” TYYYYYYYTTYEFTTYYTYYy Yrtr YYfFrareY Ennen nn "YYFFYYTTYYTTEYTTTTYTTYTYTT ns + LABÖLMS TIDNING YYYYYYTYVFYTTTT YTV Yr YYSTYYTYVYTTITFEYYAN, k : Om: salta' gurkor r m m ln . "Gurkor kan användas till myc- " - "het det känner alla av erfaren- et till, I samband med: stek till exempel." Att man 'anvärder sal-” tade. gurkor: som någon - sorts öronproppar; torde höra till ovan- ' ligheterna. Men det har förekom- nit RS förklaring till detta n unika Far vi aldrig lyckats” få. : denna, sumerade., . :.dem resolut "genom dörren fortare än kvickt.” förvånad bartender, försvann. manner ' med i denna: underliga ' manöver, Mystiken måste. sking- a ON ras. Han skulle. ta reda på an=', ” I” största korthet är historien På en bar i Åmerika störtade ” '. en ung man in. Han beställde en : . whisky, som han omgående .kon- oo — Har ni några: saltade gurkor, frågade mannen, Jo, det hade man och mannen fick två. Han stoppade ' i öronen och försvånn ' - Lämnade - efter sig en smycket Nästa ” dag upprepades exakt ? samma sak, En "whisky och två ; saltäde gurkor, som man stoppade i öronen = gurkorna alltså -— ; och «. Nu. var : bartenderns nyfiken +. het .på helspänn, Vad - menade å ” bartendern, tade Iökar äs, undrade I mannen. + Javisst, det fanns! saltade lökar. Han fick två stoppade dem i ; öronen och satte av i högsta fart . mot dörren, Den här gången gäv inte bar< ; tendern upp. Han rusade efter mannen, ' högg honom 4 i kragen och frågade: ' oo Varför i Herrens namn stop- |, par ni salta lökar i öronen? — Varför sa mannen, jo där- för att ni hade ju inga saltade - gurkor." Därefter försvann . han ”dern stod kvar, precis lika klok "På mysteriet som han varit in- ',nan. Det vill säga, inte klok alls, : Huruvida historien är sann, det överlåter. vi gärna åt läsarna alt bedöma. Kanske den emanerar från' samma håll som den :om hästen, som kom : in: "på en. bar over there, . ,— Får jag en derma väisky, sa han, — Javisst, sa , barterdern. Blev du: inte förvånad nu, sa sa hästen. Ae — Nej, hur så, sa bartendern. Jo, för det är väl inte van- ligt att det kommer in häst star på baren, — Nej, kanske det, men det händer ju-så mycket ovanligt nu ör tiden även i staterna, menade ut. genom . dörren. . Och barten- |. Det sa han inte” En -ung Ticka kommer hem från stan efter att ha besökt en, läkare och möter grannfrun, vil | ken nyfiket frågar: — Nå, vad hade du för ir sjuka dom? — Ingen alls. 3 — Då är du frisk då? : — Nej, jag är i grossess, sa doktorn. — Och vem är far till barnet? " Det sa han inte, Lexikon för en var av dr IVAR EK 4 Eftertryck förbjudes) ” Nr Den äldsta svenska handelssko- lan startade år 1809 och hade en dåtida väl kä ind hantverkare, som upphovsman, + H "Det var: instrumenimakare Mat- hias Petter Kraft, som levde mel- lan åren 1753 och 1807, men han fick ” aldrig 'själv uppleva skolans tillkomst, ty der tillkom efter hans | död genom testamentariskt förord- nånde; Mer skolan har fortfarande hans namn, 'Kraftska skolan," och utbildar varje år ett 30-tal elever. Inätrumentmakare Kraft var ock- så hovinsttumentmakare. Bla byg- gde han också Bellmans luta och anses' ha nydanat ss uikyggarkons- ten i i Sverige. ns .