rd ever arr RV Y hörd vv RARTATRAAARNTEE Gunnar Hedlund. Jag har stött ihop med Hed- lund ätskilltga gånger under den här våren, och han har alltid va- rit på ett' strålande humör: och sett .ut som en :leende ”gubben:i månen” med -'en . extra finurlig glimt i ögat» Nu, när han avgått som generaldirektör, finns det ingen anledning för "honom att åra salg tillbaka från politiken. Han njuter av det politiska spe- let, som han' behärskar till mäs- terskap, Hans ambition är uppen. barligen aft sluta sin märkliga bana som östatsmintster. a erfa I Göteborgs-posten (fp). - Prodikant Brlander prodikar lika bra kom on prodikant; dv, 8.5 bättgo än i on prist, som Acke” har prodiko- gåva, vilkön kan ”salknas också] hos predikanter, Statsministern |: bottnar 1 Mipslonsförbundet., När han radlotatade till utlandssyon- skorna kom han särskilt ihåg misslontirorna,' Einar Rimmbrfors var kristligt artig och .skrey tack brev tlll Hans löxeollong, ; ”T (C. G. Hjelm I Broderskap), t I kor" jämte ungdjur, och gården Vv Ia Ingats Jorden: skulle, köras och boda ' ängar- började nalkas” 30- årsåldern men var fortfarande. ogift. Han "hade nog kunnat få en ordentlig livsledsagarinna; för han hade ord om sig .att vara mycket beskedlig och : snäll. och han såg ut som folk I allmänhet — varken pättre eller - sämre, Han kom därtill att få det bra förspänt när föräldrarna. lämnat sin gård åt sonen. Men Maguus hade alltid varit litet sävlig: av sig ; och gagnade aldrig" ”någon brådska vare sig i arbetet eller annorledes, Han tog sig alltid en grundlig betänketid. innan han skulle uträtta något.'' Men: så "I gjorde han det-'desto mera rejält! Hans sävlighet var nog största anledningen till att han gick o- gift. Hans åtående ordstäv var: Vår Herre skapte ingen brådska. Det man ej hinner med i dag får göras i morgon, ty det har väl aldrig varit meningen att man skall förslita sig och sen dragas med värk och krämpor, ” röra litet mer än vanligt på be- nen var den månad han ' gick som var han ändå ej kvick nog i vänds: ningarna. Han behövde någon se kund för att komma ihåg att: marschen skulle börja med vän- att' lägerlivet var ett litet hel- sike, Befälet kallade honom. för Dödansaren. Men alla skällsord från befälet såväl som från kam- rater, som med honom förde skoj, glek totalt utanpå. , Han rede sig bra med kronans kost så det syntes inte gått någon nöd vå honom, då han hemkom etter ett nödvändigt utfört värv. Mor Per- nillta hade.bakat em stor karott full med plättar som en välkomst- hälsning. Nu skulle. de få hjälp till att sköta gården som var 257 /2048 mantal, vilket var on smula mer än 1/8 mantal. Går- den födde en Bra häst och fyra sköttes efter den tiden relativt Bra, "fastän skötseln blev 1 sena- Å äden mera frl från ogräs än: hos gran- Jtarga do byn, men gav mindre i .skäppan i i vädck: "tyngre kärna, "Fadern! förebild; t 1- leri. aldri, g . brådska .Men "allt "vad han g skulle: "göras väl, med -arbe förstog. s Den enda gång Magnus fick Nr beväring på Skedala hed. Och då.” ster fot, och så kom han.i otakt från början, Han tyckte förresten H de-a era: rivande natur. och ville att”. arbetet skulle gå undan med fart. Hon -eparade sig icke själv, "men "otaliga var de maningar hon dagligen” riktade till männen — särskilt; - fill. fadern — att