tvevevevuvyerereeeyTtTYY vertyrvYyvv an M "> LAHOLMS TIDNING. ' > i "Den :gamle” stannar . -: Förbundskansler -Adenauer har + kastaf en politisk bomb eller skall wi kanske säga, en ny bomb. För någon tid sedan för-. vånade han både sitt eget parti, tyskar av annan politisk trosbe- kännelse och omvärlden med -att acceptera kandidatur till "för- 'bundspresidentposten, där" nyval skall ske i sommar. Om han val- des till förbundspresident skulle det betyda, att han inte längre - kunde leda Västtysklands politik utan i huvudsak få nöja sig med ett utöva statsöverhuvudets rep- - resentativa funktioner. Det gjor- " de onekligen ett egendomligt in- tryck, 'att en så självständig för $tt Inte säga självsvåldig herre "som den gamle Adenauer frivil- ligt avstod från den makt han » gom förbundskansler nu i många år brukat utan skrupler.” Kanske " tänkte Adenauer att han på för- bundskanslerposten skulle kunna placera en man, som var' villig att sköta politiken helt efter hans intentioner. En sådan man fanns' LT : "DEN 20 JUNI 1907 ” segrade ” och sönderslagna Nazi- » tyskland till den europeiska kon- . tinentens politiskt ' och ekono- miskt starkaste makt. Han har gjort sig förtjänt av epitetet stats- man. Men liksom alla andra gam- ”:.Ja män på ledande poster tycks han inte -ha någon förmåga att bedöma när hans eget verk. får - anses slutfört och andra. krafter bör träda till. = - IG Vilka" konsekvenser hans be- slut kommer ' att föra med "sig får väl framtiden utvisa, men att de inte blir enbart av godo är säkert. Det kommer att bli nya svåra slitningar mellan Adenäuer och flertalet ledande män inom hans eget parti, det kristligt-de- mokratiska, och inte lär relatio- SM : Ert en av de amerikanska Åse och sjöofficerare som" ef- ter omfåttande prov tagits ut för rymdprojektet Mercury . kommer att skjutas ut i rymden, när det- ta inom €n.nära framtid blir verk- lighet, Vem, som skall bli den för- sta Tymdmänniskan bestäms ' inte. förrän i allra sista stund. a Alla de sju är lugna och trevliga familjefäder 'som inte alls verkar oroliga' över, utsikterna att sväva på en höjd” av i genomsnitt 193 km över jorden. De har frivilligt anmält sig till uppdraget. Hunden Lajka och diverse apor och möss är bara. :obetydliga föregångare till den förste.rymdmannen, ov oc de ' fått gits, Inte mi ningen varit hård,. i igenom. innan de. utta- inst psykiskt har test- nerna mellan regeringspartiet och Grips män” av panik' under fär" oppositionen bli bättre, Försöken på utrikesministerkonferensen . i Geneve att nå åtminstone en pre. liminär lösning av Berlinfrågan : kan inte.heller påverkas gynpr den i'koner är man såld, säger en av ledarna för operation Mer- cury. Enligt planerna skall projek- tet realiseras inom 18 måriader men det är möjligt att det dröjer mn 1962, - Satelliten, ' bemannad med samt av Adenauers beslut, 5 rymdmannen skall kretsa runtjor- De experter, som I dessa dr "I den ken bara, vars höjd varierar gar förhandlar i' Stockholm om | ,,ellan 150 och 240 km, under 24 . fi deni nd js Etzel, Men hans parti har sagt ifrån, att det inte accepterar Et= gel som kansler, det vill place- ra ekonomiministern Erhard på kanslerposten. Och det vill inte Adenauer, ty Erhard är en vilje- stark herre, som föredrar att gå slha egna vägar utan att fråga Adenauer om lov. 7. oc . Härl ligger förmodligen förkla- ' tingen till att Adenauer nu fattat « ett beslut av' rakt motsatt inne-" börd mot ' det "förra. Adenauer ekonomiskt samarbete mellan de timmar. Det är naturligtvis tänk- s k yttre sju staterna; lär, inte part ! attlUfyssarna -kommer först. heller .