) I Ne vo blir snart. bara; de gamle kvar. : kl 19. 00, vr "YFYTYYYYTYYFYTTETPr "YTYYYYTYTYTTFYTTTYT Tr tern NN "YTV TTT NINNA INT ANNAN AAA AL - Forts. « : FöDD. MED SEGERHUVA — Och -vad sade Isak Johans- Son om dotterng ofärd? : .. . — Ja, han hade muttrat en hel del då Kristina kom hem och Var ”på det viset”, men han tog det inte så hårt, - +. 3. ' — Ja som du har målat ut det skulle man kunna "tro att vllt är + Väl beställt, Men ska synd och lösaktighet tolereras? Kom ihåg - Sjätte budet. Det går inte an"att du slätar över när jag på ämbe- tets vägnar” måste straffa och I förmana, . Nej.” "Men: jag har. ju inte slätat över något, försvarade sig prostinnan, Jag har ju bara, ta- — Ja ja, mor lilla,; du är dig . lik. Får jag en kopp, kaffe till, det är visst äkta bönkaffe, Och . vad ska Kristina ta, sej tm nu då? Ne Er "0 Hon far väl till Amerika, : där hon, har både bror och syste rar. oo Ja naturligtvis vill hon det. "Dit far ju alla, både förförarna "och de förförda och alla" de an- dra, som inte är någotdera. Det I a, "den Columbust.. IL JÄNNE VÄXER" "OPP. morfar Isak och mormor. - Malena. bland "annat satte in glasrutor, sysslor. . en del praktik som ”kodoktor”, kärr och kuperad ljungmark, där inte: utan de tre, "korna fick. gö- ra. tjänst även som 2 dragare! Så "Janne! ficfe. njuta av moders- ”Simon' Petrus : sade till” dem: Jag vill gå åstad och fiske" De nad age människoliv. som levs SS "utan Kristus präglas .mer "eller sl ; mindre av resignation: och miss-' na "mod. Det slår aldrig” fel — " även "om det ser helt” annorlunda ut för våra: närsynta ögon." | Ack; så många vandrare mot intet det: finns, Så mycken. pro” » fessionell pessimism, Det är in- te. en tillfällighet att de ismer "som i skrivande stund är på mo- det i så stor utsträckning är ån- gestens och förtvivlang' ismer. ; ”Utan.: hopp och utän Gud i " världen”) säger aposteln Paulus, » Det är: samma' sak? Att leva utan Kristus är” ock så att. arbeta fåfängt i natten.” Arbetet” blir så- besynnerligt |. '. resultatlöst, planlöst; snedvridet |” " "och tråkigt. ' Fläng " och jäkt utan” ål. ." Slammer utan mening. Så många >» fiskafängen som ingenting Ber. Gud — om du finns —. dölj dig inte längre! Gud, inte: de disputerande' lärdes Gud, inte de stridande samfundens Gud utan en Gud, som en för: tvivlad män- niska ” kan, -ta-på hans ord, en "> Gud som Kan föra oss ut ur ka. os. Se här: mina händer — tag Dagens narin : ” "AMBROSIUS" Lå Solen går upp: kd. 5.37. och D kl 18.55," z Morgondagens. namn kl. 5. 34 och ned "Solen" går vpp kl. 18. Pe | ” Måndagens namn Ps Ta sade till I honom: : ”Vi gå också |? h | morgon; stod; : | stranden; dock visste" RR dåre sedan! hade blivit på stod ;' Jesus". där; na icke att det' var Jesus”. > Att stå” inför Krist va i gryningen. ; "En människa utan Kristus blir med, ens ' så otillfredsställd med lv." En självsäker” männi- ska : som inrättat - sig så behag" "ou lligt Då detta klot; blir osäker. Pr En oförklarlig - Nej, ' Morfadern ;' -Isak .. Johansson kallades Glasaren därför att han Hans. hemman var bara på 1/12 mantal men han hade flera bi- Utom glasmästare var han snickare, taktäckare, mura” re och slaktare. Han hade också 'kastrerade kalvar och smågrisar Janne och hans kärestor- mj Iken under sommaren medan Kristina nade tillfälligt arbete på gårdarna i trakten. På hösten for hon till Amerika sedan sys- : konen sänt respengar. Där gifte hon .sig och fick sju barn. 