4 . 2: "En-gång"t tiden levde i Sve- ige en man som hade åttio sös : vilka han på sin levnads 6 hans lilla torp så gott som och sådde och sådde och skör. dade om vartannat Årstiderna föllo, . 7 ör "oa Dock | funnos bland sönerna :; tvenne, söm inte artade sig som "sina bröder utan beredde sin fa- der stora bekymmer och bringa- . de många 'grå hår ”på hans kala hjässa, Den ehe var Knorpe, som ; var tkomplett sinnesrubbad och - tillbringade sin mesta tid med att plantera tomma pilsnerflaskor på åkrarna, i tron att det skulle växa upp hela backar med fyllda -. Pilsner, Han menade bara väl .» med detta, ty både fadern och sönerna tyckte mycket om pils- ”.her, men hans försök voro döm- I da att misslyckas, ss Den' andre var direkt 'vansläk- s tad." Hans namn var Viking och hans håg stod icke till. jorden utan. till. havet. Detta' var, något helt nytt och förskräckligt I vår histörla; ty. svearna hade dittills ati rit " ett jordbundet och d ätt sele skydda] kanten "under stor förnöjelse för > «sig Själv, slog det honom att mar "1 troligtvis bytt tåg i Eksjö. versation, v- ”v | . söner” till stora" män har . väldigt svårt att bli erkända för sin egen, nde; släpd en stock ut i”vatt- net och 'sedan sitta på denna och +, medelst ..plaskande "med .händer- nasta sig fram riktigt långt. utåt håvets astei Aen > Denna första idé födde flera och snart var Viking i full färd i i dag en gammal gumma "duktören kom och ville se biljetten kunde gumman inte finna: den hur :" mycket hon: än' sökte, Till slut ser|'- hon, upp brister: ” äv mot, bagagehyllan och.ut- i ar, morgonsur, men man- nen försökte få i gång en liten kon- — Vet 'du, så -han, jag tror. ält skull. Det är faktiskt ett svårt krux atf ha haft en dugande fader: . ". Nå; gudskelov, sa frun, då har vår lille. Johan alla ”utsil'r attt komma lätt fram! bol Da societelen . i sovjel rid ingen ”Literaturnaja Gazetta? ">. perättar om eh sövjetrysk societels. ” skandal som avslöjar ”förhållanden som liknar de kapitalistiska”; En medlem av 'sovjetryska vetenskaps- akademin, en välkänd och ofta of- fentlig hyllad forskare och univer- sitetsprofessor "var 70 år, gammal, då en 17-årig kvinnlig elev på hög- " "skolan tjusade den gamle mannen. Den. unga flickan har uppenbarli- gen för snöd vinnings skull satt sig "+ i huvudet att erövra gubbens kär- lek: Hon” började skriva långa och > eldiga. kärleksbrev till sin profes- 2 , fin « zetta ty od - I 4 hor - vd sör och kallade honom i breven för PMitt väckra vilddjur”, vilket mås- " te ha tilltalat gubben så mycket att han genom sitt inflytande och höga ställning i sovjetsamhället överta- lade myndigheterna att förklara sin . hustru, med vilken professorn hade levat i äktenskap -under mer än 30 år, för. sinnessjuk, Professorns älk- tenskap . upplöstes. Gubben gifte sig därefter med sin 17-åriga elev, " Kort -därpå avled akademiledämo- ten och efterlämnade till sin vack- "ra och unga hustru både pension, " en luxuös och stor bostad samt en "Den förste vikingen - utan anmärkning. De skördade - allt eftersom H smitsigt folk, som inte enskun- i : > vanligt, till de övrigas stora . förtret, plaskade omkring i vass- . a, söm |; Med sitt gamla är kon- sitt, spruckna' furutinimer;” ... oden stund kväl j Svala händer for. sn ) med att bygga ett 3 a "skepp ba ett stort ståtligt När skeppet så småningom var färdigbyggt, infann sig emellertid ett problem; Viking upptäckte att han installerat en stor mängd åror På båten, men inte kunde sköta alla dessa åror själv. Han insåg nu' först att det fordrades flera roddare om han skulle ha Någon glädje av skeppet, Men Viking var en klok och « "listig man och en' dag fann han På råd. I lönndom smugglade han I småskolan .