-ha någon anledning. att) De hållem-rockså "på med 'sådana - ' kasta 'hattarna i luften, Tvärtom | här försöka: =" a : ” bör tanken på Adenauers kvar: | Vem av de sju skall: uvälja ? ts de i .förbundskanslerpas | Alla har samma chans! Valet träf- fas vinte, förrän. minuterna innan , raketen skjuts upp . i: rymden, Rymdfararen får inte veta att han är den; utvalde förrän han stiger in i rymdfarkosten och hör kom-, mandot: ”Klart till start!” «>: latset' komma dem att lägga pan ”nörna i djupa veck. Tanken bak- om dessa förhandlingar" är" ått åstadkomma ett samarbete mel- lan de sju staterna i första' hand och sedan, när detta "väl trätt i mo : funktion, 'söka få till stånd en) ” Oerhörda påfrestningar tktsklock lse med ” Och vilka är riskerna vid en " atannar som fi dsk kanslerposten för närvarande, en motivering, som en av de le- . dande" männen inom Adenauers för att förhindra Europasupp-| sådan färd? De" är naturligtvis delning 1: två. rivaliserande eko- ofantliga, Råketen kan komma. in i . a + | fel: bana, den” kan: explodera eller nomiska block, Fade Erhard bli- | brinna; upp,/-Men ;om- den , håller vit förbundskansler i Västtysk- in eget ' parti förbundsdi I nen Eugen Gerstenmaier, förkla- med, den, motiveringen att det farliga utrikespolitiska läget inte tillåter ett ombyte. på förbunds-, rat alg Inte vara det minsta över- tygad av, i ] ft Adenauer har 'gjort en enastå-. ende” polltlsk insajs, han har på” kort Hd; lyckats förvandla, det be- : EN ÖVANLIG ARBETSMETOD |' tillämpar den av landshövding Ec- kerberg ledda. lokaliseringsutred- ningen, Bit för bit av utrednings- uppdraget penetreras, och droppvis redovisas resultaten, Härom dagen föll tre droppar från utredni ARR och:går,: rätt? Ja, det finns ytter- land hade denna uträkning san- ligare, en: rad risker 'och vi kan » nolikt vilat" på en realistisk | välja några av de största: MN grundval, Men med Adenauer tor; | - Rymdmannen får cellskräck i sin. de det inte vara lätt att komma te . till tals, För honom är vänska- in Det är mycket hårda prov som ' IEniav. de sju mercurymännen . En av de sju, ; Grissom, i en stol" - som roterar på två' axlar samtid igt." Med hjälp av en styrspak; . 0, oc skall han försöka hålla stolen i horisontalläge. rymddräkten, Håller inte den, sprängs han. sönder 'av övertryc- ket inne i dräkten, = cos Hänvisad till sig själv 1" den - lilla" rymdkonen ': ligger rymdmannen fastspänd med benen nedanför knäet i 90 graders vinkel mot kroppen i övrigt, detta för att minska påfrestningarna. Han kan pen, med Frankrike och dröl men om” sexstatsblockets 9 . vandling till Europas föregta sta- ter ett kåtegoriskt > rot dd en nas bästa för ögönén, Nägdt gäng måste » utflyttningen: börja och ämbetsverken. kom mer :då säkert till klarhet om att det 'går 'ått frimlevaå livet utan-]- för -Stockholris hank och s HH RT ye ÖN er ent da RIKSDAGSMAN .. WALDEMAR. SVENSSON: 4 Ljungskile har. blivit stämd. av. en godsägare vid Norr- köping, som anser, sig .ha blivit ärekränkt av lir Svensson under 'en |, riksdagsdebatt,' Men ' hr Svensson har hu "som : väntat: förklarat att rätten intex'kan