YrrtvYr i oYYvYYyeteTt i : LAHOLMS TIDNING YrrtrrFetYv YrvYYrTtYYTYTYTYT YYT ww YtvYrTtYFYTYYYT BRANTA MMMM MAMNANN v. K. / Ne ningsår, "Bl a gästade den +ungl dladen" Sedin det ärtat dig till: fem- :dagarsyecka "får 'vi det på nytt ' bekymmersamt med våra fritids- Problern,' Anno, 1938. tillsattes av Tiksens städer en fritidsutredning, som tog i: håll med att utreda den ' angelägna frågan, hur vi som inte .-vet var, vi skall. göra: av oss, » skulle kunna” använda vår fritid. Det var säkert högst värdefulla Na synpunkter -man "kom, fram till, : i efter "många mödosamma utred- ä Falkenberg och . man . får väl hoppas att den också svettats uri- "der 'somrar: vid" andra badorter.” Tänk" att. det "där med-sommar-. . baden har vi faktiskt kommit på : alldeles själva. Vi är ett intelli- ' : . gent. svenskt folk,' Men nu' sägs det vid "Svenska - Naturskydds- stora -jubli - de i desba dågar; att utredningens dyrbara erfarenhet '”multnar. på kanslihusets hyllor”. » Det är vä- lan: synd på så rara ärter." Ja, man tycker rent av att man bor= dé" sätta igång med "att "utreda » -fritidsproblemen på nytt med tan- för ke på den stundande korta arbets-'" veckan, Ja, man säger inget: om = et: Skal man, gå, omkring och " fundera på vad man skall hitt på för att få fritiden” att gå, "så kan det bli kvistigt nog. Mm syn härtill. och i "anseende kill. om! -' kroppsvikten ' stor glädfe.: docent Per Åstrands” geniala. idé angåen de vedhuggning,' som en Jämp: "brukas "liksom ' överflödiga etta lysena: "Ffeserver, ”Ni hugger 30. .min:'pr dag och minskar 8 kg pr år. På "tio år blir det 80 kg,” konstaterar han med satematikens hjälp, Nu fanns, givetvis bland 'häns 'audi> > torium många ttviktare på 80 FOR 901558” Folke Becmadorre aktionen ' Fårskötseln väntas: STOCKHÖLM (Tispés), > År 1875 f: ånd >En: sframare livsstil kilo, och man förstår dera? oro ; inför de framtidsutsikter docen- "ten målar. De skulle helt sonika vara förvandlade till luft 7 på tio . År, Vill man något moderera detta avtyningsrecept,: så ' kan man ju emellanåt — det är ju. faktiskt bara frågan om en halv timmas huggjobb om dan, ta igen”sig en stund på sofflocket efter att ha plockat i sig några godbitar ur ”galten Särimners hull,' stuvat i isig smörgåsar med äkta smör och saftigt: pålägg ”öch på. annat sätt va kt hämta krafter' efter den » mödosamma halvtimmen, På det sättet skulle. man ju ha utsikt » att förlänga, livet en smula; Men däremot omtalar ' inte ' docenten, :vem som skall såga veden. Man kan ju inte hugga skogen ackurat som han är. I gamla tider an- " sågs det vara icke enbart ett an- :' geläget 'göra att både såga och hugga ved - före oljeeldningens » tid .— utan. dessutom: fick. man en enastående användning för den > fritid man till äventyrs hade över efter :en ack -så dryg arbetsdag. ; Ett - annat behjärtab: inlägg i fritidsdebatten' gjordes av - dir . Sehlin i turistföreningen, som vill - ha folk ur bilarna, ”De borde. gå "på. egen hand”, säger han, Eller = varför just hand, undrar vi klen- trogen, Borde det inte vara ”hän- der”, I så fall bleve väl motions- ” werkan' dubbel. "Och”så vill'han att bilisterna ägnar' sig. åt detta nöje på trevliga platser, som de eljest: jagar förbi. Ja, säg om inte det svenska" folket blivit bra be- > kvämt av sig. Det är precis som i blankt gåve katten i att till alla" de kloka räd, som våra erfarne föresatte ger oss al- " deles, gratis. Nej, fram fö - stramare livsstil, IA Det var ju DU som tänkte skaffa f sikerhetsbälte? Ira tänket — men gör det också! ' NIF CA. ” Många -forrier ne " Riksdagsmannen ” falade all- varligt och "uppriktigt men ack så långrandigt: : - " o— Jag skulle vilja genomföra en bostadsreform, och jag arbe- tar för en jordreforrn. En uttråkat röst i salen: Cem . än nte ell "SVALORNA har kommit, och nu : håppasfvi bara-att de: har som- maren i sällskap. Redan -i. början av förra veckan rapporterades den första ladusvalan i norra Halland och i onsdags fick vi uppgifter om ladusvalor- i :Vinberg.' De: övriga svalarterna — hussvalan och'back- svalan — brukar vara ungefär lika tidiga, och det.