på- skynda: "arbetet. Sven” lätsade knappt Om, att han hörde 2em och tog maningarna med stoiskt : Magnus jade en "syster som vär ett par är äldre än han själv. Hon Kette Lovisa. : Det var en ipponer? och hon säg-dess- utopi? bra ut, så mänga friare hade" gjort 'sig besvär med att fria till . henne, Men alla" fick kor- gen. "Modern, varnade henne för att avvisa' dem alla. Flera -hade givit ganska förmånliga ”anbud”. Men flickan hade utan' vidare avvisat, och modern var bekym- råd. En dag kom emellertid nä- gon vänlig tant med en viskning, att hon väl snart fick hålla bröl. lop för sin Lovisa Hon hade länge i hemlighet” hållit väl med sota- Idrig hån " LOVISA LAT modern räsa ut sedan sade hon: försöka att skämma ut Kalle, för han är i mina ögon den granåa- ste" och duktigaste karl jag vet om Och sotet gån att tvätta bort då han slutar. upp med arbetet, Han kan med allting och är ej rädd för arbetet som går raskt om. Jag skulle ej vilja gifta mig med en karl som ej ens vågar gå på taket och sota i sitt eget hem, Som här t. ex. Varken far "eller Magnus vägar ens gå: upp på taket och sota då så behövs, Och hur många gånger. har ej både mor "och jag fått fälla tärar i rökfulla köket innan vi fätt båda till sotaren så där åter blivit luft i skorstenen. Och mor behöver ej ha stora bekymmer för min brud. säng, ty Kalle-har fått fast zo- tareplats i staden,. och "han tjänar så bra med pengar så vi kan nog skaffa oss brudsäng utan mors besvär. Kalle skall jag bliva trogen hur mycket mor [2] rens Kalle, som. nu själv. lärt Kd än vill svärta ner honom, för han "neg "Berättelse från början" ER :. av 1900-talet - av "C. 0. Nilsson, Hishult Nr ket; 'deh det viskades "bland folk giftet” mr var nödvändigt. Pe- t villa! ville ej tro att detta var möjligt. Hon -tog resolut Lovisa insämt” ör! hör, och a Lö- "nekade till att förhållan" det var sådant och ej heller vi- sade iden minstå.ånger, svaltade blodet: över för modern, Hon gav dottern: "en, kraftig hurril, som jagade blodet upp.på hennes kin. der, men hon "låtsade' ej vidare därom, så utgjöt modern sin” vre- deg galla. TT många drastiska ut- tryck” "över, att | hon kunde ge sig i Jag” med ett. sotareyngel - som i rmast i.rang efter ”natt- männen "Hon "kunde ej begripa att " hon kinhat låta en sådan ”negergalt”. fläcka ner; hennes ärbara: särk. Modern sade ”Skall du gifta: dig "med honom skall din brudsäng Må hemgift bli -av två dynor, Den'”ena skall vara, vävd : Skättfall”- (avskrädet: fån "skäktnirigen av lintågor) det. sand- ra av: svinato. Det kan: vara bra till att riva: klådan av kroppen på dig, Oj, oj, oj. Du som kunrat a naboens Ernst med hans" gran- " MODBRN UDAREMOT hade na gård. "Du har rent förfelac ditt vm FE os BUDBÄRARNA MATT OCK TU CAJAMARLA vi Mö KONUNG I” GENOM DET VÄLDIGA INKA-RIMET LÖPTE ' 1553 TOG SPANJOREN FRANI « INKAFOLKETS KONUNG ATAN UNDER. ERÖVRINGEN AV PERU. "ov BUR FRI) SADE, "FIZARRO, OITT FÄNGELSI MAB ”ALET GULD... ÅTAHVALPA STE RÄDDA VÅR SCO pizAreo LPA TILLFÄNGA OM ou FULLER " RIKT. FRÅN AVLÄGSNA SANLÄNDE KARAVAN LEN" SLET INKANS GRYDNADERNA, PPNADES. INKAKUNGENS RUM FU - TILL BRÄDDEN, MED GULD. FEYMDES ERUM MED! GULD. mio NICKADE. HANS LAND VAR STÄDER OCK BYAR ER "MED" GULD. I TEMP. PRÄSTER NER GULD DOLDA SKATTKAMMARE är en modig karl. Jag .fick"se när. han