ta. .upp målet till| bord, fortsätter . Stockholms-Tid- ningen (s); s oa Omedelbar > utflyttning — från Stockholm har vid 'det här laget rekommenderats + för tio skilda myndigheter. Av , militära för- valtningar gäller förslagen föl- p 2, efte ; han i egenskap av riksdagsman gjort sitt uttalande om godsägaren, påpekar Växjöbla- det (ep): = SN Enligt regeringsformens ” graf 110 "får riksdagsman ställas till Juridiskt ansvar för Jande:.: försvarets fi (till Eskilstuna), fjärde militär- befälsstaben (tll Strängnäs), ar- méns intendenturförråd' (till Fi- lipstad) och ledningsorganen vid Marlnkommando Ost (till Nynäs- hamn eller Nyköping). : Andra förslag gäller utflyttning av Tips: tjänst (till Norrköping), frökon- trollanstalten (till Lund), spar= banksinspektionen » (till Växjö), Penninglotteriet (till Gävle), Ös- terbygdens — vattendomstol — (till Gävle) och Signalverkstaden i Sundbyberg (till Borås). Endast I ett fall — Statens polis- : skola - hår utredningen; vid sin Prövning funnit, att skolan även i fortsättningen bör vara förlagd till . Stockholm, St-T fortsätter: . Av hittills inkomna remissytt- randen framgår att fler'alet ti frågade" instanser varit positiva Ull förslagen. Till besynnerlighe- terna hör att jordbruket närstå- ende organisationer I sina yttran- den varit negativa. Mot bakgrund av kampanjen från jordbrukar- håll om decentralisering av för valtningsapparaten i huvudsta= den, kunde man ha väntat att ut- redningens förslag mötts med all tänkbar värme från den kanten, Däremot förvånar det in , att el Personalorganisatione ställt sig Kallsinniga till flytt- Ringsplanerna, FÖRMODLIGEN KÖMMER som vanligt protester från de berörda verken, men man får komma ihåg Hit dessa” talar i'egen sak och de- vas utlåtande får inte bli avgö- - tande, är. Skånska uppfattning: . Remissyttranden från de berörda verkea är ensidigt avlattade och ofta får personliga önskemål bli avgurande för yttrandets: inne. börd. Det skall bli intressant att se vilken verkschef som blir först med att ge avkall på snävt evo- istiska synpunkter och tar Dagbladets (cp) I IIS GYM MIKUDDE) BLÄSES AVTONA > na " dagsman, 'Skulle däremot + den kammare han tillhör med 5/6 ma- Joritet bevilja” tillstånd till -åtal, får sådant göras, Stadgandet kan i praktiken betraktas som ett nära nog definitivt förbud för åtal mot riksdagsman i "ämbets- ning”, Lagstiftarna har velat ra Rane största möjliga frihet i utövning av deras viktiga uppdrag. . Hr Svensson i Ljungskile har självklart alldeles rätt, när han säger, att rätten inte kan ta upp” åtalet. Tillstånd till åtelet har varken begärts eller lämnats av andra kammaren, På grundval av utföra de handgrepp som skall fö- n Å ra honont' tillbaka till jorden.: ++. gens ordalydelse klarar sig hr|. Kroppen, och: framför. allt .blod- nål för den påstå dda ärekränk. | kärlen kan kanske inte motstå dén ningen. «> väldiga, g-kraft som uppstår när raketen :.rusar. fram genom rym- den... in H Rymdmannen kan stekas levan- de! Han testas därför i ett rum med 55 graders värme medan han har speciella termistorunderkläder. På sig... : : . stan Han;kan bli tokig eller drabbas ”. a fav panik på grund av raketaggre- Prenumerera . |8atens våldsamma tjut — det upp- Fd : går till 143 decibel när dragkraf- , . . a ten är maximal, . : , H Sprängs kabinhöljet av en: me- teor hänger rymdmanne.s liv på 