är mycket troligt att även de börjat anlända. «. -' 4! FRÅN SIBBARP fick vi -hårom dagen " en :lång « rapport » om , in- tressanta' vårtecken. Där berättas bl a om törnskatorna, som obser- verades första gången den 20 april, Det var en ovanligt tidig ankomst- datum. Törnskatan ' är ' en vacker men . ganska rovgirig liten fågel, som gärna -håller:till. bland nypon- buskar": och 'andra /taggiga +snår. Korpar har'mari också "sett ganska ofta i Sibbarp i vår, och det" är verkligen ' glädjande. ” Denna” vår största kråkfågel har annars blivit så sällsynt, i hela Sydsverige att man med skäl 'diskuterat en frid-j—7 lysning, Det vore i att veta " Den här änordningen r t kt att) komma till: användning för ätt. släc- ka' elden i brinnande sportflygplan eller jaktplan, skriver Populär Me- -| kanik i sitt majnummer. Vid kata- stroflarm "på en flygplats köres en lastbil med ”jättetältet” ut på fäl- tet, och om planet fattar eld "vid kraschlandningen, hissas den väl- diga klockan .ut över det -brinnan- de planet och fälles ner: över det så att lufttillförseln strypes. På un- dersidan av den väldiga kupolen av eldsäkert material tänker man sig - NWättetält släcker flygeldsvädor Förutém denna. artikel publicerar tidskriften också en artikel om de turboel lok: tiven" på 8.500 hästkrafter. som Union Pacific helt nyligen satt in i trafiken i. USA. ”Planera 'fritids- stugan rätt” heter"en annan ”arti- kel som ger goda råd hur man för- billigar "bygget av sommarstugan. (ASVARAR > Under denna rubrik besvarar "Herr "riksdagsman J Krökén, som i dag avreser till K Huvud. ståden för att i riksdagen avga sin Nej-röst i Pensionsfrågan, har iförts en från Fältjägarcorpsens rymdavdelning utlånad cylinder med förstärkt 7; munskydd jämte Plastvantar för det ingen. främ- mande bacill skall nedlägga vår en. svensk . legitimerad läkare "Som bekant kan en på grund av Kr läsekretsen. frågor Förse. frågorna med lämplig signatur och.uppgiv helst ålder och kön, Det är givet att envars . Snonymitet 'obrottsligt ' bevaras, Märk breven DOKTORN SVA- " RAR och sänd. de till redak= tionen. a PAA > "Blodtryck ” sv. Med astenisk konstitution = eller +'Som "ni säger, människotyp. brukar man avse en kröppstyp, - 'som. utmärks genom gänglighet, ringa tendens tiY fett- bildning, vinkelprofil; sluttande ax- lar 0 sv. Den rätta benämningen i Pl och fot ier visar detta torde dock vara några familjsvillor. ..i hög klass men till lågt pris, Jörgen Maimann testar Taunus 17 M, en fullblodseuropé i "amerikansk stil; också i som skall «spruta ut kemiska eldsläck- ningsmedel över brasan. Anordnin- gen är uppfunnen 'av tre: spanska jaktplanspiloter, vat och slutligen, kan nämnas ett bild- I reportage: om ovanliga vapen .från hela världen: blåsrör för förgiftade pilar, . slungor, - murbräckor, -: kata- pulter, knivar, bågar och spjut.” : skotypen” får: sådana besvär, Den Astheni är ett grekiskt ord och betyder ungefär kraftlöshet, Ordet astenisk- användes mera när man vill beteckna en viss personer Nej-röst meds föra, det vi alla bliva pensionera= de, vare sig vi det önska eller ej, Herr stadsläkare Aug