- Det är v säkert bara” fotbölls- expertern som; utän vidare kan uppge : när "Sverige första gången deltog i ;Olympiska > spelens 'fot- Varefter hästen” ut' på gatan," sö od : på äldre dar? Hon var ju dåligt förbered och kunde naturligt- vis inte "engelska," Men 'en dag skulle ' hon å alla fall gå ut och köpe en skurborste. Vad .skur= börste 'hettåé på engelska visste hon absolut: inte; men nöden är ju. uppfinningarnas' moder, så hon Jade sig ner på knä olh låt” sades skura allt vad -kjoliygen ;sumbol för. tre vise män "Den ända” sédan 1500-talet, ini svår ti Idet svenska riksvaphets gyllene tet "kronor, belagda som riksvapen 'se- "dan 1364, "skulle" ha 'en rent 'n itionell, upprinnelse; torde få revi- deras. "Just: till årets '& juni har nämligen efter årtals forskarmödör on serie dokumentariska bevis lagts fram, .grundade på medeltida in- och : utländska pergamentkalenda- rier, "att de tre kronorna även här i. landet — som "på ' många. håll lands — från början var sym- pediten, Va, sa gumman, kan lr prata svenska! Och här: li jag och talar engelska.” boler för de tre vise männen; De skulle: sålunda ha ett rent religiöst hävdade” uppfattningen att Lär "men" i dessa fot- bollsintressets. dagar är det Hikert fler som vill veta det, ”. ” Svart : Vis deltog : första är 1908, .men hade ingen vidare framgång. Vi blev härnligen utslåg- mar i sjunde klassen har deltagit I i en tävling om bästa . Uppsatsen med "ämnet PVarför jag . dricker mjölk”, Sedan "en: första gallring skett i resp skolor hår” Mjölkpro- pagandans jury i Stockholm utvalt som bäst, en' uppsats, skriven av bol, ' Värmland! Hon går. i Töckss fors skola. Samma tävling har ägt rum i'ett 15-tal länder. och Elise Labråten får nå som pris för sin uppsats en veckas vistelse i Eng- land" i augusti -tillsammans med pristagarna från de andra länderna. Det blir'en stor. upplevelse — i .sin hemby : är «hon ensam i' sin la' isolerad, men "hennes lärare sä- ger att hon. skriver mycket bra na redan i den första matchen, som ägde rum mot England och gav till resultat "att England :'ördnadé '12 mål ”under:det att vi själva; bara mer ihåg det? ' I Man brukar: sea att '&n ' frisk 1 tl Resultatet | , a : : kunde”slå, in Jit & osultate åläfig nkt på varför jag dricker |; äga så har jag Men” "när: jag tänker” efter, : för att: jag tycker ' injölken är "god. Därtill" KREON ju alla är 37 grader på" febertermometern. Men liksom ' så "mycket annat är det? ?eh sanning med modifikation, ty en frisk människas kroppstempe- ratur varierar faktiskt ' 'mellan' 36, i Med "en". " språkkunnig ciccron = sällskap” får den unga. Elisé i görå " sin "första resa" ut i världen som ' belöning för vad 'hon?'tänkt öch skrivit i sin skola långt uppe och 37,5 grader. vid viss avkyl sänks nämligen temperaturen, men vid kroppens Uppvärmning, tex genom "något 'kroppsarbete,' t' ex stemper: tur . Vörtroli ga stunder Fru M”. Tack" för. ert rara och oo e ipande brev, Visst förstår jag att ni ångrar att ni inte tog er ung- k' och att ni "om hur det kunde. ha varit. Och . Nisst tror jag han var'uppriktig, | när ni träffades. och han också be- klagade att ni gled ifrån varandra, "Men ingen 'vet hur verkligheten skulle ha gestaltat sig, Kanske ni inte hade fått -sammea ” problem med honom som med er nuvarande - man — men kanske andra. Var ” gen motsvarar sällan våra dröms mar,: därför "det ändå. lyckli- > gast om vi försöker tro att det Sä bäst.som skedde. Är han för Y . . N övrigt gift? Hur har han haft det? Till sist: Försök vara tacksam över | . r man ör gammal vid av. Man är aldrig för gammal att lära h utvecklas, Det är väl bara ro= igt om 'en I när barnen snart . flyger. ur boet vill förkovra: sig, tbilda sig till.något. Men jag und- r om ni: så igen skulle trivas örntsdlingen om vilka kursen fock möjligheter till. utbildning" ni