- Man läste om Sodoms' och Gomorras: undergång: Lärarin- nan berättade, att Abraham om morgonen stod på en höjd och såg åt städerna. Han såg då, att rök uppsteg som röken från en ugn, Sedan hon berättat detta, frågade hon: — Vad kunde Ab- raham då förstå? : . Lilla Anna, som uppmärksamt hört på lärarinnans berättelse, räckte upp handen. . - : — Nå, Anna, sade lärarinnan, Vad förstod då Abraham? . Anna svarade: — Att.de hade baka : vor ombord all pilsner som fanns vid |- .. faderns gård (och det var. inte " därvid taga till allt vad ben han . hade och ila till skeppet. för att "undgå att göra sina bröder till > brodermördare,' nm I rykånde fart gick jakten ned | mot stranden, och då Viking ru- sade ombord på båten, skynda-= "de: bröderna blint "efter. Viking : drog upp ankaret och skeppet "drev ut på havet. Därefter be- . gynte "han med -hast kasta. pils- ». nerflaskor mot sina anstormande + bröder, vilka därvid snabbt gjor- + de halt... avse Ior dena När sedan bröderna så smånipg- - om" blevo lummiga och .slumrade in en efter en,' bar. Viking iväg dem till årorna, där han band - fast deme fn isar na «+ Eftersom : pilsnerförrådet 'var «stort, förstår var och en att det : inte var någon svårighet för: Vi- king att dirigera sina bröder när de väl hade vaknat, > +. "do: Allt detta vär ganska illa ha Jat av Viking, men ho kan stävj civilisationens framfartt. . => : ov Nog av, Viking fick snart mån” = ga efterföljare och dessa kallades vikingar efter. honom, De. foro fram i' österled och i västerled . under: stort larm 'och - skrål. och ställde till med. ganska. mycket ohägn som de sanna vikingar de - vora. : KR x U "Buster, Sång i sommarnatt ; Äntligen. kom stunden, . som jag väntat på. sti ödemarkstorpet. : , grånade halmtak, "sina små blyinfattade. fönsterrutor "och sin ensamhet fjärran från vä- oas garna > värld. . «i var stugan min egen "Jag satt på den gröna gräsplanen, ” där får och getter brukar beta -' "och sjöng -ordlösa sånger i "till henne, som jåg visste skulle Isskymningen tät- > nat ter susa. ” Sakta susade vinden, som vindar i sommarnät Då, 1 tystnaden, - IN . hörde jag torra. grenar brytas, när hennes fötter trampade stigen. Då blev jag 'andlös stilla: "> + : nekande över > mitt ansikte, Te höll mina ögon i mörker z medan hennes heta läppar, brände som sjudande blod. I mitt hjärta sjöng jag till gudarna sommarnattens lov. VN ' NDERS W MARDH, SA «Hallå, hallål, «> Professor .J'G, Edgren, gemen- Lligen kallad Blanschan var en god- mbodig, vänlig, prosaisk och tank- spridd man, En gånz lyssnade han, på ett bröst en smula. långrandigt. Det dröjde innan han yttrade sig. Tystnad... Profeslorn" tycktes för- sänkt i tankar. Han lyssnade och lyssnade igen och utbrast till slut en smula otåligt: ne : — Hallå, h Edgren. allå, det är professor Barnalek En” liten fransyska, Francoise, 5 år, höll på att ”leka bröllop”. med en kamrat. Helt allvarligt för! rade hon: "= 4, Of — Jo, madame, jag ' gifte mig i morse och i kväll far jag på bröl- lopsresa till Algeriet. Men jag re- ser "ensam. Det är bekvämare så, Jag har emellertid sagt till min make, att 'om vi'skulle få ett barn medan jag är borta, så måste han 1 a Md villa. Literaturnaja Ga- cker att sådant inte får fö- det socialistiska sam- rekomma, i hället, "+ Han visst. 