Tert Sal, - vén medföljer som" medicinsk övervakare, |: .4ev selen Py an [d N - Ändring a av trafiklagstiltningen kräver herr bat vet 'Akerström, Han påpekar att c:a 80 96 av tra, fikolyckorna sker med nyktra personer. vid 'rattarna, , medan - endast 20 2 vållas av sådana med . s k promiller. Detta bevisar ju med kalla siffror, framhåller herr bat vet A i en skrivelse till myns > eta omiå att vår lagstiftning på " ett; ;mråde måste omvändas. RR va hetstyp. Denna märkes. utav. bristande uthållighet, såt eller benägenhet för trötthet," samt när |. ådana i får k säkras - de skola Även kunna . nervösa ' besvär präglas : ofta' dessa av symptom, som ,i- mindre grad återfinns när den motsatta männi- om . korpar: observerats ' även på andra håll i Halland. Passa bara på så "att Ni inte förväxlar korpen med > råkan. : Råkor' är nämligen också kråkfåglar, och liksom kor- parna är de helsvarta med undan- tag för en grå knöl över näbbroten, Råkorna är ungerär lika stora som en: vanlig kråka, medan korpen är |. minst en halv gång så stor. > "VÅRBLOMMOR är det. gott om ute i markerna just nu. I den nyss- nämda. rapporten från Sibbarp be- rättas bl' a om blommande back- ' Vitsippor har det "också ott 'om i år, och till följd av ädret. har: deras blomningssäsong '". värit '. ovanligt läng. ' Just nu börjar fruktträden blomma, och innan vi vet ordet av, är vi mitt uppe i den allra vackraste Du, när ditt öra såras av dvärga- Kn kivet, 7 or issljud störes i Sverige över 1,5, milj avelsfår -— 'nu «finns , det "tecken på ' att den yrkesmässiga fårskötseln börjar öka berättar statskonsulent E. Anders- son, ' lantbruksstyrelsen, i. Hus- hållnirigssällskapens tidskrift. Bl a ökar anslutningen till fårkortrol- len i Dalarna och Norrland, och det torde härvid vard” fråga om bruh delar där kan ” betraktas: som em” Dy produktions- gren. Av vår "nuv. | därstäm finhs- inte Imindre än: en. fjärdedel på Got- lend, som sålunda intar en sär- . ställning. Där finns också Skandi- :maviens största fårbesättning, näm- ligen I Skäggs” 4 Väskinde- med om- :kring 950. modertackor.” Närmast 'effer Gotland "i-fårantal "kommer Värmlandå, "> Nortbottens, . Väster- iGävleb "gs, Skaraborgs, Jämtl "Östergötlands; Stockholms och Väs Aternorrlands : Vår produktion av fårki upp-j jgår endast till. [4 a 1099 ton, medan] öka kan beräknas "gl c:a 2.000 ton. Hälften av:--behovet-måste alltså! - täckas genom import. Härvid är, . - dock att märka, att det importerade köttets kvalitet: är högre än det 1. + att: inom landet” producérade, "varför en. produktionsökning måste åt- följas av en kvalitetsförbättring.| . "Vår" ullproduktion + fyller endast) en ringa bråkdel av landets total "behov. Ull av den finlek och mängd iaom - 4 allmänhet behövs för be- klädnad kan inte med fördel pro- "duceras inom landet. Däremot vore. det önskvärt att hemslöjdens be- hov av lantrasull kunde. täckas i större utsträckning än nuv ir Ökningen av "den mera yrkes- . mässigt bedrivna fårskötseln torde än” så länge vara av ringa omfatt- ning, säger "konsulent: Andersson, som dock' finmer "detta" naturligt med, hänsyn till att fårskötseln se- dan flera år till följd av nedgången « fir. okänd på många håll och där- ” Hör helt enkelt inte kommit ifråga- wid, "driftoffiläggningar.. Utrymmet för en ökning kan betecknas som | Kott. Då komsumtionen av fårkött lär Jåg i jämförelse med 'andra län- > ders synes det inte heller osanno- me att den'kan höjas 'om” produk-' tionén "ökas. För vatt fårskötseln skall få den omfattning som den . är berättigad till fordras: emellet- tid. att dess lönsamhet i förhållande