var uppe och sotade fa- briksskorstenen och jag darrade själv i hasorna av rädsla för att han skulle falla ner, Men: honom bekom ej höjden något. Vi har tänkt att gifta Oss så snart som ske kan, antingen ni vill hälla bröllop för oss eller ej.” ” Peternila insåg ett. det var omöjligt att ändra Det blev fort bröllop och Lovisa här: ej behövt ångra - sitt ” hjärtas” val Sju är. hade gått och, Lovisa hade en', och annan gång besökt hemmet, En dag kom hon hem i makens nyinköpta" öppna, bil.” I dennälsatt makarna Jämte deras två friska flickor; som alls "ej bar hågra” sotarmärken på kind" erha, . "MODERN HADE för länge sen glömt ” sin ' motvilja : för 'sotarea och sagt att Lovisa hade. gjort ett gott val, Men Peternilla hade börjat bli gånska skral och mik- tade ej ens med hushållsbestyren; Hon "hade många gånger manat Magnus att skaffa sig en kvinna till hjälp i huset och omvårdrad för henne själv, Men Magnus 'me. nade att det: ej var lätt för ho- nom” att gifta sig. Att få er kvinna som förde något med sig till boet gick ej — utan möjligen någon gammal .som, andra kasse- rat, och en sådan ville han ejha Och . toge han en 'sotaredotte; som ingenting ägde så finge hon "| det inte roligt, för .mor. ville" ej "| släppa tömmarna, menade han. Men han lovade att tänka på sa- ken, (fat Nn "— Ja, sade modern, du bara tänker och tänker, men så: blir det ingen. allvara, och Jag får ligga utan "hjälp, l "— Ja, sade: Magnus, jag för försöka skaffa en piga så länge. Det är: ej "mycket. med fars ar- bete numera, så jag har tillräck- ligt med utebestyren -— Ja, det. kan du göra, men försök få en som har något, ifall du skulle få tycke för henne, sa- de modern. a ! 2 Få någon som passar. 'mor är inte lätt, sade , Magnus. och gick ut. Magnus gav sig av på vinst och förlust till en grannsocken och började förhöra sig i stugor- brådska .. De var så ivriga i arbetet att de ”Mor "skall &ä "bli. ej märkte "Magnus förrän han hälsat .och hajade till en smilla för främlingen. 'De' kunde ej he- kanske gått vilse så han hara ville veta hur. han skulle gå för att komma rätt igen Men Mag- nus sade fort sitt ärende — att han hört att här skulle finnas on flicka som hette Amanda och som skulle vara villig att taga tjänst. Han behövde en piga o om a hon K de vara! villig. . ” — Ja det är jag, sade den och jag har verkligen tänkt mig en tjänst, för jag har börjat tyer ka det .blir för besvärligt att gå från gård till gård-1 det tyngsta arbetet — ' alltid från tidig nior- gon till sena kvällen, Magnus”. [99 det var hemma med hans sjuka mor och han följde sanningen fullkomligt riktigt. Amanda und- rade hur länge tjänsten skulle vara: och hur snart han ville den kunde bli för månaden,” er Ja, sade han, det beror rå s vad Amanda själv tycker om , «platsen, Jag skulle föreslå att :vi ej bestämmer någon lön den för. +... sta månaden. Sedan' får vi över- enskomma om hur stor den skall Tycker hon ej om platsen Cd zeller finner den för svår, så skall jag betala för den: första månad den så hon blir fullt belåten, Jag skulle önska att hon kunde bör- ja tjänsten genast, — Ja, de villkoren går jag med på, sade flickan. Hur läng väg är det dit?” — ÅA, inte längre, sade” hon, jag är van vid "att gå så långa .vä- gar: tin. mina arbetsgivare. Jag kan. vara färdig att