Mårkoryd' har under hela. vå | « ren och under de många :cup- | matcherna” 1 sommar visat. god form och lagets 17-0 mot Skå- nes Fagerhult i Å omspelet i semi- - > finalen visar, att laget verkligen $ — äratt räkna med. Målspottare- | talanger saknas irigalunda, Även I matchen raot Trönninge > visade laget förnämligt Spel: med den : mångomskrivne '; Ake. Hallström som primus i försvaret och Ro- , land 'Carlsson som "ypperlig j : framspelare. Det” blir: inte: lätt = för LFK : ratt klara det laget. Arets stora idrottshåndelge 1 finalen i Laholms Tidnings stora 4 3 - os i höst, - 8-0. 0 11-27” . Vad ' Laholms Fotbollsklubb går för just nu är inte lätt att säga. Den 'sista' tiden har. man matchat rätt sparsarnt, men vilan har kanske gjort laget gott. Någ- | - In i södra "Halland är utan, tvivel cupturnering, som — nå- - ra av v de bästa spelarna får man. nog undvara, då dessa är på se- mester, men det blir väl samma sak med ' Markaryd, så i det fal-' let bör de båda lagen vara täm- ligen, jämnspelta. lr Det-. gäller. om Toholms FK skall, få sin första inteckning , i Laholms "Tidnings. cup "eller om Markaryds IF skall ta sin andra, Hittills '. har ' - Strömsnäsbruk, Trönninge : och" Markaryd var- dera. en ' inteckning i den för-' nämliga cupen, den. tredje förda ningen under dessa 13 år, Dess- utom får varje spelare i det seg- rande. laget ett förnämligt indi= viduellt pris. så mycket står på' spel. MITT : Ba TNA Nannen MENN | Orientering SS >> vid Lagered Majenfors ” SK -anordnar trä- ningsorientering tisdagen den 21. Samling "på vägen mellan Tor- mansbygd och Holma. Banläggare Leif Gustafsson och Kjell Johans- &on, ” Resultat av träningen i Lage- red, Jänga banan, 7,8 km.: 1. Karl Ake Hansson, LIF . 1.08 2. Gösta Gustafsson, MSK 1.07 3. Gösta Karlsson, LIF "1.22 4. EK, G. Augustsson, LIF - 1,32 5. Ingemar Håkansson, MSK 1,37 - Mellanbanan 4,8 km. : zz Kjell Johansson, KIK 1,03.30 2. Kjell Erlandsson, LIF 1,07 2. Nils Henningsson, LIF 1,07.::' 4. Leif Gustafsson, MSK 1,08 ; 4. Kjell Johansson,' MSK ' 1,08 ' 6. Märta Guctafsson, MSK 1.12, 30 7. Britta Eriksson, HOK Iu27 i - ” Korta banan. : . 1. Anita Bengtsson, LIF” "51 1ö3 Båstad gästar > . Ränneslövs GIF Bästads GIF "tycks få ett aft mer ökat. fotbollsutbyte med de sydhalvändska lagen sedan Bå- stad kom medi LT-cupen II lör- dags spelade Hasslöv 1 Båstad o. fick för övrigt stryk med 6—2, och flera gånger har Båstad spe- lat här..I fjol möttes Båstad och Ränneslöv två gånger. i LT-cp- pen, första gången blev det 3—38 och i den andra mtchen blev det båstadsvinst med -3—0. I kväll gästar Båstad Ränneslöv, och det skall bli intressant att se, om hemmalaget : skall kunna .ta re- vansch för fjolårets nedarlag. Det bör under alla förhållanden bli ven pännande och. trevlig match . Den börjar Kl, 19 och | följande Matchen" vär svärtippad men”, Gi monäs har fyra "nyförvärv, där ibland ”Tjotta” Olsson, 'spelklara och blir, nog inte lätta att tas med fånkörand eka Vinn » På ”enkelraden torde rutinerade Friska Viljor vara: säkraste tipset. Köpmanholmen - g srde på borta= plan bara étt mål under hela vår- a Pojktotbåll ” vn Genövads IE--Laholms FK 05. Lå -.. SEMESTERTIPS " En "lantbrukarhustru från nor- ra Norrland brukade regelbundet varje år komma in. till. närmaste sjukstuga för att få en liten. Vid det senaste besöket