til andra pro tionenrenar kan än' gom siu är möj. td: na är härvid sit utnyttja betet och utav : ditt hopp, : «+ " stig.; på de fria höjderna av livet, på din tankes Suliielma opp. P Sturzei Becker Nästan skotskt - NN — Hörru vaktmästarn, hur myc- ket gav jag i dricks I går? — ”Trettiotvå öre. Herrn. ' —" Nå gudskelov. Jag trodde jag tappat dom. Min man är en Hlidelsefull spelare! — Det är ju förfärligt, stönade väninnan. -+— Men han har en sådan obe |skrivlig. tur, han vinner alltid, : Ä, "det är ju härligt! ' ”Villrådig”. Jag förstår ert di- lemma, men jag skulle ändå avråda er från att hindra speceributiken att leverera varor till er man även om han köper mycket onödigt och sätter sig i skuld, Under alla för- ) hållanden bör det göras diskret, så jatt han tror "att det är affären som sloppat krediten, Annars skulle det säkert gå oerhört hårt åt hans man- liga självkänsla, Om ni har någon juridisk möjlighet att hejda hans dlöseri kan jag tyvärr inte avgöra, nen varför inte tala med en jurist sm saken? Hoppas problemet löser li; häl sning. - sig och hjärt g ”Gallie”, >Hrådskande".” Till högtidsdräkt kan man endast ha kort aftonklän= ning om denna är påfallande ele- gant både till .snilt :och materi t ex i: lamé, paljettbroderad, duchesse . eller. annat festligt tyg. Långa handskar, vackra smycken och t ex en esprit i håret förhöjer |» naturligtvis det festliga intrycket. I annat fall är det mer korrekt med lång. klänning, även -om kort afton- klänning '' är modernt 1. år, "Med hjärtlig hälsning, , NH H nGaltie”. . ”E, RP skulle gärna vilja ha tex- ten till. dels en gammal 'visa om Helga Fägersköld, dels: en annan tur svsedda som var modern för ett sextiotal me bygder. > :TURKDUVORNA i Falkenberg, som kom hit. för: första. gången i fjol, har vi berättat om flera gån- ger tidigare, Härom dagen berätta- des att man funnit en turkduve- unge ”Nere”på "marken; och detta skulle alltså vara bevis, för: att fåglarna häckat här. Duvorna har tydligen lagt ägg redan: omkring den 1 april, I våra vanligaste hand- böcker om fåglar har det. hittills varit ytterst knapphändiga eller in- ga alls uppgifter om turkduvornas levnadsvanor. i vårt land. Det är därför av stort intresse, om, man så noggrant som möjligt kan kartlägga deras utbredning och levnadsför- hållanden. . så GÖKEN har kommif Den gläd- jande nyheten 'får utgöra 'slutvin- jett på vår naturspalt för. den här gången, Tidigt i lördags morse hördes ' gökens välbekanta ”ho-ho |. > från Tröingeberg strax utanför Fal- -| kenberg. : Snart. kom också ”gök- rapporter ” från andra orter; och därmed får vi hoppas att sommaren 1959 på allvar - kommit : ill” | ”Rikello” SGU:s s CP- lott: en bättre. lott" För att st Folke B dottes Allmänna Svenska a Stådnings” AB har räknat ut att städningen på kontor i fabriker. och statliga och kommunala "inrättningar går : till drygt en miljard och att städningen i hemmen är värd 600 miljoner kro=- nor, Det beräknas då att i hemmen stadas det en timma om dagen, Den tiden räcker inte alls till'i lant- hem "där man' sysslar med. foder, djur och mylla så mycket, och in= te heller i flerbarnsfamiljerna, Men det inå vara: med tiden. Den mås- te räknas olika från' fall till fall, vad som är absolut ologiskt är att säga att lejd hjälp är värd tre till fyra kronor. i timmen .medan en 'husmors städning inte är värd mer än två kronor, Hon kan nämligen inte städa. Hm.,.! I de flesta fall är det husmödrar som städar där det städas bra, En ung nybliven hösmor, har kanske inte full rutin, Men numera, går flickor: på hus- hållskurser och den 'som lär hus- håll : får” också