Å - I oc verrevevyverryrvv ryrvrererYPYYTYY? TYvv a verYDtV + oe very vervvärevevtreveyyFv FYT veryerevyvvyvYyv ” "LAHOLMS TIDNING > / x "Onsdagen den 13 mat 1959 ng 82 älgar nedskjutna Beträffande jakten. upplyses; att på -kronoskogarna” i höstas fick fällas 208 älgar; endast 82 blev nedlagda; Störst har av- - skjutningen varit i Kalmar revir. Ifråga om: rådjur har avskjut- ningen ökat "något, Antalet fäll- da djur är”störst. i Hallands”och -Kalmar län samt Skåne. Hjortar har fällts till ett antal av 34, därav 17på Öland o: lika många 4 N. och S. Skånes 'revir, När det gäller. småviltsjakten redovisas följande antal fällda djur: 1.690 harar, 2.848 kaniner, 41 tjädrar, 3 orrar, 937 fasaner, 890 sjöfåg- lar och 355 rävar, Avskjutningen av hate och "kanin har ökat likaså .på räv, medan skogsfågel fällts 1 mycket begränsad om- fattning, Viltskador förekommer: över hela distriktet; dock. endast 1 mindre utsträckning, Från Kosta revir rapporteras, att. det 8. k, rågångsskyttet florerar. allt- jämt med -åtföljande 'otrevliga skadeskjutningar, innebärande bl, a, extra besvär och kostna- der för revirpersonalen vid eftersökning 'och. tillvaratagande " |'TBV 4 Laholm | > "höll i går årsmöte på Stadsao” tellet' under ordförandeskap av instruktör Gunnar Nilsson,” Av årsberättelsen framgick attsanta- let studiecirklar varit 13 med 112 deltagare. Studieintresset har varit gott; Av" kurserna "har: sju omfattat s. ' k. allmänbildande ämnen medan - sex har -varit rr I -På berget! jag sitter, runt om at rimig allt tiger, 0... kvällen; jag sjunger för mig . Ej Skyhög furen över mig stiger, i djupet fradgas den 'strida älv. ö berget och tyst är kogen, . L. Ls ofraa kvällen, - oe ag nn än ehslig ensam :USTAF. GEIJER." 3 språkkurser, två i:engelska”och- fyra i tyska. Inkorister och ut-|- gifter balanserar på 6,425 kr. Till ordförande omvaldes' Gun nar Nilsson och omvalda i sty- relsen blev i övrigt fröken Ebba Ljunggren, fru Aina Klittby och Ove. Klittby samt nyvald Olof Faste, Revisorer: Fru Ulla Jöns- son och Knut Jönsson. Ombud i Laholms - föreläsningsförening! fru Svea Mac-Intosh. Represen- tanter vid TBV-distriktets års- möte blev fru Aina'Klittby, Carl Linde, Ove Klittby och Gunnar Nilsson." . +. lean "Ordföranden .. framförde ” ett tack till kamraterna "i 'styrelsen |. och vände sig särskilt till avgå- ende sekreteraren fi dersson, «nn JA Mötet avslutädes med ett triv- samt samkväm, som 'bl. a. upp- tog servering, film samt sång av teleflickorna. - - Rs EN ÖNSKAN ' ''—— Jag skulle önska att de en skuld på 1,000 kr. ; — Det var en besynnerlig ön- skan. ” MT ot : jag ha- av dessa! djur.» ut ua ofred Visst inte, min nuvarande utan2svarade: i ja Det, förstår jag. de redan börjar gå oppåt väggera! : es Di +"; |Linearteckning ” och -- Geometri tillbaka..Du skall väl inte Och så Var: det den nyexamine- rade ingenjören, som: kommit: till en verkstad, uppgift att:planera och rationali- sera arbetet, transporterna. 