kunde inte doktorn underlåta att i all vänlig- "et råda herne att, spara.sig litet mera och inte skaffa sig barn, så där varje run Igav' doktorn," en säsongen” så låt gå: för h i första hand.” - Sollefteå —Sandåkern. .' Sollefteå har alltid vari hemmalag men serieledande Sand- åkern har inte tappat en enda po- äng "borta i pågående serie, Vi kompromissar: Hofors—Ljunga: > Ljunga är ett dåligt bortalag, . N Ljusdal Wifsta/ö. KEPEPEPISEED a Ljusdal" är' absolut 'att räkna med på hemmaplan — helgardera, . . 2 Kiruna AIF--Jokkmock, .” " Kirunäs hömmastatisti nder” vårsä- songen. inte ta ågon poä ig på k Själevad "lyckades ”unc t : Sundsvall, Alby. med 2-8, i-sistä-vårmatehen — Essvik slog; samma. Jag "med: 3-0 trots bortaplan: Det lutar åt . Ess- |. vik, men gardera gärna, . Sveg—Stockvik. Sveg är obåsegrade I hemma / | Bollnäs Hudiksvall: , un "örebrående blick och utbrast: ;'. <— Spara mej, säger "doktorn. Ska ja inte få unna mej den enda -I vilan. på hela året, som jag-nu kan få här — ånet doktorn! cc I Lindkvist, Holger Nilsson, Bertil Rä re samlas :-. kl. 18.30: stig Nireson, Oe. ; Nils- son, "Assar Eriksson, Börje" ”Jöns-' son, Bengt Lindkvist, . Ragnar Karlsson, . Per ' Jangren, ” Sune Bengtsson, Alf' Johansson, Kiel Nilsson, ' 'Elnyr Njässon, Fo'ke Persso H + "Våxtorps BOIS " Pojklagéns matcher uppskjutna till tisdag 28/7. Detta. på grund av. B- -lagsniätcher, Kornhutts 160 el ; präning I i kväll kl. 18: 45.. in ov Laholms FK: - Följande juntorlagsspelare sam- Jas på" idrotsplatsen i kväll. kl. 18.30 för match mot HBK:' Kurt Johansson, Nils Ake Nilsson, Len- nart Svensson, --Eje Tedeby, EBo Jolbäck,' Kurt Dahlgren, Sten A. Carlsson, : . Ingemar: ' Svensson, Kenneth: Thomé, Ulf ' Mauritsson, Bengt Pahle, Jan” Wernersson, Torsten Persson. be vid Plönninge "Lantmahna-- : skola" pågår sedan ': måndagen "den 13 en kurs för gymnasis- >». jordbruk,' kanske också med . tanke på att bland dessa unga ” studerande även sådana fin- > nen som ev intresserar sig för + Gymnasister på "Plönninge -kurs . orienteras om svenskt: lantbruk :- "ter från södra Sverige, vilka '|på , husdjursavdelningen . i Fal- under två "veckor informeras |) där ] sent. :” om. olika sidor” hos svenskt Brännäng " informerade om . hus: vidare får kontakt med agronomer ute' på arbetsfältet, Sålunda gjor- . des under - måndagen besök först sv uppgifter. Man gjorde därefter 'ett besök på RLF-expeditionen för att där få upplysningar om hur RLF:s isation är d. - Vidare hildn: till | , mer - efter avlagd studentexa- men; Av kursdeltagarna är 14: pojkar och. 3. flickor i: de” gästade man " Centralföreningen,;" där disponent Bjering tog hand om gruppen - och berättade - om" Cen- t och ars. båda högsta gy iekl. tralför Del bjöds” : nå samt en s '.; Uppslaget till kursen har ”Kom- mit från lantbrukshögskolan,' säger ”rektor Bror Wallentin vid en in- tervju.: med : denna tidning. Lant- :brukshögskolan samarbetar: i:det- ta: avseende. med, lantbruksstyrel- . sen och två lantmannaskolor i lan- der har anmodats ordna dessa kur- li; Rättviks 1 också på, lunch av. Centralförenin= gen. . På "eftermiddagen be esöl öktes minföreningens anläggning ' och därefter träffade man. f husdjurs- konsulenten Erik 1 Larsson, som , förde "deltagarna till Skrea backe: från :. vilken . vackra utsiktspunkt han berättade om naturen, kultu- er, skola, som just avslutat sin kurs, och' Plönningeskolan, där .kursen - pågår. även - under denna "vecka. ' Man kan säga, att dessa kurser har 7 |- yrkesrådgivande - karaktär. De' vill orientera ungdomarna om lantbru- « kärens yrke och om svenskt lant- - bruks samt. om möj- ä "Bollnäs ”obesegrade P . plan, Hudiksvall 'utan. seger Kupongens säkraste borta, etta, Ing ten Laholms Idrottsförening Klubbmästrskapen ande ere kväll -kl,. 