4. > - Så du ser ut pojke. Har du "någonsin åett' mej. med så smutsiga händer? ” 2 Deng DO e dit re : : ä, på i farmor har det) sa fröken och rodnade, en" liten ls — Nä, ppa. Men fa 2 oe SMU, EA fer el ne A - - nog: : Mal EAA T - a et : . Bledgruppen '- .: Så kom:en ung söt fröken till ,så Iitet). Han lät bröderna få |," veta vad han gjort och tvingades |" | och i "någon mån : -Förse frågorra med lämplig : signatur och uppgiv helst ålder : : och kön. Det är givet att envars ' anonymitet «obrottsligt bevaras, - > Märk breven DOKTORN SVA- : " RAR och sänd dem till redak=" tionen iv i MÄrA no od 'x Under denna rubrik besvarar en; svensk". legitimerad ' läkare” "Jeostnadsfritt' medicinska frågor "från Ut OCHIENR > RÅ ' Reserpin är benäm- ningen på en medicin, som ofta ges T.vid förhöjt blodtryck. "Isotonyl in- nehållet:en del olika på olika sätt lugnande : och .avspännande medel samt dämpande medel, Ten A iEr hustrus. värk i muskler: och huvud och hennes rädsla för att mista förståndet utav detta, är ju allt: klart nervösa besvär ;och. jag tror säkert, att Ni skulle kunna ha hjälp om Ni fick kontakt med en: psykiater; : Ci " . ; « "Fröken 59 år”. Cetiproman är en mediciri, som verkar lugnände och dämpande: på reaktioner från det vegetativa nervsystemet.. Blodtryc- ket måste vara en missuppfattning av Er och för övrigt anser jag att Ni skall tala med Er' doktor om huruvida 'han'anser vatt det är högt eller lågt, i .: ' ”Fräulein: oskuld”. '- Det är inte farligt att använda tamponger, som regleringsförband vid Er ålder, och, den omständigheten att Ni kan an- vända dylika visar att mödomshin- nan är i varje fall till största delen genombruten, ' ” : ""”Hårt arbetande man”, 1) En klingad lungsäcksinflammation med små såmmanväxningar behöver ic- "| ke leda till några komplikationer eller :-ha någon betydelse för fram- tiden! Är sammanväxningarna om- fattande :: påverkar - det i'lungans funktion i någon mån, 'rnen föratt undersökningar företagas och de individuella :fallet bedömas. ;-2) De mediciner Ni fått för att råda”. bot mot. den trötthet -ock .| kraftlöshet som." ofta” förekorirmer samtidigt med ett lågt blodtryck, hi. alla den effekten att dé”stimu- lera cirkulation och nervsystem och sålunda hjälpa till en ökad vitalitet c ”en' höjning av blodtrycket, .: ; ”Sivi 22 år”, De symptom, som ni "| funderat över, klåda, smärtförnim- melser i överarmarna, tryckkänsla i buken, , ökade menstrationssmärtor och oregelbundenhet i regleringar- na, -]i benen os v äro samtliga fenomen, som föra tanken till. nervösa. kän- ningar, besvär av den typ, som åter- finnas vid psykiska spänningstill- stånd och en mer eller mindre på- taglig rubbning av den psykiska ba- lansen.: Eder fråga huruvida sprit- missbruk ' kan förorsaka dylika symptom får väl besvaras så; de nämnda företeelserna. äro i likhet med ” spritmissbruket ' symptom. på 'en psykisk disharmoni, balansrubb- ningar eller nervösa spänningar och kan .:sålunda, spritmissbruket för- värra de” övriga. symptomen, men knappast anses vara, grundorsaken till dem, Långvarigt spritmissbruk kan mycket riktigt orsaka nervska- dor och då får man säga att spriten ]het de" låter, förälskade ”kvinnor|' på dessa nervskador, vilka kunna nämnda, smärtförnimmelser. etc, « -' ! z ' a v i > Paprikahöns "Ungerska. radion” meddelar att men har lyckats med. aveln :av en hönssort som till 90 procent kan'ut- fodras med röd paprika. Resultatet har ”"blivit att hönsen lägger: ägg med röda äggulor och att både äg- Röda + korsets ' bl tral och änmälde sig. - '— Till -vilken blodgrupp hör frö- ken? frågade" syster. E = Dom säger jag är” hetblodig.]. > gen och hönsk t smakar peppar. -. PRENUMERERA avgöra.i .vad mån: det kan ha be- |: tydelse bör hälsan och' livslängds- |-. vara känselförnimmelser lika ovan- |: forskarna vid den statliga hönsfar— osten len. — Grrr! Jag kom först, Buster, 2 ? = Grrr! Det som goda vänner. = Då delar vi, inte'på Här ut-i skoger och letar upp Mickel Räv. Han älskar inte någon av oss mer 'än den andre, Han lever av fjäderfä. Han kommer rättvist, >... : Porn "+= Utmärkt; säger 'Pjevs och tar osten i munnen, Sen 'spri den minste. Nu' = Nej, du ska inte' alls, När Mickel Räv ska dela En lastbil med ost kör på lands- vägen, En ost trillar av. Den rul- :' lar ett stycke — men'så