'Det ville "sig inte riktigt till sporterna "bara krånglade till -sig mer och mer, Efter 'en tid kom den unge ingenjören till transportarbe- tare Johansson och sa: ft : Västergötland med främst de besvärliga - början, ' utan fran- — Jag skall säga Johansson det, att om ett år då kommer all tran- sport, att ske taket. på löpande" band 'i Johansson lät sig inte imponeras Ja töcker att gde Allt ”i..det. förflutna som verkligt, värde kan ej förgås, In- gen banning, ingen godhet som en människa '. utövar : kan "någonsin dö. . "Thomas Carlyle, "Karl Johan till. Petters- om.;svärmar för hans. sys- - "äg kyssa min sys: + Pettersson: — Här har du en krona, om'.du. tiger. med saken. "Karl .Johan: — Här är 50 öre betala > (Forts, fr. sid. 1). Geo grafi: Den maternati- ska, fysik öfver Europa och po- litisk, öfver Sverige, Norge och -: Danmark samt de öfriga Euro- pas stater till gränser, huvudstä- der m. m. af det vigtigaste, der- jemte om tiden" det tillåter, fy- sik öfver de öfriga verldsdelar- ne. | ” Fa res Sv. Historia: Kort öfver- sigt af hetlina” och katolska tide- hvarfén samt” något 'större: kän- nedom af lutherska tiden enligt statens läsebok för folkskolan med grundläggning af Odhners historia för folkskolan... "> 3 Klass. Det hufvudsakligaste af 1, 2, 3 och '7-de afdelningarna av: läroboken i naturlära, '. -Räkning:' Bråk, nya sor- ter, reguladetri . och.. intresse. t.-o, m; reguliera plana figurers mätning. CEC äser st at lsA : Gymnastik och Trädgårdssköt- sel öfvas med alla de barn;' som deri kunna deltaga. För de barn, so" menligt reglementet, :afdel- ningen A, mom., 8, äro pligtige att bevista . Lördagsförhören, gäller - samma" kurs i:kristen- domskunskapen "som för klassen sn NEG ss » Man övade flitigt in regler i rättstavning och för skiljeteck+ nens" bruk: Katekesen liksom Löparstjärnån Arne Andersson ger 1. -" Fråh den svenska skuld är på 20,000 kronor. . löpni g der på Idiot 1940-talet" minns. Sveriges Arne Andersson och Gunder Hägg söm väl var de -lysahde' idrottsstjärnor vårt « Man har. liksom svårt att fatta att den perioden redan ligger 15:år tillbaka i tiden » och män beklagar fortfarande att deras idrottsbana avbröts medan ;de ännu stod på top- pen —- genom: den allbekanta avstilnghingen 1945. : : fr TA Vi har besökt: Arne Ande son, numera folkskollärare i Al- . vik, och' han ”har 'eit hel del 'åvt| berätta från sin aktiva. mannabana, -' ; i Arne / og blev realstudent 1937, och. fler seminariestudier i Göteborg tok han Examen "1941, "Därefter, vår han journalist: på "Göteborgs, Posten "åtta månader och fick sin första tjänstgöring som, folk- skollärare i” Sundbyberg, : Efter detta, blev han fölkskollärare i Emmaboda och tjänstgjorde åren 1942—47 på Skrubba. Sedan 1947 är han lärare i Alvik. . Sin idrottsbana började Arne Andersson med att bli skol- mästare på specialdistansen 1.500 meter, Det var 1935, Åren 36—37 . blev han skolmästare indivi- duellt i terräng. Samma år dé- buterade han i en skollandskamp mot Finland och nådde 4,07 på 1.500 meter, Påföljande år pres- sade han tiden till 3.58,2 och 1939 skedde. det egentliga ge- nombrottet i landskampen mot » Finland, , En Kabompokal blev , lönen "och tiden så god somi, IABB, vvs oo oa : 1940 var ett mellanår med bl. a. militärtjänstgöring men 1941 blev han svensk” mästare På korta terrängbanan, då han . f. ö., slog Gunder Hägg och detta år slog han också svenskt | rekord På en engelsk mil, I ett par-år framåt fick han : sedan finna' sig i att i de flesta lopp bli tvåa efter Gunder Hägg, men" 194 möttes de två sju