19.00 med följande gr n h klasser: sc s 110: m. häck gen 0." Jun” 80 m, häck pojkar 18 Br FA 60 m, häck pojkar 1 , 'ligheterna för vetenskapligt intres- serade studenter att utbilda sig för agronomyrket, . bör >= Hur har man Nå upplagt kur- : sen under dessa båda Veckor? vå — Vi har löst, frågan" så, att a vi .- under den gångna veckan haft lek-' tioner på Jlantmannaskolan 'och gjort . besök på olika jordbruk 'i trakten, Under innevarande vecka del studi ren ”och "djuren £ mellersta Hal-; land, På 'hemvägen besökte grup- pen Hallands Frökontor i Getinge, där agronom Malmqvist visade an- läggningen och berättade om hur det är 'att som agronom vara an- ställd i ett privatföretag. ; sn en På tisdagen 'gör kursdeltagarna ” en reså i södra' Halland 'och avs. egentlig mening. :Den 1 febr 1894 on got egendomligt! « ma regnstänk på fötterna. Det var »' fråga om. Det blev litet vått" på” le en gammal kultarbygd, där en gång . Öjstrasalts . vågor 'svallat övar. nuvarande åkrar och ängar ligger en av vårt lands interna- tionellt sett, mest kända försöks- gård. inom svenskt jordbruk. Det är, ' AB Separators Hamra belägen ca 2 km nordost från Tumba järn- vägsstation 'vid stambanan, å sträc- kan Stockholm —Södertälje. Går- dens läge är mycket vackert med sina domäner gränsande intill Tul- lingesjön — en av de sista länkarna 1 det vattensystem, . som en gång skar Södertörn i två delar, Hamra gårds anor går långt till- baka i historien, Den tidigast kän- da ägaren kallades "Matz i Hamb-" ra” och var ”en kronans länsman” under åren 1539—1557. Under me- deltiden . och fram till mitten avg 1700-talet utgjordes Hamra by av flera gårdar, vilka under seklernas lopp" varit i flertal släkters 'ägo. Dessa: gårdar sammanslogs genom |- köp .och arvskiften till en betydan- de herrgård vars huvudbyggnad hu torde vara omkring 200 år gammal. Byggnaden har givetvis '"moderni- serats under årens lopp och dispo- neras tidvis av direktören; för AB Separator,. Från -1763 till 1788” var Riksbanken ägare till Hamra gård, 4 som", under . det ' påföljande seklet bytte ägare ganska ofta, Märkligt är, att trots gårdens goda belägen het i närheten av Stockholm blev 11 Hamra... aldrig någon , släktgård i -Jär- belägen "på den ursprungliga] | förvärvade AB Separator egendo- men av patron Gustaf Ludvig Rich-| ter, som då innehaft Hamra i 18 år. Ändamålet med Separators för- värv av Hamra uppgavs vara, ”att framdeles hava en lämplig plats för förläggandet av hela bolagets fabriksverksamhet, för. mejeriför- sök och därmed sammanhängande studier . över ouJölkproduktionen, samt mjölkli till p g: medeltal” 2.660 fe pr ha. Som synes tycks konstbevattning med sjövat- ten ge mycket gott utbyte, + Växtföljden på huvudgården är ig med vanligen följande grö- dor: 1, höstvete, 2, kålrötter, havre, 3. korn, 4, vall, 5. vall, 6. höstvete, 1. m tärter, 8, höst- eller vårvete, mejeriet”, Som bekant har AB Se- parator ett stort gjuteri. jämte me- kanisk "verkstad i Tullinge vilken egendomens ” markområde; . Sedan. många år tillbaka har AB Separaz- tor planerat att "flytta stockholm fabrik till” egna k Då Tullinge, och . dessa. arbeten ' har kommit i gång så långt att man nu kan skönja konturerna av den. sto- ra fabriksanläggningen, » Intensivt arbete för. tt skapa Yo ” förebildlig försöksgård. iz". 