'Så visst fick hon nog av den va- ran, Hon skrev ibland under”de första åren och skickade några dollar. Men . båda delarna: blev allt sällsyntare. På Janne gick det . emellertid ingen nöd hos fanns det en gris och några får och mor Malena. hade hand em en flock höns. . Här fick Janne efter hand mycket att syssel- sätta sig med. Isak. och Malena hada sex barn. De var alla vuxna och ut- flugna utom yngste sonen. Han var -döpt Mill Adolf men kalla |des' Adel." Han hade klumpfot och haltade och det var därför han stannat hemma. Annars var det intet fel på honom. Han var musikant ' och spelade på ' alla bröllop, och danser i orten, om- växlande med fiol och dragspel. Adel hjälpte till med jordbruket men hans . egentliga yrke var toffelmakeri, ' Han gjorde trä- tofflor. Dittills. hade allt lantfol. ket gått med träskor och många gjorde så ännu, både gamla och unga. Men trätofflor med ovan- och sökte bota varjehanda små åkommor med pratiska råd och. « åtgärder. Han var smårolig i ta- let, tog sina vissa ”gökar” och, supar och hade ett gott. ord för” la. Till” det. lilla jordbruket hörde. några tunnland "åker, når gra ; tunnland .. löväng ' och ett. tämligen vidlyftigt område med: 2 kor och > får . gick på bete om somrarna, Någon häst hade. han j; Idessutom var ide hållbårare "och : xit glada åt Kristinas olycka, De "sig" De hade "alld Valt skötsam te lägga sten på börda.. MÅ Den lille Janne växte" och fro- läder hade börjat komma i br uk. FÖRA ANNE Oscar. S Sjunneson nan De var lättare och: behagligare att. gå med än träskorna.'. Och vållade inte träskoknutor på föt- terna. "Därför hade Adel mycket arbete med' både vytillverkning 'och ' ombottning; Na .:Isak' och Malena Kade inte va. grämde sig mindre för, kostna- den "än. för skammen. .. Intet av de:andra barnen hade skämt ut ma,, Och; så skulle "den yngsta och på sätt och vis käraste kom- ma. så illa åstad. Det var ett e- lände. Men efter hand försonade de sig med" olyckan. ' Och 'kåde Isak och ' Malena ', var sådana människor . att ingen" med hån fulla ord eller anspelningar sök- dades, När Malena var borta på arbete bar hon honom' med sig på armen tills den tid kom då han” kunde: fortskaffa sig på eg- na ben. Han. blev matad och om- inte alls oförklarlig. Mästar. står på stranden, Där han är närva- rande jagas mänsklig - älvsä- kerhet på flykten; >. ” . Vankelmodets , sju : lärjungar gick in under. trons' Jydnad — och fick” uppleva den nya dagen, fiskölyckans dag.” : Mod + "Sju män. méd Kristus... py d på de frä d ställe- na och fick leka med andra barn om där fanns. några. Han var ti- digt försigkommen; var pigg och livlig och hade ett gott" utseen- de. Men han fick mest leka för sig själv, särskilt under de lån- ga vintrarna. Då höll han nelst till i Adels toffelmakeri eler i Isaks snickeri "Men djur och jord erbjöl ju också mycket av intresse. En sommardag hade Janne va- rit borta på en gård med ett par tofflor. Han var något över sex år nu. När han gick hemåt stod det 'ett par flickor vid grinden utanför . ett ställe, - Han visste vad de hette. | De var systrar. Den största hette Evelina. Hon var sju år. Den andra hette An- na. Hon var fem: De hade långa kjolar som 'de' flesta småflickor på den tiden och schalettar om huvudena, > — Kom in och lek med OSS, Janne! ropade den äldsta flic- kan och öppnade grinden. ."