2 , För vår del tvivlar vi på att lag- stiftarna med nämnda grundlags- paragraf verkligen avsett att skyd- da riksdagsman för allt vad han kan hitta på att säga i egenskap av riksdagsman, tillägger Växjöbladet. De sju mercurymän Malcol ning till frågan med det all å int S Ca v Glenn, flygkapten Virgil I Grissom, kommendörkaptenerna dkon, där rymdmannen :skall ligga fast- > bunden, fläns :o enter, flygkapten Leroy G Cooper; Walter M Schirra och Alan B Shep - i nå förbindelse med jorden genom att med vänstra handen trycka på en. knapp till en sändare, Det är samma signaler som aporna dresse- rades att utföra. Där uppe i rym- den är. han helt hänvisad till sig själv och ingen annan kan hjälpa honom, cc. sal För att förhindra 'att. raketen brinner upp vid återkomsten till e jorden genom friktion mot jord- atmosfärens luftlager har nosko- nen försetts med bromsraketer. De avfyras-i riktning mot jorden och bromsar härigenom upp :färten. Liknande bromsraketer har för öv- rigt experimentplanet X 15 utrus- tats med. ni : 0 DE FLESTA OCH BASTA ORTSNYHET "', upp till 21.000 m. 7. överstelöjtnanten i marinen John H ärd samt flygkapten Donald K Slayton, : " Träning i viktlöst tillstånd - " I väntan på den kommande rymd- färden tränas de sju mercurymän= nen" oavlåtligt, De övas i att mot- stå hetta och tryck i speciella tryck- kamrar. och-att utstå en' centrifu- galkraft på upptill 6 G i särskilda centrifugar. De” utsätts för ”vikt- löshet i 'ett madrasserat rum"i ett flygplan, 'som "går i'en ”berg- och ; dalbana”. -På topparna. på denna bana inträder ett viktlöst tillstånd under cirka-30 sekunder. +. "0. > :» Under det viktlösa tillståndet och . i centrifugen tränas de sju 'män-, «nen att' utföra "både räkneopera- tioner och manuellt arbete." .'s .,.: av Försmak i tryckkammaren ';: En av de. sju, en "kapten, "sattes vid ett tillfälle för ett myc- » ket: hårt :prov, i. tryckkammaren; Den läkare som ledde provet. och va som: iakttog kaptenen genom" ett . mycket tjockt fönster sade till: ho="- nom: fv EL = Ta" av” handsken, "så Så . reglerades trycket i "trycks. .; kammaren ' till dess det' motsvara= .. de den avsedda höjden. Den oskyd--- dade "handen började svullna efter: > några minuter men kaptenen visa . de inga tecken till förvirring eller nervositet. utan fortsatte de ma- nuella; rörelser,. som ingick i pro- grammet, - Men; så ”ökade”. man höjden till 22.500. m och då verka> :| de .han en smula orolig." Framför -- , sig: kunde: han..se, hur. vattnet, i en. glasbägare i kabinen” började" koka på samma sätt: som blodet skulle: kokat : om - ha inte : haft rymddräkten på sig." Smånt minskade trycket till normal "höjd och svullnaden på handen gick till=" ' baka, «+ 7. "Återkomsten till jorden '-, Meningea är som nämnts att ra= ' - . keten skall skjutas. upp till: en höjd av 193 km. Därmed' kommer .- också rymdkabinen att utsättas för den radioaktiva strålningen, Rzke- na. dagar, när du solvarm kom och din grönska på N di av solens värme. | varur alltet "dricker Livels höjdpunkt är ” och under den unga sn ond "7" Sommarrapsodi...;: - Ljust var ditt leende, EN - Efter förvårens värme : kom du — härliga sommar av. ,' med dina vackra blommor. =, RR mjuknade på vägarna :! Men bildärarna sågo icke faran = =: ' de sågo heller icke blommorna —" i ra . kände blott fartens tjusning "7-5 06. "när de jagade varandra