N:R 113, ARG. 28, . Laholms Tidnings "Tryckeri, Laholm , ll " ONSDAGEN DEN 20 MAJ 1959 hd = Nyheterna från södra Halland finns i Laholms Tidning & ING. Fotboll på skolschemat en nyhet de yngre i Laholms samreal| » Det vackra pingstvädret hadi för "regnskurar — de senare | : idrottsplats, '., samlats för ett så trevligt Det å var inte' vad "slags fotboll som - helst, man spelade, Öv- ningarna .: genomfördes ' under noggrant: överinseende av, ung- domsintruktörerna Nils Harrys- son och Lasse Johansson, i van- liga "fall hemmahörande i La- holms Fotbollsklubb men i detta fall "representerande 'Hallands Fotbollsförbunds- .Ungdomskom- mitté,': som har kläckt ett mycket in- tressant. och; som vi. hoppas lyckat "projekt för fotbollsstan- "dardens höjande" här i Halland, berättar , Nisse . Harrysson ” för Laholms "Tidning under en paus si inströerandet. ”.: : Kommittén / har -'kohtaktat länsskolinspektör N.A: Nordin för att få komma in på vissa « ” skoltimmar ; och, genom : sina ' instruktörer. undervisa! pojkar- i vs naicde .elementära grunderna ' od det" pöpulära. spelet och fö . att-låta" dessäå ställde "sig: mycket "ven ' lr J-närmäst avsedda för pojkar 4 åldern” 12—16 år, och, i år blir det bara städernas unge domar, "som , blir. undervisade. till god nytta — drog över den Där hade på för -— Det är ungdomskommittén, . ; till förslaget och: tack . Lösnummer 25 öre ett f e försvunnit på tisdagen, och en kylig vind, följd av grönskande mattan på Laholms Älg. gick i land Ett ” ”älgdrama”, som dessbättre slutade lyckligt, utspelades ' på i Lahol hal pojkar avbrott i studierna som att lira fotboll. -NISSE HARRYSSON instruerar Bengt Åke Nilsson från Tj 1 medan 'en del andra "”samrealelever: intresserat. tittar på. ur samrealskolans första klass ten. På : förmiddagen Sprang en vacker älgtjur ut i vattnet vid Trön- " Jninge och simmade ut från kusten. Efter en stund tänkte han : åter," vända in mot land men blev skrämd av ett par småbåtar och begav sig utåt på nytt. Tjuren simmade allt längre mot söder, Fråa Påarp kunde man i ett par timmar iakttaga älgens kamp för livet. ute i ha- vet, men till sist förlorade man honom ur sikte. Älgen klarade i alla fall livhanken. Vid-2-tiden på middagen sågs han -gå iland ute vid Snapparp och bege sig in i den "skyddande Tönnersa- skogen. . Det händer. ganska ofta, att älgarna ger sig ut i havet och allt för ofta samlas det folk på stranden för att åse djuren ute i vattnet. Därigenom” skrämmer man älgen från att bege sig upp på land igen och man kan däri- genom orsaka djurens död eller » havet, : onödiga ' ansträngningar ute i ute vid Snapparp! CP-barnens hem i Hemmeslöv haoljck 2 första syi vid H tens kust, som skall ge CP. Sedan dess har det varit Det var ursprungligen me- ningen! att anläggningen, som ritats av arkitekt' Thornberg i Malmö, skulle påbörjas i så god tid att den kunde ha varit fär- dig nu. Men som alltid i Llik- nande sammanhang hakade det upp sig . det var i detta fall främst avloppsfrågan som ”spökade”. Hemmeslövsstiftelsens verkställande 'ledamot, konsul Sten Wennerth i Malmö, omta- lade i vintras för Laholms Tid- ning att man underhandlade med domänstyrelsen om att få släppa ut vattnet i kronans skog. Förhandlingarna drog ut på tiden och först i vår har det blivit klart mellan stiftelsen och domänverket, omtalar' ordföran- den i Karups byggnadsnämnd, byggmästare — Bertil