- De fick honom med in i trädgår den. Där visade de honom sina "dockor, som var av-trä och hade brokiga klänningar. De låg i små träsängar. Flickorna visade Janne hur dockorna skulle klä- das av och på och bäddas ned i " sängarna, Då detta skett i ett par omgångar tröttnade de på det. Nu ville Evelina ' att de skulle leka" lysningskalas. | >Hon hade nämligen" för ett par dagar se- dan varit med på en dylik till- ställning. Därför var:det också hon som bestämde hur det skul- le. lekas.,. Först skulle det an- skaffas ; lysningspresenter.-- En " | halslös . flaska: fick i föreställa blomvas och av: några enkla blommor”: "gjordes" en "bukett... Så skulle" Janne och Evelina före: ställa fästfolket; Dö skulle sitta Lintill.vaärandra. -på-en. bänk. med |; armarna . om :' varandra medan Anna skulle överlämna gåvorna. När Anna kom med vasen ut- bröt Evelina i en ström av tack- sägelser: a Ne Rn - . = O, Anna, en "så grann vast Ska vi ha: den? Det är alldeles för mycket! Den måste na varit dyr; Tack;' tack, tusen tacker! Så stötte hon Janne i sidan: | Du ska. också tacka! -- "Janne kunde:'bara ' äga ”tack för flaskan”. > "es — Dummer, förebrådde Eve- lina, du ska säga. tack för den granna vasen”, . Janne sade som hon sagt men utan”, märfgbar förtjusning. Se dan upprepades samma scen vid No CISPEPEG0 0000-0000 Två. laholmare från 1500-talet väl värda att: uppmärksammas deras hembygd. NÄR MAN SLÅR i gamla handlingar och! böcker, hittar man ofta personer, som egent- ligen skulle vara värda att när- mare studera och lära känna. Deras liv kan dels belysa gamla förhållanden och dels kan man genom dem få lite kunskap om "byn Ahla, även! stavat 7 Ala, i vid Karsefors i Laholms lands. ” och sonen uppfostrades av Hor- luf Trolles maka Birgitta Giöe till Herlöfsholm. Johannes Jens- sens moder hade nämligen under många år tjänat På detta gods, Sonen studerade först vid Kö. penhamns universitet och reste För Laholms Tidning " av : teol. dr. BROR JANSSON församling föddes år. 1563 Joz hannes Jenssen Alanus..” Sitt efternamn tog han efter födelse- byn Ala. Hans föräldrar hettte Janus Eschilli (Eskilson) och Benedicta Larsdotter, Under kri- get mellan svenskar och danskar flyttade modern - till ' Danmark sedan ' till lärdomsstaden Wit- tenberg i Tyskland på Sten Brahes bekostnad. Sedan blev han professor vid Köpenhamns universitet och, dog år 1631 i en ålder av 67 år. Denne Iaholms- son, som man skulle kunna | de till, förklarade hon. nes kind: sade hon. : Det' ville han inte, '— Ja, då får jeg väl pussa dej, sade hon' och tryckte sina fuktiga läppar mot hans. . Janne tyckte inte: om det torkade : denna lek var slut drog de mun :och. tuggade. på, men' nas mor sättande i full fart. : eländiga skrå! leka med de barnen.' - Så - snöpligt --slutade öar överlämnandet ar av den enkla by- ketten. Så ville Evelina att Jan- ne skulle pussa henne. Det hör- Janne tryckte lydigt sin mun mot hen. ;— Du ska pussa I mig oå mun, AA "och :sig = om” munnen med tröjärmen, "Han hade intet an nåt att torka sig med,. När. så in bland bärbuskajna. De 'stop- pade "en: och annan grylling