följa med om en timma” så får” jag ju en söker, vägvisare. i A "Så följde Magnus med in i stu- gan "och ärack kaffe medan A- manda i gjorde - "sig" i” ordning. Magnus! tyckte" att.det såg rent och snyggt ut i det Nilla hemniet. Men föräldrarna säg han ,ej till — de var borta på arbete. färden : mot:.:hemmet, :. och " han tyckte ' vägen blivit 'ovanligt' lätt att gå i den 'språksamma flickans sällskap. Det hade varit. sällan han kommit igång att prata med kvinrfolk; men: nu: gick det" rent av sig självt. När” de på':efter- middagen kom hem till Pärleboda presenterade ' Magnus dérås nya piga som han, varit och hämtat. » Modern mönstråde henne noga, och 'så fick hon syn på det 'lilla knyte; i vilket" Amanda knutit in sina' vardagskläder: m.m,, och sa- de pekande på på knytett . +» — Är det allt du har med 1 ag? vis Ja, 'sade Manda,: jag :tror det räcker för en månad,' och för längre tid har jag ej fästat mig. Jag tänker här blir annat att göra än klä sig fin, och jag har förresten ej mycket att göra mig gripa i vad ärende han kom. Fan |. na, | tala. om var han bodde och hut - skulle börja, och hur stor lönen: : en "och. en valv ; SÅ :ANTRÄDDE), Magnus åter. |: SVERIGES 'ROCKKUNGAR : och. rockdrottningar.o och :andr: - tister har. fulltecknat just nu Sommarsverlge vill 'underhållasg;, Underhållningsdetaljen” får. representeras av populära Rock- -Olga nn med, för då hade jag ej be: hövt” ta tjänst, : Hon frågade" 'efter sin kammaré och ibörjade' kläda--om sig. "Mag- nus "kände sig stå som på nälar. Han. tyckte, att moderna ord 'ej liknade” något -välkommen, Har kom väl'ihåg vad-modern sagt — om hän fick en-fättig"piga'i hu- set kände Han ändå bliva kärt hénne, Och det: hade -han: redan bUVit ; under i den gemensamma färdvägen. | ro + Amanda : "skötte" sig över an förväntan -brå, och hon var s skilt." mån om den sjuka, som börjat se henne” med 'helt- andra ögon "än 'hoy gjort i början "och till "och, med sagt henne att hon ej skull rent. försträva sig, Er gång hade hon i hemlighet såg! till Magnus "ätt ha» fick ge hen- ne en bra så att hon stanna- de, kvar. Magnus sade, att det hade han även tämktiv: onö oNv AGNUS HADE ändergått en mi rkbar . » förändring. "' Flegman hade, totalt försvunnit. Han tör- sökte mu så mycket som möjligt forcera” arbetet, och han värden örste i byn som fick, vårbroket färdigt. Till och med Brunte käs- tade förvånade blickar på hus? bonden” som .nu rent bytt om takten i arbetet, Det, måste gå dubbelt så fort. Magnus" ville Jå ta i | morgon," - Me nar då här för livet.: ligt” värna spara in någon liten: Pp at var” belåten. Om hon ner skullg Hon” få det;'- — Ack nej sade Amanda, sä nyckot hade jag aldrig drömt om : att jag. skulle få, : "du ”har' blivit mig så innet: an me "ett "ord" om" att” "har igt 'kär, Då får du ha lika dél 1'.sv gi har jar skab från för ån sgen. jag såg dig men jag har 2 vågat visa min kärlek Di hade jag berett mig på att flyt : — Nej; sade Magnus," > Före: "midsommar stod Pröllo- pet; men innan dess "rådde Ovan. brådska i "Pärlebuda. « . ängar, > " s i "stor PER LITEN "visste att det .