1 Så "snart Separator, fått hand om Hamra" gård satte man igång "med ett intensivt, och” målmedvetet ara beta: för att på alla sätt göra går den till, 'eå förebildlig jordbruks dch försöksgård .där. möjlighet fö relåg att utprova de:av bolaget till« verkade': maskinerna: ' Syftet” var också att få fram.:en absolut först= klassig och. -reaktlonsfri djurbesätt--|, d . "Det synd att de dumma är ' så självsäkra och de kloka så fyll- dt da av tvivel”, ” i Bertrand Russel).: — Kom upp skall.ni få uppleva De kom upp och vi satt på bal< "kongen och såg och hörde. regnet "och fick till och med några var- ljuvligt, fantastiskt; sagolikt, Regn. "> Men ack hur litet, en liten skur och en liten skur-till. De brun- brända ' gräsmattorna, ' de torra träden. och. buskarna hann väl .. knappast ens uppfatta vad det var! bladen men knappast! något för . rötterna. " : | (Hce i ST): lägger därvid bl.a 'ett besök på Hushållningssällskapets . : försöks-, - gård Tönnersa. På onsdag och tors- dag :utsträcktes studieresan » till Skåne tillsammans ned 'elverna i och så blir det ett bar avslutande dagar på fredag och lördag. på sko- lan i Plönninge. Här väntar 'man då > besök . av . representanter för F svenskby! nationaliserade 191 Eg vill ka ersättning för, den ”jord som ry de Hans -Här syns han ' tillsammans med sin : 3 Kalaina på gårdsplanen i Hejde 2.600 nl vart 6-8 år och fodersädsodlingen dominerar, ,. :På en försöksgård som Hamra har man' givetvis nedlagt mycket ar- bete på kreatursskötseln. som av lättförklarliga skäl alltid varit den viktigaste driftsgrenen på gården. SRB-besättningen' räknar för när- Vårande ca 100 högmjölkande kor och, 150—200 ungnöt. Sistnämnda siffrans "storlek beror på att ung- tjurar. till avel och dräktiga” kvis gor regelbundet säljas till jordbru- karna landet runt och till relativt goda priser. =; :. Från början var det meningen att få fram tvenne stamhjordar, nämligen en . ayrshireras ” genom import från England och Skottland I samt en korthornsras från välkän- da hjordar inom landet; Korthorn= rasen övergavs emellertid efter! en .del år och Hamra. ingick som med.- Jem'i. den år 1899.-bildade ayrshi- feföreningen , varjämte bolaget an- slog 20.000 kr. till upprättandet av een stambok över svensk: ayrshire« Lås bilen på Semesterresan AE Var på väg till kootinenira” min nya bill Första natten slannede jag I en smålandsstad för art forts sätta morgonen därpå, Men det blev ingen utlandsresa av åra ommas ren — när jag skulle fortsätta färs den på morgonen var bilen stulen, Tct var bara att vända om och ta + | tåget hem igen. Så berättar en semesterfirare, som fick semestra hemma på tomten 1 stället för I Parls. Och det grämer honom att den tråkiga historien sås kerligen kunnat undvikas, om han ' skaffat sig rattiås på bilen, Är rattlåset en hundraprocentig garanti för att bilen inte blir stulen? : Naturligtvis inte, men man är dock "I böjd att tro det när man ser på den ' officiella bilstöldsstatistiken, Den be= .