gånger och då - vann ' Arne Sex av deras möten, t s båda bara två gånger och de vann var sin gång. Så könr den stora ”räfsten Arne och Gunder blev av- stängda . på . livstid och "andra löpare ” avstängdes för eller kortare tid -—' t de fall idrottsmän som helt sin aktiva idrottsbana. längre flesta slutat För vår del hade det väl också räckt med en tfäs av. »stängning, säger Arne Anders- son. Vi. var helt enkelt offer för ett system som man ville komma åt och själv har jag aldrig begärt ett öre i ersätt- ning för att springa. vi 17, Han 1945 möttes del”. idrottsintresserade ; fortfarande "mes land någonsin haft,” han, tränare "för" Linnéas' löpare och 1952 . ställde han. upp” Svenlgeloppet: på 'cykel 'och blev fjärde: man, 1954. var. han med igen,men tvingades bryta liksom 1957 .då:en knäskada satte stop ör, framfärten efter några” etap. Slutat' med idrotts ense än: inte gjört ån. Nu. kar. han gett "sig. travsporten! i' våld. och! kör" på Solvalla ;' varje ons- 2: hos Gunnar Nordin; > >: MM dag I r någon vecka sedan : talade;.em: av.; eleverna om . för [ArnedvAndetsson: att''han' fort farande 'har ett. sveriskt rekord, ligen .på den. mycket. sällan distansens3/4: engelsk mi Hanö" resultatlista inponerande även för: våra dagar, eller vad sägs. om följar: |de;" 400 imetér i stafett 49 sek, ' 800 'm,. 1.50,8, " 1,000 m.' 2.21,9,”' 4.01,6, 3.000 m, 8.11 och 5.000 mi - 14.182, > . rer > Genom skolan ' har han fortfarande Kontakten med den allmänna. idrotten. Han mer än. dom andra. 1.500 m. 3.44, 1 engelsk mil. har var ' -Iskolan i 11 2 ott .och:travsporten intressera ARNE ' dar, i j Och . för övrigt ser ANDERSSON betraktar några av sina bob r ' ottsledare i'Alviks- Arne Andersson fortfarande ut 11 år, och tillhör verk- |som om han skulle kunn .|ställande utskottet. för folkskole- |fina insatser på kolstybben den olympiaden: mellan de nordiska dag som i dag är. ' eo länderna: | Harry Karlsson. GOLFEN ÄR EN kallar en ”kunglig” sport Vi vet att. Arne inte vile|- ,; s sö som gjort golfen till sin sp tjusning —= och det går 1 . 2 SPÖRT som Kommit = Precis som tennisen, eciella Sportgren.--Äver alldeles utmärkt att h på modet även i vårt land, Den har blivit vad man .: Det är hertingen av Halland, prins Bertil, - . vanligt”, folk har upptäckt -golfspelandets' . älla till på miniatyrbanan. 4 a 3:dje framsynta . multiplikationstabellen ' skulle varje" elev, kunna som ett. rin- nande vatten; st ft ill en början var folkskolan och småskolan "i Laholms landskommun = flyttande eller ambulerande, Detta hade sina uppenbara olägenheter, trots att det var, det enda möjliga och "tänkbara i en tid av knapphet: 'och ' med låg. levnadsstandard, ' Både skolmyndigheter och 'på många. . håll ' ortsbefolkningen sökte . därför ' att skapa bättre .skolförhållanden, . Många lärare och lärarinnör ,sökte efter. en "tids tjänstgöring i de flyttande skolorna till fasta skolor i fram- för allt tätorterna. Därför blev det ofta byten av Tlärarkrafter på landsbygden. I somliga land$- ändar möttes de första lärarna av motvilja. och. trakasserier. Gamla protokoll - vittnar. om stormiga stämmor, då något nytt skulle krävas för bygdens skola, På flera ' håll vittnar emellertid än i: denna dag gam- la byggnader och donationer om