lära sig städning, något "med kursen, Det finns : slarvigt städade lokaler och det finns slarvigt stådade hem, Men jag vet en skola, som städades. av en man, där. väggmålningen täckts av. så många års rök'att. när sen hiusmödrar gick till 'attack : mot smutsen befanns det att det fanns en dekorationsslinga uppe vid ta- ket som ingen förut sett i manna- minnet a > Det existörar en ' ammal obotlig benägenhet att undervärdera hus- mödrars .kunnighet och arbetsför- måga. Om husmor enligt utrednin- gen. städar en skola eller ett kon- tor är hon kompetent för, tre. till fyra kronor.- Ii; man kan ; Kan. h mamma städa? 7Av Märta Leijon bru: kar kallas: cyklotym och kroppsty- pen benämnes pyknisk. Man tycker sig” "ha. funnit, . att: schizofreni ärk hos och :den manisk-depressiva sinnes- sjukdomen” skulle vara. vanligare bli trött och. utled för mindre än så? Kan man: tänka. sig att om lantmannen plöjer hos grannen då gär är han fullgod: arbetskraft,” men arbetar. ahn, hemma, då ä är han, se= kunda... - "Lagen, säger & att busmoderns a ar betskraft i hemmet bidrar till hem- mets försörjning. Galet vore det väl |: annars, när man annonserar. efter hembiträden” för 'fyra'. hundra: i månaden, eget rum med bad, radio bestämd arbetstid, lediga dagar och fri kost, Finns det någon främling : som kan. göra eller gör så mycket iiett hem som en; ambitiös hus- mor gör? Jag har inte sett någon. Det finns slarviga husmödrar, men de är inte "mångas Det finns sn ofta kostar husmor både hälsa och. liv därför, att. kraven och behovet är så stora, Varför inte erkänna att det kontanta .värdet av, hennes. in- sats för hemmet är lika stort hem-' ma. som om hon: arbetade börta? Måste hon. absolut. känna sig vara utan värde på jorden, bara få höra, att vad hon än är eller gör så för-. blir hon sekunda så länge hon Vår- dar ;sig : om . sitt "hem? Inte' ens glädjen: av att vara rättvist värderad egkall mari unna henne, Vad är det för slavårivarmentalitet. man har? Han skullé tänka En känd riksdagsman vär för nå- KR gra år sedan” Anders Paulsen i Ar- skåne, begåvad. med "stort hel- löv, skäg: lerob En gång: ville kommu” ilskna till för mindre. Husmor, får ju inte betalt för arbetet! i hemmet I men därmed är det:ju inte sagt ”Jatt hon är andra klassens arbots- kraft där, Värdera. kan. folk göra som de: vill, när det aldrig betalas ändå, men det är hårt att bli under känd just där insatsen är värd mest. aktionen för' hjälp åt barn med ce- rebral Pares (CP) har" Sveriges G bund "| Det är helst att arbetet blir godkänt, åt- minstone. Det är väl inte tvunget att nedvärdera hemkvinnans insats es startat ett ätle-totteri som omfat- tär 1.000.000 "lotter, vars hela be- hållning skall överlämnas till Folke dotte-akti ärsälini av. lotter pågår nu för fullt över hela landet och alla SGU-avdelnin- gar arbetar för. att placera SGU:s CP-lott”— en bättre lott — hos välvilliga. köpare. ” Även. om vinsterna i "detta 3 sam- manhang är av mindre betydelse än i många andri. fall, så bör det [ar kanske nämnas att, de 40. högsta vinsterna utgöres av skinande nya Volvo PV 544'samt därutöver 19. 