Nilsson, Skottorp, för. Laholms Tidning. Samtidigt har länsarbetsnämn- den meddelat: ' Då byggnads- arbetet inte kunnat påbörjats så -barneny, de glömda barnen, ganska tyst om denna stora en tidigt att anläggningen blev klar till sommaren 1959, är det lika bra att vänta till hösten, så att bygget blir ett vinterarbote. -Konsul Wennerth har med- delat mig att arbetet kommer att påbörjas omkring den 1 september, och givetvis är vi inom kommunen tacksamma att ha ett så pass stort projekt kan påbörjas först i september Den 17 september i i fjol, På tioårsdagen av greve Folke Bernadott lövsstiftelsen, den anti es död, togs det äggning vid Laholmsbuks lycklig och angenäm sommar, anläggning, att ia till fram på höstkanton, Arbetet är nämligen mycket omfattande — en de! av byggs naden skall antingen muras eller gjutas, — Hemmeslövsstiftelsen kom= mer inte att likna några andra sommarkolonier. Genom att den är avsedd för de handleapade (Forts. & sid. 3) er afts: nettovi kilowattimmar (kwh) unde | dnlch Från nst översteg SS 9 miljoner kronor : förra året I vattenkraftverken i Sydsverige producerades 910 milj. r 1958 mot 879 milj kwh året före, heter det i Sydsvenska kraftakticbolngels verksom- "erhölls 1.849 milj. kwh (11 .producerade Sydkraft us Ir Helgeån pågår byggnadsar- betena för Broby' kraftverk, om 3.600. kw. Det beräknas ' vara Em "utvidgning av: vkyrk "på den gamla kyrkogården. . ; utförande” kan- inte” med . tade, att kyrkogården i Våxtorp skall ' utvidgas, - omtalar -kyrko- herde Arvid Hallind för Laholms Tidning, Något ' beslut ' om” när - Men till nästa år h vi i viss” > utsträckning . kunna , ut- sträcka" programmet att omfatta . även, "landsbygdskomnyunernå. vi ; vår samlade i. Halmstad på an nandag. ”pingst' och" diskuterade, då detaljerna, Vi var överens om att. göra vårt bästa för att po- pularisera fotbollssporten bland ungdomarna; Val on. » —, Det. är givet, att vi inte hiriher så mycket på en förmid- " dag, fortsätter Nisse Harrysson. Men ", vi : har börjat med det första. provet till teknikmärket. : Det går ut på att pojkarna från sex meters håll skall slå en stil- lastående boll genom" en 75 em "bred port. Det kan. kanske se : enkelt ut men -är inte så lätt. Bedan "kommer vi till de andra delarna av provet, som omfattar bl; a. bolljonglering, slätlöpning m. m; Provet omfattar fem mo- ment,” som man skall klara in- nan man får teknikmärket. r' — Vi får hoppas, att det ar- bete, som vi började för några betet skall igångsättas 'fatta- des, dock inte, men 'jag skulle tro”.att man "kommer igång till hösten. Någon utvidgning: har inte "skett 'sedan 1931, 'och det är därför fullbelagt med grav- platser på den gamla kyrkogår- den. : — "Det finns ett förslag till ny kyrkogård ' sedan 1931, men detta har vi helt gått ifrån: Det rör sig på alla områden — även i fråga 'om”kyrkogårdskuluren. Det" nya förslaget avviker vä- gamla," och ' trädgårdsarkitekten och > stads- trädgårdsmästaren John Ahn- berg :i Halmstad, har lyckats äldre. kyrkogårdar skulle grav- platserna alltid ” vara - inramade strikt inrutade. år sedan, här i Laholm genom « (Forts. å sid. 3) . ; Jäggas direkt. i gräsmattorna. sedaw, kyrkofullmäktige ': beslu-' sentligt från det snart trettio år , förslagsställaren, r få fram. en tilltalande. plan. På med staket eller häckar men i det 'nya förslaget har det blivit plats för nya och mjukare linjer. —:' Gravplatserna