i spottade genast ut dem. De sma- kade bara surt.' Sedan ville Eve linalatt de skulle leka gömme, Men innan de hunnit bestämma vem som skulla stå kom flickor- » — Ni får inte leka med den | horungen! skrek hon, In med er! Och i väg med: dej, ditt guds- » Därmed, gav hon Janné en spark i baken så att han föll på näsan i gräset. Han. reste sig snabbt och sprang gråtande hem och berättade för mormor Male- na vad kvinnan sagt och gjort. — Det leda bästet! utlät stg den gamla, Men "hon "får nog sitt. Du ska bara inte bry dej om att första äventyr med kvinnokönet. kalla honom, vore värd en mera utförlig studie, ty han blev ju en bemärkt man i Danmark och Professor vid universitetet i Kör penhamn, I. GAMLA BÖCKER brukar man kunna finna en .del text inskriven på pärmarnas insida och ibland på lösa blad, som är insatta, Skarstedt omnämner on gammal Ppostilla, där Nils 'Jani (Janus) ', Laeholmius ' berättar något om sin släkt och sin skol- gång i Laholm: m. :m,' Jag såg efter, om' postillarn . fanns kvar och" den var verkligen bevarad och jag skrev av en del av an-« teckningarna, som . omfattade flera sidor: "7 "Anno 1590 ved" Michaclits thid bletf ieg föd vdj Lauholm, min fader. Jens Thorssön, min moder Inger Peders dotter, . "> Anno, 1598 .paa neste frocdag sig de . namn, som återfinnas i den flo- vet Dominica 1 qvadragosimae ejesdem anni (samma år) sang leg min forste mess vdj Drengsröds kircke, = . sr Anno 1619 den 3 apriliis haff- de leg festensäll med min klen? hustru Catharine Hans datter paa Lauholnu slot, "Anno 1619 giorde orlig och welburdig Fru Clara Spaur(r)e, "Thage ”Thotts hussfrue, voris brulup, huilcket stod påa Laus holms slot den 26 malj ———-" NICOLAUS JANUS Lachol- mius Hallandus — så latinisorar han sitt namn — har inskrivit den anförda texten I ott exem« plar av Luthers postilla, Enara- tiones Siue Postillae Nartinl Lutheri molores, tryckt 1017, Postillan Er ti folioformat och har inte mindre än 1063 sidor. Nicolaus Jands Lacholmlus använder naturligtvis Into sitt : latiniserade namn I vanliga föll utan . kallas Herr Nils, I sitt sigil har, han en dödskalle samt bokstäverna N, I . L. Hans hus« tru Catkarlna 'Hansdanter dog 1633. Herr Nils berlttar, att hon har en Broder, lensmand Thor Jenssön, I den anförda texten får. vl en viss uppfattning om Herr Nils skolgång I Laholm och hur han sedan fortsktter sina studier, Efter prästvignin= gen I Lund håller han sin för= " sta gudstjänst i sin födel kyrka och på Laholma slott håller han sitt bröllop, Det lr klart, att.en del av de många ; da ra, sidor långa texten, kunde» - for' juleafton” bleff leg set: ull scholen och 'continuerede vnder en skolemester ved. naffn Niels Pedersön hen ved it:aor»> Dernest continucrade deg vnder Jens Atzersön vdj. 9 pår. ur ” Anno 1609 rejste deg, frå Lau= holm ' thill Lundé” scole,” vdj huileken skolethienste '.icg for- holdt meg vdj 3 aar, 4 : Anno 1618 bleff ieg hörer i Halmstad schole ved pasche tid och siden continuerede der ind- thill « den . 