betydande enskilda insatser till . skolans fromma. I församlingar och - socknar med kloka; och män . i' ledningen kunde ' skolorna mycket ' snart bli verkliga kulturhärdar. Des- sa personligheters insatser kun- de' också avläsas "i socknens andliga och: materiella liv. År 1869 anställdes Johannés Iwars- son som ordinarie folkskollärare "vid der ambulerande folkskolan i Köpinge och Mellby; Hans år- - liga tjänstgöring - omfattade 40 veckor, fördelade på fyra olika platser med en undervisning av tio veckor på varje plats. Det blev för honom, hans familj med bohag 'fyra årliga: flyttningar. För denna sin lärartjänst upp- T vördig mr Förutom ” slöj barn anordnade han; sommartid slöjdkurser för intresserade. Det De "gamla ' dagböckerna vitt- nar ej om någon större utflytt- ' ning eller emigration, I några i : enstaka fall tog någon elev till Laholtis Pedagogi -— en äre- institution "med anor” från år 1567 — närmaste före- gångare till Laholms nuvarande samrealskola eller följde ':med drar till Förenta Staterna, För en del barn blev: skolgån- gen ytterst bristfällig eftersom" de' såsom dagböckerna omtalar - måste : hjälpa" till i det egna hemmet eller' taga anställning i någon gård i närheten. Detta skedde särskilt under hårda år med ' knappa ' klena skördar. I allmänhet far '- hälsotillståndet gott. "Då husför- : hör skulle hållas. inom Köpinge skolrote, inställdes. undervisnin- gen. Så skedde även då passi- onspredikan ' hölls och vederbö- rande lärare antecknade då an-:. talet närvarande i dagboken; inkomster och arl Gustaf Lindgren efter- " trädde Iwarsson i Köpinge .: 1884. Han var född i Sibbarps församling der 6 juni 1859, Ef-' ter tre års studier vid folksko- leseminariet i Göteborg tog han folkskollärarexamen 1882. Lind-: : gren hade först ett kort vikariat i Tvååker och därefter kom han till Köpinge folkskola, Det var i allra högsta grad en föregångs- man; som då :'knöts till denna skola. Lindgren bevistade slöjd- lärarkurser i Nääs. Han inköpte för egna medel verktyg, tillver- kade själv hyvlar såsom rubank, putshyvel = oci skrubbhyvlar. ör folkskolans blev: elever "från den kringlig- gande nejden och framför allt berätta något » historia. > bar Iwarsson en avlöning å 250 kronor. Han var'i många avse- enden en märklig man," Därför kan det ' vara: på sin "plats att om hans'levnads- | fohannes' Iwarsson. var . ödd i ”'J Knäred ' 1826, Tidigt fick han taga ut från hemmet och för- tjäna sitt; levebröd. Sin" från - Laholms stad. :Trädgårds- skötsel och. biodling ivrade: han mycket för och de träd, som än- nu finnas kvar i Köpinge vwitt- nar om hans insatser. Lindgren var en 'av landets lågor. Folk- [bildningen låg honom varmt om hjärtat. "Trots enligt våra be- grepp obekväma kommunikatio- ner kunde det ej avskräcka ho- nom” att fara till" Halmstad' för att höra föreläsningar. Men han " märksamheten: på sig :som en vägen : från : Knäred - till. Göte- .. lorna : gick" han ' långa 'sträckor : barfotad... Han ' fick” ej + stanna minnen från fornstora a göra Iwarsson vandrade då 'tillbaka " tevis i Tjärby ' och : Mestocka. » [bårnsbespisning samt matsal för "TI Mellby ' sin skolbyggnad. 