tröttnar den och lägger sej till ro mitt på vägen. Buster (en svart pudel) och Pjevs (en terrier) kommer sprin- gande från var sitt håll, och möts på var Esida att du delar rättvist, "Detsamma, detsamma! Men jag en idé. Vi tar osten med oss gjorde jag också, svarar. Pjevs,” Antingen "måste vi slåss om den eller också ska jag... GÅ ve nor rea + Var bara lugna, kära -vänrer, Vi ska nog lyckas få vågen att ba- lahsera "till -slut.. Men man' måste ligga il Det är ganska ”ansträngan- de "att springa fram och tillbaka över stammen för att avväga slyc- kena riktigt. Hade jag vetat, att det vär så svårt så.Vö ja, se nu” där! Nu måste jag göra det igen... Men se nu! Se så fint plankan väger . | jämnt. På pricken! ' ID Det vär nu inte så underligt, för de . båda ostbitarna vägde nu”så lite, att de omöjligt kunde få plan- ptäcker om | kan att röra sej, er Buster, som |. — Styckena har allt | "| säjer Pjevs missmodigt.; ->- + — Tja, säjer Mickel, det kan in dela "den alls. Jag tror. det är oundvikligt, om det ska vas ra. rättvist. Och nu ska vi dra lott om. bitarna.: Vänd -ryggen till: bå- da två, vt — Det beh ter, stora, att dela osten : ! or d g: Å relser att göra något som” är full: iväg Sea MIR enn | komligt.Det.är ingen annan utväg, Det vattnas i munnen på -MiC- | vi. måste :dra latt, ,.Vänd "er. om. kel,:då han ser osten och känner Och lunda.sDet är samtidigt ;en lukten av: den.-,. Känd Det ä först I fv. Bef”sig vorna 'i varsin varsin ände av. plänkan. "Så" här! Låt oss nu se.— stopp lite! Den vä- ger-över åt ena sidan; -Så' är alltså den "halvan för tung. Aj, aj, det går ju inte för sig. Jag blir tvun- gen att gnaga bort den som är för. mycket. Så där jalnz soc. = Jamen, stopp! invänder: Pjevs »— Ja, ja; du' har rätt,' säger Mic kel, Jag ökade. visat ta lite för alldeles för. mycket! Det är inte min födelsedag i dag! . - . 0 — Den är inte till dej. ' Vi. vill bara att du.ska dela den åt oss. |” '— Jag är en tjänstvillig själ, och |- jag ska. med glädje åta mej dét an- svarsfulla. värvet. Nu delar.jag den delar! Och”Mickel "gna- genom” osten ' på. mitten. Det försvinner” en del av den; men]: den är” så stor," att Buster och Pjevs kanse stort på det. «si; är «— Inte illa, säjer , Mickel, God fallna granen, så har”vi den finaste åg man kån begära. .;s. on. Tänk i alla fall så "begåvad han , tänker Buster och Pjevs: -; "- Nu lägger: vi. de båda osthal- ik mycket. Nej, se nu å andra sidan. Det är precis lika galet,' Men det klarar vi lätt, jag tar bara bort en bit 'på den halvan också. Så här" i Jamen , .vinvänder nu Buster.- ; a Ja, det här tycks vara en myc- ket besvärlig uppgift. Det är verk- ligen svårt att träffa precis rätt, Nu ska jag minska den andra biten en smula. 4.7 a Hör nu, säjer båda som ser osten minska betänkligt. : så Underhållande lek; Vem ska nu ha detta stycke? Och i detsariima Jag ett bröllop där bland tärnorma och marski det är mest korrekt att välj Förtroliga stunder, Svar till "Tag och okunnig fru”. har visserligen själv varit. på ett gift par förekom alkarna. Detta hör, dock till ovanligheterna - Vem'vet? : AxLkon för vå var av dr [VAR EE, (Eftertryck förbjudes) Äknesi har I alla tid vann Y ar I alla tider varit mycket Pulära. Redan för omkring 1000 år sedan presenterade farao Almea av Egypten för sitt hovfolk följande räknegåta; Vilket tal blir 19 om det adde- ras med en sjundedel av sig själv? - Problemet är ganska "knepigt, . även för vår tid och historien hat ingenting att säga om något I det ja |seyptiska hovet lyckades knäcka » -Mest oväntade saker som får dem - | tygels färg inte fö c specialmedel,' Med hjärt! nekas till att de krympt ihop. Men I ES 'mål, vilda "kappkörningar, 'revol- a verstrider, sex och sadism, .