| rättar nämligen att av 31306 "fulls' bordade biltillgrepp" I Sverige in« get enda fall finns, där brottslingars na lyckats forcera ett rattiks! Men tar inte biltjuven semester? Visst In« te. Visserligen ligger bilstötdstoppen på 'de mörka höstmånaderna med oktober som värsta månad. Och de flesta bilstölderna sker 1 storstäders na, Men liven under sommaren stjäla massor. med bilar över hela Jandet och redan augusti ligger över "nor« malt", d v s med högre värden lin ' genomsnittet, " Skaffa rattlås till bilen — det kan' vara en garant! för att bilen inte försvinner, när ni kanske behöver den som allra bäst, Och så en viktig "7 sak — glöm inte att låsa rattlåsot, Det bör vara I funktion med tanke På ev stöldförsök, Som bekant har dot ' även betydelse ur försäkringssyns punkt, - Försäkringsbolagens . kalkyl av stöldförsäkringspromien förutslte ter att bilen, då den lämnas ' utan tillsyn, har stöldlås + funktion. Har man inte rattlåset I funktion och bl» . len blir stulen, regleras stöldskadan På samma sätt som om. nl inte haft rattlås på bilen, Det innebär att ni ' får stå självrisk på, 300 kr' för en mindre bil (upp till 80 hkr) och 500 kr! för en större bil. Dessutom går ni helt miste om rätten' till stille= ståndsersättning . under den tid ni väntar på att få bilen tillbaka efter stölden, ' AA boskap. ”. . AT "> Samtidigt med arbetet att. uppes Å hålla: .en ., mönstert pl Kä Hamra; pågick rna att utrota nöt berkul "så . ;:| ätt en reaktionfri k kunde i Bland "de jordlägenheter; som ån förlivats med "Hamra -kittar "mat gamla botkyrkanamn"såsom- Ytter= gå åla, Himmelsboda, Nackdala, Tu- ta samt Hästhagen, som inköptes från Rikstens fideikommiss' så sent som ' 1945. Hamra gård med utgår- darna omfattar 260 ha öppen'jord och 675 ha skogsmark. .Omkring 60 ha av den öppna jorden ligger i per- rmanent bete och 25 ha av "dehna areal konstbevattnas' och betas, i huvudsak av mjölkkorna: Apropå konstbevattning kan det vara skäl att.med några ord beröra resulta-+ tet äv denna” verksamhet.” Betes- ; har. ovant; ; | erhållas, Arbetet leddes på ett ti- , digt stådium av professorn vid Ve- terinärinstitutet Josef Svensson med biträde -av veterinären" Olof' Sten- ström, : Början gjordes våren '1895 och ' resultatet blev så pass: glän- sande att man i början av 1901:'en= dast hade 1,5'proe reagerande djur och i slutet av samma. år, mindre än 1 proc. Detta arbete följdes med stort intresse över hela landet och år 1899 erhöll Hamra gård ett stat- ligt pris på 2.000 kronor för som det ” hette -”framgångsrika 'bemö- danden i kampen mot tuberkulo- sen”, Besättningen är nu sedan län- ge tuberkulos- och kastningsfri och kornas medelvikt är 550 kg, Me- delavkastningen, under senaste 10- od Bevattnade beten. 1949—1952. medeltal 4.450. fe pr ha. Obövattsd- de beten under samma tidsperiod, i Å | kor dist i |terna,- 1 des' med' ALFA-LAVAL-I | skiner; Dessa installerades för hela "| varit i Adels" en : isk-4 i z : har varit : 4961. kilo injölk "med en fetthalt av 4,35 proc (216 ke smörfett), : IT Ett” efter” dåtida mönstergillt mejeri." byggdes - på Hamra redan i slutet av-1800-talet -) och från detta sändes i sterilisera- de transportkärl hamramjölken” till | Stockholm, där den” i” hermetiskt -') tillslutna och