1884 7 |narie lärare' till 1893, -då han | Skälderviken, Här fick " Ikyrkogård, Iwarsson var ”kun- anställning” fick han som" dräng hos ' prosten ”; Culin .i.. Knäred. ” Mycket 'fidigt fäste han " upp- ”begåvad,- vaken och intelligent gosse. Detta” ledde: till att. han -år 1850 intogs på seminariet. i Göteborg ' för att - utbildas” till skollärare. För att: inte tära för mycket på sin: knappa -kassa, vandrade . Iwarsson den : långa borg. För.att 'spara "på trätoff- länge i Göteborg. En svårartad "epidemi "utbröt. .'i staden ” ock tvingade "seminariets" Iedning 'att inställa undervisningen ' och , tills vidare. 'hemförlova — eleverna. "till sin ' hemtrakt igen: Snart inträdde . bättre . förhållanden, undervisningen ” och . studierna , kunde återupptagas. Efter en : folkskollärarexamen med . ut- märkta vitsord fick. Iwarsson -tjänstgöra som skollärare skif- Han hade dessutom : kortare tjänstgöring " i- Laholms - stad, Ränneslöv m. fl. platser. 1876 är ett märkligt år i Kö- pinges historia. Då byggdes det "Iskolhus, som fortfarande hyser folkskolans högre klasser och där nu'i f.d. tjänstebostadeir + skolhusets västra del centralkö- ker för skoldistriktets "skol H skolbarnen i Köpinge, är inrym- da. Det är en byggnad, som ef- ter välbehövlig och "föredömlig renovering väl Pryder sin plats Joch kan tjäna samma "syften som " förut. Något -senare fick blev" skolorna fasta, Iwärsson stannade då i Mellby som ordi- avgick med pension. Han hade då varit lärare i 42 år och ej varit sjuk en enda dag. Seder-! mera bosatte "han- sig hos sin dotter, som var lärarinna" han slu- ta sina dagar den 24 juli 1912, Han ligger begraven På Laholms nig och framsynt. Han arbi bland annat på”att få till en aftonskola eller. vad so; heten av. Fridhem landskommun: Det dade tyvärr på Svårigheten att få medel för den saken. ' i. Laholms stånd jfolkskola. m nu Ellen Nilsson, motsvarar en yrkesskola i när- lad 1937. om. hela 'stran- 'och annan sin skoltid, hågkomsterna ljusa o .- Snnan visar sin tacksamhet för nöjde sig ej med det. En före- ning bildades i Köpinge och fö- reläsningsverksamheten kunde komma i gång med. några före- läsningar i'Köpinge folkskola. Snart avlöstes denna förening av föreläsningsföreningen i Laholms stad. Lindgren var lyhörd då-det gällde moderna och goda under- visningsmetoder. Hans uppslags- rikedom och förmåga att skapa intresse” är. det många elever, som "med tacksahet minnas än i denna dag. Lindgren gick hastigt bort "genom: en olyckshändelse 1902, Han, var gift och hade fem barn, ett .av 'dem- är: bokhand- laren "och " kommunalmannen Einar Lindgren i Laholm. 3 Sot Oear Nordin blev: den tredje ordinarie: folkskolläraren i Köpinge. Han; fick liksom hars broder Axel i Mellby tjänstgöra under "en " lång period, nästan fyrtio år. Han anställdes 1902 och avgick med pension: 1940. Nordin varen nitisk och dugan- de lärare, sträng . och rättvis. Under '. hans tjänstgöringstid | byggdes. skolhuset till åt väster för "att kunna- ge en lagenlig lärarbostad. Den nuvarande röda bygnaden ' norr om skolhuset kom även till under hans tjänst- göringstid. ':I den finns utrym- men för vedbodar, toaletter och för gossarnas träslöljd. ee - Den fjärde ordinarie folkskol- läraren i Köpinge folkskola är Sven A, Liljestrand, - som till- trädde” tjänsten 1946, : Bland mera värdefulla inven- tarier i Köpinge, folkskola