|ligbeteh tycks vara något annor- tärnor och marskalkar bland sina ogifta vänner. "Kyrkomarskalkarna däremot kan mycket väl vara gifta herrar, 2. Visst kan'det vara extra Räpet med ett par fyraåringar som udnäbb, men då miste ni vara under vigselakten, Så små barns | uppmärksamhet. kan fångas av de nöten, -Svaret lertid 16 5/8, på gåtan blir emel= . . - En hel del. länder, kallas ofta med en del andra namn än de of- ficiella. Kan ni utan vidare säga vika våra ivenskas namn är på de länder som ibland kallas Hellas, Mesopotamien och Heltvetia? Svaret är att Hellas hos oss kals las Grekland, Mesopotamien heter rak och Helvetia är en inhemsk Fråga: Hur skall man ta bort urinfläckar på klädesplagg? H AS En som en frågat förr” . Svar: Urinfläckar liksom ättiks- fläckar kan man ta :bort med: en Vg på Schweiz.” , Vad heter dessutom t ex Tysk«= land, Spanien, Italien och Tjecko- slovakien på originalspråken? Jo, Tyskland heter: ibland D hland, — ibland tsch blandning av 1/3 liter rent vatten, tillsatt-med litet bensintinktur som omskakas innan man blöter fläv amma med blandningen. Detta sätt är dock mindre lämpligt för färger: som rött och lila, Har plagget nå-! gon av .dessa färger kan man jstäl- let lösa upp litet potlaska i vatten smörja på fläcken och gnida tills det. torkar. Urinfläckar brukar gå bort. med ättika: samt citronsaft, men man får vara försiktig så att ll Reich, vilket på svenska betyder Tyska riket. Tjeckoslovakien heter Checkoslovakiet, : Spanien heter en heter Italla, . Vad heter Sverige i andra Yän= der? Ja, i Tyskland heter det Schweden, 1 England och Ameris ' ka Sweden samt 1 Frankrike Suede, '” ot . . t Espana och Itall= Jätteklock Slut- ligen kan ni fråga i närmaste förg- handel om det möjligen finns något ig hälsning, .”Gallie” Dikt och verklighet ; "Amerikanska. deckare läggår ju huvudvikten 'vid ”action" — slagss så ' Verk. lunda, .Häromdagen "dog Raymond Schindler, en privatdetektiv .- som gjort sig känd på båda sidor om At- lanten, Under sin halvsekellånga hana klarade han "upp tusentals fall, från utpressning till mord och spio- neri. Men han hade aldrig burit det | nafsar: Mickel. /åt sig" ett Stycke av: ostbiten, SN s > Det ska jag, äjer Pjev: | — Och vem ska ha .det här åtyc-' ket? ,En ordentlig. tugga, av. det | försvinner samtidigt... . v. > Det ska jag; = Utmärkt, Så tar jag bara först allt "arbetet, Och tuggor nä tan” ägas; Dot sova middag; ORD fana er 5 Nu kommer den tunga francen sv 1. Svenskar som reser till -Frånk- rike efter. den 15 juli kan.- komma tskål,:salltså på cen, eller som fransmännen säger, den nya francenr: =". : RARE Detta innebär helt enkelt att tillsvarande 100" frarics "blir 1I-"ny franc — eller m 3 o,: man stryker helt enkelt” två nollor. ”;."- 2 ” Från den' 15 juli kommer övers stämplade 'sedlar att börja cirkule- ra. Det innebär'att det på .t ex”en 10.000-francsedel 'av sedvanligt, ut- äger dén över francs nouseaux”, ”" = : "Den" officiella " övergången från gamla till nya franes kommer inte att ske förrän tidigast den” 1 ja- nuari. 1960. Men redan nu sär det i att fi ä ska bör- hund: På notor och räkningar ska priset ” tills vidare sättas ut antingen i ba- .. 'ra gamla francs eller också i både +: gamla och nya; för att inga miss- i tag ska kunna skejs-. 0: 242 5 +-"En gammal franc är i dagens va- - luta 1.öre.: En ny franc blir. alltså "1 krona. För det mindre myntsla- get införs i samband med övergån- gen beteckningen” ”centimes”. En + « centime blir således 1 öre. »-'" att få :kontakt med den tunga fran» | N520 ja vänja sig vid den nya räkningen. | '. 