ligger inte Arkitekten harl. låtit skapa buskage och gräs- mattor, och gravhällarna skall a osåiden När utvidgningen kommer till kerhet 'sägas; men” allt för länge ,:: 3 et nya ovarådet: tilltalande även 'arbetsbesparän-. de. Vid den blivande gravsätt- ningen kommer 'man inte heller, att "börja i ena änden av det utan gravarna kommer att spri- das ut över: kyrkogården: men jag tror att det ger plats för c:a 300 gravplatser” vartill ligger utmed vägen som från, gen mellan Våxtorp och La- holm, tees een DE (Forts & rid. 3) i Våxtorp I här . länge st arit aktuell, då: det "knappast finns några gravplatser kvar -- förutom att. .det' blir. estetiskt. . nya området. så att det bara blir ;' en" liten hörna; med blommor, ':; 2 — Exakt hur stort det nya 2 området blir kan jag inte säga, kommer : ett. område för urn- : gravar. Den nya kyrkogården : kyrkan går upp till stora vä-' - VÅXTORPS GAMLA - kyrkogård. är och k att påbörjas kyrkogården är hu helt utnyttjad som beg ravningsplats. En tillbyggnad av i höst. kratttillgångar i Norrland | 15 milj). I egna ångkraftverk milj, kwh (216. milj). driltfördigt i september 1 år, Ansökan om tillstånd att bygga Njura kraftverk om 2.000 kw har. ingetts.till .vattendomstolen. Utredningsarbeten för Gonas- torps kraftverk: om 4.000 kw pågår. : Anläggningen kommer att. utnyttja 'den "sista ,kyarva= rande outbyggda Tallsträekan i Helgeån ” nedströms Osbysjön. Inkomsterna ' under '1958 var '1159,9 milj kr (156,9), Neltovin= sten är 9,2 milj kr (6,9). I lönor utbetalades 20,4 milj kr (19,7) och ”medelaäntalet anställda : var 1.559 (1.550); Till stämmans för- ']fogandé: står 11,8' milj kr (9,3) och ' styrelsen föreslår oförlind- rad utdelning med sex procent eller 6,7 milj kr och att reston kvarhålles på vinst-: och för- lustkontot. - O. Larsson ny pastor i Laholm 50 sid. 8 Tiden för realexamen n :'28 maj blir det Laholms tur | går i år upp i'de muntlig skrivningarna. : Det : stora antalet elever har medfört ' många - problem och prydda marker, men har ni tänkt på att det i dag endast Laholms realexamen i i år - | dagen, rum i vå dagar ärmar sig och torsdagen den att kläcka ut en kull grå” mössor, för övrigt den' största kull som någonsin förekommit”, i Laholms samrealskolas historia. Ej mindre än 74 elever a proven sedan de godkänts i man” måste. för första gången dela upp eleverna på två dagar. Det 'är inte roligt, allra minst för dem, som får vänta till andra men 'det går inte att ordna på annat sätt enligt vad ”IL.aholms Tidning erfarit. Det blir ej mindre än. 12 grupper exa- menselever och lärarna" räcker ”linte till. Därför får även freda- gen den 29 bli examensdag. Sa- ken torde slutgiltigt beslutas på skolstyrelsens sammanträde på fredag.” Örkelljunga får ej försöksgymnasium ”Skolöverstyrelsen har hos kmt | avstyrkt - bifall till Örkelljunga kommuns begäran att få inrätta ett treårigt 'försöksgymnasium, |- baserat på korrespondensmeto- den från nästa läsår. Då överstyrelsen tillstyrkte upprä det av ett gy id « |i Klippan, förutsattes att Örkel- ljunga skulle ingå i det nya Annelundskällan i Tjärby socken " "Hälsobrunnen. som glömdes bort En upptäckt som, om ej alla förutsättningar slår fel, kan bli betydelsefull för Luholms- trakten, är påträffandet av Annelundskällan i i Tjärby socken, skriver Johan Jönsson Dixius isin dagbok av 1890. ”Dr Pontus Söderberg i. La holm, som en gång 1889 gjorde