mär- kas en tavla —- föreställande Torsten Rudensköld, den sven- ska folkskolans fader. Enligt vad expertis tror sig veta skall Ru- denskölds namnteckning på den- Samma - vara. autentisk. . Några fina etsningar — sällsynta och ; dyrbara — med motiv från kyr- kor i Halland och utförda av i Ferdinand Boberg pryder väg- garna "i Egron Hanson, Laholm, skänkte skolsalen. Apotekare till. Köpingé Donator' Vär fröken född 1908 och Vid mognare ålder I regel är ch en och minns "en ” Nämndeman EINAR PÅLSSON, en av de verksammaste krafterna inom bygdens skola,” cs för ” gl vig a NN . SVEN A. LILJESTRAND, . lärare i Köpinge från 1946. vad de fått lära och inte minst när deras undervisare gett nå- got av sin personlighet. Lands- ' bygdsskolans, roll 'är.. inte slut - än. Men skall den kunna göra sig gällande i fortsättningen är det av största vikt att skolarbe- tet får den förståelse och det stöd, det förtjänar som: plant- skola för en kommande genera- tion i-bygden och dess 'många styrelser : och föreningar samt sist men! inte rminst i bygdens andliga och materiella liv. Mer' och mer har man fått upp ögo- nen: för :vad' det betyder för att egen” Hembygd att låta -barnen . i första hand -få: utnyttja den egna "skolan. En mindre skolen- het :sora just en bygdeskola ger senaste 3de nniet ifråga "om”undervishingsmateriel > förbättringar, o.: moderniseringar har. utförts," . så att det väckt. smickrande uppmärksamhet; Det som svarat för detta. Han "är en. bland" de: många, -.som "bekräftar. att "en ”dugande skolelev, ? i regel blir-av. betydelse £ bygd och den" ng han' eller: hon ; representerar. . Ingenting! "vackrare. och ”hiera; . att man sätter värde - barndomskola. Därmed. ger man också" skolans undervisare den uppmuntrande ” atmosfär, som både de och skolbarnen så' väl behöver. . Mannen bakom 'verket. är "nämndeman Einar Pålsson i -. och ” uppriktiga önskan att ge både yttre och inre bästa: möj- liga - förutsättningar . förs. ett framgångsrikt” skolarbete. mötes av ett samfällt lika gott gensvar från föräldrar, målsmän” och andra intresserade vore vi idea- . let nära. Det är dit vi ska sträva var vi. än befinner "oss, ”Enighet pär, tvedräkt fär, att bygga upp ej riva” neder 'det är en kristen människas . heder”. Skulle ett önskemål framställas skullé det med tydlig adress till sfatsmak- terna” bli. följande för Köpinge " skola; = låt ”öss' inte: blott i Köpinge utan över hela vårt land få gymnastiklokaler; Skulle man ite kunna tänka sig något i stil-med vad som sk om ;nya skolor söka få slags : Eymmnastikpaviljo; sist må vi för våra. bi med -sikte minnet "att fostrar vår; på landgh d vi fram ett nger, » Till: rn arrnis bästa På" framtiden ' hä i" "Vi så långt 'det går a barn ;till”att trivas. , e främst Ygden och att. ett. av I för a medlen härtill 'är att ad. örvalta: arvet. från : våra gång. för vilka "det : många ringa - etydde verkliga Uppoff- vid liv, a SAL | . > (Eftertryck förbjudes) s tides) vi: bli rotfast i och trofast möt”sin ' något som” aldrig'de sförre skol-'"'. är en'av de bästa och kunnigaste - - C examenskatalogen" . säger det = Köpinge folkskola,” . Restad. Om en skolstyrelses'vilja ” 4 ett ifråga." att hålla” bygdens skola > DA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.