vc . sat i den trolska sommarnatten. : ; Som mjuka kvinnohänder ” är nalurens rytm formad: + « ” Böljande som havsvågorna, — oändlig som rymden, djup som livsbrunnarna - ' 4 och släcker sin törst, | Hel brinner kärleken - . "00 od de ljusa, ljumma näfterna. - 2 - grobart i den mörka myllan” ' hon som druckit livsbrunnens vatten och svalkats av sommarnatten$ vind. till oss." åkrar och ängar: : . i dold I fröet; kvinnans hjärta — Anders W Mårdh kektor Melvin Bergman: ok M: under det brinnande 'gre- kiska inbördeskrig, som vi kän- ner under namnet det peloponnesi- ska, föddes i Atén den väster- ländska filosofiens mest lysande och kanske mest inflytelserike ge- stalt, Platon, grundläggaren av den idealistiska - filosofien, Sokrates lärjunge och andlige "arvtagare. Det var år 427 £ Kr. Han tilihör- de er aristokratisk atenfamilj men blev- dock redan i tjugoårsåldern Sokrates lärjunge, trots att denne — fastän bildhuggare, "lärare och domare — var att. räkna .till star dens hantverkarklass, "Då Sokrates år. 399. tvingades att tömma: gift> bägaren, -var Platon "alltså år gammal. De intryck -han ' mottågit av sin-lärare. var av så: avgörande - betydelse, att "de givit ”form; och innehåll -år alla hans dialoger och med krigare och statsmän. Och : det" stora uppgifterna i stalen som I ton vill avskaffa både private dom och familjeliv. Liksom i ta skall män och kvinnor leva ti sammans för lösandet av geni samma uppgifter. ' Många kä! ”v Platon pekar på det inflyfani2, hans idéer” En av 'dem säger, att Platon v; mer kommunistisk. än "(kommu < men. Båda förkastar det kapita tiska samhället och anser det priwva=" ta ägandet "vara källan fill allt ont: ran, och .håda. vill'; göra vetenskap och litteratur till stafens” Dessa idéer här. fått en scism, nazism och kommunism. Ett 1- av skrä; de innebör bestämt hans eget ställni till filosofiens stora frågor." ; >": 7 « Efter. Sokrates ..död "begav sig Platon på långa utlandsresor. Un= der tolv års tid 'strövade han: om- kring i Medelhavsländerna; Ar 387 återvände han, till.-Atén; och, här grundande, han nu" sin berömda Akademi, som kallats 'vår världs: dels första. universitet,. På samma sätt ” som- Sokrates "gjort ” samlade Platon " här " Aténs” ungdom - om- kring .sig och undervisade dem. -i samtalets :form i- livets -alla "stora frågor. Då han år 348 slutade. si- É vår "han nära . 80,'år mmal. co BOTEN A "Bilden av en ”idealstat” har Pla” : tön” tecknat i dialogen Staten, som blivit en av de mest inflytelserika politiska ” och. sociala ”skrifierna' i » världslitteraturen. Den har sålunda "övat, ett betydande inflytande på och +f? : | på idéernas roll i makternas kamp = - När Hans Larsson år 1913 gav ut. första: upplagan av sitt. verk. Pla=- ton och, vår tid, kunde han ännu; iva, att Platons utopiska” stats-" Detta skulle infe vas år 1959, 2 - Platöns tankar som” id Istaten. är utpräglat intelektualitiska, Han; har” exempelvis bättre än -vi ofia ha kunnat sk: sett värdet och betydelsen av spé=. cialisternas insats i samhället. De' senaste årtiondenas historia . hhr visat 'oss, hur farligt det är med: en. sådan utformning av 'det: poli." tiska livet, att både k "och dess samhällssyn "och "många :v: dess idéer har. förverkligats i den sovjetryska författningen > Platon har tagit starka intryck a den spartanska. krigarstaten. med "dess strikta