n ha, Eller också skulle jag för« öka ta någon plats. på prov, ta hand”om ett par barn, kanske hjäl« : jpa någon gammal och klen person lett par timmar om dagen, stå i bu- ik eller något annat som "kommer er-att känna er nyttig. Jag tror det är framför allt det ni behös iver. Och varför. inte, anslå ett par kvällar | i veckan till att gå på nå- riktigt, trevli vå kurs, t ex i språk, vävning eller: något ' annat som intresserar er. Tala t ex PT IHusmodersföreningen "på orten el- ller ”Föreläsningsföreningen, så få i säkert utmärkta uppslag: Och skriv snart igen, ni låter så rar Gal Nie” positive mémuseum docent Heribert Seitz, sitt vapeninnehav. Det är sunt och exempel från Mellersta Östern. Där :)den förses med atombomber så lands sedan 1947, är chefen för ar- löpning . höjs kr Vår. Hldota ! svenska litteratur är våra : landskapslagar som började 'upptecknas i skrift under: 1200- talet, . Tidigare" hade 'de, så - vitt man. sveb fortlevat endast m ngt. diksdagen har frågan om stiletten; Den är ett farligt vapen i händ på omo- är vägen mot det stora Rägnarök, den" stora . världskatastrofen. Den | ' som fälldes över Hire- get folk av alla åldrar. Stiletter behövs varken för folks trivsel el- ler: för. nöjes skull, Den kan för- bjudas utan olägenhet, Hu? skulle det, vara ifall Jonssons pojke hade stilett, Skall: då familjen Anders- son skramla till en stilett åt sin Hugo gå att han kan försvara sig eller "ska man" lita på lag och ordning ' som 'skydd för Hugo och älla pojkar och flickor i Byn? Vi är ense om att vi inte ska beväpna ungdomarna med stiletter, luftge- är eller andra farliga vapen fast- än Jorissons pojke har dem, Vårt samhälle" utesluter: nävrätten' helt och hållet. Det skulle bli; omöjligt att leva. omgiven -av vapen och skrämsel, Här i landet är alla som här: vapen skyldiga. att deklarera klokt och" tryggt. De som: över träder lag och förordningar om- händertagas så att de inte kan skada, ", « Vi har inte” någon "världslag än som ”fredar medborgaren varken mot atombomber eller: krig och överfall av något slag. Men" gel nom ,FN är vi ändå på -väg att bygga upp lag och ordning här i världen, även om vi inte" hunnit så långt än. Vi kan dock visa på har. .FN, kanske inte minst . tack vare sin svenske generalsekrete- rare kunnat förhindra ett krig. Dag Hammarskjöld är sen barndomen van vid att internationella problem kan lösas på fredlig väg. Sverige har bestått i hundrafemtio år utan att råka 1 krig, Det har inte fun- nits" något FN. Vi har varit höd- sakade att skaffa oss vapen därför att världen var som den var, FN är inte I stånd att förhindra allå krig, men grunden för en. mellan- folklig 'organisation är lagd och jag tycker inie att den skall .saboteras genom att varje land i hela värl- .Isom pojkarna med' stiletter, Detta shima var en "ödesdiger . "sak,: ett hinder, för världsfred och "världs- förtroende. Dag Hammarskjöld gör allt han kan för att förmå folken [7 till. fredlig. samlevnad. -Han” är i särskild mening vår Dag. Världens nya | Dag ' både "personligen och symboliskt. Hans väg försvåras för varje land som, skaffar. sig atom- bomber. Vad man behöver är en världsopinion lik 'den som kom till mot :giftgasen och som gjorde" att den måste sänkas. i havsens djup. Inte något folk' hade mod att an-. vända : den. Giftgasen 'var också, liksom åtombomben' och vätebom-' ben; farlig inte bara för! motstån- daren utan också för det egna fol- ket. Varför går inte: vi, hans. eget folk, i spetsen för. en