plomberade" glasflas- till 4 '+ tionell skogsskötsel bedrives" .i| Hamra enligt 'en av länets skoga=" Var, att det finne 2.800 språk i världen? Av dessa är, det dock endast 900 ' som .har någon atörre "betydelse, Kinesiskan talas 'av 22 procent av jordens; ; befolkning, men. till de egentliga ' ”världsspråken räknar man endast engelska, spanska, fran« ska och tyska, sfa . Oavsett vilket ipråk man klar: beräknas man under. loppet av ett' normalt liv på 70 år hinna tala så mycket, att det motsvårar en oav= > enligt gängse grunder. Verksam heten vid gården ledes av en för= valtare, som även förordnats som 4 r rektor vid lantmannaskolan. . Till sist kan nämnas att en ra=. . « på . vårdsstyrelse uppgjord - hushåll= ningsplan, Till gården hör också ' ' ett stort grustag intill Tullinge s' tion, Tre sorteringsverk har up förta. ns >» Driften på gården är givetsis t högsta grad. mekaniserad även” än ' om varav de' Man . kan « alltså utan överdrift påstå, 'att' Harnra gård genom sin pioniärverksamhet : på det. mejeri- teckniska området lämnat ett gott bidrag: till grundläggandet av: den moderna och hygieniska. mjölkdi- stributionen.. -I -förbigående kan ; Fl nämnas, att hamrabesättningen. var den första i Europa, som mjölka- gamla de gånger moderni« serats så att de tämligen väl fyller . åken - på "rationella lantman. ; Stora ladugården, som är byggd enligt lanterninsystemet, är rymlig, luftig "och synnerligen” välbelyst, För att kunna ta emot: ” de". 3.000 ” besökarna som årligen | kommer till Hamra har 1 anslut«' ning till | ladugården en större mot« rd p 4 besättningen 1920 och ha sedan dess ma jämte en” "större ”utsfällnings+' hall. är mjölkningsmaskiner' "och di kade av AB - . En'lantmannäskola är också för: v lagd, på Hamra och denna lärdoms= anstalt har fått ett mycket gott re- "I nomå. "Skolan är -1-årig med ' två Separator, utställda, Under” årens lopp: har + nötkreatursbesättningen.. vid Hamra. erövrat: talrika utmär= '. kelser.1 form av hederspriser och diplom,” En större” sådan medalj och ; finns utställd $ : hg dessa kurser ä regel, 15-resp 6 8.. Dessutom ' anordnas varje ' höst Ten kontröllasistenskurs”. och "under huvudkurser: ' dels' en : praktisk- teoretisk: skolek >och Far ktisk sk -Jadu- Givetvis” skulle det vara mycket | att tillägga beträffande gårdens or= ganisation 'och arbetsfördelning och den stora och förstklassiga maskin? : parken... Den. sakkunniga och" in+,.. läsaren har dock av det. sommaren; två? 3-månaders ladu- holms Läns ur och Stads. Hushållningssällskäp är d. för skolan, som i JiKPee issarna hustry : föregående kunnat'skapa sig enre='- lativt god bild av försöks- och de= : ? Hamra i Tums: H med- övriga” under , lantbrutsstyre!sers" överi- seende - saut - åtnjuter”. "statsbidrag - > Anders w Mårdb > bruten ordström I 11år, 6 con föll 4 en var- ora h 1 tbruks«' Höja sen, Jun. pojkar '16 är vid deltagarna får tillfälle att be- Ianifbrv rögskolan och fanforusss, -och pojkar 14 Styrelse samnian. söka olika institutioner, 'som' har styre em vet oe va Cd se Å ålder kl, 05. styr 7 med länets lantbruk att göra, samt Rn i räder PR TE AM NR AR Re . Å 2 ' a ” 42 Å ” NN I or = . Sok , : . i : v od. vä | eA É& t H ROS Sa [| 1 "19 ; , ” c or ranka Jada KA ' SS kd fdrdrkadnda ' AAA koketskstakabes
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.