4 un- der kavajen, aldrig knockat en bov elter själ iv' blivit slagen, Ännu vid sin död vid 76 års” ålder "var han sysselsatt med ett av sina mest be- römda fall: lösningen av gåtan vem 1-tornet på parlamentsbyggnaden i London är 100 år gammal, När den byggdes ville man göra klockan titl . den största i.världen och bl a skulle visarna bil. de tyngsta” på jorden, De första vismna på kloca kan vägde därför Inte mindre ln omkring 2.500 kilo per styck. ,.. , Man. hade emellertid. missräknat sig på urverkets förmåga att klara ' av så tunga våsare, varför man tvingades att tillverka nya och läts tare redan några" dogar ofter det ' klockan var färdig, De nuvarande visarna väger därför inte mer lin mellan 300 och 400 kilo vardera, men det är ju en gonska pvse= värd tyngd även det för urvisare, > Det finns en del sjömanatermer och: benämningar på detaljer på ett farlyg,. som. ofta förorsukar mjes« förstånd när de används I original, Särskilt har vissa' sådana ord där ' som lade. den mils ionären sir Harry Oakes I hans hem en automat; För. att få växelpengar köpte han, en lott I en:affär I när: heten. På lotten vann'hdn er halv filjon' kronor, äs -.26 tutd. > ot x , i av Kr , Sångare Ting Rossi! fick här- förleden ett stort paket från Italien. Det visade 'sig innehålla ett stycke lava från Vesuvius. På ett medföl- jande' kort. hade' en" dam präntat; "Se här beviset, på min glödande Ahl = Spåtanten madam Tine I War- wick, USA, anmälde för polisen att es. kristallkula, ', Hae lör : . = Veteransjukhuset ; 4 Denver, USA, hat för sommaren anställt 16- åriga" Carol Ann: Adams att sköta om laboratoriets vita möss, Läkar- nä har funnit att mössen växer bätt- re, lär, fortare joch 'står lättare ut med experimenten, om någon visar dem, tillgivenhet. Carol Ann ska hjälpa till att "hålla dem: lyckliga, ; .— I Ballerat, ' Australien, en åskådare vid en föreställning hypno- tisera sig och intalades att han var Toseanini, Han '””dirigerade” sedan så våldsamt att ena axeln gick ur led. ....27 De | vid Wald des härom .dagen till 175 krs böter i London sedan en; -poliskonstapel : undersökt hölls fast vid motorhuven med stål- tråd, ena dörren hängde i ett snöre, innerslangarna . kikade 'ut genom hål i däcken, ekrarna kunde ploc- kas bort.med fingrarna och. ratten hans bil och funnit 'att kofångaren | sk er fartyg egentligen är? Kabysgon ” fen författare ;av. sjömansvisor har trott att..det är ett. smeknamn på ordet kajuta, som dock är namn på köptenens tum ett fartyg. "”Vad är t'ex"en nekterhus 1 ott fartyg? Ha fe Ler Dag or , Jo, det är ett 'skåp 1 vilket koms - paskten finns. »< i wi... ae »r Och vad är ett skylight? Det, är helt:- enkelt , någonting 'på' däck, : som : vi 1 tand -benämner. fönster. + Däremot , får man: inte benämna - de runda fönstergluggar, som hör - t ex till en hytt. i ett passagerar- ”A fartyg för skylight, ty de heter ven= , tiler, Dessutom får man aldrig be- nämna en hytt med ordet kajuta, ., liksom 'man naturligtvis aldrig får ett rum för passagerare och för vilan personal, som inte direkt hör till : färtygsbemanningen, t ex en ward, en städerska eller dylikt, : ee Ios I bussen... vt" - Unga och'paranla fru'X steg en. dag upp på bussen, fullastad med stora paket och med ett litet barn på armen. För att få möjlighet att erlägga bussnvgiften måste hon få: en hand ledig. Forskande. såg hon sig omkring i bussen och .' satto plötsligt ner ungen i knät på en me. delålders herre, + tie: få Denne tittade upp på henne med förvånad min och utbrast; + :< — Varfö "Den unga frun .gav honom ett "ljuvt leende och svarade; : — Därför att.ni; hela bussen som har-regnkappa! "ou — N å få måste. 'vridas 85". innan den tog, varpå den låste sig. -- v -” ter! A "Big Ben; som finns .- helt enkelt fartygets' kök, men ” -I kalla kajutan' för hytt, En hytt är " rv ska just jag ha den - a na är S för missbrukats ganska mycket av :” : ken : : Vet ni t ox vad kabyssen, på ett" "
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.