsmöbler, köksmöbler, svängbäddar, soll- , PE VÄLKOMNA!L. - MÖBELLAGRET- Landeryd - N besöka vår : bokhyllor m m. . . priser — Stort provlager av hemtransporter : - vår pristävling? . - 4 , - FR t vårso- 3 + till uppgiften och, till barnen Å aurerar, . | fra Sjupgröna blad Sår tomter | stort antal av dem är gåvor från | man av kollekterna är 9,6 mil- och en raturlig förmåga att ta- I man "tror inte riktigt på uppe 4 . nÅ Jen. Och villaägarna för at av våra syföreningar. joner. Totalsumman kan intel? (Forts. å sid. 5) |ståndelsens kraft och räknar in-Å it 'syn. och tänker sig möjlle s DET FRIVILLIGA . givandet |exakt beräknas men ligger för kl - i I. : , tidigt vårbruk, / : i : > : . . oa . M a N . vo - . rv - , = t s 2 , + i Sn . | mm Jurnkeds ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.