opinion som gör var och en' som spekulerar! på atombomber till var mans "niding? De som skaffat sig de djävulska sakerna har redan börjat på mot- propagandan, 'De bortförklarar de skäl som all världens vetenskaps- män - ger mot. denna leksak. Vår uppgift är inte att vi. ger oss. Or- det är ett mäktigt. vapen. Vad vi behöver. är en världspress som sä- ger ' sanningen, böcker ' som säger sanningen, . människor. som vågar säga sanningen överallt, förkun- nare och hjältar: som" har råg i ryggen och inte fäller undan. I en värld utan organisation måste alla beväpnas, Nu har vi en organisa- tion. Låt oss använda den, stödja den, kämpa för den. Rätten skall inte sitta i spjutstångs. ände. Det är inte vapnen utan rättvisan som gör samlivet' möjligt här på jor- den. Atomkraften kan göra mänsk- ligheten stora tjänster, om vi inte är; i stånd 'att upptäcka en kraft som är mindre ödesdiger än 'den] nu är.:Den' kan bidra till 'framåt- skridandet men inte :som ;bomber | och raketvapen utan som ljus och" kraft. Man skall inte tro att vi'kan sitta 'Joja och låta allt gå som 'det i den: vä Andra pris i. tävlingen gick till Carl Henric Grenholm;' Notrhain- marskolan, : Skellefteå." och består "| fjärde pris, éyklar gick till Solveig Jonéåson, 'Åsens' folkskola, Älvdals- åsen, och Catharina: Karlsson, Urs- hults' skola," Ursbuli, 'femte "och sjätte pris, radioapparater; gick: till Bengt Arvidsson, Munkeruds sköt tilldelas” 24 skolungdomar. va edamerost som' tröstprise EH ältåten samtidigt. i alla deltagande” länder den. 9 juni, då ' Mjölkers' interna tionell dag firas. delas VI pristagarens uppsats: | Sanningen att aldrig tänkt på njölk.” Mei jag tänker” efter, tt jag "tycker. att är” god. , Därtill "är den väldigt nyttig, för den” innehåller ju' alla näringsämnéna, Jag "tycker bäst ” om ' mjölken, när 'den' är is- kall/ Het mjölk är också gott, har vi ire kor. För. tid: sen .kalvade. der sna kon, "så vi har. rätt' "mycket mjölk nu. En del skickar vi till mejeriet i Årjäng, en del dricker kalven upp, och res- Hushållet. ten brukar. vi i På tal "42.000; Svenska "folkskoleimgdo- | Elise" Labråten,. Tomta gärd, Grå> ålder och har därför varit en smu-, väldigt" nyttig,” för" dem” innehåller e nh, resa till Norge. Tredje "och Fi lar: Munkfors, -.och-.Gun - Sjöstrand, NM Göteb | sin. tar. i. stället det "bästa" virke mari hat. Samma sak är det med krop-. pen, "Den ' måste. ha' nånting att växa av, och då äter man nyttig mat,' Då är mjölken det bästa mar kan få i sig, Ett: litet barn lever i-början . enbart av mjölk. Av”det | kän”man förstå hur nytfig 'den är. Dessutom är den :j ju inte bara nyt: tig;:den är god också. Därför drie- ker j jag mjölk” pe > "Hört i i bussen : — Jotack, jag känner mig inte alllid "dålig när" jag "känner I mig bättre fö jag vet, ju att” jag ki mer att känna mig sämre. historien om det haft: sitt första” gräl, Ilen hade ingen ev "slut beslöt att ta för= du, tala” till mig”, alt jag” dem yttrat btt ord. åig'den äkta! månne åta” steget: "Sn fade, dett unga hustrun färnå: Tag, har ändrat bättre 1 dag, men; jag känner mig : | troll. kontinuerligt.” Jag ånser att ötan det måste en läkare göra, som ” | undersöka Er på nytt och bedöma röntgen gjord, för att vi rå på sid. id Serpasil-be- handling vid förhöjt blodtryck har jag”tidigare någon gång nämnt att patienten bör stå under 'läkarkon-|' v | detta är: nödvändigt, men att his vissa patienter' kontrollerna kunna komma ganska glest.:Kanske' inte alltid läkaren tar initiativ till