960 andra vinster. = 773 : Hjälp till-att göra vad du kan för att göra Zö da" barn]; sö Jag skulle gärna vilja. betala tillbaka tian jag lånade av dig i ng Fint, du är faktiskt den f förste på länge... . . '- Som betalar igen? H :— Nej, men som gärna gör det. ”Försvunnen "all lycka / I jär acdan och började" med orden nen all frid”. På förhand. Gallio”, barn” till glada : försvun- på det viset, som man så gott som alltid gör? Till och med i vår tid | Kan man tänka sig att. om :jag städar på ett kontor, tvättar fön- ster och torkar golv. och gger blyertspennor till rätta, då "är. jag fullvärdig arbetskraft, men om jag städar i ett hem, där det skall skö- tas, möbler och textilier av många slag, där det finns så mycket. som ska putsas och" vädras, då är min arbetskraft sekunda, Kan maninte ande för vem som |t- nalnämnden köpa en liten bit jord jav honom. Han gick : till "kommu nalnämndens sammanträde med ett Han' var bonde" och sociale)” . Vad ler blodtrycket torde för- höjt blodtryck vara vanligare hos tjocka. "personer: än ' långa, liga, magra; Efedrin är en me- dicin som stimulerar cirkulationen och ges ofta vid långsam hjärtverk-. samhet för att påverka ' densamma, Preparatet användes ä även vid mån- ga andra: tillstån id. särskilt id ast- v Dec tyder hjärtsvaghet, som hjärtats re- servkrafter "ej räcker till för att övervinna/:”Norsk. magmedicin”,. - ett okänt "begrepp. — mot ', MONnsu= ner; och förödande lemmeltåg, "Avgifterna härför äro mycket ”facila, «+. E . (Grönk Veckob). Den, i Portugal verksamme in« h och -ungdomen för kvinnor är att nysa så ofta de: bara orkar, In= diern säljer följdriktigt med nys« pulver: impregnerade ' små siden« näsdukar ' som.damerna ' alltid kan ha tillhands i väskan, Ett-par-tre är | kraftiga nysnin jar och Ni blir strås ” lande > vacker och pigg, sent på - kvällen, ; under och efter 'daänsen, ra år sedan Anders Paulsen i Ar« > skägg. Han” var Bonde och. sociala." demokrat, -En gång ville kommus: : nalnämnden, köpa en liten bit: Jord... av honom; Fan gick till kommunala, nämndens sammanträde med ett bud. , Kommunalordföranden läs- e' delsarnma. och kom till det resul. tatet att Paulsen begärde sexhundra FÅ — Inte alls: Det sista blir gett mint "man utstöter: när han får. se Har "den anklogade kallat er lot? Inte riktigt, 'men han s sa att i fråga om begåvning , kunde. vå varann i hand. I kronor för sin jord, 2 Vill du. då "vara byglig och s gå ut en stund, medan: vi diskute= far den här saken; sa ordföranden, .”, ” Detta, tyckte inte Paulsen om men . / han” sa ingenting utan' gick,' Efter | en ' halvtimme ' blev han. inkallad och fick följande tilltal: "5. 1 +— Ja, Anders Paulsen, nu har vi” ” Idiskuterat' och tänkt' igenom ditt irslag och vi bjuder dig 500 kr. + Jaså; svarade P, får jag be her- farna att gå utanför ett tag medan", lag sätter mig ned och tänker på förslaget, Pr - anbud; K läs- te detsamma och kom till. det re- sultatet "att Paulsen begärde! sex- s& dra kronor för sin jord. + gå ut en stund, medan ' vi disku- terar den här. sak 7; 82” ordföran” den. - Detta tyckte. men -han 'sa ingenting utan gick. Efter en halvtimme blev han in- kallad och fick följande tilltal: > — Ja, Anders Paulsen, nu har vi : diskuterat och . tänkt igenom ditt förslag och vi bjuder dig, 500 kr. Vv Jaså, svarade P, "får jag bel. herrarna att gå utanför ett tag me- |. dan "jag sätter mig ned och tänker | på förslaget. ' vill du då våra hygglig och f inte Paulsen" . om. e vad min n; ya sekreterare hunnit med i i i dag! Date anor LIC böt uret : AS ÄMADAASAANAMAMNAMARAADAA AAA NKSAAMABANA MAMMAN SA MAMMAS ANAASAMDASAADDA SAMA SM SAMMAARAAARS AMA FIVEFEYTYTTTYTYYYN NYFTYSTYT! kunna i år. inte eadast regnför.. ec skred, tyfoner, gräshoppor - Nys och ni blir edt . ”m "känd riksdagiman. var för någe 0 löv, Skåne, begåvad ned stort hel= +: > + 'diske skönhetsexperten, G L, Ra= cl seh tycker att piller, krämer och » skönhetsvatten, av. alla: de slag är ” humbug; Det 'enda-sättet att bli vacker och få 'behålla "fräschheten +.” r i uu
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.