| bodde getingar i holken, Hade nämligen sett getingar svärma kring: ”ingångshålet, .. Getingar |.. brukar. sällan bygga sina" pap- persbon . i holkar. Men denna gång hade dom gjort det i alla fall. Tyckte väl holken var. "bä- "skurar. Häftiga regn med 'stora vattendroppar. Fortsatt sOm.stri-, lande regn dagarna i ända. . PER- GICK förbi holken i regnvädret.. Droppar från var- je kvist. Från holklocket. -Dry. pande våta- droppar, på varje grässtrå. - . digt äta och äta och äta, ”gott' som : varje ce il getingunge. Hungrigare i. än getingungar fitins - REGNVÄDER; Regn och åter : SME NERE en: "Första ' regndagen höll sej des gamla. getingarna inne, "Väne ade "på. att .det skulle klaima:t upp. Då det int ste dom ge +e gjörde det/triå- En del förstå md ned mo t marken. Hade sut- mn lär duvna och våthuttrande,. i er tagit sej ini holken : rande uppför stammen... stå platsen dom kunde hitta. — Nog är det trevligare med fåglar i holkar, tänkte Per: Li. ten. Men 'det är inget at; göra åt. Getingarna får väl ha sej där bäst dom vill Getingar ' surrade ut och in. När det försvann en ut ur hålet kom det genast in en annan ut- na efter en lämplig piga, Första dagen blev utan resultat, .och Magnus var ganska trött, då "han fick låna hus över natten i en bondgård. Där fick han höra att inne i skogen bodde torparen Kalle som varit en fyllbult i unga är och ställt hemmet 4 armod men som nu ej gagnat sprit på Han. tittade" upp mot geting- holken. Nu var det minsann in- te samma traf:k som solskens- dagarna. Faktiskt kom det inte ut en erda geting på ett bra. tag, Första. getingen fick. regndrop- par på Vingarnas fina. ribbyerk, Kunde inte flyga. Sjönk ned i gräset. vid trädroten. Nästa” ba MEN NÄR Piz LER FÅTT GULDET IM ee och HANS GENERA- SVEK DE SITT ORD. ARRANGERADES. DEN 29 ARRO mänga är. Han hade börjat. Tepa sig tack vare att det fanns ett par flickor, som for omkring i bygden och hjälpte folk .med ar- beten äv skilda slag. De tade hört att en av dem -— hon hette Amanda — hade tänkt söka en stadig tjänst. Hon var I 22-23. årsåldern, sade man Magnus gick till torpet följan- de morgon. Han fann de bäda flickorna ivrigt sysselsatta med att gräva omkring buskarna ,i den lilla väl ansade ”haven”, ifrån, En ständig ström av gö- tingar. Kommer lastade med all- sköns bråte. Flugor eller sötsa- ker, Mest söndertuggade flugor eller andra flygfän. Getingar är rovdjur. Äter andra djur. Utom när sylt kokas på sommaren och sätts ut i skafferiet för att sval- na. Då ska dom dit. Det blev några regnvädersda- gar. Regnet stod som spön i backen hela dagarna igenom. Och samtidigt blåste vinden på: Kastade regnet hårt mot mar- ra tittade ut. Genast tillbaka in i holken” igen! - Per Liten lyssnade. Något hö des, Regnplask . Nej, knaper och | knaster. Det måste komma från holken; Eller var det bara reg- net. . Regnet. gav ifrån sej sitt ljud. Av sakta sipprande -vatte; Nej, något annat, : ” at Nnaperi, knapera; knaster,.. Per hade" rätt, från /holken. Från Nnastret I kom ken, Det hade börjat som åsk. getingarn; Getingboet var stort. sn dom” först made dom andra — i knapra Mm Munnarna på” cellväggarna." Et SESdomligt knaster. uppstod, Ungar... hela holken. ' Full > AN feat Plaskets orkester, - : NN Men ungarn är. "inte, fick: så, mycket". som”; behövde” började dom: Var det bara eh, strax hä et var detta Per Liten hört. -— Knaperi; knapera, knaster! : lät d et.r " Getin, såna rea till. iregn-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.