en så- dan" kontroll, men. han förlitar sig då: på, att patienten. skall höra av tig "igen: om några” besvär skulle uppstå, som förefalla oförklarliga. I Ert fall har tydligen sådana besvär uppstått, 'och jag anset ått de bör föra Er :till" läkaren ånyo, Det är | nämligen inte ovanligt att just Ser. pasil-behandling :, och '. behandling med liknande preparat ger. biverk= hingar och att det kan vara nöd- vändigt att övergå till annan medi« cin” vid 'sådaha biverk Detta Svankiga tak, skräde, . käa jag dock inte avgöra i Ert fall. känner. Er, som hår. möjlighet att huruvida " biverkningarna äro alt allt.” ärskoplig" gåva och" bostickning > har tydligen varit” ett. problem”. "så "under "Karl XI:s kärva förvalt- N ning, Kungen blev. mäkta vred, . 'då han kunde konstatera, att 'en 'av hans vänner och mest, betrodd män inte drog sig för s k. hand öm kalvar 'så brukar vår "magister säga: ””Om man skall föda upp: en gödkalv; inte häller” man då i ho- väl mjölk”. "Tänker 'man- efter; ligger det' nog. rätt mycket i det. När ett hus>skall byggas, så byg- ger man ju inte med = Sit fande '. stiletter, och: atombombet. Brödkniven behöver. vi. Alla livets utan -för att -bygga upp; och för- bättra. nio nom. kaffe” "utan. man ger honom |- å det; som är och: sker "både beträf- : hemlighetsfulla krafter: behöver vi; |. men inte för, att döda; och förinta |... trych En ”dag infann sig nämligen hos Karl XI en ung man underdånighet . bad : att tjänsten i ett ledigt pasto-' Kungeh tyckte , emellertid rat." inte om' folk, 'som sökte gå förbi : dem)” som ” skulle ' lämna” förord” vid besättande av tjänster, och . han sade också detta till den. ui "ge mannen. ..Denne svarade,: att - han hade sökt biskopen, men tilla- - de,' att han inte:hade” några ut- sikter att få tjänsten, då han var alltför fattig för att kunna, ra en gåva till biskopenl.> Karl XI. blev, som sagt up .varliga. eller betydelselösa, H Kungen "glömde inte épisoden - inte" får: ifrågasäl id fnjddagsr, + på: kontoret öl 000 Be vt sig om hans gode vän biskopen . Haqvin Spegel i Skara, Kungen beslöt” att pröva sannings- Halten i'den, unge mannens på- stående: och gav. honom: en" sil- verkannå att” uppvaktå biskopen "med, men "samtidigt fick han för dom ha lysning.: /, "mit! Överlämnandet av silverkan- |. nan gav resultat, och efter. en tid " förordades den'unge mannen, äv biskopen till den lediga tjänsten. farten: och! vid första, tillfälle” gav han skapet? AR Hadqvin Spegel var dock den; som . snabbt ' fattade situationen,” och han ra för kungen att det ågon" spegel utan | - Haqvin Spegel fick pehålla. bå- de” jämbete och / silverkånna, "ty 1 kan i : kungen" man spegla äspegelns fläck: sk & som: ett giftermål! s rörd och ' ledsen s uk eft soxenobb är nöjd, över ka ” 7 IRENE Sp Ran nns h & (SAGT och - Merstär det nu alltså endast för 088 lite var att vänta å Pensionen, som dock icke börjar utfalla ome= delbart. Dröjer det några år, men få vi sedan så mycket mera, Som = s bekant , skola företagarna betala av ifterna; varigenom lö: na helt befrias från dessa. Möjli, sen ” bliva löneförhöjningarna icke så - Förse frågoria med tå stora Åe närmaste åren, men bör signatur och "upugiv Relst kd - detta icke vålla alltför stora bes ”öch kön. Det är givet att envars ” kymnier, Den som Fänkt sig ätt . Anonymitet obrottsligt bevaras. använda en lönehöjning för att ' Märk breven DOKTORN SVA- inköpa bil elter TV, men nu icke ” RAR och "sänd" dem KN redal= ser sig i stång till detta, vet "dock ' tionen. - att han blir'i tillfälle därtit! så Under denna tubrik besvarar. » snart han blir pensionerad, vilket . n svensk legitimerad läkare är en god sak och ger något wit stuadsfritt medicinska .Jdrågor. se fram emot, å från läsekrétten. - - Det svenska ' folkhemmet torde ” nu snart vara färdigtimrat, så ”PUndiende" T2-åring”. Hos äldre långt vi kunna komma I vår ge personer är det inte ovanligt, att en | neration, Gäller det hu bars att viss mer eller inindre kronisk Juft-] Jösa de statsfinansiella probletnen, rörskalarr ger sig till känna på det men går det säkerligen bra med viset, "att segt slem hostas upp och en omsättningsskati - Iek e kan besvära en del innan det loss] Köver bli kännbar sm Icke ben. nar, Hos Er läkare skulle Ni kunna | . $r bli. så kännbar, om den ökas få: medicinér,” som löser slemmet | Med endast" ett par , Procent om eller som torkar; dels att:det, inte året, alls bildas. Jag föreslår att Ni reso- ; (Ledare i Grön, Veckobl) fe nefar geed oktan i Er hemort, - ba | den doktor Ni vanligtvis går till om | -- ag har skaffat mig några huma detta och för de lämpliga medici-| mertinor och i går vac Ne ste och nerna, Jag anser inte att Ni behö=! vittjade dem för första gå : ver vara orolig för alt. detta skall Man måste börja i gingen. vara. tecken" på "någon 7 "allvarlig fick vå Cria smått T jag : I' sjukdom, men givetvis är det lämp-] . ick tvi råkor. ms let art I Nii samband ned läkarun= ' IVAT | : lersökning änske+ får - ” : eg en häng] > Att bygga är du en sak, men att to riva är en annan; Jag åkte här- ” omdagen tåg genom en av våra ” äldsta och vackraste' turlstnejder, |. '. Jag åkte I den där obarrbhärtiga ' ve tideh, näv' alla skavanker avslös 1, >< jas, alltså innan grönskan täcker > = > sår och: döljer fulheter: Väd Jag cc såg, gjorde ilg föga glad: Det ' var bakgårdarnas land I högsta grad. Ostädade bakgårder är en cc? sak, men ' förfallna . en annan. . > lutande väggar, " slängande portar, tomlådor, .av=, > " trasiga fönsterrutor - allt var Uppradat mot Järnvägen, «00 Vi skådäde in i gömmorna, vi såg . hur folk har det bakom kullssers — n Vi blev, djupt medtagna, , - . . (Per NI Isson-Tannér) -' m ait han ' narras Iite alltid förklaras MV med ,..åvund="- eller — svarlsjuka, ” Sexenobben blir beundrad över." Herrar värnar lite skämt-', I sämt, men med. 'en underton av » fruktah sina fruar för honom, och 1” "sällskap. behandlas - han 'vörd. indebud, 'vars "uttalanden ! Överallt på I "och I” i sällskapslivet hat, han fråmgåna! > går, utom Inöjligen hög kvinnor. . (Jolo I DN) I "gamla tider skedde de flesta | frierierna på” landsbygden genom - bönemän. Så kom då ett par in på :" pastorsexpeditionen: i Vilhelm Mo= = ' Bergs ländsända och båda var käns da för att knappast ha varit med: F | när krutet uppfanns. Nu, skulle S ' Efter tidens sed skulle prästen naturligtvis passa på och gnugga : se deras kristendomskunskap 1 förbis ' — Nå, 'du Johan, när du nu kall friträda i det äkta ståndet, kän du säga vem som här instiftat äkten- - Stäftat, sa Johån; jag ska söje , prosten att de här ha jag allt-funz +. 75. derat ut av-'imeg själver. Kalle på Mössen, den skråen, han skulle ha ' två reksdaler för att böna för meg, : å då förstår fälle prosten att så möcke för en ente 'reskere på er 4 går, Vi är ansvariga: lite "var för N SASSAAADAAAAAS a ASA MMMANSAAMANMAAAALDAA FEVETETEYTTYVTETY TV ARA KAKA ryvvver. FIYFERTIYTTYTV MAMANSADANADDA. KAANAAAS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.