ett : sjukbesök på platsen, kom händelsevis att smaka på vatt- net från en där befintlig källa vilken i många år alt mjölk- S - käll Annelund. Smaken sade honom genast, att detta vatten var me- ra än vanligt järnhaltigt, varför han ' lät undersöka det på ke- miska stationen i Halmstad. ' Analysen utvisade, att vatt- nets järnhalt var ganska be- - tydlig och att här förefanns eft . hälsovatten, som väl kunde komma att spela en betydande roll; Ägaren av det hälsobrin- gande vattnet, jordbrukaren A. P. Johansson, vidtog genast så- dana tillfälliga arrangementer, att allmänheten kunde få pröva på den stärkande drycken och detta med det goda resultat att oaktat "källan är känd nästan endast i orten, den dock nu räknar närmare ett femtiotal gäster, . därav-' många från grannprovinserne. : De förutsättningar, som ford- ras för att en brunnsort skall kunna bli riktigt livligt frekven- de sådana, finnas, såsom tillgång till sött och salt vatten, barrskog m. m. Annelundskällan är näm- ligen belägen i utkanten av den stora ' kronoplanteringen = vid något sådant har inte osg veter- - ligt omtalats i nävderna, Kan- ske källan finns kvar än? I så fall skulle det vara intressant för Laholms Tidning att få ett ddelande om detta. Pp, några väg från Lagans utlopp i sjön. Såle- des är det ingen svårighet att kunna tillhandahålla såväl var- ma som : kalla bad och der för bröstlidande oundgängliga barr- skogen, som från tusende tunn- land sprider sin härliga hälso- doft kring nejden, är redan 1o- vad tillgänglig för allmänheten. Såväl läkaré som andra för- stäsigpåare se redan denna käl- Jas framtid i ljusa färger. Ock- -så arbetas det nu med iver på bildandet av ett aktiebolag, vil- ket ' redan ' till vintern skulle kunna börja uppförandet av ett varm- ' och kallbadhus, Ioge- menter m, m. - Då i spetsen för detta företag står, dr Söderberg, tycks man ha de . bästa förutsättningar för framgång. Det bör ej förbigås, att de brunnsgäster, som i år besöka källan, äro synnerligen belåtna med vattnets verknin- gar.” har Dixius satt gom rubrik på en notis i sin dagbok några da- gar senare. : Så här fortsätter han: ”Natten till den 23 juli 1890 bortstulos ur en kista vid Karsefors 23 st. laxar, vägande tillsammans 83 kg. Denna stöld har under augusti månads bör= jan utgjort ett litet polispro- blem som den 9 äntligen närma=' de sig sin lösning tack vare upp- syningsman Sveninii och stads- fiskal Palmgrens stövaregeni och energiska upptäcktsåtgärder, Genom «deras åtgärder voro nämligen till nämnda datum så pass indicier hopsamlade, att gärningsmannen, 18-årige hem- masonen N. N,. kunde häktas så- som förvunnen till stölden. Han nekade till en början men blev sedan konfronterad med hand- lande ' Samson i Halmstad till vilken han sålt laxen. Han blev igenkänd av såväl Samson som flera andra personer som va Tydligen har det aldrig blivit rande identisk med den person, r med i 4 - ih, kunna. upptaga kon- pr p ” N ARD) ill midsommar, Midsommardagen inträffar i är enligt riksdagsbeslut = |gymnasiets upptagnaingszon, er-|terad oc) Hr 4 som utbjudit laxen till salu - I oh kort månad Kvart namn är a bästa t tänkbara för en midsommardag — det är inrar skolöverstyrelsen. - | kurrensen med mera fi ågot av med b ty | ' den 2 . - a . q a gom firas «re nöt - . . As Flor | , , ; : en NM - + H > i + . ; - 4 4 ” T - ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.