5 'decembris, - 'på huilcken den anden söndag. ad- ventus ' indfalt .och paa samme > |dag bleffieg kaldet thill Drengs- röd och Krogseröds sogner. . Anno 1619 den sidste januarlj -Ibleff ieg :ordinerit vdj Lund, vdj -Nunnéklostrets : kircke aff 0 res : Johannes känner plötsligt igen | 7 sin Mästare: ”Det är Herren!” Det är full dag över Tiberias |: - sjö och full dag i lärjungasinne- na, vissheten att Mästaren lever, Mästaren är med dem. Kär : Mästaren kommer och välsig- nar ,lärjungarnas vardag. : Han fyller dem med mod och förtrö- stan, -- H il N lykter imgdom - - Med Kristus — det. betyder Med ” Kristus fram” genom. ar- betsmödan. nö "Med Kristus > det är : mod att, leva vidare, mod att arbeta. Det finns människor om vilka det kan sägas, att de sett påsk- : syner, ; uppståndelsesyner.' Vi känner igen "dem, där de gå i sina, enkla gärningar, på den öppna blicken, på den sällsam- ma utstrålningen av. frimodig”]: het ioch tillförsikt från dem: » Ska det förunnas oss att blil - | som, en, av. dessa morgonmänni- N skor: måste 'vi hålla ut i vår längtan efter Kristuus. En dog | gryning ;står "han ' på stranden. | Hälsa honom då med utsträckta -I händer. Lyd hans order! Då ska . [han välsigna också din 'arbets-|- . dag och ”vardagsmöda. Och gör ra 2 dig till välsignelse. "Text: Joh, 21: | ed Solen går upp kl. 5.31 och i "framtidsungdom OFQossören på Nationalbanken bläd- drade > vant i" sedelbuntarna. Plötsligt. hörde "han. "ett svagt bul- ler, tittade upp och såg rakt. i LÅ ynningen " på en revol "sträckte Berhst" ut” händen efter " alarmklockan under bordet, men det var för sent, =: so Upp med händernal. skrek € en "Is samma” > ögonbltek- bördes att " skrik. Stenografen Sonia Berg tap> ”"pade åt för alt ov som hon jet 1; för att svara på en - am man i svart mask stod och siktade på henne med en revolver. . — Upp med händerna! Rör er inte ur fläcken! Sonia följde kässörens ex, exem 17 la I Uppined: hö derna hörde. Sonia: en bar röst Bakom sig. oh Mest I Snart. sd hela personalen med] psträckta händer rånarna satte igång med sitt arbete; Medan den ene höll vakt, fyllde den andre sin portfölj med sedlar. Han ope- rerade med sådan säkerhét att alla genast mäste förstå att det rörde sig om ett omsorgsfullt: planerat brott, ”Efter”en liten stund gick rånarna med höjda revolvrar mot orken och "personalen, som stod där likt |. i statyer, följde. dem med , intrezse- vr ” kunde veta vad sådana herrar fick "för infall? Kanske skulle de i' sista minuten förlora behärskningen oj - börja skjuta vilt omkring sig i le- kalen, 0 == ade ' och” ängsliga blickar. De båda skurkarna hade nästan hunnit fram till porten, då det"... ” hördes barska röster där- utanför. nästa ögonblick strömmade en hel flock, poliser in, ' . — Upp med händerna! skrek” de or stirrade konfunderade . - På dem, Den syn de fick se var som en 'förbrytares . mardröm, I - ' porten stod inte bara en polisman. ' Det tycktes 'vara en hel polisarmé, + som kom inrusande! - hotfullt. > Rånarna - Bankrånarna gjorde "det enda 7" möjliga i: situationen. De släppte ” . > revolvrarna och sträckte upp ar- : :' marna. Vem var det som hade till- | or kallat bjälpen? + > Det var varken en av bankens os ” folk eler en polistjänsteman utan en liten blond bre rn Blom, ej I stadens ti s Hon hade skickats till Se Hrax vad som avhandlades där föreföll " heme inte lämpligt för tidningen. . Därför hade hon gått hem och satt : skrivmaskinen för att skri- - vid = VA sa annan artikel I stället. Men hon fick inget bra uppslag "Till "> E Soni Berg" på Nationalbanken fö ”. |. nerligen näringsrikt. Sämre och bil- nja . att pra prata ett tag. slut: ist då Ann sagt sitt namn hör. des en skarp knall i-telefonen. Så -' hörde hon som ur fjärran orden: - »Upp med händerna» Strax för- stod hon vad som försiggick i ban=. Vad gjorde Ann nu? Hon ringåg - te till polisen” uta rusade konferensen I rådhuset" och :skrei:- — Följ med,' alle' man!" Överfall” Nationalbanken! 