ståndsfördelning;, me- dan ' han 'kritiserade, den atenska demokratien, som ' ansågs "ha ' till- kommit .genom ett samhällsföredrag mellan ' de enskilda medborgarna. "För Platon var staten en organism liksom människokroppen. Den skul- le ha tre stånd: en arbetande klass som skulle. nära den, en. krigar- klass som skulle försvara den och en filosofklass som skulle styra den. Och ändå finns det intet kastväsen- de hes: Platon, Ända från ungdo- men skall männen prövas ifråga ter i nosen I å at. bromsa farten och när kabinen kommer närmare jorden utvecklas > en stor fallskärm: "Under kabinen blåszes automatiskt en stor gummi- - kudde upp och rymdfararend nalkes jorden med en fart av 9 meter j sekunden. Ne . a Irving Rudberg DAGENS NTF-MANING, lägare! Asymmetriskt Hus för sökrare körning ” å mörker. om rättrådighet, och den'som då är ”koppar- eller" järnhaltig” ' skall drivas till arbetarna, medan den ”silverhaltige”. må bli krigare och den ”guldhaltige”: styrände filosof. "Liksom för totalitära politiska sy- stem i' nutiden var enligt Platon individualismen ett brott mot hel- heten;., staten, "Ät den arbetande klassen ägnade han ingen större uppmärksamhet — helt naturligt då lt arbete utfördes av slavar — utanför relse, I många avseenden var: Platon årtusenden""före sin tid. hats uppfoslringssystem — jfanns"., ingen” skillnad . mellan könen.; Kvinnan, skulle uppfostras "på -samma sätt. som mannen, inte blott till ati ar= och styra” staten.” Hon, 'kunde -bli . både krigare: och: statsman... Det: existerade inte heller, som vi: sett, något kastväsende,i hans idealstat. Barn som fötts inom arbetarklassen . "kunde . komma till 'en annan, .om' uppfostrans. , resultat .' motiverade ' det, ne : : Platons system för ' uppfostran bygger på en hänsyn till de un: gas mognadsgrad, som vi ännu mås-- te gå en lång: väg för» att 'nå' fram- till;' Uppfostran :skulle 'enligt "Pla ton till tio års. ålder nästan helt inriktas på fysik fostran. : Mellan tio och "tjugo" år" ägde ett grund. 15 de: kunskareintis run. men:främst övades de unga under detta tidsskede i. musik,. litteratur och idrott. Vid tjugo år valdes så= att nå längre, medan. åter; e gick till praktiska yrken, Mellan tjugo och trettio år : skull de un=: ga i krigarklassen erhålla en för! djupad militär skolning. Slutligen skulle vid tret=; tio år den Prövning äga rum, som «+ kvar i krigarklassen och vilka som ägde tillräckliga intellektuella förs utsättningar att bli 'statsmän och filosofer, Under ytterligare fem' år: fick filosoferna: en: intensiv träning , för allmänna uppgifter, och under|/ femton år prövades. de: som med= hjälpare till statens styresmän. Det. : ta blev den slutliga utbildningen: för "politik och 'stätsinannäskap. I! ett avseende var' Platon alltså in- te ense med kommunismen: har; samhälle var, söm vi sett, inte klass: " löst. Om nu vår : Y verkligen" lyckats & löst samhället — Platon .som "social tänkare” =" men så mycket mer sysslar "han - är för att helt fostra- dem för ”'e:” t på kommunismen. Båda vill ha en kollektiv uppfost-=” H ger tillämpning i vår tid, inom fas" ” ”av föga :vikt "för vår :egen, tid”. <=” förstått i moderna: demokralier in- ' beta. utan också: till” att- försvåra - och ' intellektuell” 3 dana ut, som" hade förutsättningar. skulle avgöra vilka som' skulle bli!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.