7 scr därpå : strömmade en stor : genom gatorna. Idel män” - - Åv H. Helfer' i blå uniformer, Anns uppdrag I: hade gällt en konferens” gör he” länets poliskår, och nu :fick : god nyttan 2 -sitt förut kasserade Poffuel : :Mortensön, superinten- dente. offuer Lunde ”"stifft och hederlig och hötjlert mand M. |' fastelatts: söndag der efter sang ten. vara värda att ta upp men det kan bli on senare sak. Till slut kan bara nämnus, att Herr Nils beskrives som en duktig och lärd prästman och att han väl skötte sin tjänst i ' Drängsered och. Krogsered, Sin ' ” . kunnighet 1 hebreiska visar han , bl. a. genom att anföra flera psaltarpsölmer på detta språk i den nämnda boken, : Och så var dot frisören som hade klippt en kund, samldigt god vän med honom, och &z när denne gick mot dörren utom att komma ihåg att betala: — Om du nu kommer hem och upptäcker att du har tappat port- monln eå kan du komma Ihåg att du aldrizy hade den uppe här Inno, Doktorm /— Jag kan verkli- gen inte stilla dlagnoa för cra krämpor; Tag tror att det är spri. . Patienten: -— OKJ Då åtorkom- mer jag när doktorn hunnit bu ieg min förste messe i Lauholms kircke. 7 : eid ker rek, nykter. ” På Bibelns tid: - ff UT AA , SH SSA Ke Hu 74 INT bröd) gröddad av Osy- Brödet var det vikti medlet i Bibelns länder, Bröd bar kades vanligen av vete, som på Sy- riens och Palestinas slätter är syn- ligare - bröd bakades av kornmjöl Man eldade i en liten grop i jorden och i askan lades sedan de tunna ”| degkakoma. . Detta var ”osyrat rad deg på kupiga plåtskivor eller i flata pannor. Senare byggdes en kupig ugn över eldstaden av sten och murbruk. Insidan översmetadcs med mufbruk. När denna ugn bli- vit riktigt het trycktes de runda kakorna fast mot ugnens insida med tillbjälp åv en dyna. Kakan var fär- äddad på ett ögonblick och ” bröd”. Sådana torde. de kornbröd . ha varit beskaffade med vilka Jesus | mättade 5.000 män. Från detta sätt "att baka, som f ö ännu begagnas av herdar och fattiga bybor, utveck- lades" med den stigande kulturen . mera ändamålsenliga bruk. Man ra- dade upp stora flata stenar ovanför eldgropen, När elden brunnit till- räckligt lärge rakade man bort as- kan och kakorra lades på de beta stenarna . för. att gräddas, "Tunna, pappersliknande kakor- (våra dar rv ABA SA NASA AASAILÄLASDINDÄADANAAAAMASAMAASAASRMAR ANAAAAA. lossnade lätt från väggen, I Bibelns länder var brödet huvudsaken vid måltiden. Därför lyder fjärde bönen” i Fader Vår: ”Giv oss I dag vårt dagliga. bröd”. Till att undfägna en gäst räckte enligt vad som omvitt- nas i Lukas evangelium tre bröd. Då man åt av brödet bröts eller revs det i bitar. Ett brödstycke IoF- mades behändigt till en sked, var- med man sedan åt från ett gemen- samt fat, Bertil Hanzvn , REFSEFFFFFEFEFEYTTTFETVIVVTT. | | - Aas 2 AAA AD DANRSAASASASASSARAAASSASAANSSARBASDAANA FIYOTIVETTITTYFTYVFVVVYEY a.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.